Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Transkript

1 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2014 i jämförelse med perioden FoU Välfärd FoU rapport 2015:2

2

3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2014 i jämförelse med perioden Annika Almqvist & Per Åsbrink

4 FoU Rapport 2015:2 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout: Gunilla Bloom Lundqvist Tryckeri: Backman Info, Gävle ISSN:

5 Förord Sedan några år pågår inom FoU Välfärd vid Region Gävleborg projektet Att dokumentera insatser för barn och unga. Arbetet redovisas kontinuerligt för socialchefer, ordföranden och ledamöter i socialnämnderna samt berörda och intresserade handläggare i länet. Ett antal rapporter har producerats sedan Vi har tidigare sammanställt aktualiseringsdata för barn och unga från 2008 i FoU-rapport 2009:04, 2009 i FoU-rapport 2010:5, 2010 i FoU-rapport 2011:3, 2011 i FoU-rapport 2012:4, 2012 i FoU-rapport 2013:02 samt 2013 i FoU-rapport 2014:3. I denna rapport redovisas motsvarande siffror för 2014 i jämförelse med perioden Rapporten består av två delar: Den första delen omfattar en redovisning av totalsiffror för Gävleborgs län 2014 avseende aktualiseringar för barn och unga: antal anmälningar respektive ansökningar, de aktualiserade barnens kön, ålder och familjebild, vem som aktualiserat, orsak till aktualisering samt hur stor del av aktualiseringarna som leder till utredning. Den första delen i rapporten behandlar även fördelningen av de barn som aktualiseras till socialtjänsten vid mer än ett tillfälle, samt andel av barn och ungdomar i kommunen som aktualiseras till socialtjänsten. Jämförelser görs för perioden i de flesta diagram och tabeller. Del 1 i rapporten avslutas med ett avsnitt som redovisar data från kommunerna, rörande anmälningar av yngre barn som misstänks fara illa. Den andra delen redovisar motsvarande data för 2014 för kommunerna i länet jämfört med perioden Gävle i juni 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink

6 4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 Bakgrund... 7 METOD... 9 Bortfall/felkällor... 9 Tillförlitlighet... 9 Generaliserbarhet...10 AKTUALISERADE ÄRENDEN TILL SOCIALTJÄNSTEN Aktualiseringar...11 Vilka barn och unga aktualiseras till socialtjänsten?...14 Ålder Kön Familjebild Vem aktualiserar till socialtjänsten?...17 Orsaker till anmälan...17 Beslut om social utredning...19 Andel anmälda barn och unga i kommunerna...20 ANALYS OCH KOMMENTARER...23 Tidig upptäckt av barn...23 Barn och ungas livssituation i länets kommuner...27 AKTUALISERADE ÄRENDEN TILL SOCIALTJÄNSTEN. KOMMUNREDOVISNING. BARN OCH UNGDOM 0 20 ÅR. PERIOD; Åldersgrupp...30 Familjetyp...34 Vem aktualiserar till socialtjänsten?...37 Orsak till anmälan...43 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp...49 Beslut om social utredning efter orsak till anmälan...51 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH REFLEXIONER...54 REFERENSER...57 BILAGA 1. AKTUALISERINGS- OCH BAKGRUNDSKODER...58 BILAGA 2. TABELLER...60

7 5 Sammanfattning Sammanställningen av statistik för aktualiseringar (ansökan, anmälan) från de tio kommunernas socialtjänster i Gävleborgs län under helåret 2014 ger ett unikt jämförelse-material och att jämförelser kan göras över tid ( ) gör materialet än mer intressant. Det totala antalet aktualiseringar ökade med 16 % i länet mellan 2013 och 2014, ökningen utgörs helt av anmälningar. En tydlig trend under perioden är att antalet anmälningar ökar, medan ansökningarna minskar. Antalet anmälningar har ökat med 17 % mellan 2013 och 2014 och med 57 % under perioden 2009 till Vid en jämförelse mellan kommunerna föreligger det förhållandevis stora skillnader i utvecklingen av antalet anmälningar mellan 2009 och Det som främst har förändrats är att andelen anmälda yngre barn (0 12 år) ökar över tid och att ökningen främst sker i anmälningar från privatpersoner och från hälso- och sjukvården. Detta visar på betydelsen av socialtjänstens tillgänglighet och informationsinsatser till allmänheten om hur man som privatperson skall gå till väga när man möter barn som man misstänker far illa. Det visar också på behovet av kontinuerlig information till berörda myndigheter. I och med att allt yngre barn anmäls till socialtjänsten handlar orsaken till anmälan alltmer om olika brister i barnens hemförhållanden (omsorgssvikt, våld eller relationsproblem i familjen) och allt mindre om beteendeproblem (kriminalitet, utagerande). I ett sexårsperspektiv visar vår sammanställning att vilka barn och unga som aktualiseras är relativt stabilt vad gäller kön och familjebild: majoriteten av barnen lever med en ensamförälder, och att det är något fler pojkar än flickor som kommer i kontakt med socialtjänsten. Vi vet samtidigt att ensamstående mödrar är överrepresenterade bland socialbidragstagare och att deras barn har en större exponeringsyta mot barnavården. Ökningen av antalet anmälningar kan vara ett resultat av att fler instanser och personer blivit medvetna om anmälningsplikten, men det kan också handla om att fler barn och unga behöver stöd. En faktor som troligen spelar stor roll för arbetet med tidig upptäckt av barn är hur socialtjänsten är organiserad samt vilka rutiner för anmälan om missförhållanden för barn som finns hos olika myndigheter. Strukturella ojämliklikheter i samhället kan vara en bidragande orsak till ett ökat antal anmälningar. En sammanställning av länets aktualiseringsdata tillsammans med nyckeldata från Kolada (Kommun och landstingsdatabasen) visar att i genomsnitt 8 % av andelen barn och unga aktualiseras till länets socialtjänster i Gävleborgs län. Av dessa blir 4 % föremål för en social utredning och närmare 2 % erhåller en öppen biståndsinsats 1 inom socialtjänsten. I jämförelse mellan länet och riket noteras en högre andel barn och unga i länet som blir aktuella för insatser inom socialtjänsten. 1 En biståndsinsats som riktas till barnet och dess familj eller ett enskilt barn/ungdom i den unges hemmiljö.

