Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum"

Transkript

1 Rapport 2009:07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Maj 2009 Ingmar Ångman

2 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Ingmar Ångman Rapport 2009:07 Dnr:

3 Förord I alla Örebroregionens tolv kommuner har arbetet med att implementera BBIC, Barns Behov I Centrum, pågått intensivt sedan Visionen för detta arbete är att barn och unga som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma chanser i livet som alla barn i samhället. En erfarenhet som beskrivs i Socialstyrelsens slutrapport från BBIC-projektet är att förändringsarbete är svårt och att det tar tid men att förändring är fullt möjlig. En beskrivning som också gäller för det förändringsarbete som pågått i vår region. För att stödja socialtjänstsens förändringsprocess har regionförbundet sedan 2006 samordnat utbildningsinsatser om BBIC och samordnat ett nätverk för BBIC-ansvariga i kommunerna. Förutom detta har regionförbundet ansvarat för att följa upp och utvärdera kommunernas förändringsarbete: Två enkäter där socialarbetare i regionen fått uttrycka sin inställning till arbetet med BBIC. En intervjuundersökning har genomförts där implementeringen i kommunerna har följts upp. En fokusgrupp har genomförts med politiker och En jämförande studie av socialtjänstens egenutvärderingar av ca 140 utredningar genomförda 2007 och lika många Det är denna jämförande studie som presenteras i denna rapport. Studien avslutas med ett antal rekommendationer till regionens kommuner som vi hoppas stimulerar till reflektion och fortsatt utvecklingsarbete. En ytterligare jämförande studie kommer att genomföras under hösten Regionförbundet har beviljats statliga utvecklingsmedel av Länsstyrelsen i Örebro för arbetet med denna uppföljning. Detta har möjliggjort att Ingmar Ångman, Degerfors kommun, kunnat anlitas för denna uppgift. Örebro den 10 juni 2009 Marie Gustafsson Utvecklingsledare

4 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Vad innehåller BBIC-systemet? 5 BBIC i Örebroregionens kommuner 7 Uppföljning av utredningsarbete med stöd av BBIC 8 Metod 9 Resultat 12 Barnen i utredningarna 12 Anledning till utredning 13 Formella aspekter av utredningen 14 Utredningarna i förhållande till BBICs grundprinciper 15 Utredningarnas innehåll 22 Diskussion 27 De utredda barnen 27 Jämförelser mellan Länsstyrelsens tillsyn och FoU Välfärds uppföljning 27 BBICs grundprinciper 29 Rekommendationer till kommunerna i regionen 33 Referensförteckning 34 Bilaga 1 35 Bilaga 2 37 Bilaga 3 39 Bilaga 4 40

5 Bakgrund I mitten av 1990-talet fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att stärka och utveckla den svenska familjehemsvården. Rikstäckande kartläggningar genomförda av länsstyrelserna, visade på allvarliga brister som framförallt handlade om att barnen sällan kom till tals med sina socialsekreterare under en placering och att det ofta saknades planer för barnen i samhällsvård. För att hitta bättre arbetsmetoder beslöt sig Socialstyrelsen för att pröva en del av det material som användes i Looking After Children System (LACS), ett system utvecklat i England för att följa upp barn och unga i familjehem eller på institution. Därför påbörjades 1998/1999 arbetet med att ta fram en anpassning av hela LACS till svenska förhållanden; det blev inledningen till Barns behov i centrum (BBIC). Sju svenska kommuner/kommundelar valdes ut för att delta i försöket med att utveckla ett heltäckande system för den sociala barnavården. Ett system som nu alla kommuner i landet har tillgång till. Vad innehåller BBIC-systemet? I Socialstyrelsens slutrapport från BBIC-projektet, Social barnavård i förändring 1 beskrivs BBIC-systemet på följande sätt: BBIC är ett handläggnings- och dokumentationssystem för utredning, planering och uppföljning i social barnavård. Det ger en struktur för att systematiskt hämta in uppgifter om, dokumentera och följa upp barns och ungas behov av insatser. BBIC erbjuder, förutom en uppsättning strukturerade formulär som följer hela ärendekedjan, en teoretisk kunskapsbas för den sociala barnavården. Formulären vilar på denna teoretiska kunskapsbas främst utvecklingsekologi och anknytningsteori. Formulären baseras på grundprinciper som bland annat innebär att utveckla ett bra samarbete med barn, föräldrar och olika professionella grupper med barnet i centrum. Helhetssynen illustreras i den s.k. BBIC-triangeln, där de olika sidorna innefattar områden för barnets behov, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö. Triangeln visar olika områden för barnets behov, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö. För socialtjänsten handlar det om att ta reda på vilka behov barnet har och i vilken mån föräldrarna ser till att barnets behov tillgodoses. I basen på triangeln finns faktorer i familjen och miljön och här 1 Social barnavård i förändring Slutrapport från BBIC, Socialstyrelsen

6 handlar det till exempel om att kartlägga hur arbetslöshet eller fattigdom påverkar föräldraförmågan och därmed också barnets situation. Arbetet med utredning, planering och uppföljning gör socialtjänsten så långt som möjligt i samarbete med barnet och föräldrarna. I BBIC finns särskilda arbets- och mötesformer för att underlätta detta samarbete. För barn som är placerade i familjehem eller på institution finns en särskild form för uppföljning av vården, det s.k. uppföljningsmötet som leds av en oberoende ordförande. Uppgiften för den oberoende ordföranden är att ta reda på om barnet får sina behov tillgodosedda i placeringen. Den här formen av uppföljning ger insyn i socialtjänstens arbete och denna oberoende granskning kan ge en kvalitetssäkring åt vården. Figur 1: Triangelns tre sidor Arbetet med utredningar, insatser och uppföljning av barn inom BBICsystemet vägleds av nio grundprinciper. Dessa är: Barn och unga i centrum Teoretiska utgångspunkter; utecklingsekologisk teori och andra teorier om barns och ungas utveckling Kunskap och beprövad erfarenhet Identifiera resurser och svårigheter Likvärdiga möjligheter för alla barn Samarbete med barn och deras familjer Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser Insatser under utredningens gång Utredning som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser 6

