Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
|
|
- Emilia Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten
2 I den här kartläggningen har, om möjligt, tidpunkten för insamlandet av de olika uppgifterna varit den sista september Detta är också den startpunkt som vi kommer att använda i våra uppföljningar i det framtida arbetet. I kartläggningen anges, där uppgifter finns, fördelningen per kön, ålder, eventuell funktionsnedsättning och födelseland. Unga som inte fullföljer gymnasiet Under läsåret 2014/2015 var det totalt 207 elever som slutade grundskolans år 9 i Skara kommun. Av dessa var 172 elever behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det innebär alltså att 35 elever inte var behöriga till gymnasiet, se tabell 1. Tabell 1. Betyg i årskurs 9 grundskolan fördelat på kön och bakgrund. Antal och andel Antal elever Andel (%) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behöriga till yrkesprogram Totalt % 83 % Flickor % 73 % 80 % Pojkar % 72 % 78 % Svensk bakgrund % 84 % 90 % Utländsk bakgrund födda i Sverige 12 6 %.. ~100 % Utländsk bakgrund födda utomlands % 57 % 60 % Som synes i tabell 1 var skillnaderna små mellan flickor och pojkar. De största skillnaderna återfanns istället mellan elever med svensk bakgrund (84 % hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen) och elever med utländsk bakgrund födda utomlands (57 % hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen). Ett annat mått är på gymnasieskolans genomströmning och hur många elever som fullföljer sin utbildning inom tre år. I tabell 2 visas entalet och andelen elever som påbörjade sina gymnasiestudier läsåret 2011/2012 och som fullföljde studierna på tre år i Skara och nationellt. Tabell 2. Gymnasieelever som fullföljde sin utbildning på 3 år och med examen, fördelat på Skara och nationellt. Antal och andel Antal elever i Skara Andel med examen i Skara (%) Andel med examen nationellt (%) Totalt ,5 % 63,4 % Nationella program ,0 % 71,4 % Yrkesprogram ,1 % 66,6 % Högskoleförberedande program ,9 % 73,8 % Totalt sett hade 69,5 % av eleverna i Skara genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Högst andel återfanns på de högskoleförberedande programmen (77,9 %). Jämfört med riket i stort har 2
3 gymnasiet i Skara en högre andel som genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Dessa siffror finns inte fördelade på kön och bakgrund i Skolverkets databas. Unga som varken arbetar eller studerar Först följer en redovisning av de unga som varken arbetar eller studerar och som finns i kommunen. Sedan följer redovisningen för de unga som finns inskrivna hos Arbetsförmedlingen samt om unga utan känd aktivitet. I kommunen I Skara kommun fanns den 30 september 2015 totalt 48 unga under 25 år med ekonomiskt bistånd. Av dessa var 16 kvinnor och 32 män. I tabell 2 finns angivet orsaken till deras försörjningshinder. Tabell 3. Unga med ekonomiska bistånd fördelat på kön. Antal Kvinnor Män Försörjningshinder på grund av arbetslöshet 9 21 Försörjningshinder på grund av ohälsa 3 3 Försörjningshinder på grund av sociala skäl 3 6 Det största försörjningshindret var arbetslöshet. Det vill säga att den unge inte kunde försörja sig på den ersättningen som hon eller han fick från Arbetsförmedlingen. Av dessa unga var 13 utrikesfödda. Den sista september 2015 fanns också 140 unga inom kommunens aktivitetsansvar som varken studerade eller arbetade. Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommunerna enligt skollagen har ett aktivitetsansvar för ungdomar i kommunen som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år. Bland dessa fanns 110 unga som inom kommunens aktivitetsansvar hade någon insats eller åtgärd. Av dessa gick 40 unga ett introduktionsprogram och övriga 60 unga gick en språkintroduktion. Hos arbetsförmedlingen I vecka 37 (i mitten av september) 2015 fanns hos Arbetsförmedlingen totalt 159 unga inskrivna i åldrarna år som varken arbetade eller studerade i Skara, se tabell 4. 3
4 Tabell 4. Inskrivna hos Arbetsförmedlingen fördelat på kön, insatser och funktionsnedsättning. Antal Antal Totalt 159 Kvinnor 56 Män 103 Öppet arbetslösa utan insatser 75 Har insatser 84 Har en funktionsnedsättning 10 Har aktivitetsersättning från Försäkringskassan 10 Av de 159 unga som var inskrivna på Arbetsförmedlingen var 61 % födda i Sverige, 5 % födda inom EU och 34 % är födda utanför EU. Gruppen unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kan också beskrivas utifrån deras utbildningsnivå, se tabell 5. Tabell 5. Utbildningsnivå hos de inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelat på kön och födelseland. Antal och Andel. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor % % % Män % % % Totalt % % % Födelseland Utlandsfödda % % % Inom EU 1 2 % 7 7 % - - Sverige % % 5 26 % Totalt % % % Överlag hade männen en högre utbildningsnivå än kvinnorna. De som var födda i Sverige hade högsta andelen som hade en gymnasial utbildning. Unga utan känd aktivitet Utöver de ungdomar som finns inom kommunens verksamhet eller inskrivna på Arbetsförmedlingen finns ytterligare en grupp ungdomar vars aktivitet är okänd. Temagruppen Unga i arbetslivet sammanställer årligen statistik kring denna grupp på nationell och kommunal nivå. De senaste uppgifterna kommer från år För att tillhöra gruppen krävs att den unge: under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp ( kronor 2012) haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. I Skara kommun fanns 137 unga i åldrarna år som under 2012 inte hade någon känd aktivitet. Av dessa var 67 kvinnor och 70 män. 4
5 Ungdomsstyrelsen konstaterar att bland de unga som varken arbetar eller studerar finns en överrepresentation av utrikes födda. De utgör 13 % av totalbefolkningen i åldern år, men är 28 % av de unga som varken arbetar eller studerar. I övrigt är de unga som varken arbetar eller studerar en mycket heterogen grupp (Ungdomsstyrelsen 2013). Utöver unga som är arbetssökande, föräldralediga, har en sjukdom eller funktionsnedsättning finns ytterligare en grupp unga mellan 16 och 25 år som inte finns med i några nationella register. År 2011 uppgick den gruppen till 31,5 %. Då dessa inte finns med i några register och inte heller på annat sätt är kartlagda kan man bara anta vad de sysselsätter sig med. Det är möjligt att en grupp arbetar eller studerar utomlands, en del av gruppen antas fortfarande bo hemma och främst bli försörjda av sina föräldrar. I andra fall kan det handla om unga som har dolda ekonomiska inkomster. Svartarbete är också vanligt i några av de branscher där unga ofta får arbete, som restaurangverksamhet. En betydligt mindre andel kan befinna sig i särskilda ungdomshem, sluten ungdomsvård eller fängelse (Ungdomsstyrelsen 2013). Undersysselsatta unga Till målgruppen hör även de unga som är undersysselsatta. Det vill säga unga som skulle kunna arbeta heltid, men som inte har en heltidstjänst. I kommunen fanns den 30 september 281 unga timanställda. Av dessa var 205 kvinnor och 76 män. På Arbetsförmedlingen fanns under september månad 27 unga inskrivna som hade arbete utan stöd, se tabell 5. Observera att dessa uppgifter är för åldrarna år. Tabell 5. Inskrivna hos Arbetsförmedlingen som har arbete utan stöd. Antal Sökande som har arbete utan stöd 27 Deltidsarbetslösa 1 Tillfällig timanställning 8 Sökande med tillfälligt arbete 18 Ombytessökande 40 De flesta i gruppen Sökande som har arbete utan stöd var unga som hade tillfälligt arbete. Målgruppens behov Det var planerat att en fokusgruppintervju med ungdomar som tillhörde gruppen unga som varken arbetade eller studerade skulle göras i mitten av oktober Det gick dock inte att få tag på några unga som ville delta. Eftersom en sådan intervju gjordes i Götene och resultaten säkerligen är applicerbara för Skara också, redovisas de resultaten även här. 5
6 I rapporten Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga (2014) skrivs att i många projekt var att: deltagarna varit sämre rustade än vad som antagits. Det finns en uppsjö exempel på projekt som kan vittna om att deltagarna har en större och mer komplex problembild än man räknat med. Detta uppmärksammas även av Temagruppen Unga i arbetslivet (2012c) och programutvärderingen av Socialfonden: Många deltagare i Socialfonden har en multifaktoriell problematik, som bland annat inbegriper läs- och skrivsvårigheter, psykisk ohälsa, kriminalitet samt missbruk (Ungdomsstyrelsen 2014). Även den fokusgruppintervju som genomfördes visade av de unga var en mycket heterogen grupp som omfattade unga som blivit arbetslösa på grund av arbetsbrist, unga som var relativt nyanlända till Sverige och hade svårt att läsa sig svenska trots språkintroduktion, unga som hade personliga problem med bland annat problem i hemmet, missbruk och kriminalitet. Gemensamt för de intervjuade var att de när de blivit arbetslösa eller inte längre studerade inte hade någon information om vart de skulle vända sig när de varken arbetade eller studerade. Det innebar att de så småningom fick information via kompisar eller närstående. Detta medförde dock att det drog ut på tiden innan de fick någon kontakt som kunde hjälpa dem vidare. De som var mellan 16 och 19 år och som därmed omfattades av kommunens aktivitetsansvar fick däremot kontakt och hjälp vidare mycket fortare. I och med att gruppen unga som varken arbetar eller studerar är så heterogen är det svårt att uttala sig om huruvida förebyggande insatser kunde ha gjorts för att undvika att de varken arbetade eller studerade. Det går dock inte att komma ifrån att ökade insatser från grundskolan och gymnasiet hade kunnat ha betydelse. Det är möjligt