8 6 Koladas data visar vidare på sämre skolresultat för elever i åk. 9 samt en högre andel barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer i länet, i jämförelse med riket. Även om forskningen inte påvisat samband mellan en hög andel anmälda barn till socialtjänsten och bristande skolresultat eller ekonomiskt utsatthet, så vet vi att långvarig ekonomisk stress i familjen är en riskfaktor för brister i föräldraskapet och familjerelationen samt att goda skolprestationer har visat sig vara en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot framtida psykosociala problem.

9 7 Inledning Bakgrund I syfte att kvalitetssäkra arbetet inom socialtjänsten förs idag en diskussion om evidensbaserad praktik (EBP) som innebär att insatser väljs med utgångspunkt i en sammanvägning av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, de professionellas expertis och brukarens erfarenheter (SOU 2008:18 s.10). Inom Socialstyrelsen tar man fram systematiska forskningsöversikter som presenterar den vetenskapliga kunskap som hittills finns inom olika områden. Dessa bygger på jämförande studier av olika interventioners effekter. Som FoU-enhet är det vår ambition att bidra till utvecklingen av EBP genom att skapa förutsättningar för socialtjänsten att göra uppföljningar och utvärderingar som kan resultera i t.ex. enklare sambandsstudier, utfallsstudier, lokala uppföljningar av klientfall. Inom FoU Välfärd, Region Gävleborg, bedrivs projektet Att dokumentera insatser för barn och unga i samarbete med en referensgrupp bestående av representanter för socialtjänsten i länets kommuner. Syftet med projektet är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell (se figur 1). Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner (figur 1). Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiseringar: av vem, av vilken orsak? Vilka ärenden utreds? Figur 1. Projektets olika steg. Orsak till åtgärd Typ av utredning; BBIC eller traditionell Typ av insats Mål med insatsen Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem, 2 koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Ett test av koderna gjordes genom en länssammanställning våren 2008 för ärenden aktualiserade november december Nästa steg blev att inhämta aktualiseringar för första halvåret 2008 (jan juni) (Delrapport 2009:01). 2 3 Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto). Se Delrapport 4, 2008.

10 8 Därefter har data samlats in för varje helår, 2008 (FoU-rapport 2009:04), 2009 (FoU-rapport 2010:05), 2010 (FoU-rapport 2011:3), 2011 (FoU-rapport 2012:4), 2012 (FoU-rapport 2013:2 samt 2013 (FoU-rapport 2014:3). Föreliggande rapport redovisar en länssammanställning omfattande hela 2014 ( ), av alla inkomna aktualiseringar rörande barn- och ungdomsärenden (0 20 år) i länets socialtjänster i tio kommuner (Sandviken, Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Nordanstig, Ockelbo och Hofors) 4 samt jämförelser med perioden Hofors har inte kunnat ta ut begärda uppgifter i verksamhetssystemet för år 2008, 2009 och 2010.

11 9 Metod Alla tio kommunerna i länet har kunnat ta ut statistikuppgifter direkt från socialtjänstens verksamhetssystem rörande registrerade aktualiseringar av barn och ungdomar (0 20 år) för helåret 2014 ( ). 5 Observera att data inte är kopplade till identifierbara personer. Materialet rör alla aktualiseringar vilket innebär att ett barn/ungdom kan vara aktuell för fler än en aktualisering. Vi har dock fr.o.m kunnat identifiera andelen aktualiserade unika barn, data om detta presenteras i rapporten. Kommunerna har kunnat leverera individbaserade data vilket ger möjlighet till korstabuleringar. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Fr.o.m deltar alla tio kommuner i länet i redovisning av data rörande barn och unga som aktualiseras till socialtjänsten i respektive kommun (tabell 1). Tabell 1. Deltagande kommuner efter år Sandviken X X X X X X X Gävle X X X X X X X Söderhamn X X X X X X X Bollnäs X X X X X X X Ovanåker X X X X X X X Ljusdal X X X X X X X Hudiksvall X X X X X X X Ockelbo - X X X X X X Nordanstig - X X X X X X Hofors X X X X Bortfall/felkällor Tänkbara bortfall och felkällor kan vara: a) att socialsekreterare inte registrerar ett inkommande ärende; b) att socialsekreterare definierar samma/likartade fenomen på olika sätt; c) att socialsekreterare registrerar fel. Tillförlitlighet Projektansvariga vid FoU Välfärd bedömer att datamaterialet har en hög tillförlitlighet mot bakgrund av att: a) aktualiseringskoderna har implementerats i kommunernas socialtjänster via projektets referensgrupp 6 och efter beslut i kommunernas socialnämnder, vilket gör att registrering sker på samma sätt; 5 6 Rör barn- och ungdomsvårdsärenden, ej försörjningsstöd och ensamkommande flyktingbarn. Bestående av systemförvaltare och socialsekreterare från alla tio kommunerna i länet.

12 10 b) koderna kan inte ändras av verksamheterna annat än via ett nytt beslut i socialnämnden. Detta ger stabilitet och möjlighet till mätningar över tid; c) datamaterialet är hämtat direkt från de verksamhetssystem som innehåller socialsekreterarnas registrering av alla aktualiserade ärenden till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter; d) en kodnyckel har arbetats fram inom ramen för projektet för att så långt möjligt garantera en likartad registrering. Generaliserbarhet Trots att det totala datamaterialet är omfattande bör försiktighet iakttas när det gäller att generalisera resultatet. Slumpmässiga variationer beroende av lokala förhållanden kan förekomma, särskilt som dataunderlaget för vissa kommuner är litet. De årliga sammanställningarna ökar säkerheten i data över tid samt möjliggör även studier av inomkommunala förändringar.

13 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten 2014 Barn och ungdom 0 20 år. Sammanställning av data från Gävleborgs län. År 2014 jämfört med Aktualiseringar Detta avsnitt rör aktualiseringar till socialtjänsten. Ansökan: den enskilde/vårdnadshavaren begär bistånd. Anmälan: en anhörig, annan privatperson eller myndighet anmäler till socialtjänsten om misstanke att ett barn far illa. Yttrande: begäran inkommer från en myndighet. Överflyttning av ärende: överflyttning av ett ärende från en annan kommun. Tabell 2. Totalt antal aktualiseringar till socialtjänsten år, 10 kommuner Antal och procentuell förändring samt Period helår % % Totalt Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors * 970 Ockelbo Nordanstig Totalt *Hofors, förändring period Antalet aktualiseringar totalt ökade med 16 % i länet jämfört 2013 och I åtta av tio kommuner ökade antalet aktualiseringar och störst ökning finner vi i Ovanåker (+ 36 %), Ljusdal och Hudiksvall (+ 31 %) samt Bollnäs (+ 24 %). I jämförelse mellan åren 2009 och 2014 noteras att aktualiseringarna har ökat med 46 % i länet och störst ökning av aktualiseringar noteras främst i Ljusdal (+ 138 %) och Hudiksvall (+135 %) (tabell 2).

