Skolsocial kartläggning

Transkript

1 Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

2 Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll BBIC socialtjänstens utredningsverktyg Varför är det viktigt med en struktur för skolsocial kartläggning Elevhälsoteamets arbete lite forskning Rektors ledning av elevhälsoteamets arbete (mandat, status) Säkerhet i yrkesrollen (att vara professionell) Kvalitetsprogram för skolkuratorer Utgångspunkten är socialt arbete! Kvalitetsprogram för elevhälsan Projekt Myndigheten för skolutveckling Samverkan mellan skola och socialtjänst BBIC och skolsocial kartläggning

3 Elevvård En Pedagogisk fråga Elevvård - hela skolans angelägenhet Elevvård måste vara hela skolans sätt att ta sig an och möta sina elever

4 Utvecklingsarbete inom Skolkuratorsenheten 2000 Att kunna beskriva hur och varför en viss insats är lämplig Utvecklingsgrupper: - arbete med elever i grupp/klassarbete - livskunskap - organisatoriskt arbete - handledning/konsultation - social utredning/kartläggning Arbete i utvecklingsgrupper under ett läsår

5 Olika fokus Från fokus på: Elevvården i skolan utifrån förväntningar på vad skolkurators insatser skulle leda till Till fokus på: Skolkuratorns arbetsmetoder skolkuratorns bidrag i det elevvårdande arbetet Yrkesrollen och skolsocialt arbete Den sociala professionen inom elevhälsan och socialt arbete

6 Socionomen i skolan Hur ser socionomens uppdrag ut när arbetsplatsen är en skola? Vilken kompetens bidrar en socionom med i skolan? Vilka arbetssätt och arbetsmetoder tillhör socionomens redskap?

7 Skolsocial kartläggning Syftet med en skolsocial kartläggning? För vilka elever? Hur får skolkuratorn uppdraget? Hur går kartläggningen till? Vilka områden kartläggs? Skolkuratorns bedömning av vilka insatser som ska sättas in Skolkuratorns stödinsatser

8 Grundläggande arbetsredskap Det professionella samtalet, samtalsmetodiken i syfte att skapa förutsättningar för respektfulla möten som grund för samarbete kring den enskilde eleven. SAMTAL

9 Grundläggande arbetsredskap Kartläggnings- och utredningsmetodiken utifrån en helhetssyn i syfte att få underlag till en bedömning av vilka insatser som behövs för att starta goda processer som möjliggör förändring och utveckling KARTLÄGGNING

10 Arbetssätt, synsätt och förhållningssätt Hur vi kartlägger, hur vi för samtal, hur vi samlar information, vilka vi möter, etc. beror på vårt arbetssätt, synsätt och förhållningssätt Systemteoretiskt förhållningssätt Lösningsfokuserat arbetssätt Risk- och skyddsfaktorer E t c

11 Ingenting nytt eller? Vi gör hela tiden bedömningar av vilka insatser som är lämpliga Som grund för vår bedömning finns alltid en slags utredning eller kartläggning av den aktuella situationen

12 Skolsocial kartläggning - Syfte Syftet är att se vad i elevens skol- och hemsituation (fritid) som utgör hinder för inlärning och social och emotionell utveckling.

13 Skolsocial kartläggning syfte En skolsocial kartläggning utgör underlag för bedömning av vilka insatser som skolkuratorn ska bidra med som stöd för en elev i skolsvårigheter

14 Skolsocial kartläggning för vilka elever? elever i stora skolsvårigheter

15 Skolkuratorns bidrag i elevhälsoteamets arbete för en helhetsbild av elevens behov Eleven Pedagogiskt Medicinskt

16 Hur får skolkuratorn detta uppdrag? Som ett uppdrag vid en elevvårdskonferens Beslut tas att en skolsocial kartläggning ska göras