att om framför allt grundskolan arbetat med att tidigt upptäcka problem och med tidiga insatser skulle de unga i alla fall haft en ökad chans att deras personliga problem upptäckts tidigare och kanske också att de fått hjälp så att problemen inte blivit lika omfattande. Det går inte heller att utesluta att större insatser från gymnasiets sida med förståelse och medvetenhet kring den unges livssituation, större flexibilitet kring studiegången hade ökat den unges möjligheter att fortsätta sina gymnasiestudier. Här är dock de språkproblem som nyanlända unga har en försvårande omständighet om den unge inte upplever att den kommit ifatt sina jämnåriga kunskapsmässigt under gymnasie-tiden. De unga som deltog i fokusgruppen upplevde det som mycket svårt att varken arbeta eller studera. Det var tråkigt. De hade inget att göra, inga pengar, sov mycket och vände på dygnet. Alla intervjuade ville ha något att göra. När det gällde att komma vidare var inte studier självklart. Flera, särskilt de som var i års åldern, var både skoltrötta och besvikna på skolans förmåga att hjälpa dem. Dessa ville hellre ha en praktik eller ett arbete. En del hade önskemål om vad de kunde tänka sig att arbeta med och var också beredda att utbilda sig i framtiden för att få det arbete som de önskade. Medan andra inte hade några drömmar eller planer ännu. De som var lite äldre, upp mot 24 år, hade både planer för studier och yrkesval. Överlag ansåg de intervjuade att frågan om att få ett arbete eller inte, var som ett lotteri. En del fick arbete och andra inte, oavsett ålder och utbildning. Det var också tydligt att bristande svenskakunskaper försvårade möjligheten att förstå både skriftlig och muntlig information från till exempel Arbetsförmedlingen. De unga fick också reflektera kring den planerade ungdomsplattformen. Alla önskade att det skulle finnas information redan i skolan om hur man kunde få stöd om man varken arbetade eller stude- 6
7 rade. De ansåg inte att de fick någon information i skolan som hade hjälpt dem med det. Utifrån deras berättelser blev det också tydligt att flera behövde någon kontakperson eller lots som hjälpte dem. Så här sade en av de unga: Det är lättare när man har en kontaktperson som är där med dig och stödjer dig. Några av de unga hade också redan någon kontakt, exempelvis kommunens aktivitetsansvarige eller någon kontakt på Arbetsmarknadsenheten. I övrigt hade de unga både svårt att formulera vad de behövde för stöd och vad de ansåg behövdes i en ungdomsplattform. Hämtat från kartläggningen i Götene Jämställdhetsperspektivet Skara kommun arbetar, i så väl skola som socialtjänst, individanpassat utifrån den enskildes behov. Alla bedöms lika oavsett könstillhörighet, etnisk bakgrund, religion, ålder eller funktionsnedsättning. Jämställdhetsfrågor diskuteras på arbetsplatsträffar och andra liknande möten. I kommunens verksamheter görs sammanställningar av könsuppdelad statistik för alla insatser och en årlig analys görs utifrån ett jämställdhetsperspektiv och presenteras för kommunfullmäktige. Riktlinjer finns för likabehandling samt jämställdhetsplan. Jämställdhetsfrågor är dock ett område som kan vidareutveckla. Summering Den här kartläggningen har handlat om unga som varken arbetar eller studerar. När det gäller målgruppens sammansättning och storlek visar kartläggningen att under läsåret 2014/2015 var det 35 elever som slutade grundskolans år 9 i Skara kommun och som inte var behöriga till gymnasiet. Av de ungdomar som gick ut gymnasiet läsåret 2014/2015 hade totalt sett 69,5 % av eleverna i Skara genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Högst andel återfanns på de högskoleförberedande programmen (77,9 %). Jämfört med riket i stort har gymnasiet i Skara en högre andel som genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Den sista september 2015 fanns 140 unga inom kommunens aktivitetsansvar som varken studerade eller arbetade. Bland dessa fanns 110 unga som inom kommunens aktivitetsansvar hade någon insats eller åtgärd. Av dessa gick 40 unga ett introduktionsprogram och övriga 60 unga gick en språkintroduktion. I vecka 37 (i mitten av september) 2015 fanns hos Arbetsförmedlingen i Skara totalt 159 unga inskrivna i åldrarna år som varken arbetade eller studerade. Bland dessa hade unga som inte var födda i Sverige än lägre andel som hade en gymnasial utbildning än de som var födda i Sverige. Det finns också en grupp ung som är undersysselsatta. På Arbetsförmedlingen fanns under septem- 7