14 12 Tabell 3. Typ av aktualisering till socialtjänsten år. 10 kommuner , procentuell förändring 2009 och Antal och Procent. Period helår Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt % 13 % 11 % 12 % 10 % 9 % % 83 % 86 % 85 % 87 % 88 % % 4 % 3 % 4 % 3 % 2 % % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % För 2014 inkom 8486 aktualiseringar till socialtjänsten i tio kommuner. De allra flesta aktualiseringarna rör anmälningar (88 %), andelen ansökningar är 9 %. I jämförelse med 2013 och 2014 har andelen anmälningar ökat med 1 % (från 87 till 88 %) och andelen ansökningar minskat (från 10 till 9 %). Över tid, 2009 och 2014, noteras att andelen anmälningar ökar (från 81 till 88 %) och ansökningar minskar (från 16 till 9 %) (tabell 3). När vi speciellt studerar utvecklingen av antalet anmälningar (inkl. yttranden, överflyttning) till kommunernas socialtjänster noteras att mellan 2013 och 2014 har antalet anmälningar ökat med 17 % och över perioden 2009 till 2014 med 57 % (tabell 4). Tabell 4. Antal anmälningar barn och unga (0 20 år). 10 kommuner Antal och procentuell förändring samt Period helår % % Totalt Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Vid en jämförelse mellan kommuner föreligger det förhållandevis stora skillnader i utvecklingen av antalet anmälningar mellan 2009 och 2014, störst ökning noteras i kommunerna Ljusdal (+ 176 %) och Hudiksvall (+167 %) (tabell 4).

15 13 Vi vet att en del barn och ungdomar aktualiseras (anmäls eller ansöker) till socialtjänsten mer än en gång under ett halvår, men hur många det omfattar har vi tidigare inte haft kunskap om. Kommunernas verksamhetssystem kan ännu inte leverera data om detta, varför dessa uppgifter har plockats fram manuellt ur systemen. Tabell 5. Totalt antal aktualiserade unika barn och unga (0 20 år). 10 kommuner Antal och procentuell förändring samt Period helår % % Totalt Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors * 583 Ockelbo Nordanstig Totalt Antalet unika barn som aktualiserats till socialtjänsten under 2014 är 5579 barn. En ökning av antalet barn med 13 % noteras i jämförelse med Det föreligger stora skillnader mellan kommunerna, för Hofors noteras en ökning med 32 % och samt en minskning av antalet barn i Ockelbo och Nordanstig (tabell 5). I jämförelse mellan 2009 och 2014 har antalet aktualiserade barn ökat med 16 % totalt i länet, även här föreligger stora skillnader mellan kommunerna, som exempel noteras en ökning i Ljusdal och Hudiksvall med 78 resp. 73 % och en minskning i Gävle (tabell 5). 7 För länets kommuners socialtjänster 2014 noteras att 34 % av alla aktualiseringar rör barn som aktualiserats till socialtjänsten fler än en gång under ett år. Vi finner också att andelen barn som aktualiserats två gånger eller fler under perioden har ökat jämfört mellan 2013 och 2014 (från 32 till 34 %). Andelen barn som aktualiseras mer än en gång är ojämnt fördelad mellan kommunerna (tabellbilaga tabell 1). 7 Eftersom data inte är personnummerbaserad så vet vi inte hur stor andel av de unika barnen som förekommer vid mer än ett tillfälle under perioden T.ex. ett och samma barn kan vara aktualiserat under t.ex och 2013.

16 14 Tabell 6. Antalet barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats två ggr eller fler. 10 kommuner Antal. Antal aktualiseringar Totalt eller fler Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Under 2014 har totalt 1576 barn aktualiserats två ggr eller fler till socialtjänsten i 10 av kommunernas socialtjänster. Av dessa har de allra flesta (60 %) aktualiserats vid två tillfällen (n = 945) och 21 % vid tre tillfällen (n = 331) (tabell 6). Vilka barn och unga aktualiseras till socialtjänsten? Ålder Barnen är i genomsnitt 10 år (10,37 år) när de aktualiseras (ansökan, anmälan, yttrande) till socialtjänsten. I jämförelse med 2013, då medelåldern var 10,54 år, finner vi att medelåldern på barnen är lägre 2014 (diagram 1). Diagram 1. Åldersfördelning, 0 20 år, aktualiseringar. Totalt, 10 kommuner jämfört Procent.

17 15 När vi bryter ner ovanstående diagram i åldersgrupper över perioden finner vi att aktualiserade barn i åldersgruppen år stadigt har minskat, från %. Andelen aktualiserade yngre barn har därmed ökat; barn i åldern 0 6 år från % och barn 7 12 år från % (diagram 2, tabellbilaga tabell 2). Diagram 2. Fördelning åldersgrupp. Totalt, 10 kommuner Procent. Om vi tittar på andelen unika barn och unga 0 20 år som har aktualiserats (ansökan, anmälan) under perioden har medelåldern sjunkit, från 12 år (11,74) till 10 år (10,34) för 2014 (tabell 7). Tabell 7. Medelålder aktualiserade unika barn och unga Period helår Medelålder Antal , , , , , , Totalt inkommer det betydligt fler anmälningar (88 %) än ansökningar till socialtjänsten (9 %). Andelen anmälningar är högst för barn i åldersgrupperna 0 6 och 7 12 år, 92 respektive 91 %, medan andelen ansökningar är högst för åldersgruppen år (17 %) (tabell 8).

