Lägesrapport från förändringsprocessen Åtvidabergssamverkan för trygga och goda uppväxtvillkor

Transkript

1 Lägesrapport från förändringsprocessen Åtvidabergssamverkan för trygga och goda uppväxtvillkor Det har gått ungefär ett år sedan kommunen beviljades en och en halv miljon för att utveckla en Åtvidabergsmodell för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Allt utvecklingsarbete ska genomsyras av att dem ordinarie verksamheterna ska utvecklas, det som föreslås från dem olika arbetsgrupperna ska kunna genomföras inom ramen för kommunens ekonomiska läge, med andra ord pengarna ska inte användas för att utveckla verksamheter som inte kan bli bestående på grund av att det inte passar kommunens ekonomiska kostym. Övergripande mål: Ökad samverkan för att främja en trygg och stimulerande uppväxtmiljö för barn och unga i Åtvidaberg, förebygga ungdomskriminalitet, stödja barn och unga i riskmiljöer och med riskbeteende Aktiviteter: Lära mer om aktörernas perspektiv och kompetens. Hitta bra metoder för att effektivt utnyttja de resurser vi har Aktivt pröva metoder och arbeta fram strukturer för de valda delområdena och använda dessa som modeller för framtida samverkan Effektmål: Bättre samverkan mellan skolan-socialtjänsten-bfc-elevvården-polisen som leder till: Att flera elever klarar de nationella målen i grundskolan? Att inga ungdomar mår psykiskt dåligt på grund av bristande samverkan Att inga ungdomar ska missbruka alkohol och narkotika Att inga barn ska bli kriminella Att inga ungdomar blir beroende av försörjningsstöd Att kontakt tas med socialtjänsten i ett tidigare skede Minskade kostnader för institutionsvård genom tidiga insatser och öppenvård Arbetsgrupper/delprojektgrupper Arbetsgruppernas uppdrag är att utveckla verksamheter eller mötesplatser för tidiga eller selektiva insatser för alla barn eller barn som är under risk. Det är en grupp som arbetar med att utveckla en praktisk verksamhet inom Arbetsmarknadsenheten för elever på gymnasieskolans individuella program som saknar studiemotivation. Gruppens övergripande mål är att samverka för att hitta framgångsrika metoder för att motivera och stimulera elever som saknar egen drivkraft och som inte klarar av skolans mål på grund av intellektuella, sociala och eller emotionella svårigheter. Huvudsyftet är att eleverna ska stärkas så att dem avslutar ett nationellt program på gymnasiet, alla kommer inte att göra men dem ska få hjälp till sysselsättning. Gruppen består av personal från arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten och gymnasieskolan.

2 I det här projektet har det anställts en projektledare. Gruppen har gemensamt tagit gram en rutin för hur eleverna aktualiseras för att delta i den praktiska verksamheten. Hittills har Arbetsmarknadsenheten arbetat med sju elever från gymnasieskolan och högstadiet. Två av eleverna deltar i den praktiska verksamheten på heltid. En av dem ska tillbaka till IV programmet tre dagar i veckan inom kort. Fem av eleverna erbjöds feriepraktik på sommarlovet för att stimuleras inför ett nytt skolår. Utav dessa fem går en på nationellt program nu, en fortsatte i den praktiska verksamheten när skolan började, till att börja med var eleven i skolan fyra dagar i veckan därefter var eleven i skolan tre dagar i veckan och i den praktiska verksamheten två dagar i veckan och nu studerar eleven åter på heltid, två av feriejobbarna studerar på IV programmet och har praktik via skolan och den femte studerar på heltid på IV programmet. En grupp arbetar med att ta fram förslag för att utveckla föräldrastöd i Åtvidaberg samt utveckla arbetet med barn och ungdomsstödsgrupper. Gruppens övergripande mål är att samverka kring utveckling av stöd till föräldrar, barn och ungdomar för att ge dem verktyg att hantera sitt liv och sin vardag. Gruppen består av personal från socialtjänsten, familjecentralen, samt förskolan/skolan med representanter från samtliga rektorsområden i grundskolan. Gruppen har till uppgift att ta fram förslag på olika föräldrastödsmetoder, räkna på vad det kostar/förälder samt väga för och nackdelar med olika metoder. I uppdraget ligger att ta fram förslag på både allmänt föräldrastöd för alla föräldrar i Åtvidaberg men även ett förslag för föräldrar som behöver mer riktade insatser för att få verktyg att hantera sitt föräldraskap. Gruppen har i nuläget bestämt sig för att räkna på ett par olika metoder. Metoderna kommer att presenteras för styrgruppen och politiker under hösten. Utveckling av Barn och ungdomsstödsgrupper; BUS-grupper - Elva personer har genomgått Eleonaraguppen AB: s utbildning som vänder sig till den som kommer i kontakt med barn och tonåringar i svårigheter. Syftet är att öka kompetensen om utsatta barns situation och vilken hjälp som behövs. Utbildningen är i internat i tre dagar. Samtliga som erbjuds att gå dessa utbildningar får som uppdrag att bli ambassadörer för att sprida kunskaper om barn och tonåringar i svårigheter på sina respektive arbetsplatser. Åtta av dem elva som genom gått tredagarsutbildningen kommer att fortsätta och gå en utbildning på sammanlagt elva dagar som medför att dem blir barngruppledare. Av dessa åtta kommer fem personer från skolan och tre från socialtjänsten. Från och med hösten 2008 leds BUS-grupperna i Åtvidaberg av en person från skolan och en person från socialtjänsten. Tidigare var det två personer från socialtjänsten som var gruppledare. Från och med hösten 2008 finns det BUSgrupper för små barn ca 7-10 år, mellanstora barn ca år, och för stora barn ca år. Den tredje gruppen arbetar med att utveckla ett resursteam. Resursteamet heter GIRAFFgruppen, GIRAFF står för gemensamma innovativa resurser för att stärka familjen. Gruppen består av socialtjänstens gruppledare för barn och ungdomar, en skolsköterska, skolpsykologen, en specialpedagog, närpolischefen och en psykolog från BFC. Syftet med GIRAFF-gruppen är att samverka i ärenden som är aktuella på flera ställen för att få en helhetssyn med fokus på barnet. Barn och familjer ska inte behöva hamna mellan stolarna. Målgrupp är barn 0-18 år, barn som är aktuella hos flera myndigheter, där en