17 Skolsocial kartläggning omfattar Hur mår eleven känslomässigt? (självuppfattning, självtillit, självkännedom, självbild, identitet) Eleven Trivsel i skolan (skolarbete, lektioner, raster, relation till lärare/ till elever) Pedagogiskt Medicinskt

18 Skolsocial kartläggning Hur fungerar eleven socialt i skolan, i klassrummet och på raster i förhållande till skolkamrater och vuxna? (kommunikation, samspel och sammanhang) Pedagogiskt Eleven Medicinskt

19 Skolsocial kartläggning Hur ser elevens hemsituation ut hemförhållanden, nätverk och fritid? Eleven Pedagogiskt Medicinskt

20 Skolsocial kartläggning Elevens bild Föräldrarnas/ vårdnadshavarnas bild Klassföreståndarens/ mentorns bild Undervisande lärares bild Pedagogiskt Eleven Medicinskt Skolpersonalens bild

21 Skolsocial kartläggning leder till att beslut om insatser tas att åtgärdsprogram upprättas att insatser sätts in som följs upp och utvärderas

22 Insatser som bidrar till Det gemensamma målet för ALLA som verkar i skolan är att eleverna når kunskapsmålen och utvecklas socialt och emotionellt

23 Insatser Skolkuratorns arbetsmetoder Skolsocial kartläggning/ utredning Stödsamtal och psykosocialt behandlingsarbete med enskild elev Flerpartssamtal; elev- föräldrar lärare nätverk Arbete med elever i grupp; klassarbete/ gruppsamtal Handledning/ konsultation Samverkan skola socialtjänst bup - habilitering Samverkan skola socialtjänst fritid polis Organisatoriskt arbete/ värdegrundsarbete Krishantering ÅTGÄRDSPROGRAM

24 Andra utredningar/kartläggningar av elever Medicinska Pedagogiska Psykologiska

25 Psykologutredningar Utvecklingsbedömning Inlärningssvårigheter Neuropsykologiska utredningar Dyslexiutredningar Läs- och skrivförmåga

26 Pedagogiska kartläggningar omfattar tal och språk/kommunikation motorik kognitiv förmåga social/emotionell situation/förmåga lärmiljön i övrigt övriga skolprestationer

27 Vi ser med olika ögon, vi lyssnar med olika öron pedagog pedagog Eleven psykolog Pedagogiskt Medicinskt psykolog

28 BBIC och skolsocial kartläggning Samverkansprojekt (under 2008) Skola socialtjänst Myndigheten för skolutveckling, Skolverket

29 Ansökan om medel för samverkan Samverkan mellan skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatri behöver förbättras så att barn och unga som far illa får en bättre situation i Sverige. Projekt som syftar till att fånga upp dessa barn och unga i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling

30 Skolsocial kartläggning och BBIC Genom att utgå ifrån BBIC som utredningsmetod och se hur en skolsocial kartläggning skulle kunna se ut utifrån ett sådant tänk bidrar framtagandet av en modell för skolsocial kartläggning till en samsyn, ett gemensamt språk och synsätt, mellan skola och socialtjänst vad avser elevens sociala situation och utveckling i skolan.

31 Manual/mall: Projektet ska leda till framtagande av en manual/mall som beskriver vad som ingår i en skolsocialkartläggning, vad som är syftet med kartläggningen, hur den går till, etc.

32 BBIC - Historik Har sin bakgrund i England i slutet av 80-talet Efter kritik mot familje- och institutionsvården (placeringar) Sverige regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och stärka familjehemsvården

33 BBIC mål Ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård

34 BBIC syfte Att Stärka barns ställning Öka samspelet med barnet och dess nätverk Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lätt kan följas upp Bidra till ökad rättssäkerhet

35 BBIC:s visionära mål Att ge de barn och unga som är föremål för socialtjänstens interventioner samma chanser i livet som andra barn i samhället

36 Att utreda barn som far illa

37 BBIC, en metod för utredning/ kartläggning Barnet är placerat i centrum Runt omkring finns de faktorer som påverkar barnets välbefinnande och möjligheter att utvecklas.