18 16 Tabell 8. Aktualiseringstyp efter åldersgrupp. 10 kommuner Antal och Procent. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt 0-6 år % 92 % 0 % 0 % 100 % 7-12 år % 91 % 1 % 0 % 100 % år % 89 % 3 % 0 % 100 % år % 75 % 7 % 1 % 100 % Total Kön 9 % 88 % 2 % 0 % 100 % Av de barn och ungdomar som aktualiserats till socialtjänsten 2014 är 55 % pojkar och 45 % flickor. Jämfört över tid ( ) har andelen flickor ökat från 43 till 45 % (tabellbilaga tabell 3). Familjebild För 2014 finner vi att 61 % av barnen, som aktualiserats till socialtjänsten i länet, lever med en ensamstående förälder och inte lever med båda sina ursprungliga föräldrar. 32 % av barnen lever med två gifta/sammanboende vuxna, med båda sina ursprungliga föräldrar eller med biologisk förälder samt styvförälder. I 7 % av fallen handlar det om ungdomar som bor i eget boende. Över perioden har andelen barn som aktualiserats till socialtjänsten och lever med en ensamstående förälder ökat från 56 till 61 % (diagram 3, tabellbilaga tabell 4). Diagram 3. Fördelning familjetyp. Totalt, 10 kommuner Procent. Andelen ensamstående föräldrar, och då i synnerhet ensamstående mammor, som kommer i kontakt med socialtjänsten är en överrepresenterad grupp.

19 17 I jämförelse med SCBs barn och familjestatistik noteras att tre av fyra barn, 75 %, i riket bor med båda sina ursprungliga föräldrar. Den vanligaste familjetypen för en ensamstående förälder är en ensamstående mamma (SCB 2013, Statistiknyhet ). Vem aktualiserar till socialtjänsten? Ansökningar till socialtjänsten görs uteslutande av förälder/vårdnadshavare eller den enskilde (myndig ungdom), medan anmälningar görs av privatpersoner eller myndigheter. Tabell 9. Vem aktualiserar till socialtjänsten? 10 kommuner Procent. n= Period helår Anmälan Ansökan Den enskilde/sökande 4 % 4 % 3 % 3 % 3 % 2 % Förälder/vårdnadshavare 11 % 9 % 8 % 8 % 7 % 7 % Anhörig 5 % 9 % 9 % 8 % 10 % 11 % Annan privatperson 11 % 9 % 11 % 11 % 10 % 12 % Förskola 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Skola 14 % 13 % 12 % 14 % 15 % 14 % Hälso- och sjukvård 8 % 8 % 9 % 8 % 10 % 10 % Socialtjänsten (ex officio) 10 % 11 % 11 % 11 % 12 % 14 % Polisen 26 % 25 % 24 % 25 % 20 % 18 % Åklagare/domstol 3 % 4 % 3 % 3 % 2 % 2 % Annan kommun 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Privatpersoner Myndigheter 32 % 68 % Övrigt 4 % 4 % 5 % 5 % 6 % 5 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Bland länets tio kommuner 2014 står polisen för flest antal anmälningar (18 %), följt av skolan (14 %). 12 % av anmälningarna kommer ifrån privatpersoner och socialtjänsten, anmälningar från anhöriga uppgår till 11 %, medan endast 2 % av anmälningarna kommer från förskolan (tabell 9, tabellbilaga tabell 5). 9 % av ansökningarna kommer ifrån familjen: den enskilde (2 %) och förälder/vårdnadshavare (7 %) (tabell 9, tabellbilaga tabell 5). I jämförelse mellan 2013 och 2014 noteras en ökning av andelen anmälningar från privatpersoner, anhöriga och socialtjänsten samt en minskning från polisen och skolan (tabell 9, tabellbilaga tabell 5). Sammanfattningsvis kommer 68 % av aktualiseringarna (ansökan, anmälan) 2014 från myndigheter och 32 % från barnets privata nätverk eller från andra privatpersoner (tabell 9). I jämförelse kan konstateras att andelen aktualiseringar från myndigheter 2013 var 70 % och från det privata nätverket 30 % (FoU rapport 2014:3, s. 24). Orsaker till anmälan I länets kommuner har orsak till aktualisering endast registrerats vid anmälan. De orsakskategorier som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 1) har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn samt från forskningsstudier som behandlar sammanställningar av barnavårdsutredningar.

20 18 De verksamhetssystem som socialtjänsten i länet använder tillåter inte att man registrerar mer än ett aktualiseringsskäl per inkommit anmälningsärende. Detta kan begränsa registrering i komplexa ärenden som omfattas av problemansamlingar. Socialarbetarna i länet har dock inte upplevt några stora problem med att identifiera ett bärande problemområde vid varje anmälningstillfälle.8 Tabell 10. Orsak till anmälan. 10 kommuner Procent. n= Period helår Psykisk ohälsa hos barnet 4 % 3 % 3 % 3 % 4 % 4 % Beteendeproblem 15 % 17 % 14 % 14 % 11 % 10 % Skolproblem 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % Relationsproblem i familjen 5 % 6 % 6 % 7 % 7 % 7 % Förseelse 12 % 8 % 8 % 6 % 5 % 3 % Egen brottslighet/kriminalitet 9 % 9 % 7 % 6 % 4 % 4 % Eget missbruk 4 % 5 % 4 % 4 % 4 % 5 % Omsorgssvikt 35 % 38 % 43 % 44 % 47 % 48 % Utsatt för övergrepp 6 % 5 % 5 % 6 % 7 % 7 % Våld i familjen 7 % 6 % 7 % 7 % 7 % 8 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Omsorgssvikt är den vanligaste orsaken till anmälan (48 %) i länets tio kommuner Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder (tabell 10, tabellbilaga tabell 6). Beteendeproblem är den näst vanligaste orsaken till anmälan (10 %). Detta rör barn som befinner sig i riskzonen p.g.a. ett utagerande beteende, vistelse i riskmiljöer eller i riskbruk av alkohol och droger. Förseelse anmäls i 3 % av fallen och omfattar främst rapporterat snatteri samt mindre allvarliga lagöverträdelser. I 4 % av fallen förekommer kriminalitet som anmälningsorsak. Detta rör rapporter om lagöverträdelser som kan förväntas leda till beslut av åklagare i någon form. I detta ingår begäran om åklagaryttranden eller polisrapporter. I övrigt kan noteras att 8 % av anmälningarna rör våld i familjen och 7 % misstänkt övergrepp mot barnet, 4 % rör anmälan om psykisk ohälsa hos ett barn och 3 % skolproblem (tabell 10, tabellbilaga tabell 6). Mellan 2013 och 2014 har andelen anmälningar om omsorgssvikt och våld i familjen ökat. Över perioden kan vi främst notera att anmälningar rörande omsorgssvikt ökar samt att anmälningarna om beteendeproblem och kriminalitet/förseelse minskar (tabell 10, tabellbilaga tabell 6). Då omsorgssvikt utgör en så stor andel av anmälningarna och är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet gjorde vi i en specialstudie av vad som låg bakom dessa anmälningar i nio av länets 10 kommuner under första halvåret (FoU Välfärd, Arbetsrapport 2012:2). 8 Vid löpande referensgruppsmöten i projektet ger kommunrepresentanter feedback om arbetet i projektet. Instruktionen vid registrering är att det är den av anmälaren uppgivna orsaken som ska registreras.