7 Att arbeta enligt BBIC innebär alltså inte enbart att följa ett system för dokumentation, utredning och uppföljning utan också att tillägna sig och tillämpa teoretisk kunskap, ha ett genomtänkt förhållningssätt gentemot barn och familjer liksom samverkanspartners. BBIC bygger på en syn på barn som har sin grund i FNs barnkonvention. BBIC i Örebroregionens kommuner Kommunerna i Örebroregionen visade tidigt ett stort intresse för BBICsystemet. När FoU-verksamheten SocialtjänstFoUrum startade 2001 formulerades tidigt uppdraget från kommunerna om att driva en process för att starta arbetet med BBIC. När Socialstyrelsen öppnade upp för rikstäckande användning av BBIC-systemet var Örebroregionen ett av de första nätverken som påbörjade implementeringsarbetet. Alla regionens tolv kommuner har arbetat med införandet. SocialtjänstFoUrum som 2006 blev FoU Välfärd inom Regionförbundet Örebro 2 ansvarar för den regionala samordningen av BBICimplementeringen. Detta innebär ansvar för att hålla i det regionala nätverk för kommunernas BBIC-ansvariga och utbildare, som skapades i samband med att grundutbildningen genomfördes. I nuläget har fyra av kommunerna i länet fått permanent licens för BBIC. Övriga har ansökt om och fått beviljad förlängd prövolicens. Det innebär däremot inte att implementeringsarbetet är avslutat i någon kommun. Arbetet med BBIC har övergått från att ha varit ett implementeringsprojekt till att vara ett mer långsiktigt utvecklingsarbete inom den sociala barnavårdens område och ett ordinarie arbetssätt i de kommuner som fått permanent licens. Kommunerna uttryckte tidigt önskemål om att FoU Välfärd skulle planera för någon form av uppföljning/ utvärdering av BBIC-arbetet i regionen. Goda möjligheter har skapats för att tillgodose kommunernas önskemål om regional samordning utifrån att Länsstyrelsen i Örebro har beviljats statliga utvecklingsmedel till detta alltsedan år 2006 och framåt. Under 2008 har två rapporter publicerats som belyser BBIC implementeringen i länet. En som kartlägger socialsekreterarnas och de verksamhetsnära chefernas attityder till BBIC 3 och en som belyser de olika kommunernas implementeringsarbete. 4 Denna rapport är alltså tredje delen i utvärderingen 2 I rapporten kommer FoU Välfärd Regionförbundet Örebro att benämnas som FoU Välfärd. 3 Gustafsson 2008: Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen 4 Gustafsson och Ångman 2008: Barns Behov I Centrum, Uppföljning av förändringsarbetet i den sociala barnavården i tolv kommuner i Örebroregionen 7

8 och uppföljningen av BBIC i Örebro län. Tanken med uppföljning och utvärdering av BBIC-implementeringen i länet är att bidra med ett underlag till ställningstagande kring det fortsatta arbetet med BBIC i länets kommuner, exempelvis inför ansökan om permanent licens. Uppföljningen bidrar också förhoppningsvis med information kring inom vilka området arbetet med utvecklingen av barnavården behöver förstärkas. Uppföljning av utredningsarbete med stöd av BBIC Implementeringen av BBIC har inneburit en stor satsning i kommunerna på den sociala barnavården. En angelägen fråga att få svar på är om denna satsning avspeglas i utredningarnas innehåll. För uppföljningen har fokus legat både på utredningarnas innehåll, som hur väl BBICs grundprinciper kommer till uttryck i utredningarna. Dessutom finns en formell aspekt av utredningsarbetet som också är viktig att belysa, inte minst ur rättssäkerhetssynpunkt. I denna rapport redovisas resultatet av en uppföljning av BBIC utredningar som genomfördes i länets samtliga kommuner. Syftet med uppföljningen var att dels utveckla ett uppföljningsinstrument för att följa hur kvalitén i utredningarna förändras över tid och dels att socialsekreterarna med stöd av instrumentet kunde ge och få återkoppling på sitt eget arbete och därmed starta lärandeprocesser i den egna verksamheten. 8

9 Metod Länsstyrelsens tillsyn Under genomförde länsstyrelserna på uppdrag av regeringen en omfattande tillsyn av den sociala barnavården. I Örebro län bestod en del av denna tillsyn av att länsstyrelsen granskade utredningar som gällde barn. Varje socialnämnd i länet gavs möjlighet granska det som benämndes som allvarliga utredningar 5. Det gick till så att personal utifrån ett antal förutbestämda frågor själva granskade och förde över uppgifter från utredningar till ett formulär. För att omfattas av tillsynen hade länsstyrelsen formulerat fler kriterier. Bl.a. att utredningarna skulle innehålla förslag om insatser och att varje kommun skulle gå igenom minst tio utredningar. Länsstyrelsen hade även gjort en avgränsning i tid så att tillsynen omfattade utredningar som avslutats under I de fall kommunerna inte hade tio avslutade utredningar under 2006, fick kommunen fylla på med utredningar som avslutats tidigare. Det var elva av tolv kommuner som kom att delta. Länsstyrelsens tillsyn var i huvudsak genomförd innan implementeringen av BBIC påbörjades i länet. Tanken från FoU Välfärd var att använda uppgifter från länsstyrelsens formulär som ett referensmaterial för det fortsatta uppföljningsarbetet. Ett första steg i uppföljningen blev därför att samla in och sammanställa de formulär som ingick i länsstyrelsens tillsyn. Kopior på samtliga 148 formulär lämnades in till FoU Välfärd och bearbetades. FoU Välfärd omarbetar formuläret Under bearbetning och sammanställning av länsstyrelsens formulär blev det tydligt att formuläret på flera områden behövde utvecklas och förbättras för att bättre matcha och anpassas till BBICs utredningsmodell. Eftersom tanken var att uppföljningar av BBIC utredningar skall genomföras regelbundet var denna anpassning viktigt. Vi omarbetade därför formuläret, vilket lett till att jämförelser med länsstyrelsens uppgifter inte kunnat genomföras till alla delar. Framförallt gäller det BBIC utredningarnas innehållsmässiga delar där en helt ny frågestruktur utarbetades. En form av egenutvärdering Uppföljningen lades upp som en form av egenutvärdering med stöd av ett formulär. Med egenutvärdering avses att en arbetsgrupp utvärderar sig själv för att få underlag till hur man kan utveckla sin verksamhet. Det handlar om att systematiskt granska och reflektera över sitt arbete och att tillämpa ny kunskap. Att använda egenutvärdering som metod för den här typen av uppföljningar har sina för- och nackdelar. Många handläggare var 5 Med allvarlig avsågs att utredningen handlade om familjer med tung och svår problematik. 9