8 ber månad 27 unga inskrivna som hade arbete utan stöd. De flesta hade tillfälligt arbete. I kommunen fanns den 30 september 281 unga timanställda. Det fanns den 30 september 2015 totalt 48 unga under 25 år med ekonomiskt bistånd. Utöver dessa finns en grupp unga vars aktivitet är okänd och de finns varken inom kommunens verksamhet eller inskrivna på Arbetsförmedlingen. År 2012 beräknades dessa till 137 unga. Det går dock inte att summera ihop dessa olika grupper för att på så sätt få en uppfattning om hur många unga det är i Skara som varken arbetar eller studerar. I mycket går istället dessa grupper i varandra. De som inte är behöriga till gymnasiet återfinns i kommunens aktivitetsansvar. Bland de som ingår i kommunens aktivitetansvar finns många som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som är undersysselsatta, timanställda i kommunen eller har en okänd aktivitet och så vidare. En försiktig uppskattning är att i Skara den sista september 2015 fanns unga som varken arbetar eller studerar. Ej behöriga till gymnasiet 35 Kommunens aktivitetsansvar 140 Inskrivna på Arbetsförmedlingen 159 Undersysselsatta Arbetsförmedlingen 27 Timanställda kommunen 281 Okänd aktivitet 137 Totalt antal individer som varken arbetar eller studerar unga För att få veta mer om målgruppens behov var det planerat att en fokusgruppintervju med ungdomar som tillhörde gruppen unga som varken arbetade eller studerade skulle göras i mitten av oktober Det gick dock inte att få tag på några unga som ville delta. Eftersom en sådan intervju gjordes i Götene och resultaten säkerligen är applicerbara för Skara också, kan man anta att de unga är en mycket heterogen grupp. Gemensamt för de intervjuade i Götene var att de när de blivit arbetslösa eller inte längre studerade inte hade någon information om vart de skulle vända sig när de varken arbetade eller studerade. I och med att gruppen unga som varken arbetar eller studerar är så heterogen är det svårt att uttala sig om huruvida förebyggande insatser kunde ha gjorts för att undvika att de varken arbetade eller studerade. Det går dock inte att komma ifrån att ökade insatser från grundskolan och gymnasiet hade kunnat ha betydelse. De unga som deltog i fokusgruppen i Götene upplevde det som mycket svårt att varken arbeta eller studera. När det gällde att komma vidare var inte studier självklart. De unga fick också reflektera kring den planerade ungdomsplattformen. Alla önskade att det skulle finnas information redan i skolan om hur man kunde få stöd om man varken arbetade eller studerade. Utifrån deras berättelser blev det också tydligt att flera behövde någon kontakperson eller lots som hjälpte dem. I kartläggningen skulle även kommunens jämställdhetsarbete beskrivas. Skara kommun arbetar, i så väl skola som socialtjänst, individanpassat utifrån den enskildes behov. Alla bedöms lika oavsett könstillhörighet, etnisk bakgrund, religion, ålder eller funktionsnedsättning. Jämställdhetsfrågor är dock ett område som kan vidareutveckla 8
9 Referenser Temagruppen Unga i arbetslivet (2012). Kreativa projekt. Kartläggning av projekt i programområde 2. Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:6. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2013): 2013 års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:3 Ungdomsstyrelsen (2014): Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga. En samlad analys av 61 utvärderingar av ungdomsprojekt finansierade av Europeiska socialfonden Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Temagruppen Unga i arbetslivet 2014:1 9
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
2015-12-16 1 (10) BILAGA 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten Reviderad 2016-12-08 2015-10-27
Läs merBilaga 1 Kartläggning av målgrupp
Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Kartläggningen ska belysa skillnader inom målgruppen, vad avser t.ex. kön, ålder, ev. funktionsnedsättning och utbildningsnivå, som har relevans för de ungas arbetsmarknadsetablering.
Läs merBilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun
Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och
Läs merMålgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet
Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner
Läs merKartläggning av målgruppen
Bilaga 1till Lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Kartläggning av målgruppen Innehåll 1. Kartläggning av målgruppens storlek... 2 1.1 Elever som inte har fullgoda
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgrupp. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1.
1(13) Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. Kartläggningen av unga mellan 16-24 i Knivsta
Läs mertemaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA
Läs merLokal överenskommelse mellan Tibro kommun och Arbetsförmedlingen kring ungdomar 16-24 år.
Näringslivsenheten 2015-12-22 Lokal överenskommelse mellan Tibro kommun och Arbetsförmedlingen kring ungdomar 16-24 år. Bilaga 1 Målgrupp Sida 2 (16) Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs merKartläggning av målgruppen