3 myndighet kört fast och inte kan lösa situationen i den egna organisationen eller med de samverkansformer som finns. För att samverkan ska kunna ske behövs ett samtycke från vårdnadshavare. Har föräldrar gemensam vårdnad krävs samtycke från båda två. Representanter från respektive myndighet har dessa samtyckesblanketter. Ett ärende aktualiseras i GIRAFF-gruppen via respektive representant för varje myndighet. Ett ärende kan tas upp i GIRAFF-gruppen antingen via samtycke från föräldrar eller anonymt. I båda fallen har gruppen en konsultativ roll. GIRAFF-gruppen träffas en gång per månad med start i oktober Återkoppling sker till berörda med förslag på åtgärd. MVC, BVC och vuxenpsykiatrin har möjligheter att aktualisera ärenden i GIRAFF-gruppen, men ingår inte som ordinarie representanter i gruppen. Varje myndighet ansvarar för den dokumentation som behövs. Vid varje möte görs dock ett kortfattat protokoll i respektive ärende samt även en avidentifierad dagordning för uppföljning och statistik. Dessa dagordningar förvaras hos socialtjänsten. Kunskaps/utvecklingsprocessen i linjeorganisationerna Interna utbildningar i grundkunskap om varandra och samverkan Socialtjänstens personal, skolsköterskor, skolkuratorer, specialpedagoger, studie och yrkesvägledare, skolpsykolog, rektorer och enhetschefer inom skolan, polisen och barn och familjepsykologiskt centrum utgör förändringsprocessens nyckelgrupp. Dessa grupper har sammansvetsats i olika konstellationer under det gångna året. Dels har enhetschefer och rektorer inom skolan och socialtjänstpersonal haft gemensamma utbildningsdagar med syftet att lära av och om varandra samt om samverkan. Socialtjänstens handläggare, skolsköterskor, specialpedagoger, skolpsykolog, kuratorer, studie och yrkesvägledare, barn och familjepsykologiskt centrum och polisen hade en gemensam utbildningsdag för att synliggöra, tydliggöra och skapa samsyn om uppdrag, förutsättningar, krav och förväntningar på samverkan kring Barn som far illa och att deltagarna lär kanna varandra bättre. Enhetschefer inom skolan, rektorer och skolsköterskor, specialpedagoger, skolpsykolog, kuratorer, studie och yrkesvägledare hade en gemensam utbildningsdag för att klargöra mål för en effektiv och snabb elevvård, förväntningar på rollerna vilka kompetenser dem har. Samtliga grupper har träffats gemensamt vid två tillfällen. Vid det första tillfället var uppgiften att kartlägga ett ärendes gång i dagsläget samt göra en processkarta. Arbetet utfördes i grupper med representanter från skola, socialtjänst, polis och barn och familjepsykologiskt, BFC centrum. Polis och BFC var dock inte representerade i alla grupper. Samtliga processkartor sammanställdes till en och den har legat till grund för GIRAFFgruppens arbete.