21 19 Det framgår av resultatet att närmare hälften (48 %) av de barn som anmäls för omsorgssvikt enligt anmälningarna lever i en riskmiljö där barnets grundläggande behov blir eftersatta. De främsta orsakerna går att finna i förälders missbruk, och i vissa fall en orolig hemsituation med bråk och konflikter där missbruk av alkohol är ofta förekommande. De som oftast anmäler barn i riskmiljö är privatpersoner och polisen. Fysisk försummelse förelåg i 32 % av anmälningarna där det framför allt handlade om bristande tillsyn (hygien, kläder, mat) och i vissa fall övervakning (barnet lämnas ensamt). De som främst anmäler fysisk försummelse är annan privatperson, socialtjänsten, hälso- och sjukvård samt skolan. 20 % av barnen är utsatta för psykisk försummelse, främst på grund av psykisk sjukdom/ ohälsa hos förälder och i vissa fall hårda och inkonsekventa uppfostringsmetoder och i enstaka fall kognitiva svårigheter hos föräldrar. Fokus i psykisk försummelse är brister i den känslomässiga omvårdnaden på grund av brister i samspel och stimulans eller i kärlek och uppmärksamhet. Socialtjänsten, hälso- och sjukvården, anhöriga och skolan anmäler i de flesta fall barn utsatta för psykisk försummelse. Beslut om social utredning Barn som aktualiseras till socialtjänsten blir inte automatiskt aktuella för en social utredning. När en anmälan kommer in till socialtjänsten görs först en bedömning (förhandsbedömning) om anmälans allvarlighetsgrad och om barnets behov behöver utredas. Vid en ansökan, från förälder, skall en social utredning alltid inledas för att utreda barnets behov. Diagram 4. Beslut om social utredning. 10 kommuner Procent. För länets kommuner finner vi att av det totala antalet aktualiseringar 2014 leder 63 % till en social utredning, vilket är en ökning i jämförelse med 2013 (61 %). (diagram 4, tabellbilaga tabell 7).

22 20 Tabell 11. Beslut om social utredning fördelat efter typ av aktualisering. 10 kommuner Antal och Procent. 9 Beslut om att inleda utredning Antal % % % % % % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt För 2014 noteras att vid anmälningar startas en social utredning i 59 % av fallen samt i 92 % vid ansökningar. Jämfört över tid ( ) noteras att andelen beslut om att inleda social utredning efter anmälning åter ökar efter att minskat mellan 2009 och 2012 (tabell 11). Enligt lagstiftningen skall alla ansökningar utredas, anledningen till att en andel av ansökningarna inte går till utredning är ofta att den sökande själv tar tillbaka ansökan. Detta registreras då som en ej inledd utredning i verksamhetssystemet. Andel anmälda barn och unga i kommunerna Det saknas löpande nationell statistik rörande barn som anmäls till socialtjänstens barn och ungdomsverksamhet i Sverige, vilket gör det svårt att veta i vilken grad andelen aktualiserade barn och unga ökar eller minskar. Fr.o.m kan vi redovisa andelen unika barn och unga som aktualiserats till socialtjänsten i Gävleborg, i relation till den faktiska andelen barn och unga i kommunerna. Tidigare FoU-rapporter ( ) visar att andelen av alla barn och unga (0 20 år) som aktualiseras till länets socialtjänster (ansökan, anmälan) motsvarar mellan 7 8 % av alla barn och ungdomar i länets kommuner (se tabell 11 samt FoU rapport 2014:3, s. 13). Nedanstående tabeller 7 och 8 fokuserar på andelen (unika) barn och ungdomar som anmäls (anmälningar, yttranden) till socialtjänsten i 10 kommuner jämfört med andelen barn och unga (0 12, år) i kommunerna, enligt befolkningsstatistik från SCB Anledningen till att antalet anmälningar och yttrande skiljer sig från tabell 3 är att det saknas uppgifter om beslut om utredning eller ej (folkmängd efter region, ålder och kön). År 2014.

23 21 Tabell 12. Andel anmälda unika barn 0 12 år efter andel barn och unga i 10 kommuner , jämfört 2009 och Antal och Procent % 2010 % 2011 % 2012 % 2013 % 2014 % Förändring % Sandviken 5,7 5,7 5,0 4,9 6,3 6,3 +0,6 Gävle 7,2 5,9 5,4 5,4 6,4 7,4 +0,2 Söderhamn 6,7 6,4 6,6 7,5 9,4 9,6 +2,9 Bollnäs 4,8 4,1 5,1 4,7 4,7 6,1 +1,3 Ovanåker 2,0 3,2 2,6 3,6 3,0 4,6 +2,6 Ljusdal 5,9 8,0 6,3 8,3 8,6 9,7 +3,8 Hudiksvall 4,5 7,4 6,1 6,7 7,5 8,5 +4,0 Hofors - - 5,1 5,0 6,1 9,1 +4,0 11 Ockelbo 10,7 10,8 6,3 8,8 7,0 5,5 5,2 Nordanstig 5,2 4,0 5,9 4,8 5,1 5,4 +0,2 Totalt 6,0 6,0 5,5 5,8 6,6 7,5 +1,5 Totalt för länet 2014 uppmärksammas att andelen anmälda yngre barn 0 12 år motsvarar 7,5 %, av andelen barn i länets kommuner, vilket är en ökning i jämförelse med 2013 (6,6). För 2014 noteras att Ljusdal (9,7 %), Söderhamn (9,6 %) och Hudiksvall (8,5 %) ligger över genomsnittet för länet (tabell 12). I jämförelse mellan 2013 och 2014 föreligger ökningar av andelen anmälda yngre barn i nio av tio kommuner. Som exempel noteras ökningar i Bollnäs, från 4,7 till 6,1 % och i Gävle, från 6,4 till 7,4 % (tabell 12). Över tid, mellan 2009 till 2014, noteras totalt för länet att andelen anmälda barn 0 12 år har ökat med närmare 2 procent (+1,5). De största ökningarna av andelen anmälda yngre barn över tid finner vi i kommunerna Hudiksvall (+4,0) och Ljusdal (+3,8) (tabell 12). Tabell 13. Antal anmälda unika barn/ungdomar år efter andel barn och unga i 10 kommuner jämfört 2009 och Antal och Procent % 2010 % 2011 % 2012 % 2013 % 2014 % Förändring % Sandviken 7,3 6,4 6,0 6,1 6,0 6,8 0,5 Gävle 11,8 9,6 7,5 6,7 7,4 7,7 4,1 Söderhamn 12,1 11,4 9,7 9,0 8,9 11,0 1,1 Bollnäs 8,0 6,5 4,6 5,1 6,0 5,7 2,3 Ovanåker 4,8 7,6 5,5 3,3 3,7 4,9 +0,1 Ljusdal 6,2 9,6 6,6 7,8 8,8 10,6 +4,4 Hudiksvall 8,1 13,0 7,4 8,4 9,5 11,6 +3,5 Hofors - - 5,4 4,8 5,4 5,4 0 Ockelbo 12,4 11,1 8,1 8,1 8,6 10,1 2,3 Nordanstig 5,0 7,8 6,1 6,5 7,8 5,8 +0,8 Totalt 9,4 9,4 7,0 6,8 7,4 8,2 1,2 Totalt för länet 2014 noteras att andelen anmälda i åldersgruppen år motsvarar 8,2 % av andelen barn och ungdomar 2014, vilket är en ökning i jämförelse med 2013 (7,4). Störst 11 Period 2011 och 2014.