10 involverade i granskningsmomenten. Handläggarna har naturligtvis olika uppfattningar och kunskap om vad en bra utredning utifrån BBIC-systemet ska innehålla. Ett sätt att motverka alltför stor diskrepans i bedömningarna var att vid val av granskare understryka vikten av att de som granskade utredningarna skulle ha god insikt i BBIC. I och med att handläggare granskar kollegor från samma arbetsplats finns också en risk att framställa både kollegors utredningar och verksamheten som välfungerande och att man av det skälet undviker en alltför kritisk blick. För att så långt som möjligt undvika den typen av förskönande omskrivningar redovisas inte resultatet kommunvis. En fördel med egenutvärdering är att den ger verksamheten en möjlighet att direkt identifiera brister och förtjänster i det pågående arbetet. Som exempel kan Örebro kommun nämnas, som genomförde granskningen under en bestämd dag. Handläggarna kunde sedan diskutera resultatet och dra gemensamma slutsatser, således ett kraftfullt sätt att reflektera och lära sig av sitt eget arbete. Även i andra kommuner har granskningen gett upphov till diskussioner om utveckling av barnavårdsutredningarna. Data insamling, bearbetning och analys Uppföljningen avsåg utredningar avslutade mellan 1 januari 2007 och 31 januari Samtliga tolv kommuner deltog. Kommunerna bidrog med åtta till tio utredningar var, förutom Örebro som bidrog med 37. Det totala antalet formulär som ingick i uppföljningen var 136 st 6. För uppföljningen tillämpades liknande avgränsningskriterier som gällde vid länsstyrelsens tillsyn, som att det handlade om allvarliga utredningar samt att utredningarna innehöll förslag om insatser från socialtjänsten. Liksom vid länsstyrelsens tillsyn utgick uppföljningen från att handläggare granskade och fyllde i formulär på egen hand. I praktiken innebar det att man, med en kollegas utredning som underlag, förde över uppgifter från utredningen till formuläret. Med formuläret följde ett brev med instruktioner för hur denna skulle hanteras. 7 Formuläret kom att fyllas i av arbetsledare eller socialsekreterare. De ifyllda formulären lämnades till FoU Välfärd som sedan bearbetade och analyserade dessa. Utredningarnas innehåll analyserades utifrån BBICtriangeln, som anger vilka områden en utredning kan innehålla. Som stöd för denna del av analysen har BBICs fördjupningsfrågor använts. Dessa frågor anger vilka behovsområden och vilka aspekter av föräldraförmåga som är relevanta inom olika åldersgrupper. Utredningarna har dessutom analyserats 6 Sex inlämnade formulär kom inte att ingå i analysen p.g.a. att de antingen var ofullständigt ifyllda, gällde utredningar av ungdomar över 18 år eller avsåg annat än utredningar enligt Socialtjänstlagen. 7 Följebrev med instruktioner finns i bilaga 4. 10

11 med BBICs grundprinciper som utgångspunkt för att se i vilken utsträckning utredningarna lever upp till de olika grundprinciper som ska vara styrande för allt arbete utifrån BBIC-modellen. För vissa av grundprinciperna så finns dock inga relevanta frågor i formuläret. De grundprinciper som inte belyses är principerna kunskap och beprövad erfarenhet som handlar om att arbetet ska bedrivas på ett kunskapsbaserat sätt, identifiera resurser och svårigheter som handlar om att utredningarna ska få ett allsidigt underlag samt likvärdiga möjligheter för alla barn som handlar om att alla barn ska få möjligheten att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Under bearbetningen och analysen gjordes, där det var möjligt, jämförelser med frågor från länsstyrelsens tillsyn. Det gällde i första hand frågor om de formella delarna av utredningarna, men även de delar av uppföljningen som belyser tillämpningen av BBICs grundprinciper. Att jämföra Länsstyrelsens tillsyn och FoU Välfärds uppföljning Länsstyrelsens tillsyn kom att omfatta fler tunga utredningar jämfört med FoU Välfärds uppföljning. Det kan utläsas på flera ställen i resultatet bl.a. vad gällde anledning till att utredningar startade och vilka lagrum som användes i samband med föreslagna insatser. Länsstyrelsens tillsyn omfattade en betydligt högre andel anmälan som orsak till utredning. LVU 8 som lagrum används också i väsentligt högre andel av utredningarna. En trolig förklaring kan vara att länsstyrelsens tillsyn omfattade en längre tidsperiod varför kriteriet om allvarliga utredningar bättre kunde följas. En annan skillnad mellan länsstyrelsens tillsyn och FoU Välfärds uppföljning var syftet. Länsstyrelsen är en tillsynsmyndighet och tillsynen utgick från ett tillsynsperspektiv medan FoU Välfärds uppföljning hade till syfte att implementera och stödja utvecklingen av kommunernas arbete med BBIC. Dessa förhållanden kan naturligtvis påverkat benägenheten att belysa brister i utredningarna, men också hur kommunerna gjort urvalet av utredningar. Resultatet behöver läsas och tolkas med det i minnet. 8 Lagen om vård av unga tvångslagstiftning inom den sociala barnavården 11

12 Resultat Redovisningen består av fyra delar; bakgrundsuppgifter, formella aspekter i utredningarna, utredningarna i förhållande till BBICs grundprinciper samt utredningarnas innehåll. Där det är möjligt görs också jämförelser med länsstyrelsens resultat. Framförallt gäller det delen med formella aspekter men också delen som belyser hur BBICs grundprinciper tillämpas i utredningarna. Barnen i utredningarna Fler äldre än yngre barn Fördelningen mellan pojkar och flickor var relativt jämn med en mindre övervikt för pojkar, 73 pojkar (54 %) respektive 63 flickor (46 %). Åldersfördelningen visar att betydligt fler äldre barn ingår i studien jämfört med yngre. Desto högre ålder desto fler barn i varje årskull. Tabell 1. Andel barn efter kön och åldersgrupper (pojkar n=72, flickor n=60, bortfall 4) Kön 0-2 år 3-6 år 7-10 år år år Totalt Flickor Pojkar Tillsammans Skillnaden mellan pojkar och flickor är mest påtaglig i åldern 7-10 år där antalet pojkar som ingår i undersökningen är 15 medan antalet flickor endast är sex. Barnens boendeförhållanden avviker från det normala Vad gäller boendeförhållanden är antalet barn som bor hos enbart en av sina föräldrar klart överrepresenterade. Mer än hälften av barnen bor enbart hos modern. Enligt SCBs statistik 9 för 2007 bodde 72 % av länets barn 0-17 år med båda föräldrarna. Motsvarande siffra i uppföljningen där svar lämnats är 33 %. Tabell 2. Andel barn som bor hos båda eller respektive förälder (n=121, bortfall 15) Bor hos Antal Procent Båda föräldrarna Bor hos mamma Bor hos pappa Bor växelvis 3 3 Bor hos annan 6 6 Totalt asp hämtad

13 68 % av barnen i undersökningen har båda sina föräldrar som vårdnadshavare. Motsvarande siffra för alla barn 0-17 år i landet är 92 %. Majoriteten har utretts tidigare Det är en majoritet av barnen 60 % som ingår i undersökningen som utretts tidigare av socialtjänsten. 20 % av barnen har utretts vid tre eller fler tillfällen. De barn som blir föremål för allvarliga utredningar inom socialtjänsten har generellt sett en livssituation som avviker från barns i allmänhet. Vi ser det i deras boendeförhållanden och genom att de i mycket högre utsträckning än sina kamrater har endast en förälder som vårdnadshavare. Det är knappast förvånade och inte okänt sedan tidigare. Det gör att deras situation är sårbarare än andras barn. Anledning till utredning Enligt socialtjänstlagen ska en utredning inledas om det kommer till socialnämndens kännedom att det kan finnas behov av åtgärder från nämndens sida. Socialtjänsten kan få kännedom om behoven på i huvudsak tre olika vägar. Anmälan innebär att myndighetspersoner eller allmänhet informerar socialtjänsten om att ett barn har behov av skydd eller stöd i sin situation. Ansökan är en situation när ett barn eller dess vårdnadshavare själva vänder sig till socialtjänsten och antingen begär en angiven insats eller allmänt vill ha hjälp. Om någon personal inom socialtjänsten i sin tjänst uppmärksammar ett behov hos ett barn faller det inom kategorin egna iakttagelser. Innehållet i de uppgifter som leder till en utredning kan vara av olika karaktär. Även här kan de delas in i tre huvudgrupper. Dels uppgifter om att ett barn beter sig på ett sätt som är skadligt för barnet själv (missbruk, kriminalitet ) eller uppgifter om att det finns brister i omsorgen om barnet (försummelse, övergrepp, relationskonflikter ). Den tredje gruppen är när barn eller vårdnadshavare lämnar ansökningar om speciella insatser (kontaktfamilj, familjehem ). Fler anmälningar än ansökningar Anledningen till att utredning inleddes var för 66 % av utredningarna en anmälan. Andelen utredningar som inletts p.g.a. en ansökan var. 30 % medan det för 9 % finns en annan orsak (iakttagelser av socialtjänsten mm.). Eftersom utredningarna kan ha mer än en orsak överstiger den totala siffran 100 %. Om man ser till andelen anmälningar är den högre i den äldsta åldersgrupperna, 72 % bland åringarna jämfört med 58 % i åldern 0-10 år. På motsvarande sätt är ansökan vanligare bland de yngre 36 % 0-10 år jämfört med 27 % för de äldre (11-18 år). 13