4 Vid det andra tillfället var det ett seminarie som hölls av GIRAFF-gruppen. Syftet med dagen var att lägga grunden till en gemensam rutin för elevvårdsarbete på samtliga skolor samt hur och när ett ärende ska aktualiseras från skolorna till GIRAFF gruppen. I april anordnades en spridningskonferens med syftet att presentera det förändringsarbete som startats i kommunen i och med det nationella uppdraget att utveckla modeller för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Hur vi ska samverka i Åtvidaberg för att erbjuda våra barn trygga och goda uppväxtvillkor. Målgrupp var alla som arbetar eller har en anknytning till barn och ungdomar i Åtvidaberg. Det var ca 100 personer som deltog på konferensen. Under konferensen var externa föreläsare inbjudna för att föreläsa om risk och skyddsfaktorer samt faktorer som är viktiga för barn att klara skolan. Därutöver hade delprojektgrupper/arbetsgrupperna workshops om det arbete som sker. Läs gärna dokumentationen från spridningskonferensen som finns på kommunens hemsida. Arbetsgruppen som arbetar med att ta fram ett förslag om föräldrastödmetoder anordnade ett seminarie om föräldrastöd. Västerviks samordnare för föräldrastöd bjöds hit för att presentera hur Västerviks kommun utvecklat föräldrastöd. Nyckelgruppen bjöds in för att delta och för att få en grundläggande kunskap om föräldrastöd. Externa utbildningar/konferenser i spetskunskap Under november 2007 deltog sex personer på en utbildning om Sekretess, tystnads- och anmälningsplikt. Det var personal från barnomsorg, skola och socialtjänst. I januari 2008 var det en inspirations/utbildningsdag med studiebesök från Strömstad kommun. Syftet med dagen var att inspirera kommunens tjänstemän, politiker och externa samverkansparter med en presentation från en kommun som lyfts fram för sitt sätt att samverka kring barn och ungdomar. Målgruppen var politiker, förvaltningschefer, enhetschefer i grundskolan och på gymnasiet, projektgrupp, delprojektgrupper (ungefär 30 personer) I augusti var det en gemensam föreläsning för all personal inom barnomsorg och skola, socialtjänsten och BFC, även kommunpolitiker deltog under föreläsningen. Föreläsaren var Mats Trondman, Professor i sociologi. Med rötter i 50- och 60-talens folkhem och idrottsrörelsen kom att intressera sig för barn- och ungdomars situation i samhället, inte minst ur klassperspektiv. Hur barn och ungdomar växer upp till att bli de individer de blir säger en del om samhället i sig. Det är en anledning till att det är så intressant att forska om dem. Men också för att det är viktiga och spännande år i livet, då det händer mycket, säger Mats Trondman, professor i kultursociologi på Malmö högskola och idag rikskänd för sin barn- och ungdomsforskning. De osynliga barnen var en utbildningsdag som anordnades av Eleonoragruppen under september 2008 syftet med dagen var att bygga på kunskapen om barns hjälpbehov och utsatthet, samt att ge deltagarna möjlighet att utbyta professionella och andra erfarenheter - till gagn för barnen och deras familjer. Det var sex personer från Åtvidaberg som deltog på utbildningsdagen, fyra personer från socialtjänsten och två från barn och utbildningsförvaltningen.

5 Under oktober månad anordnar Adesso productions en utbildning om De glömda barnen Utbildningen ger kunskap om dessa barns situation och verklighet men belyser även de nycklar som faktiskt finns för att vi vuxna på ett bättre sätt ska kunna se, hjälpa och inge hopp för framtiden. På denna dag deltog fyra personer från socialtjänsten. Positiva effekter så här långt Grundkunskapen om vad olika yrkesgrupper kring barn gör och kan göra har bidragit till att samarbetet kring barn har stärkts. Processen att hitta gemensamma rutiner kring barn som far illa har tagit fart. Alla tar ansvar för att utveckla arbetet så att rätt kompetens utnyttjas och kommer in i ett ärende vid rätt tid. Det är en spännande process som har satts i gång. Nu handlar det om att knyta ihop säcken och hitta varaktiga gemensamma rutiner som gäller för all personal som arbetar med barn och för alla barn i Åtvidabergs kommun, dessa rutiner ska bli vår modell för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa oavsett vilken skola man tillhör. Grundkunskapen och samsynen kring barn som far illa eller riskerar att fara illa ökar hela tiden både i nyckelgrupperna och ute i verksamheten. Att flera personer från flera arenor får utbildning om utsatta barn medför att kunskapen om barn som bor i familjer med krångel ökar i skolan, fler barn med behov av stödgrupper rekryteras till grupperna när kunskapen om barnen ökar. Dessutom ökar samverkan mellan skolan och socialtjänsten i och med att dem leder grupperna gemensamt. Som projektledare ser jag positivt på den process som är i gång, det finns ett stort engagemang. Jag tror inte att någon längre undrar vad som skiljer det här projektet från många andra som inte lett till någon förbättring för det enskilda barnet. Jag är övertygad om att alla i nyckelgruppen var och en genomgår en individuell process som kommer att gynna barnen i Åtvidaberg. Hur går vi vidare? Arbetet fortsätter genom att öka samsynen mellan olika yrkesgrupper ännu mer. Min och styrgruppens uppgift blir att sy ihop en modell för barn som far illa som håller över tid även om enskilda personer byts ut. Arbetet i arbetsgrupperna fortsätter, en del har redan startat arbetet med individen, en del är i startgroparna. Arbetet måste följas upp och utvecklas hela tiden för att säkerställa att målen nås. Under november månad kommer vi att ha en utbildningsdag om mål, förankring, kvalitetsarbete och uppföljning därefter kommer en arbetsgrupp att arbeta med att utveckla gemensamma kort och långsiktiga mål, förankring i dem ordinarie verksamheterna, kvalitetssäkring och modeller för uppföljning av samverkan. Huvudprojektledare Anna Södergren