24 22 andel anmälda barn och unga för 2014 noteras i Hudiksvall (11,6), Söderhamn (11,0) och Ljusdal (10,6) (tabell 13). I jämförelse mellan 2013 och 2014 föreligger en ökning av andelen anmälda unga (13 20 år) i sju av tio kommuner. Som exempel noteras en ökning i Hudiksvall, från 9,5 till 11,6 % och Söderhamn, från 8,9 till 11,0 % (tabell 13). Över tid (från 2009 till 2014) har andelen anmälda barn och ungdomar år minskat från 9,4 till 8,2 %. Vi uppmärksammar de största minskningarna i Gävle (-4,1 %) och Bollnäs (-2,3 %) (tabell 13). Sammantaget finner vi att andelen anmälda barn 0 12 år i kommunerna som anmäls till socialtjänsten visar en ökning över tid. Andelen anmälda barn och unga år har haft en nedåtgående trend t.o.m. 2012, men ökar fr.o.m (tabell 12 och 13).

25 23 Analys och kommentarer Det finns tydliga tendenser att socialtjänsten över tid möter allt yngre barn som anmäls till verksamheten. Ökningen kan inte enbart förklaras av förändrade ålderskullar. Det handlar då ofta om bristande föräldraförmåga. (FoU rapport 2014:3, s. 15). Ett effektivt förebyggande arbete har sin grund i tidig upptäckt av barn i riskzon. Ju tidigare socialtjänsten får vetskap om ett utsatt barn ju större är möjligheterna att kunna undanröja eller lindra problematiken för det enskilda barnet och dess familj. Myndigheter som möter barn och ungdomar i sin verksamhet (förskola, skola, hälso- och sjukvård osv.) har en lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa (14 kap. 1 SoL). För privatpersoner föreligger ingen lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten. Det finns dock en lagstadgad rekommendation att anmäla olika förhållanden om barn som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Andelen anmälda yngre barn till socialtjänsten skiljer sig dock åt mellan olika kommuner (tabell 12 och 13). Vilka förklaringar kan finns till detta? En förklaring skulle kunna vara strukturella faktorer som t.ex. utbildningsnivå, andel barn som lever med ensamstående föräldrar, andel barn i ekonomiskt utsatta familjer, men en annan förklaring till de kommunala skillnaderna är sannolikt hur anmälningar till socialtjänsten görs och tas emot. Socialtjänstens organisering och kapacitet, graden av samverkan med andra verksamheter i kommunen som möter barn i sin verksamhet samt graden av tillgänglighet gentemot allmänheten är här viktiga faktorer att beakta (se t.ex. Wiklund 2006 samt 2008). En förutsättning för att kunna arbeta för tidig upptäckt av barn är att socialtjänsten har en uppbyggd lokal samverkan med verksamheter som möter barn varje dag i sin verksamhet som t.ex. förskola och skola och hälso- och sjukvård (ex. mödra- och barnhälsovården) samt har en god tillgänglighet gentemot barnens privata nätverk såsom anhöriga eller andra privatpersoner (kommunmedborgarna). Tidig upptäckt av barn När vi studerar antalet anmälda barn till socialtjänsten över tid (2009 till 2014) noteras att antalet anmälningar rörande yngre barn (0 12 år) har en uppåtgående trend medan anmälningar rörande äldre barn och ungdomar har minskat. Anmälningar till socialtjänsten av barn 0 6 år har ökat med 74 % och för barn 7 12 år med 58 %. En jämförelse med barn och unga år och år visar att antalet anmälningar har minskat med 11 respektive 6 % mellan 2009 och 2014 (tabell 14).

26 24 Tabell 14. Antal anmälda unika barn/ungdomar 0 20 år, olika åldersgrupper, till socialtjänsten samt procentuell förändring 2009 till kommuner. Åldersgrupp Förändring % 0 6 år år år år Totalt Nedan åskådliggörs i två diagram antalet anmälda yngre barn 0 6 och 7 12 år till kommunernas socialtjänster över tid Diagram 5. Antal anmälda unika barn 0 6 år. 10 kommuner period 2009 till n = Vad gäller antal anmälda barn mellan 0 6 år föreligger det stora skillnader mellan kommunerna, som exempel föreligger en ökning med 175 % i Bollnäs medan ökningarna är 32 % i Sandviken mellan 2009 och 2014 (diagram 5, tabellbilaga tabell 8) I de flesta kommuner ökar anmälningarna av små barn, dock inte i Ockelbo och i Nordanstig är ökningen liten. Dessa två kommuner är dock små, det handlar om få barn.