38 BBIC Barnens behov i centrum 1) Barnets behov 2) Föräldrarnas förmåga 3) Familj och miljö

39 Barnets behov De sju behovsområdena 1) Hälsa 2) Utbildning inkl fritid (om barnet är under 5 år - inlärning) 3) Känslo- och beteendemässig utveckling 4) Identitet 5) Familj och sociala relationer 6) Socialt uppträdande 7) Klara sig själv

40 Föräldrarnas förmåga Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet

41 Familj och miljö Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

42 Triangeln som verktyg vid analys och bedömning Att koppla ihop triangeln Hur påverkar faktorer i familj och miljö barnets behov och vårdnadshavarens förmåga

43 BBIC Barnets behov

44 Hälsa omfattar: Fysisk och psykisk hälsa Kost Motion Hälsorisker (inkl missbruk)

45 Inlärning (under 5 år) omfattar: Kognitiv utveckling Lek och fritid Förskolesituation

46 Utbildning inkl fritid omfattar: Lek Fritid Skolsituation Prestation och inlärning Läxor och vuxenstöd Arbete eller praktik

47 Känslo- och beteendemässig utveckling omfattar: Anknytning Känsloreaktioner Oro och symptom Utsatthet Riskbeteende (utagerande beteende, kriminalitet)

48 Identitet omfattar: Självbild Integritet Förmåga att stå för sin uppfattning och vilja Ursprung För placerade barn (vet barnet orsaken till placeringen och hur förklarar barnet det för andra?)

49 Familj och sociala relationer omfattar: barnets relationer till viktiga personer i familjen och nätverket kamratrelationer för placerade barn (relationer till familjehemmet, umgänge)

50 Socialt uppträdande omfattar: barnets förståelse av hur det uppfattas av omgivningen utseende kommunikation uppträdande

51 Förmåga att klara sig själv omfattar: dagligt liv (alltefter ålder och mognad ta ansvar för praktiska sysslor i hemmet, klädsel, fickpengar etc) hantera risker (t ex i trafiken) delta i och möjlighet att kunna påverka vardagsbeslut i familjen

52 Varför är det viktigt med en struktur för en skolsocial kartläggning? Ger Ger en en säkerhet i i yrkesrollen Skolkuratorns bidrag i i elevhälsoteamets arbete Visar en en tydlighet i i uppdraget Bidrar till till en en helhetsbild av av elevens situation

53 Varför är det viktigt med en struktur för en skolsocial kartläggning? Vad händer i elevhälsoteamet vid brist på ledning? Elevhälsans överlevnadsstrategier otydlighet i uppdraget? osäkerhet i yrkesrollen?

54 Riktlinjer för elevhälsoteamets arbete Psykologer och skolkuratorer saknar särskilda nationella riktlinjer för arbetet. Skolsköterskor har riktlinjer för sitt arbete som bygger på lagstiftning inom skolhälsovårdens verksamhetsområde.

55 Yrkesansvar inom elevhälsoteamet Skolsköterskor och psykologer har genom sin yrkeslegitimation ett mer självständigt yrkesansvar för sitt arbete. Skolkurator saknar yrkesansvar enligt lag och rollen blir därmed mer beroende av förväntningar från omgivningen. Psykologer och skolkuratorer samt specialpedagoger arbetar utifrån överenskommelse med rektor. (Backlund, 2007)

56 Rektors roll i elevhälsans arbete Tidigare forskning kring rektorsrollen bekräftar att den pedagogiska och elevvårdande verksamheten ofta får stå tillbaka för uppgifter som handlar om ekonomi och administration (Nestor, 1993)

57 Rektors roll i elevhälsans arbete Rektors ledning och styrning av elevhälsans arbete är central för teamets effektivitet. Utan rektors stöd får elevhälsoteamet minskad status och auktoritet bland lärare och blir därmed mindre effektivt. Utan rektors ledning blir det svårt att driva frågor vidare (Backlund, 2007)