14 Uppgifter från länsstyrelsens tillsyn visade att 95 % av utredningarna inleddes med anledning av anmälningar, 24 % p.g.a. ansökningar och 1 % gällde egna iakttagelser. Som tidigare nämnts i avsnittet om metod så har troligtvis länsstyrelsens tillsyn fångat upp fler utredningar som gäller allvarliga situationer vilket kan var en förklaring till den stora skillnaden. Mer brister i omvårdnad än eget beteende Innehållet i de uppgifter som lett till utredning framgår av nedanstående tabell: Tabell 3. Fördelning av anledning till utredning(n=111, bortfall 25) Anledning Antal Procent 1 Barnets beteende Barnets miljö Ansökningar Totalt ) Att den procentuella fördelningen överstiger 100 procent beror på att det kunde finnas fler än en anledning till att utredning inleddes. 2) Barnets beteende innehåller följande kategorier: skolsociala problem, beteendeproblem, annan brottslighet, alkohol/narkotika bruk, psykisk ohälsa. 3) Barnets miljö innehåller följande kategorier: fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, psykiska övergrepp, vanvård (brister i omsorg), våld inom familjen, relationskonflikter, psykisk ohälsa, alkohol- drogmissbruk, kriminalitet, annat. 4) Ansökningar innehåller följande kategorier: ansökan kontaktfamilj, ansökan familjehem, ansökan som gäller annat. Svarsalternativen i formuläret utgick från BBICs blankett för registrering av mottagna anmälningar. 10 Innehållet i uppgifterna handlade om barnets beteende i 47 % av utredningarna, brister i omvårdnaden i 77 % och konkreta ansökningar i 33 %. För många utredningar handlar uppgifterna om mer än ett av dessa områden. Formella aspekter av utredningen En utredning innebär ett tvång mot den som är föremål för denna. När det gäller barn har den som sökt en förmån eller blivit anmäld inte möjlighet att själv bestämma över utredningens vara eller inte liksom över de åtgärder som vidtas inom ramen för utredningen. Det är därför viktigt att det är tydligt under vilken tidsperiod utredningen pågår eftersom socialtjänsten under utredningstiden har särskilda befogenheter som annars inte finns exempelvis vad gäller att samla in information om barnets situation från utomstående. Utredningen ska inledas och avslutas genom särskilda beslut som ska dokumenteras och dateras. Utredningstiden får enligt lagen inte överstiga fyra månader om det inte finns särskilda skäl till detta. En förlängning av utredningstiden sker genom ett särskilt beslut som ska motiveras. Till 10 En mer detaljerad tabell där resultatet för alla olika delar framgår finns i bilaga 1. 14

15 obligatoriska uppgifter i utredningarna hör också att det ska framgå vem eller vilka som är vårdnadshavare för barnet. Beslut om inledning och avslutning saknas för ofta I knappt 15 % av utredningarna saknas en i utredningsdokumentet dokumenterad uppgift om beslut om inledande av utredning. Motsvarande siffra vid länsstyrelsens tillsyn var åtta procent. I nästan var fjärde (24 %) saknas uppgift om att utredningen avslutats och datum för detta. I nästan samtliga utredningar framgår vem/vilka som är vårdnadshavare för barnet (98 %). Utredningarna avslutas till 80 % inom den fyra månaders gräns som finns angiven i lagstiftningen. Motsvarande uppgifter från länsstyrelsens tillsyn var 85 %. I nästan tre av fyra utredningar (72 %) som överskridit fyra månaders utredningstid finns dokumenterade beslut om förlängning av utredningstiden. Utredningarna i förhållande till BBICs grundprinciper BBIC innehåller nio grundprinciper som utgör utgångspunkter för utformningen av systemet. Uppgifterna från formuläret har analyserats utifrån hur väl dessa principer återspeglas i utredningarna. Av de nio grundprinciperna finns frågor i formuläret som belyser sex av dem. De grundprinciper som inte belyses är principerna kunskap och beprövad erfarenhet som handlar om att arbetet ska bedrivas på ett kunskapsbaserat sätt, identifiera resurser och svårigheter som handlar om att utredningarna ska få ett allsidigt underlag samt likvärdiga möjligheter för alla barn som handlar om att alla barn ska få möjligheten att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Här finns möjligheter till utveckling av formuläret, men också svårigheter i att fånga dessa principer i formulärets form. För övriga sex grundprinciper finns frågor i formuläret som fångar aspekter av dessa. Barn och unga i centrum BBIC tar sin utgångspunkt i FNs barnkonvention. Systemets tillämpning syftar till att förverkliga konventionen inom socialtjänstens arbete med barn. Det är barnets rättigheter som ska tillgodoses; dvs barnets behov på olika områden ska tillgodoses, barnets rätt till inflytande ska tillgodoses och principen om barnets bästa ska vara styrande vid beslutsfattande. Detta kräver att barnet ges möjlighet att vara delaktigt i utredningarna och att man medvetet arbetar med att lyssna och observera det enskilda barnet. Barnens bästa ska vara i centrum. För BBIC har det också formulerats en vision som innebär att det syftar till: att ge de barn och unga som är föremål för socialtjänstens interventioner samma chanser i livet som andra barn i samhället. Principen om barn och unga i centrum kan ses som en överordnad princip utifrån syftet med hela BBIC-systemet. 15