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen 1 Innehåll Antal unga som inte fullföljer gymnasiet... 3 Antal unga inom aktivitetsansvaret... 3 Antal unga som uppbär försörjningsstöd... 3 Antal unga som har timanställning
Läs merBetyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning
Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merDokumenten kommer under maj att läggas ut på Dua:s hemsida (www.dua.se).
Promemoria Diarienummer 2015-05-04 A2014:06/2015/12 Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Information om avsiktsförklaringar, lokala överenskommelser och utlysning av samverkansmedel Bakgrund Regeringen
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merLokal överenskommelse gällande unga 16-24 år i Strömstadkommun.
Lokal överenskommelse gällande unga 16-24 år i Strömstadkommun. Parter Strömstads kommun organisationsnummer: 212000-1405 Arbetsförmedling Norra Bohuslän organisationsnummer: 202100-2114 Syfte Att genom
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merStockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen
Läs merUppföljning av kunskapsresultat
2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans
Läs merKartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1
Kartläggning av unga i åldern 16-24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Innehållsförteckning Utbildning...2 Grundskolan - slutbetyg årskurs 9...2 Grundskolan -
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Höörs kommun: Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 kommun@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun
Läs merBildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen
Läs merVerksamhet i samverkan
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelser mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-28 I bilaga 3 ska en beskrivning göras över hur
Läs merBilder från fotofinnaren.se
Bilder från fotofinnaren.se Läroplanen inför gymnasievalet: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merParter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan
ÖVERENSKOMMELSE Parter Norrtälje Kommun, org.nr 21 20 00-0217 Arbetsförmedlingen Norrtälje, org.nr 20 21 00-2124 Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merKAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19
KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19 Expertgruppen i socioekonomi Sidan 2 av 7 Sidan 3 av 7 Inledning Informationsansvaret ändras i lagstiftningen den 1 januari 2015 till kommunens aktivitetsansvar. Den
Läs merBehovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017
Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad
Läs merNätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev maj 2013 ALEXANDRU PANICAN nätverkskoordinator
Läs merUngdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. Angela Öst (Utbildningsdepartementet)
Lagrådsremiss Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Maria Arnholm Angela Öst (Utbildningsdepartementet)
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merÖvergångar från gymnasium till högskola 2014
FS 15:5 15-11- FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 14 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merBilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1
Bilaga 1 MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Kartläggning av målgruppen Målgrupp Målgruppen definieras som alla unga i åldrarna
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merElevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015
1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för
Läs merArvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12
Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år KPMG Bohlins AB Antal sidor: 12 2009 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merEngelska skolan, Järfälla
Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna
Läs merKommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merFör tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg
För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Syftet med denna undersökning är för Gymnasium.se att ta reda på hur insatta
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merSveriges bästa skolkommun 2010
2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1)
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1) Nedan följer en kartläggning av gruppen unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är undersysselsatta. Först redovisas
Läs merVem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng
Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed,, Vem har samordnade behov? 5% av befolkningen? Öppna jämförelser SKL Unga som varken arbetar
Läs mer2012 ISSN 1651-2855 ISBN
Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar
Läs merDen här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.
Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något
Läs merKvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden
Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011
1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merGymnasieexamen. För högskoleförberedande examen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 godkänt gymnasiearbete
GY 2011 Betyg mm Ny betygsskala Kursbetyg Betygsskala A F fr o m ht 2011 Enligt betygspropositionen en ny betygsskala, (prop. 2008/09:66) Skolverket ska utfärda nationella kunskapskrav för betygsstegen
Läs merSkolans resultatutveckling 2011-2015
1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merskolan läsåret 2013/2014
Introduktionsprogrammen på Bergska skolan läsåret 2013/2014 Upprättad 20110322 Reviderad 2013-01-09 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merValet till gymnasiet 2016. Information från antagningskanslierna för Värmland & Åmål
Valet till gymnasiet 2016 Information från antagningskanslierna för Värmland & Åmål En ny gymnasieskola Snart står Du inför Ditt val till gymnasieskolan. Det finns 18 nationella program med totalt 60 olika
Läs merRiktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merÖVERENSKOMMELSE MELLAN PARTERNA STRÖMSUNDS KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN STRÖMSUND 30 NOVEMBER 2015
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN PARTERNA STRÖMSUNDS KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN STRÖMSUND 30 NOVEMBER 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERENSKOMMELSE... 4 SAMMANFATTNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET... 5 STRÖMSUNDS KOMMUN...
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merUndervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.
Under vårterminen 2015 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 samt betygssättning i grundskolans åk 6, 9 och i gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på verksamhetsnivå
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merFAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad
2016-05-19 1 Kontakt: therese.kullaker@gotland.se FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad Gotlands Byggmästareförening 2 Befolkning Åldersfördelning i befolkningen
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merSkolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läs merBilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,
2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merGR med berörda nätverk och grupper har möjlighet att ge sina synpunkter och förslag på materialet nedan.
1 (5) Synpunkter på förslag om nationell insamling för aktivietsansvaret GR medverkar tillsammans med 6 kommuner i en referensgrupp för statistikinsamlingen för aktivitetsansvaret. Ett förslag har skrivits
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merTallbackens Förskola
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Tallbackens Förskola 2013/2014 Avdelningarna Ekorren och Ugglan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet
Läs merKommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24
Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs meren rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen
en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merLikabehandlingsarbete
Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merSvar på skrivelse om yrkesintroduktionsanställningar
Arbetsmarknadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-06-02 Handläggare Elizabeth Castañeda Lindahl Telefon: 08-508 35 569 Till Arbetsmarknadsnämnden den 14 juni 2016 Ärende 10 Svar på skrivelse
Läs merUppföljning av ungdomstrainee 2013
UPPFÖLJNING 1(8) 2013-10-30 AVN 2013/0207-2 009 Handläggare, titel, telefon Helena Wetterhall, nämndsekreterare 011-15 11 87 Uppföljning av ungdomstrainee 2013 Bakgrund I juni 2011 beslutade arbetsmarknads-
Läs mer2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde
2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Karin Granbom Ellison (L), telefon 0725-82 81 74 Ärende
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Jollen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs mer16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Läs merInformation till dig som är asylsökande på Gotland
Information till dig som är asylsökande på Gotland Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs mer