58 Rektors roll i elevhälsans arbete Relationen mellan rektor och elevhälsoteam är sannolikt avgörande för hur effektivt elevhälsoteamets arbete blir. Det största hindret för teamets utveckling är inte brist på kompetens. Problemet brukar snarare vara att medlemmarna i teamet inte tillåts att utnyttja den kompetens de har på grund av makt och statusskillnader. Senge 1993

59 Rektors roll i elevhälsans arbete Förhållningssättet mellan medlemmar i ett team ser olika ut beroende på vilken verksamhet man arbetar i. I vård, skola och omsorg får relationsfrågor större tyngd än i verksamheter av mer teknisk natur. I ljuset av det behövs rektor som en sammanhållande kraft inte minst för att ge det emotionella stöd som en ledare alltid ska utgöra för gruppen (Granström FOG nr39)

60 Rektors roll i elevhälsans arbete En studie visar att ett elevvårdsteam bestående av flera ensamma yrkeskategorier på skolan har ett behov av att hålla ihop gentemot andra delar av organisationen och mot externa instanser (Hjörne,2004)

61 Rektors roll i elevhälsans arbete En annan studie pekar på att elevvårdsteamets möten användes i liten utsträckning för att analysera problem ur ett allsidigt perspektiv utan stor energi går åt till att skapa konsensus mellan teamets medlemmar (Granström, 1990)

62 För att minska risken för dessa fenomen behövs utöver rektors ledning av elevhälsoteamet att samliga medlemmar i teamet är tydliga i sin yrkesroll och i sitt uppdrag.

63 Ett gemensamt program för kvalitetssäkring av elevhälsans insatser tas Kvalitetsprogrammet avser att säkra elevhälsans arbete och ge verktyg för kvalitetsutveckling Att Att vara vara professionell av det enskilda elevarbetet och det övergripande förebyggande arbetet. Kvalitetsprogrammet ska omfatta metoder för uppföljning och utvärdering av skolkuratorns, specialpedagogens, psykologens och skolhälsans bidrag i skolans elevhälsoarbete.

64 Kvalitetsprogram för skolkuratorer i Stockholms stad Profession Arbetsområde Innehåll Förutsättningar för arbetet Arbetssätt Arbetsmetoder/arbetsuppgifter Uppföljning och utvärdering Kompetensstege Underlag för elevhälsorapport

65 Viktigare än vi kanske tror Kopplingen mellan skolsocialt arbete och socialt arbete ger en tydlighet i yrkesrollen

66 Profession Socialt arbete, som är huvudämnet i socionomutbildningen, lägger grunden till det arbetssätt, synsätt och förhållningssätt som skolkuratorn bidrar med i sitt arbete i skolan.

67 ORGANISATION Förändring Utveckling G R U P P Samordning Överblick Helhetssyn Sammanhang Skolkurator SKOLSOCIALT ARBETE Samverkan Kommunikation Bemötande Relationer I N D I V I D Eleven Lärandemiljön Elevens nätverk SAMHÄLLE

68 En bok om skolsocialt arbete Tack för för mig! mig! 1. ATT ARBETA SOM SKOLKURATOR 2. UTBILDNING OCH KOMPETENS 3. SOCIONOMENS UPPDRAG I SKOLAN 4. VILKA VÄNDER SIG TILL SKOLKURATORN? 5. INDIVID OCH GRUPP 6. SOCIONOMENS ARBETSREDSKAP METODBESKRIVNINGAR 7. ORGANISATORISKT, FÖREBYGGANDE OCH STRUKTURELLT ARBETE 8. KRISHANTERING I SKOLAN 9. DOKUMENTATION OCH UTVÄRDERING 10. SAMVERKAN BARN OCH UNGA SOM MÅLGRUPP