16 Socialsekreterarna träffar barnen I 89 % av alla utredningar som ingår i undersökningen har handläggare talat med och/eller observerat barnen. Motsvarande siffra vid länsstyrelsens tillsyn var 86 %. I sex av de åtta utredningar där man inte talat med/observerat barnen beror det på att vårdnadshavare förhindrat detta eller uppgett att barnet inte velat ha kontakt med handläggarna. I övriga två fall har andra personer inom socialtjänstens öppenvårdsverksamheter haft kontakt med barnet och kunnat lämna uppgifter till utredningen. Socialsekreterarna träffar alltså barnen i alla utredningar där det är möjligt. Att tvångsvis agera för att mot vårdnadshavares vilja träffa barn har normalt inte stöd i lagstiftningen och kräver också noggranna överväganden utifrån vad barnet kan tänkas utsättas för av lojalitetskonflikt i en sådan kontakt. Dokumentationen av hur kontakten med barnet varit utformad och vid hur många tillfällen man haft kontakt med barnet brister i flera utredningar. Därför är det svårt att med säkerhet veta hur utfallet på frågorna på detta område ska tolkas. Det verkar dock som att utredarna som regel träffar barnen såväl enskilt som med förälder och gör det vid mer än vid ett tillfälle. I de fall där man dokumenterat kontakterna har mer än hälften av socialsekreterarna träffat barnet ensamt 58 %. Tillsammans med förälder har man träffat barnet i 61 % av utredningarna. I 44 % av utredningarna finns det dokumenterat att man har träffat barnen tre gånger eller fler. Frågan som kan ställas är om det är möjligt att utreda barnens situation, ta reda på deras inställning till insatser och höra vad de anser om sin egen situation vid färre sammanträffanden än tre åtminstone när det handlar om barn i yngre åldrar. 11 Risk och skyddsbedömningar saknas i vissa utredningar I cirka 34 % av utredningarna finns dokumentation om att våld förekommit i familjen. I nästan en tredjedel av dessa fall (28 %) saknas dock en risk och skyddsbedömning utifrån barnets situation. Motsvarande siffra i länsstyrelsens tillsyn var 39 %. Även om siffran blivit lägre återstår allt för många utredningar där ingen risk- och skyddsbedömning genomförs trots att det finns behov av en sådan. Om vi bortser från några få undantag när framförallt föräldrar hindrar socialsekreterarnas kontakt med barn så har de kontakt med barnen i samtliga utredningar. Att det i en stor andel av utredningarna med uppgifter om våld i familjen saknas en risk och skyddsbedömning får däremot ses som en allvarlig brist i förhållande till grundprincipen om barn och unga i centrum. 11 Se Andersson Gunvor; Barnintervju som forskningsmetod, artikel i Nordisk psykologi

17 Teoretiska utgångspunkter BBIC utgår från ett antal teoretiska utgångspunkter för det barnavårdande arbetet. Bland dem märks utvecklingsekologi och anknytningsteori på ett särskilt sätt. Det är däremot inte tydligt uttalat att man i de enskilda utredningarna ska göra teoretiska anknytningar eller referenser. I 27 % av fallen har man gjort sådana så de är i en klar minoritet. Samarbete med barn och deras föräldrar Denna grundprincip handlar om såväl barns som föräldrars möjligheter att vara delaktiga och ha insyn i utredning och de insatser som berör dem. Tanken är att det ska öka förutsättningarna för en förändring av barnens livssituation. Detta regleras också formellt genom lagstiftningens krav på socialtjänsten vad gäller information och samarbete. Genom ett samarbete får föräldrar ett medansvar för de förändringar som behövs för att säkra barnets situation. Det är de som finns i barnets närmaste omgivning som kan påverka barnets situation i störst utsträckning. Barnen kommer till tals Barnen kommer i hög utsträckning till tals i utredningen i över 80 % av fallen. I länsstyrelsens tillsyn var motsvarande siffra 86 %. Bland de som inte kommit till tals var det 22 av 24 eller 92 % som var i åldern 0-10 år. I åldersgruppen år hade 90 % av barnen kommit till tals i utredningen. Informationen till barnen brister Barnen blir bara informerade om att en utredning inletts i 43 % av fallen, alltså mindre än hälften. Motsvarande siffra för vårdnadshavare är 94 %. I utredningarna finns inte heller någon förklaring till varför man inte underrättat barnen, endast i 16 % anger man orsaken. Det är vanligare att äldre barn informerats om att en utredning inletts. I åldersgruppen år finns dokumentation om att nästan hälften 49 % fått information om att utredning inletts. I åldersgruppen 0-10 år är motsvarande siffra 20 %. Det är alltså de yngsta barnen som inte informerats i störst utsträckning. Dokumentation av samtycke brister Dokumentationen av samtycke till de externa kontakter som tas i utredningen med olika uppgiftslämnare ser ut att brista. I endast 32 % finns ett sådant samtycke dokumenterat i utredningen. Lagen ger socialtjänsten möjlighet att efter övervägande av nödvändigheten av information för barns behov av skydd och vård ta kontakter oavsett samtycke. Därför är resultatet på denna fråga svår att tolka. Motsvarande siffra i länsstyrelsens tillsyn var 39 %. 17

18 Föräldrarnas syn på barnens behov vägs in mer än barnens I nästan nio av tio fall (89 %) har utredningen belyst hur föräldrarna ser på barnets behov. I de utredningar där föräldrarnas inställning inte redovisats anges heller inte något skäl till detta. I nästan åtta av tio fall (78 %) har socialsekreterarna vägt in föräldrarnas kunskap om barnet i sin bedömning. Barnens kunskap om sin situation har vägts in i 55 % av fallen. Bland dem där kunskapen inte vägts in har man i cirka en tredjedel av fallen bedömt att det inte var relevant samtliga av dessa var i åldern 0-6 år. I åldersgruppen 7 18 år har barnens kunskap vägts in helt eller delvis i 69 % av fallen. Föräldrarnas inställning till utredningens förslag framgår oftare än barnens Förälderns inställning till utredningens förslag till insats framgår i 61 % av utredningarna. I 76 % av dessa är man överens med föräldrarna om de insatser som föreslås. Barnens inställning till utredningens förslag framgår i 37 % av utredningarna. I 18 % av fallen bedöms barnens inställning inte vara relevant. 20 av 24 fall var i åldern 0 6 år. I 42 % saknas uppgift från barnen fast det är bedömt att det är relevant med sådan. I de äldre åldersgrupperna är det vanligare att barnens inställning framgår. I 53 % av fallen i åldersgruppen år framgår denna. I 75 % av de fall där man dokumenterat barnens inställning till de insatser som föreslås är man överens med barnen om dessa. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser BBIC utgår från att samverkan mellan myndigheter som möter barn som far illa eller riskerar att komma att fara illa är viktigt för att barnens situation ska kunna belysas på ett så bra sätt som möjligt och för att de ska få de insatser de är i behov av. Samverkan med andra myndigheter tillför socialtjänsten andra perspektiv på barnets situation och bidrar till ett bättre underlag för insatser samt en större helhetssynen på barnets behov. Externa kontakter tas I en klar majoritet av utredningarna (84 %) har socialtjänsten tagit externa kontakter för att få information. Bland dessa är andra myndigheter i klar majoritet. Man kontaktar skolan eller förskolan i mer än ¾-delar av fallen. Motsvarande siffra för släktingar och anhöriga är drygt ¼-del. De externa kontakterna fördelar sig enligt nedanstående tabell. 18