27 25 Diagram 6. Antal anmälda unika barn 7 12 år. 10 kommuner period 2009 till n = För 2014 noteras att 1450 barn mellan 7 12 år anmäldes till kommunernas socialtjänster (se tabell 9). Mellan 2009 och 2014 har antalet anmälda barn 7 12 år i länet ökat med 58 %. Det föreligger även stora skillnader mellan kommunerna rörande antalet anmälda barn 7 12 år, i Hudiksvall noteras en ökning med hela 175 % och i Bollnäs med 38 %. Ökningen är tydligast 2013 och (diagram 6, tabellbilaga tabell 9). Hur ser då utvecklingen ut i kommunernas socialtjänster vad gäller anmälningar av yngre barn (0 12 år) från privatpersoner, skola (förskola och skola) och hälso- och sjukvård, över tid ? Tabell 15. Antalet anmälda (ej unika) barn 0 12 år från privatpersoner (anhöriga, andra privatpersoner). 10 kommuner Procentuell förändring 2009 och n = Period helår Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt När vi studerar antalet anmälningar från privatpersoner ser vi att det under 2014 till länets socialtjänsterinkom 1350 anmälningar från anhöriga och andra privatpersoner (ex. grannar), rö- %

28 26 rande barn mellan 0 12 år. Totalt för länet har antalet anmälningar från privatpersoner rörande yngre barn ökat med 128 % mellan 2009 och Mellan 2009 och 2014 föreligger dock stora skillnader mellan kommunerna, som exempel noteras en ökning i Bollnäs och Hudiksvall med 220 resp. 241 % i jämförelse med 38 % i Sandviken (tabell 15). 13 Tabell 16. Antalet anmälda (ej unika) barn 0 12 år från skola (förskola, skola). 10 kommuner Procentuell förändring 2009 och n = Period helår 2009 och Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Från förskola och skola inkom 754 anmälningar rörande barn 0 12 år till kommunernas socialtjänster under år Mellan åren 2009 och 2014 har antalet anmälningar från förskola och skola ökat med 81 %. Mellan kommunerna föreligger stora skillnader i ökningen av antalet anmälningar, som exempel noteras en ökning med 377 % i Hudiksvall i jämförelse med 34 % i Gävle mellan 2009 och 2014 (tabell 16). 14 Tabell 17. Antalet anmälda (ej unika) barn 0 12 år från hälso- och sjukvård. 10 kommuner Procentuell förändring 2009 och n = % Period helår 2009 och Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt % 13 Observera vissa utgångsvärden från en låg nivå, se t.ex. Ovanåker. 14 Observera vissa utgångsvärden från en låg nivå.

29 27 Vad gäller anmälningar från hälso- och sjukvården rörande yngre barn inkom 474 anmälningar till länets socialtjänster under Antalet anmälningar från hälso- och sjukvården rörande barn 0 12 år har ökat med 151 % mellan 2009 och I nio av tio kommuner föreligger stora ökningar av antalet anmälningar från hälso- och sjukvården, dock sker ökningen från en låg nivå i de flesta av länets kommuner (tabell 17). 15 Sammanfattningsvis kan konstateras att anmälningarna rörande yngre barn (0 12 år) till socialtjänsten har ökat över tid och att ökningen sker främst för anmälningar från privatpersoner (anhöriga samt andra privatpersoner) och från hälso- och sjukvården (tabell 15 och 17). En intressant iakttagelse är att ett högre antal yngre barn anmäls av personer i barnets privata nätverk eller andra privatpersoner (anhöriga och privatpersoner) än från de offentliga verksamheterna (förskola, skola, hälso- och sjukvård) som dagligen möter barn. Detta visar på betydelsen av socialtjänstens tillgänglighet och informationsinsatser till allmänheten om hur man som privatperson skall gå till väga när man möter barn som man misstänker far illa. Det aktualiserar även frågan om fler barn borde ha anmälts av offentliga verksamheter. De kommunala skillnader som vi har kunnat konstatera ger upphov till frågor om hur anmälningarna till socialtjänsten görs och tas emot, hur lokal samverkan med verksamheter som möter barn fungerar samt socialtjänstens tillgänglighet gentemot allmänheten och vilka faktorer som främjar och/eller motverkar detta. Barn och ungas livssituation i länets kommuner Om vi ser till strukturella faktorer, hur ser situationen ut för barn och unga i länets kommuner? Detta avsnitt fokuserar på ett antal utvalda nyckeltal som till viss del beskriver barns och ungas livssituation. Data har hämtats från Kolada 16 (kommun och landstingsbasen) samt från kommunernas redovisning av aktualiseringar till socialtjänsten. Redovisningen omfattar nyckeltal för år 2013 pga. att Kolada har en viss eftersläpning i redovisningen av data från SCB (Statistiska centralbyrån) och Socialstyrelsen. 15 Observera vissa utgångsvärden från en låg nivå. 16 Kolada. Barn och unga i fokus.

30 28 Tabell 18. Nyckeltal barn och ungas livssituation kommuner. Andel barn och unga, 0 20 år. Aktualiserad socialtjänsten andel (%)* Social utredning, andel (%)* Öppna insatser, socialtjänst andel (%)** Placerad hvb/familjehem, antal/1000** Invånare år lagförda för brott, antal/1000** Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, lägeskommun, andel (%)** Invånare 0 19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%)** Sandviken 7,1 4,4 2, ,1 16,3 Gävle 7,7 3,9 1, ,6 15,0 Söderhamn 10,3 6,3 2, ,0 15,8 Bollnäs 5,8 2,9 2, ,3 13,4 Ovanåker 4,0 2,0 2, ,5 13,0 Ljusdal 9,8 4,8 1, ,3 14,4 Hudiksvall 9,6 5,5 0, ,2 12,3 Hofors 6,5 3,4 0, ,8 15,4 Ockelbo 8,7 5,2 0, ,1 15,1 Nordanstig 7,0 3,5 1, ,0 14,8 Länet 17 7,8 4,3 1, ,6 14,5 Riket , ,8 12,0 *Data från aktualiseringar till länets socialtjänster, 2013, unika barn och unga. **Data från Kolada. För 2013 framgår att i länet aktualiserades (ansökte eller anmäldes) närmare 8 % (7,8) av barn och unga 0 20 år till kommunernas socialtjänster, drygt 4 % (4,3) blev föremål för social utredning och närmare 2 % (1,6) erhöll behovsprövade individuella öppna insatser. Antal barn och unga i länet som placerades externt i hvb eller familjehem uppgår till 14 per 1000 (tabell 18). För riket (alla kommuner) noteras att drygt 1 % (1,3) av andelen barn och unga erhöll behovsprövade öppna insatser och 9 barn/unga per 1000 placerades i hvb eller familjehem (tabell 18). Vad gäller andelen barn och unga i kontakt med socialtjänsten föreligger förhållandevis stora skillnader mellan kommunerna i länet. Som exempel, i Söderhamn uppgår andelen barn och unga aktualiserade till socialtjänsten till 10 % (10,3), för 6 % (6,3) inleds en utredning, närmare 3 % (2,5) blir föremål för öppna insatser och 23 barn och unga per 1000 blir placerad i hvb eller familjehem (tabell 18). I övrigt noteras för länet att 22 barn och unga (15 17 år) per 1000 blir lagförda för brott i jämförelse med 24 barn och unga per 1000 i riket. Närmare 72 % (71,6) av eleverna i åk. 9 uppnår målen i alla ämnen och närmare 15 % (14,5) lever i ekonomiskt utsatta familjer (tabell 18). För riket noteras att 77 % (76,8) uppnår måluppfyllelse i åk. 9 samt att 12 % lever i ekonomiskt utsatta familjer (tabell 18). Speciellt vad gäller måluppfyllelse i åk. 9 noteras stora skillnader mellan kommunerna i länet, i Nordanstig uppnår 59 % av eleverna målen i alla ämnen i jämförelse med 74 % i Söderhamn, 75 % i Ljusdal, 76 % i Hudiksvall, 78 % i Hofors och 82 % i Ovanåker (tabell 18). 17 Gävleborgs län ovägt medel. 18 Alla kommuner i riket, vägt medel.