19 Tabell 4. Fördelning av externa kontakter tagna under utredning (n=114, bortfall 22) Externa kontakter Antal Procent Inom kommunen Förskola Skola Skolfritidsverksamhet 1 1 Extern kommun Socialtjänst Landstinget BUP Habiliteringen 2 2 BVC/BMM Övrig sjukvård Andra externa Polis Familjehem/jourhem HVB-hem Andra Släktingar/anhöriga Grannar 4 4 Totalt Andra myndigheters kunskap används inte alltid i bedömningar En förhållandevis stor andel av utredningar saknar kontakter som borde tagits. I 28 % av utredningarna har bedömningen gjorts att det saknas sådana. Motsvarande siffra i länsstyrelsens tillsyn var 33 %. Andra myndigheters kunskap används också i för liten utsträckning i utredningarna. I 59 % av fallen har deras kunskaper helt eller delvis vägts in i bedömningen. Motsvarande siffra i länsstyrelsens tillsyn var 68 %. Socialsekreterarna samverkar med andra myndigheter men de tar inte hjälp av dessa när det gäller bedömningen av barnets situation i tillräcklig omfattning för att vi ska kunna påstå att grundprincipen efterlevs. Insatser under utredningens gång Tanken inom BBIC är att utredningstiden inte ska ses som fristående utan som en del i en förändringsprocess. Om barn har behov av insatser ska dessa inte behöva vänta till dess att utredningen genomförts utan sättas in så snart möjlighet finns. Vanligt med insatser under utredningstiden I 57 % av fallen pågår insatser under utredningstiden, alltså en klar majoritet. Motsvarande siffra i länsstyrelsens tillsyn var 73 %. De vanligaste 19

20 insatserna innebär placeringar utom hemmet. Fördelningen av olika insatser framgår av nedanstående tabell 12. Tabell 5. Fördelning av insatser under pågående utredning (n=78, bortfall 4) Insatser Antal Procent Öppna insatser Placering Placering och öppen insats 8 10 Totalt ) Öppna insatser innehåller följande kategorier: stödsamtal, stödkontakt, nätverksarbete, familjearbete, kontaktperson, kontaktfamilj, gruppverksamhet, ungdomstjänst, ART, missbruksvård, annat. 2) Placeringar innehåller följande kategorier: HVB-hem, Föräldrar-barn placering, familjehem, jourhem. I 35 % av utredningarna genomförs placeringar utom hemmet under utredningstiden. Det är 46 % av totala antalet insatser under utredningstid. Ingen skillnad mellan könen men däremot mellan åldersgrupper En jämförelse mellan könen visar att det inte finns någon skillnad mellan kön och typ av insats. Däremot finns skillnader i ålder. Bland de yngsta barnen är det lika stor andel som har öppna insatser som placeringar, ca 45 procent. I åldern 3-6 är det så stor skillnad som 67 procent med öppna insatser jämfört med 17 procent placeringar. I åldern år är det också stora skillnader, om än att förhållandet är det omvända, så att det är 36 procent som har öppna insatser medan det är 57 procent som har placering. I den äldsta åldersgruppen år är skillnaden inte så stor 38 procent med öppna insatser och 46 procent som är placerade. Sammanfattningsvis används placeringar mest bland de yngsta och tonåringarna medan öppna insatser är vanligast i åldersgruppen däremellan. Många placeringar under utredningstiden fortsätter också senare Av de 48 utredningar där man placerades utom hemmet under utredningstiden föreslås i utredningen fortsatt placering i någon form för 33, alltså närmare 70 %. Placering utom hemmet under utredningstiden leder i mycket hög grad fram till förslag om fortsatt placering efter utredningen. Man kan fundera över orsakerna till detta. Dels kan det vara så att barnens situation är så tydlig redan under utredningstiden att det står klart att en placering är nödvändig. Dels kan det vara så att utredningen i de fall när en akut placering genomförs under utredningstiden så blir utredningen styrd av denna åtgärd. 13 Att så stor andel av barnen placeras utanför hemmet under utredningstiden kan tyda på att socialtjänsten kommer i kontakt med deras situation när 12 En mer detaljerad tabell där resultatet för alla olika delar framgår finns i bilaga Edvardsson (1996): Kritisk utredningsmetodik, Liber utbildning 20

21 problemen växt sig mycket stora. Att finna vägar till fungerande flöden där socialtjänstens resurser används förebyggande och i tidiga skeden blir därför viktiga. Grundprincipen om insatser under pågående utredningar tillämpas i hög utsträckning i de utredningar som ingått i undersökningen. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser BBIC understryker vikten av att utredningen ska kunna utgöra en grund för de insatser som barnet är i behov av. Det ska finnas en tydlig koppling mellan de behov som utredningen visat på och de insatser som planeras och genomförs. Att bedöma barnets behov är en avgörande del i utredningsarbetet. Det räcker inte med att samla information den måste också värderas så att relevanta insatser och förändringar kan komma till stånd. Bedömningarna grundade I 95 % av fallen kan man helt eller delvis följa hur handläggaren kommit fram till sin bedömning. I 93 % uppges att bedömningen är relevant eller mycket relevant i förhållande till barnens behov. Motsvarande siffra i länsstyrelsens tillsyn var 96 %. I 72 % av de fall där man föreslår en insats finns en tydlig eller mycket tydlig koppling mellan bedömningen av barnets behov och de insatser som föreslås. I ytterligare 22 % finns en koppling även om den inte är så tydlig. Föreslagna insatser I 12 % av utredningarna förslås inte någon insats men bland dem där det föreslås insatser är 37 % i form av placeringar. Hur de föreslagna insatserna fördelade sig framgår av nedanstående tabell 14 : Tabell 6. Fördelning av föreslagna insatser i utredningarna (n=78, bortfall 4) Insatser Antal Procent Öppna insatser Placering Placering och öppen insats 5 4 Totalt ) Öppna insatser innehåller följande kategorier: stödsamtal, stödkontakt, nätverksarbete, familjearbete, kontaktperson, kontaktfamilj, gruppverksamhet, ungdomstjänst, ART, missbruksvård, annat. 2) Placeringar innehåller följande kategorier: HVB-hem, Föräldrar-barn placering, familjehem, jourhem. 14 En mer detaljerad tabell där resultatet för alla olika delar framgår finns i bilaga 1. 21

22 Vid en jämförelse mellan pojkar och flickor visade det sig att det var en något högre andel pojkar som placerades, 35 % jämfört med 30 %. När det gällde att jämföra om det förekom någon skillnad mellan ålderskategorier blev det för få fall i respektive ålderskategori för att det skulle vara möjligt att dra några slutsatser. I drygt 80 % av fallen lämnas insatserna enligt Socialtjänstlagen. I länsstyrelsens tillsyn var motsvarande siffra 64 %. Utredningarnas innehåll Innehållet i de utredningar som genomförs enligt BBIC styrs av den s.k. Triangeln. Basen av triangeln utgörs av faktorer i familjen och miljön som förväntas påverka situationen för föräldrar och barn. De andra två sidorna utgörs dels av sju olika behovsområden hos barnet och dels av sex aspekter av föräldraförmåga. Föräldrarnas förmåga ska sedan bedömas i förhållande till de behov som det enskilda barnet har. Figur 2: Triangelns tre sidor En individuell utredningsplan styr vad som ska belysas i den aktuella utredningen. Därför utreds inte alla behovsområden eller föräldraförmågor i samtliga utredningar. Inom BBIC finns formulär med fördjupningsfrågor för olika åldersgrupper utarbetade. Av dessa framgår att det inte är alla behovsområden eller föräldraförmågor som är relevanta för samtliga åldersgrupper. Som exempel kan nämnas att behovsområdet utbildning inte är relevant för åldersgruppen 0-1 år och följaktligen inte heller någon av föräldraförmågorna för detta behovsområde. Därför har samtliga behovsområden och föräldraförmågor som inte är relevanta för specifika 22

23 åldersgrupper, betraktats som ej relevanta vid bearbetningen av uppgifterna från formuläret. Exemplet visar på komplexiteten i BBIC som utredningsmodell. För det första beskrivs barnens behov utifrån ett antal definierade behovsområden. För det andra belyses olika aspekter av föräldraförmågan i kombination med vart och ett av barnens behovsområden och för det tredje anpassas beskrivningen av barnens behovsområden och föräldraaspekterna i relation till barnets ålder. 15 Uppföljningen hade ambitionen att mäta i vilken utsträckning som utredningarna belyst de olika faktorerna, behovsområdena respektive de aspekter som är relevanta för respektive utredning. Genom denna form av bearbetning och analys blir det möjligt att identifiera brister och förtjänster i utredningsarbetet. Faktorer i familj och miljö BBIC anger sju faktorer i barnets familj och miljö. Dessa är familjens bakgrund och situation, familjens nätverk, boende, arbete, ekonomi, social integrering samt lokalsamhällets resurser. Tabell 7. I vilken utsträckning faktorer i familj och miljö är belysta. Bakgrund och situation Familjens nätverk Boende Arbete Ekonomi Belyst Delvis Inte belyst Social integritet Lokalsamhällets resurser % 20% 40% 60% 80% 100% 15 En förteckning över vilka föräldraförmågor som är relevant i förhållande till barns behovsområden och åldrar finns i bilaga 2. 23

24 Fyra av sju faktorer är belysta eller delvis belysta i mer än 90 % av utredningarna. Faktorerna ekonomi, social integrering och lokalsamhällets resurser når däremot inte denna nivå. De är inte belysta trots att de bedömts som relevanta i 14 respektive 18 och 28 % av utredningarna. Lokalsamhällets resurser är alltså den faktor i barnets familj och miljö som belyses i minst utsträckning. Barnets behovsområden De behovsområden som BBIC systemet anger hos barn är hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande samt förmåga att klara sig själv. Tabell 8. I vilken utsträckning barnets behovsområden är belysta. Hälsa Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Belyst Identitet Delvis Familj och sociala relationer Inte belyst Socialt uppträdande Förmåga att klara sig själv % 20% 40% 60% 80% 100% Fyra av sju behovsområdena belyses i hög utsträckning, 80 % eller mer, helt eller delvis i utredningarna. För behovsområdena identitet, socialt uppträdande och förmåga att klara sig själv är andelen lägre. Andelen där området bedömts relevant men där det ändå inte belysts är högst för identitet, 43 %. För området förmåga att klara sig själv 39 % och för området socialt uppträdande 32 %. Aspekter av föräldraförmåga BBIC delar upp föräldraförmåga i sex olika aspekter; grundläggande omsorg, säkerhet, känslomässig tillgänglighet, stimulans, vägledning och gränssättning samt stabilitet. Föräldraförmåga är ingen egenskap som inom BBIC ses som åtskild från barnet utan konsekvent ställs den i relation till barnets sju olika behovsområden. En utredning ska belysa barnets behov inom de olika behovsområdena och hur väl föräldrarna förmår att tillgodose 24

25 dessa. Formuläret har därför utformats så att den för varje aspekt av föräldraförmågan frågar efter hur denna har belysts inom varje behovsområde hos barnet. Vi kan därför både se hur väl de sex olika aspekterna av föräldraförmåga belyses i utredningarna och hur väl de belyses i inom barnets olika behovsområden. Tabell 9. I vilken utsträckning föräldrarnas förmåga är belysta. Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Belyst Delvis Stimulans Inte belyst Vägledning och gränssättning Stabilitet % 20% 40% 60% 80% 100% Den aspekt av föräldraförmåga som har högst andel utredningar där den belyses eller delvis belyses är grundläggande omsorg som i genomsnitt 16 belyses i 84 % av utredningarna. Lägst andel har aspekterna stimulans och stabilitet med i genomsnitt 69 % som belyst eller delvis belyst. Endast två av de sex aspekterna når en genomsnittlig grad av belysning eller delvis belysning som överstiger ¾-delar av utredningarna. Aspekter av föräldraförmåga i förhållande till barnets behovsområden För att fördjupa analysen kan man se på hur föräldraförmågan belyses inom barnets olika behovsområden. För två av sju behovsområden har föräldraförmågan en genomsnittlig belysningsgrad av minst tre fjärdedelar: hälsa (75 %) och förmåga att klara sig själv (83 %). Lägst belysningsgrad har i genomsnitt föräldraförmågan inom behovsområdet socialt uppträdande med (65 %). 16 Eftersom enkäten utformats så att vi får ett resultat för varje aspekt av föräldraförmågan inom varje behovsområde hos barnet så får vi sju olika värden per aspekt. I redovisningen av aspekter av föräldraförmågans belysningsgrad i utredningarna presenteras därför ett genomsnitt av dessa. 25

26 Det är alltså möjligt att utredningarna kan förbättras vad gäller belysning av föräldraförmågor framförallt vad gäller aspekterna stimulans och stabilitet samt inom behovsområdet socialt uppträdande. 17 Genom denna redovisning kan vi se de största bristerna i utredningarnas belysning av aspekter av föräldraförmåga liksom de där det fungerar bäst. I kommande undersökningar har vi också möjlighet att se hur belysningsgraden och därigenom kvalitén på utredningarna ändras över tid. 17 I bilaga 1 finns redovisat de åtta specifika aspekterna av föräldraförmåga som belyst i högst respektive lägst grad i förhållande till behovsområde. Även denna redovisning visar att de största bristerna i belysning av föräldraförmåga finns vad gäller aspekterna stimulans och stabilitet samt inom behovsområdet socialt uppträdande medan aspekten grundläggande behov är belyst i högst utsträckning. Vi kan också se att det inom vissa behovsområden finns andra aspekter av föräldraförmåga med låg grad av belysning ex aspekten säkerhet inom behovsområdet utbildning. 26

27 Diskussion De utredda barnen Uppföljningen har inte haft till syfte att beskriva de barn som blir föremål för utredningar inom socialtjänsten. Vi kan dock inte gå förbi den information som ändå kommit fram kring barnen utan att kommentera denna. Det kan tyckas att det är självklart att dessa barns livssituation på ett tydligt sätt skiljer sig från ett genomsnittligt barns situation i vårt land. Men att skillnaderna är så markanta på de få variabler som vi frågat efter, som vårdnadsfrågan och boendeförhållanden är anmärkningsvärt. Det är barn i en utsatt livssituation som utreds av socialtjänsten och skulle frågor också ställas om ekonomisk situation, bostadsförhållanden, fritidsaktiviteter, hälsotillstånd etc skulle bilden med alla sannolikhet bli ännu tydligare. Det är fortfarande långt kvar innan vi kan anse att barn växer upp med likvärdiga förhållanden. Fattigdom är en riskfaktor för barn vad gäller övergrepp och försummelse men det finns inget som i det enskilda fallet säger att barnen med nödvändighet far illa med anledning av en ekonomisk utsatthet i familjen. 18 Att endast tre av fyra utredningar belyst barnets och familjens ekonomiska situation vilket är fallet i vår uppföljning är därför inte tillfredsställande. Andelen fattiga barn i Sverige har minskat under perioden men fortfarande är barn eller 12,4 % betraktade som fattiga. 19 De generella insatserna för att bekämpa fattigdom bland barn, förbättra hälsoförhållanden, se till så att alla barn har möjlighet till en meningsfull och stimulerande fritid etc kan inte nog understrykas. De barn som blir föremål för utredningar inom socialtjänsten är indikatorer på ett samhällsproblem barn har inte samma möjligheter och växer upp under kraftigt olika förutsättningar. Jämförelser mellan Länsstyrelsens tillsyn och FoU Välfärds uppföljning Socialnämnderna i länet upplevde att länsstyrelsens granskning av barnavådsutredningarna resulterade i en kraftfull kritik. I de skriftliga svar som respektive socialnämnd fick framhölls olika områden som behövde utvecklas. Dessa var i stor utsträckning gemensamma mellan kommunerna. 20 Exempelvis kritiserades man för att det tog för lång tid mellan anmälan och ställningstagande till inledande av utredning, att utredningen inte belyser barnets och/eller vårdnadshavarens inställning till föreslagna åtgärder, att det saknas dokumentation om att barn och 18 Lundberg (2005): Utsatta flickor och pojkar, en översikt av aktuell svensk forskning. 19 Salonen (2007): Barnfattigdomen i Sverige, årsrapport Se Länsstyrelsen i Örebro län; Barnuppdraget, Publ.nr 2008:16 27

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida FoU Välfärd 2008-01-30 Rapport 1(10) Marie Gustafsson Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Rapport om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2008 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC

Rapport om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2008 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC GR Lotta Wall 2009-12-01 Rapport om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2008 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC Kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Vilka är vi? Anne-Marie Larsson, ABH, projektledare Ulf Hyvönen, vetenskaplig ledare, Umeå Karin

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Socialtjänsten RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan E-post: kommun@tibro.se,

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6)

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6) 1(6) Maj 2006 Uppdaterat januari 2014 BBIC-konceptet Vad är BBIC- konceptet? BBIC-konceptet fastställer förutsättningarna för att arbeta med Barns behov i centrum. Det tar sin utgångspunkt i BBIC:s mål

Läs mer

Skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll

Läs mer

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri 1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se

Läs mer

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Barns Behov i Centrum

Barns Behov i Centrum Rapport 2012:07 Barns Behov i Centrum rapport från ett förbättringsarbete i Örebroregionen 2006 2010 Marie Gustafsson Ingmar Ångman Barns Behov i Centrum rapport från ett förbättringsarbete i Örebroregionen

Läs mer

LVU-vård som inte blev av. Barn mellan tvång och frivillighet

LVU-vård som inte blev av. Barn mellan tvång och frivillighet LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet MEDDELANDE NR 2004:37 2 Titel Författare Beställningsadress Webbplats Kontaktperson

Läs mer

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

BBIC i Örebroregionen slutrapport.. BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016 Sida 1(8) Vård,omsorg, e-hälsa och folkhälsa, Nya Perspektiv Birgitta Svensson, 054-701 11 35 Birgitta.svensson@regionvarmland.se Karin Thyselius 054-701 1134 Karin.thyselius@regionvarmland.se Datum 2015-03-17

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget.

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Webbkollen Barn och Unga. ett utvecklingsprojekt för uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården 2016

Webbkollen Barn och Unga. ett utvecklingsprojekt för uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården 2016 Webbkollen Barn och Unga ett utvecklingsprojekt för uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården 2016 Vi som arbetar med Webbkollen Barn och Unga Mia Ledwith, samordnare ÖJ socialtjänst, SKL Birgitta

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

NYHETSBREV 2016:1. - På gång inom FoU-Nordväst -

NYHETSBREV 2016:1. - På gång inom FoU-Nordväst - NYHETSBREV 2016:1 - På gång inom FoU-Nordväst - Våren 2016 Inledning Det sociala arbetet är i ständig rörelse liksom årstidsskiftningarna. Vi har lämnat mörkret och kylan bakom oss och kisar yrvaket mot

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens ansvar för barn och unga vid

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens ansvar för barn och unga vid SOSFS 2014:X (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga; beslutade den xx xxxxx 2014. Tillämpningsområde I dessa allmänna råd ges rekommendationer

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:36 Rapportnr: 2008:36 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga: Socialkonsulenterna

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2015

Kvalitetsberättelse 2015 Ronneby Kommun Kvalitetsberättelse 2015 Socialförvaltningen Sofia Wildros, Kvalitetsutvecklare 2016-02-17 1 2 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Processer/rutiner... 4 2. Mål 2015...

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

Trygghetsplan 2015-2016

Trygghetsplan 2015-2016 Trygghetsplan 2015-2016 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för förskolan Stjärnhimlen Grunduppgifter Förskolan namn Förskolan Stjärnhimlen Förskolans logotyp Vår vision I våra

Läs mer

Riktlinjer Barn och familj

Riktlinjer Barn och familj DATUM UTSKRIFT 2015-10-09 SIDA 1/18 OMRÅDE MYNDIGHETSUTÖVNING PROCESS HANDLÄGGNING BARN OCH FAMILJ GILTIGT INOM, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2015-09-15 DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen

Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen Barnets rätt och LVU Om barnet i rättsprocessen Artikelnr 2009-126-182 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord År 1995 granskade Socialstyrelsen 1993 års domar i fyra länsrätter och i samtliga

Läs mer

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom. Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26

Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom. Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26 Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26 Södertälje den 26 oktober 2009 Södertälje den 26 oktober 2009 Monica

Läs mer

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden 2013-11-20 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Garnvindeskolans förskola Läsår 2015-2016

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Garnvindeskolans förskola Läsår 2015-2016 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Garnvindeskolans förskola Läsår 2015-2016 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Malmgårdens Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2015 INLEDNING Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Läs mer

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr. KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

Sammanfattning av problemställningar i LVU-ärenden som rör barn med autismspektrumtillstånd

Sammanfattning av problemställningar i LVU-ärenden som rör barn med autismspektrumtillstånd Riksföreningen Autism 20090930 Sammanfattning av problemställningar i LVU-ärenden som rör barn med autismspektrumtillstånd 1. Brister i bedömnings- och utredningsfasen av LVU-ärenden (i) Konsekvenserna

Läs mer

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam

Läs mer