31 Vid en jämförelse mellan Gävleborgs län och riket noteras alltså att en högre andel barn och unga i länet erhåller öppna insatser inom socialtjänsten och placeras i hvb eller familjehem. Vidare noteras att det i länet föreligger sämre skolresultat för elever i årskurs 9 samt en högre andel barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer i jämförelse med riket. Däremot noteras en lägre andel barn och unga i länet som blir lagförda för brott i jämförelse med övriga kommuner i riket (tabell 18). 29

32 30 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Kommunredovisning. Barn och ungdom 0 20 år. Period; Åldersgrupp TOTALT 10 KOMMUNER SANDVIKEN 19 Totalt, ej unika barn och unga.

33 31 GÄVLE SÖDERHAMN BOLLNÄS

34 32 OVANÅKER LJUSDAL HUDIKSVALL

35 33 OCKELBO NORDANSTIG HOFORS Diagram 7. Åldersgrupper. 10 kommuner Procent.

36 34 Familjetyp TOTALT 7 KOMMUNER SANDVIKEN SÖDERHAMN

37 35 BOLLNÄS OVANÅKER Ockelbo

38 36 NORDANSTIG HOFORS Diagram 8. Familjetyp. 7 kommuner Procent

39 37 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Tabell 19. Vem som aktualiserar. 10 kommuner Procent. TOTALT Period helår Total Den enskilde/sökande 4 % 4 % 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % Förälder/vårdnadshavare 11 % 9 % 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % Anhörig 5 % 9 % 9 % 8 % 10 % 11 % 9 % Annan privatperson 11 % 9 % 11 % 11 % 10 % 12 % 11 % Förskola 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Skola 14 % 13 % 12 % 14 % 15 % 14 % 14 % Hälso- och sjukvård 8 % 8 % 9 % 8 % 10 % 10 % 9 % Socialtjänsten (ex officio) 10 % 11 % 11 % 11 % 12 % 14 % 12 % Polisen 26 % 25 % 24 % 25 % 20 % 18 % 23 % Åklagare/domstol 3 % 4 % 3 % 3 % 2 % 2 % 3 % Annan kommun 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Övrigt 4 % 4 % 5 % 5 % 6 % 5 % 5 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % SANDVIKEN Period helår Den enskilde/sökande 4 % 5 % 3 % 7 % 3 % 5 % Förälder/vårdnadshavare 9 % 10 % 10 % 11 % 8 % 7 % Anhörig 4 % 7 % 7 % 6 % 10 % 7 % Annan privatperson 11 % 6 % 10 % 11 % 10 % 12 % Förskola 2 % 2 % 2 % 3 % 2 % 2 % Skola 25 % 18 % 19 % 17 % 20 % 19 % Hälso- och sjukvård 7 % 7 % 8 % 6 % 9 % 11 % Socialtjänsten (ex officio) 12 % 16 % 13 % 11 % 14 % 13 % Polisen 17 % 15 % 18 % 20 % 14 % 16 % Åklagare/domstol 5 % 7 % 5 % 3 % 1 % 1 % Annan kommun 1 % 3 % 2 % 2 % 2 % 3 % Övrigt 3 % 4 % 3 % 3 % 7 % 5 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

40 38 GÄVLE Period helår Den enskilde/sökande 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % 2 % Förälder/vårdnadshavare 10 % 9 % 9 % 8 % 6 % 7 % Anhörig 4 % 8 % 8 % 7 % 9 % 11 % Annan privatperson 10 % 8 % 10 % 9 % 10 % 11 % Förskola 2 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % Skola 14 % 13 % 11 % 13 % 13 % 12 % Hälso- och sjukvård 9 % 8 % 9 % 9 % 9 % 10 % Socialtjänsten (ex officio) 11 % 12 % 13 % 12 % 13 % 15 % Polisen 28 % 26 % 25 % 25 % 23 % 20 % Åklagare/domstol 4 % 5 % 3 % 4 % 2 % 2 % Annan kommun 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Övrigt 3 % 3 % 5 % 5 % 7 % 7 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % SÖDERHAMN Period helår Den enskilde/sökande 7 % 5 % 4 % 5 % 4 % 5 % Förälder/vårdnadshavare 7 % 7 % 6 % 5 % 5 % 5 % Anhörig 7 % 6 % 8 % 10 % 12 % 10 % Annan privatperson 10 % 7 % 9 % 8 % 10 % 13 % Förskola 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 2 % Skola 11 % 13 % 9 % 12 % 10 % 12 % Hälso- och sjukvård 6 % 7 % 12 % 10 % 12 % 9 % Socialtjänsten (ex officio) 8 % 7 % 6 % 14 % 16 % 17 % Polisen 30 % 34 % 32 % 26 % 19 % 16 % Åklagare/domstol 4 % 4 % 6 % 3 % 3 % 4 % Annan kommun 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % Övrigt 8 % 7 % 5 % 5 % 6 % 6 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %