Skolsocial kartläggning
|
|
- Sven Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 E B I C I CENTRUM Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Elevhälsa Ängelholm 12 oktober 2009 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Uppdragsavdelningen, Skolstöd
2 Samverkansprojekt Skolsocial kartläggning och social utredning BBIC Januari 2008 juni 2009 Referensgrupp skolkuratorer Referensgrupp skolkuratorer + socialsekreterare IoF Styrgrupp chefer inom skola och socialtjänst
3 Bakgrund till projektet För en ökad samverkan kring barn som riskerar att fara illa eller som far illa Skolverket Regeringsuppdrag Utveckla former och metoder för samverkan (skola, soc, bup, polis, fritid) 90 projekt i landet 30 juni 2009 Skolornas samverkan med socialtjänsten ett ständigt behov av utveckling BBIC gav idén! ÖKAD SAMSYN skola - socialtjänst Skolsocial kartläggning utveckla skolkuratorns utredning/kartläggning av elever i behov av särskilt stöd E B I C I CENTRUM
4 E B I C I CENTRUM Samverkansprojektet omfattar Ta fram en mall för skolsocial kartläggning som rimmar med BBIC Utbildning i BBIC för skolkuratorer Utbildning i skolsocial kartläggning för skolkuratorer Information om BBIC och skolsocial kartläggning till rektorer Information om skolsocial kartläggning till stadsdelarnas lokala BBICutbildare och biträdande enhetschefer inom IoF Information även till: skolhälsan, psykologer, specialpedagoger
5 MÅL E B I C I CENTRUM Att en modell för skolsocial kartläggning som rimmar med socialtjänstens verksamhetssystem BBIC ska bidra till... en ökad samsyn och samverkan mellan skola och socialtjänst i syfte att fånga upp barn och unga i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. ett gemensamt språk och synsätt vad avser elevens sociala situation och utveckling i skolan. professionalisera skolkuratorns utredningar - bidra till att en elevs förhållanden och utveckling blir belyst ur ett skolsocialt perspektiv
6 Material Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM Triangel Elevens Behov I Centrum Triangelsammanställning Beskrivning av vad som kan inrymmas under triangelns rubriker Struktur för materialinsamling Mall för skolsocial kartläggning
7 Skolsocial kartläggning Syftet med en skolsocial kartläggning? Vad ska kartläggningen användas till? För vilka elever? Hur får skolkuratorn uppdraget? Hur går kartläggningen till? Vilka områden kartläggs?
8 Social utredning i skolan Ingenting nytt E B I C I CENTRUM Skolkuratorn gör hela tiden bedömningar av vilka insatser som är lämpliga Som grund för bedömning finns alltid en utredning eller kartläggning
9 Social utredning i och utanför skolan Helhetssyn Resurser och behov Styrkor och svagheter Risk- och skyddsfaktorer SKOLANS UPPDRAG
10 Skolans uppdrag Skollagen Lika tillgång Likvärdig utbildning Kunskaper och färdigheter Fostran i samarbete med hemmen Elever i behov av särskilt stöd Aktning för människans egenvärde E SKOLA FÖR ALLA KU SKAP FOSTRA SKOLA S UPPDRAG VÄRDEGRU D
11 Triangeln Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Föräldrarnas förmåga Känslo- och beteendemässig utveckling BARNET Barnets behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet Arbete Ekonomi Boende Familjenätverk Familjens bakgrund och situation Social integrering Lokalsamhällets resurser
12 I förhållande till skolan Utbildning Hälsa Skolans förmåga Föräldrarnas förmåga Känslo- och beteendemässig utveckling ELEVEN Elevens behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Kunskap Skola och miljö Familj och miljö Social utveckling Emotionell utveckling Skolhälsovård Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet Fostran Boende Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser Elevens professionella nätverk (soc, bup, hab, barnmedicin) Skolans resurser Elevens nuvarande sammanhang (klass, mentor, typ av skola, klass- /gruppstorlek) Elevens skolbakgrund
13 Skolans uppdrag E B I C I CENTRUM KUNSKAP Elevens skolarbete och studiesituation FOSTRAN Elevens social utveckling HÄLSA PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling Skolarbete Kunskapsmål Motivation Relationer Ansvar Normer och regler Samarbete Trivsel Relationer Beteende Självbild
14 I förhållande till skolan Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Föräldrarnas förmåga ELEVEN Elevens behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Skola och miljö Familj och miljö Stabilitet Boende Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser Elevens professionella nätverk (soc, bup, hab, barnmedicin) Skolans resurser Elevens nuvarande sammanhang (klass, mentor, typ av skola, klass- /gruppstorlek) Elevens skolbakgrund I förhållande till skolans uppdrag
15 Vårdnadshavarnas förmåga EBIC HÄLSA ELEVEN Elev och miljö Elevens privata nätverk Elevens behov KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA OMVÅRDNAD UPPFOSTRAN Elevens professionella nätverk Elevens hemförhållanden Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang
16 Elevens kunskapsmässiga, sociala, emotionella utveckling och elevens hälsa ELEV OCH MILJÖ SKOLAN Kunskap Fostran Hälsa HEMMET Omvårdnad Uppfostran Hälsa I CENTRUM FAMILJ OCH MILJÖ VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR
17 HÄLSA Hälsa Grundläggande omsorg HÄLSA KUNSKAP FOSTRAN Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Elevens behov Elevens behov av stöd för sin kunskapsmässiga, sociala och emotionella utveckling samt hälsa Elev och miljö Säkerhet Vårdnadshavarnas ansvar/ förmåga Känslomässig tillgänglighet Stimulans OMVÅRDNAD Vägledning och gränssättning Stabilitet UPPFOSTAN ELEV OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens professionella nätverk Elevens privata nätverk FAMILJ OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
18 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Föräldrarnas förmåga Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet Barnets behov ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Familj och miljö Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens professionella nätverk Elevens privata nätverk Elevens fritid Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
19 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
20 Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Föräldrarnas förmåga Känslo- och beteendemässig utveckling BARNET Barnets behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet Boende Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
21 Barns Behov i Centrum (BBIC) Ett system för utredning, planering och uppföljning av barn i den sociala barnavården
22 Bakgrund England Stark kritik av engelsk barnavård i slutet av 80-talet. Department of Health initierade ett forsknings- och utvecklingsarbete som ledde fram till LACS - ett system för uppföljning av vård. Grunden var barnets sju behovsområden År 2000 ett system för utredningar, en vidareutveckling av LACS, triangeln introducerades Ett heltäckande system för utredning och uppföljning enligt triangeln ICS Integrated Children s System
23 Den bärande principen i LACS är att socialtjänsten måste kunna påvisa att den vård som samhället erbjuder är bättre än den vård som barnet fått i ursprungsfamiljen
24 Vad är BBIC?
25 BBIC:s mål och syfte Mål: Ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård Syfte: Stärka barns ställning Öka samarbetet med barnet och dess nätverk Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp Bidra till ökad rättssäkerhet
26 BBIC:s visionära mål att ge de barn och unga som är föremål för socialtjänstens interventioner samma chanser i livet som andra barn i samhället
27 Vad är BBIC? Forskning
28 Forskningsbakgrunden Studien: Assessing Outcomes in Child Care De sju behovsområdena bygger på utvecklings-psykologiska teorier, empiriska studier om barn som separerats från sina föräldrar samt en uppfattning om vad vanliga föräldrar vill ge sina barn. Parker m.fl Studien: Children s Needs Parenting Capacity Hur barns utveckling påverkas av att leva med föräldrar som har psykiska problem, missbruks- problem eller där det förekommer familjevåld. Cleaver m. fl. 2000
29 Vad är BBIC? Forskning Grundprinciper
30 Grundprinciperna 1. Barn och unga i centrum 2. Teoretiska utgångspunkter - utvecklingsekologisk syn - andra teorier om barns och ungas utveckling 3. Likvärdiga möjligheter för alla barn 4. Samarbete med barn och deras familjer 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser 6. Identifiera resurser och svårigheter 7. Insatser under utredningens gång 8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser 9. Kunskap och beprövad erfarenhet
31 Vad är BBIC? Dokumentationssystem formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper
32 SIDAN 32
33 Vad är BBIC? Mötesstruktur Dokumentationssystem formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper
34 Mötesstrukturen med formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan senast samma dag insats börjar Uppföljningsmöte Genomförandeplan Protokoll uppf.möte 1:a 4 v. efter P-möte därefter var 6:e mån Utredning Vårdplan Placeringsmöte Planeringsmöte Uppföljningsmöte Placeringsinformation Genomförandeplan Övervägande Omprövning Protokoll uppf.möte senast samma dag placering börjar senast 2 v. efter att placering börjat inom 3 mån. efter P-möte, därefter var 6:e mån PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD
35 Vad är BBIC? Mötesstruktur Dokumentationssystem formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper BBIC ETT VERKSAMHETSSYSTEM
36 Triangeln Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Barnets behov BARNET Säkerhet Föräldrarnas förmåga Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Familj och miljö Boende Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser Stabilitet TRIANGELN BBIC:s kunskapsbas
37 Att koppla ihop triangeln Barnets behov Vårdnadshavarens förmåga Faktorer i familj och miljö
38 Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM
39 Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Föräldrarnas förmåga Känslo- och beteendemässig utveckling BARNET Barnets behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet Boende Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
40 Gemensamma utgångspunkter E B I C I CENTRUM BBIC BARNETS behov i centrum Barnets 7 livsområden Värdegrund - Grundprinciper Utreda barnets behov av skydd och stöd Utgöra underlag för upprättande av vårdplan/genomförandeplan SKOLSOCIAL KARTLÄGGNING ELEVENS behov i centrum Barnets 7 livsområden Värdegrund - Grundprinciper Utreda elevens behov av stöd för sin sociala och emotionella utveckling Utgöra underlag vid upprättade av åtgärdsprogram
41 Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM Utgångspunkten är sammanhanget SKOLA och kopplat till skolans uppdrag; Kunskap Fostran Hälsa Utgångspunkten är VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR i förhållande till för sitt barns skolgång. Föräldrarnas ansvar omfattar; Omvårdnad Uppfostran Hälsa
42 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
43 Skolsocial kartläggning är skolkurators bidrag i elevhälsoteamets arbete för en helhetsbild av elevens behov av stöd Eleven Pedagogiskt Medicinskt E B I C I CENTRUM
44 Skolsocial kartläggning omfattar Hur trivs eleven i skolan? (skolarbete, lektioner, raster, relation till lärare/ skolpersonal och elever) Hur mår eleven känslomässigt? Eleven Pedagogiskt Medicinskt känsla (självuppfattning, självtillit, självkännedom, självbild, identitet)
45 Skolsocial kartläggning omfattar Hur fungerar eleven socialt i skolan, i klassrummet och på raster i förhållande till skolkamrater och vuxna? Beteende Eleven (kommunikation, samspel och sammanhang) Pedagogiskt Medicinskt
46 Skolsocial kartläggning omfattar Hur ser elevens hemsituation ut? Social situation (hemförhållanden, nätverk och fritid) Eleven Pedagogiskt Medicinskt
47 Elever i skolsvårigheter E B I C I CENTRUM Social situation Relation Hälsa Inlärning Elevens sociala situation utanför skolan Relationsproblematik inom eller i förhållande till skolan Psykosocial problematik/ psykisk ohälsa Studierelaterad problematik
48 Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM utgör underlag för bedömning av elevens behov av stöd för att klara skolan och för sin sociala och emotionella utveckling (och hälsa).
49 Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM utgör skolkurators bidrag i elevhälsoteamets samlade bedömning av en elevs behov av stöd är skolkuratorns bidrag vid skolans upprättande av åtgärdsprogram för en elev behov av särskilt stöd
50 Rektors utredning, åtgärdsprogram och elevhälsoteamets roll Utredning Rektor Åtgärdsprogram
51 Rektors utredningsansvar skärptes 1 juli 2006 Ändring i grundskoleförordningen 5 kap. 1 Ändring i gymnasieförordningen 8 kap.1 a Det är utredningsansvaret som har skärpts vilket förbättrar förutsättningarna för att uppmärksamma behov av särskilt stöd. Ändringarna bör därför leda till att stödåtgärder fortsättningsvis fattas med ett bättre underlag. Ny skollag SIDAN 51
52 Rektors utredning & Åtgärdsprogram Rektor ansvarar för att genomföra en utredning om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Ny skollag SIDAN 52
53 Förslag till ny skollag 2 kap. Elevhälsa Om elevhälsans omfattning Ny skollag
54 2 kap. 16 Elevhälsa Elevhälsans omfattning För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.
55 2 kap. 16 Elevhälsa Elevhälsans omfattning För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
56 Förslag till ny skollag 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Om åtgärdprogram och utredning Ny skollag
57 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
58 Särskilt stöd Allmänt om särskilt stöd 5 Om en utredning enligt 8 visar att en elev behöver särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. 6 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.
59 Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
60 Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Forts...
61 Åtgärdsprogram 9... Forts Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 10 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
62 Åtgärdsprogram Nuläge (Elevens syn, vårdnadshavarnas syn på situationen) Skolans analys (elevens styrkor, elevens behov) Mål (på lång och kort sikt) Konkreta åtgärder (organisation-, grupp- och individnivå) Ansvarig i skolan Tid för uppföljning och utvärdering Elevens insats Föräldrars uppgift Utvärdering och uppföljning (datum och ansvarig)
63 Elevhälsorapport 08/09 Stöd i lärandet Det inkluderande arbetssättet behöver vidareutvecklas. Utgångspunkten för arbetet bör vara åtgärdsprogram: Av ett åtgärdsprogram ska det framgå hur skolan görs tillgänglig både undervisningsmässigt och socialt. För yngre elever anpassning behövs för elevens sociala utveckling För äldre elever anpassning behövs för kunskapsmässiga krav Åtgärda de pedagogiska förutsättningarna inte individen Diagnoser måste omsättas i pedagogiska strategier Elever med annat modermål behöver studiehandledning
64 Skolutredningar De pedagogiska ögonen De psykologiska ögonen De sociala ögonen De medicinska ögonen
65
66 Vi ser med olika ögon, vi lyssnar med olika öron pedagog pedagog Eleven psykolog Pedagogiskt psykolog Medicinskt
67 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
68 Triangelns innehåll E B I C I CENTRUM
69 Triangelns innehåll BBIC EBIC FÖRDJUPNINGSDOKUMENT - BBIC Barnets behov Föräldrarnas förmåga Faktorer i Familj och miljö FÖRDJUPNINGSDOKUMENT - BBIC Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Faktorer i Hem och skola Hem och miljö TRIANGELSAMMANSTÄLLNING - EBIC Faktorer i Hem och skola Skola och miljö SKOLANS UPPDRAG TRIANGELSAMMANSTÄLLNING - EBIC
70 E B I C I CENTRUM Den skolsociala kartläggningen ska utföras av skolkurator/socionom utifrån elevens syn på sin skol- och levnadssituation. Elevens styrkor och möjligheter ska lyftas fram så att de kan förstärkas i skolsituationen och i analysen ska tyngdpunkten läggas på friskfaktorer. Elevens bild av sin hem- och skolsituation kompletteras av elevens vårdnadshavare och berörd skolpersonal.
71 E B I C I CENTRUM Hemsituation och vårdnadshavares resurser och ansvar ska belysas utifrån skolans mål att skapa goda möjligheter för elevens utveckling samt för ett gott samarbete med hemmet. Mer ingående skolutredning av familjeförhållanden, utöver vad som är befogat för arbetet med eleven i skolan bör, av sekretess- och integritetsskäl inte utföras.
72 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD ELEVEN ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser
73 Faktorer i basen Elev och miljö E B I C I CENTRUM SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser
74 Elevens skolbakgrund och situation E B I C I CENTRUM tidigare skola/skolor, typ av skola, klass-/gruppstorlek, studieresultat, närvaro, eventuell utredning/kartläggning, EVK-beslut, åtgärdsprogram, stödinsatser, resultat av insatser/ åtgärder, kontakt med elevhälsan (skolkurator, psykolog, specialpedagog, skolhälsovård), anmälan till socialtjänsten enl. 14:1 SoL
75 Elevens nuvarande skolsammanhang och situation E B I C I CENTRUM hur elevens studiesituation är organiserad, vilka som idag ingår i elevens skolvardag, eventuell utredning/ kartläggning som beskriver elevens behov, EVK-beslut, pågående stödinsatser åtgärdsprogram, resultat av insatser/ åtgärder, etc
76 Elevens sociala integrering E B I C I CENTRUM Elevens sociala integrering i skolan handlar om hur eleven är integrerad i klassen och i skolan. Elevens möjligheter och vilja att delta i skollivet, exempelvis rastverksamhet, friluftsdagar, klassråd, elevråd, prao och APU, olika typer av skolföreningar
77 Skolans resurser... i förhållande till frågeställningen E B I C I CENTRUM Tillgång till specialundervisning liten undervisningsgrupp andra pedagogiska stödinsatser kompensatoriska hjälpmedel läxhjälp arbete med åtgärdsprogram, skolhälsovård elevhälsoinsatser, rastverksamhet, skolmåltid, skolbarnsomsorg, plan för hantering av frånvaro, förebyggande arbete mot mobbning och annan kränkande behandling, tillgång till allsidig kartläggning/utredning av elever i behov av särskilt stöd, rutiner för samverkan med socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering, skolbarnsomsorg, etc.
78 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD ELEVEN ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
79 Elev och Miljö Faktorer i Hem och Miljö E B I C I CENTRUM Elevens hemsituation ska belysas utifrån skolans mål att skapa goda möjligheter för elevens utveckling samt ett gott samarbete med hemmet. Mer ingående skolutredning av familjeförhållanden, utöver vad som är befogat för arbetet med eleven i skolan bör av sekretess- och integritetsskäl inte utföras. OBS!
80 Faktorer i basen Elev och miljö E B I C I CENTRUM HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
81 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN
82 Hälsa Fysisk och psykisk hälsa Kost Motion Hälsorisker; inkl missbruk E B I C I CENTRUM
83 Utbildning (5 år eller äldre) Lek Fritid Skolsituation Prestationer och inlärning Läxor och vuxenstöd Arbete eller praktik E B I C I CENTRUM
84 Känslo- och beteendemässig utveckling Anknytning Känsloreaktioner Oro och symptom; självdestruktivitet Utsatthet; övergrepp, familjevåld Riskbeteende; utagerande beteende, kriminalitet E B I C I CENTRUM
85 Identitet Självbild Integritet Förmåga att stå för sin uppfattning och vilja Ursprung För placerade barn och/barn med öppna insatser: vet barnet orsaken till placeringen/den öppna insatsen och hur förklarar barnet det för andra? E B I C I CENTRUM
86 Familj och sociala relationer Barnets relationer till viktiga personer i familjen och nätverket Kamratrelationer För placerade barn: - Relationer till familjehemmet - Umgänge E B I C I CENTRUM
87 Socialt uppträdande Barnets förståelse av hur det uppfattas av omgivningen Utseende Kommunikation och uppträdande E B I C I CENTRUM
88 Förmåga att klara sig själv Dagligt liv; alltefter ålder och mognad ta ansvar för praktiska sysslor i hemmet, klädsel, fickpengar etc. Hantera risker; t ex i trafiken Delta i och möjlighet att kunna påverka vardagsbeslut i familjen E B I C I CENTRUM
89 Utbildning E B I C I CENTRUM BBIC Konsultationsdokument: Skola = PEDAGOGISK KARTLÄGGNING
90 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Stimulans Vägledning och gränssättning ELEVEN Stabilitet
91 E B I C I CENTRUM ELEVENS SOCIALA UTVECKLING delat ansvar hem och skola HEM SKOLA OMVÅRD AD UPP- FOSTRA U DERVIS I G
92 Vårdnadshavarnas ansvar E B I C I CENTRUM Vårdnadshavarnas ansvar ska belysas utifrån skolans mål att skapa goda möjligheter för elevens utveckling samt ett gott samarbete med hemmet. Mer ingående skolutredning av vårdnadshavarnas resurser och ansvar utöver vad som är befogat för arbetet med eleven i skolan bör av sekretess- och integritetsskäl inte utföras. OBS!
93 Vårdnadshavarnas ansvar E B I C I CENTRUM Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet
94 Exempel: Utbildning Grundläggande omsorg: Vårdnadshavarna håller regelbunden kontakt med förskolan eller skolan och deltar i utvecklingssamtal ser till att barnet/den unge sköter sina läxor E B I C I CENTRUM ser till att den unge har lämpliga läromedel/skoltillbehör medverkar till att barnet/den unge kan delta i skolutflykter, friluftsdagar samarbetar med skolan då barnet/den unge uppvisar behov av särskilt stöd för sin kunskapsmässiga, sociala och/eller emotionella utveckling
95 Utbildning E B I C I CENTRUM Säkerhetsaspekter: Vårdnadshavarna ser till att barnet/den unge kommer till och från skolan på ett säkert sätt ser till att agera mot eventuell mobbning i skolan
96 Utbildning E B I C I CENTRUM Känslomässig tillgänglighet: Vårdnadshavarna visar uppskattning när den unge gör framsteg i skolan stöder barnet/den unge om det uppstår svårigheter i skolan stöder barnet/den unge om den utsätts för trakasserier, mobbning eller rasism
97 Utbildning E B I C I CENTRUM Stimulans: Vårdnadshavarna uppmuntrar barnet/den unge att lära sig nya färdigheter visar intresse för, stödjer och uppmuntrar barnets/den unges skolarbete
98 Utbildning E B I C I CENTRUM Vägledning och gränssättning: Vårdnadshavarna har en positiv inställning till skolan är positivt inställd till skolans regler pressar inte barnet/den unge att prestera bra i skolan har förväntningar på barnets/den unges skolprestationer som är anpassade till dess förmåga ser till att den unge går i skolan regelbundet och inte skolkar kan styra den unges TV- och filmtittande, Internetanvändning, TV- och dataspelande
99 Utbildning E B I C I CENTRUM Stabilitet: Vårdnadshavarna är överens om hur den unge ska stödjas i skolarbetet ser till att förhållandena i hemmet är organiserade så att det är möjligt för den unge att klara skolgången
100 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
101 Att koppla ihop triangeln E B I C I CENTRUM Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Faktorer i elev och miljö hem och skola
102 Att koppla ihop triangeln RINGA IN SOMRÅDEN SIDAN 102
103 GÖR EN AVSTÄMNING MOT SKOLANS UPPDRAG SIDAN 103
104 GÖR EN BEDÖMNING AV AV STÖD FÖR ATT KLARA SKOLAN OCH FÖR SIN SOCIALA OCH EMOTIONELLA UTVECKLING (OCH HÄLSA) SIDAN 104
105 Skolans uppdrag E B I C I CENTRUM KUNSKAP Elevens skolarbete och studiesituation FOSTRAN Elevens social utveckling HÄLSA PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling Skolarbete Kunskapsmål Motivation Relationer Ansvar Normer och regler Samarbete Trivsel Relationer Beteende Självbild
106 KUNSKAP E B I C I CENTRUM Kunskap Elevens behov inom området KUNSKAP omfattar i den skolsociala kartläggningen Elevens förmåga till inlärning och kunskapsmässiga utveckling utreds av pedagoger i en pedagogisk utredning/kartläggning. hur eleven klarar sitt skolarbete och elevens studiesituation i form av elevens relation till sina studier. Uppgifter finns att hämta inom behovsområde: Utbildning
107 KUNSKAP E B I C I CENTRUM Eleven klarar skolarbetet uppnår kunskapsmålen har motivation för skolarbetet har en bristande koncentration som försvårar inlärning
108 FOSTRAN Elevens sociala utveckling E B I C I CENTRUM Fostran Elevens behov inom området FOSTRAN Elevens sociala utveckling omfattar elevens relationer, ansvarstagande, förhållande till normer och regler samt samarbetsförmåga. Uppgifter finns att hämta inom behovsområde: Utbildning Förmåga att klara sig själv (Känslo- och beteendemässig utveckling)
109 FOSTRAN Elevens sociala utveckling E B I C I CENTRUM Relationer Eleven har goda kamratrelationer bemöter skolkamrater med hänsyn och respekt (oberoende av härkomst, kön och funktionsnedsättning) har goda relationer till vuxna i skolan har en nära relation till en vuxen i skolan bemöter vuxna i skolan med hänsyn och respekt
110 FOSTRAN Elevens sociala utveckling E B I C I CENTRUM Ansvar Eleven kommer i tid till lektioner på morgonen kommer i tid till lektioner efter rast är aktsam om skolans material är aktsam om skolans lokaler och utrustning tar ansvar för sitt skolarbete genom att; lämnar in skoluppgifter i tid har med sig nödvändigt material till lektionerna gör sina läxor/hemuppgifter
111 FOSTRAN Elevens sociala utveckling E B I C I CENTRUM Normer och regler Eleven har en god närvaro följer regler använder ett vårdat språk deltar i utflykter, läger, skolresor Samarbete Eleven lyssnar på vad andra säger samarbetar och tar ansvar i grupp hävdar sig i grupp tar initiativ i grupp arbetar helst ensam kan ta konstruktiv kritik har förmåga att hantera konflikter
112 PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Psykisk hälsa Elevens behov inom området PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling omfattar elevens trivsel, relationer och självbild. Uppgifter finns att hämta inom behovsområde: Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Socialt uppträdande Familj och sociala relationer
113 PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Trivsel Eleven trivs i skolan känner sig trygg i skolan Relationer Eleven har en vän i skolan har en nära relation till en vuxen i skolan har kamrater i skolan har goda relationer till vuxna i skolan
114 PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Relationer (forts.) Eleven är mobbad/ utsatt för kränkande behandling är mestadels ensam i skolan har någon att äta tillsammans med i matsalen deltar i idrotten utsätter andra för kränkande behandling är störande eller uppvisar bråkigt beteende i skolan har en vän på fritiden har kamrater på fritiden har en fritidssysselsättning får ta hem kamrater får träffa kamrater utanför skolan
115 PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Självbild Eleven har ett gott självförtroende; tar eget ansvar uttrycker sina egna uppfattningar och argumenterar för dem tror på sin förmåga tror sig vara omtyckt törs göra annorlunda klarar motgångar vågar vara kritisk visar blygsel/ osäkerhet/ osjälvständighet SIDAN 115
116 PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Eleven har en god självinsikt/självkännedom; har en realistisk självuppfattning är medveten om egna kunskapsbrister har egna förslag på åtgärder SIDAN 116
117 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
118 Innehåll Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM Anledning till skolsocial kartläggning Kartläggningens frågeställningar Kartläggningens genomförande Elev och Miljö faktorer i hem och skola Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Skolans uppdrag Analys och bedömning Förslag på åtgärder/insatser
119 E B I C GÖR EN UTREDNINGSPLAN I CENTRUM ANGE FRÅGESTÄLLNING(AR) Hur ser frågeställningen/frågeställningarna ut med utgångspunkt från det du/eht vet om eleven? Vad ska den skolsociala kartläggningen ge svar på? VAR FINNS INFORMATION ATT HÄMTA? Vilka ska intervjuas? Observation? Tidigare dokumentation? Vilka behovsområden behöver kartläggas/utredas? Vilka områden i triangeln berörs av frågeställningen (arna)?
120 E B I C I CENTRUM INSAMLING AV INFORMATION Underlag för att få svar på frågeställningen/frågeställningarna STRUKTURERA INFORMATION Styrkor och svagheter Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Faktorer i Hem och skola Elevens uppfattning Vårdnadshavarnas uppfattning Skolans uppfattning
121 E B I C I CENTRUM ANALYS OCH BEDÖMNING FÖRSLAG PÅ INSATSER... I syfte att eleven ska: klara skolan få stöd för sin sociala och emotionella utveckling (och hälsa) Frågeställningen (arna) ska besvaras i analysen Vilka behovsområden kan ringas in? Behovsområden kopplade till skolans uppdrag? Behov av stöd utom skolan?
122 Analys, bedömning och beslut i sociala utredningar Sammanvägning av olika perspektiv Forskning Barnets/ den unges önskemål och erfarenhet Barnets/ den unges bästa Beprövad erfarenhet Föräldrarnas önskemål och erfarenhet B Rasmusson 2009
123 Skolsocial kartläggning Var, när, hur? Syftet med en skolsocial kartläggning? Vad ska kartläggningen användas till? För vilka elever? Elever i skolsvårigheter eibss Rektor, Eht, EVK Syftet är att se vad som hindrar eleven att klara skolan och/eller elevens sociala och enmotionella utveckling Utredning inför upprättande av åtgärdsprogram, beslut om insatser Underlag för bedömning E B I C I CENTRUM av elevens behov av stöd för att klara skolan och för sin sociala och emotionella utveckling och hälsa) Hur får skolkuratorn uppdraget? Hur går kartläggningen till? Vilka områden kartläggs? Samtal Observation Tidigare ÅP, EVK, bilaga, etc Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Faktorer i hem och skola
124 Avslutningsvis Värdegrunden är det centrala E B I C I CENTRUM B B I C BARNS BEHOV I CENTRUM
125 Grundprinciperna 1. Barn och unga i centrum 2. Teoretiska utgångspunkter - utvecklingsekologisk syn - andra teorier om barns och ungas utveckling 3. Likvärdiga möjligheter för alla barn 4. Samarbete med barn och deras familjer 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser 6. Identifiera resurser och svårigheter 7. Insatser under utredningens gång 8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser 9. Kunskap och beprövad erfarenhet E B I C I CENTRUM
126 Barnets bästa Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Genom en tydlig koppling till Barnkonventionen klargörs att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning.
127 Barnets bästa och barnets röst Lag om stöd och skydd för unga (LBU) (SOU 2009:68) Att barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut enligt LBU. Betänkande av Barnskyddsutredningen (S 2007:149)
128 Triangeln EBIC (Elevens Behov I Centrum) Triangelsammanställning Beskrivning av vad som ryms under triangelns rubriker & skolans uppdrag Blankett Struktur för materialinsamling Blankett Mall för skolsocial kartläggning yvonne.wester@utbildning..stockholm.se E B I C I CENTRUM Grundbok Barns behov I Centrum (BBIC) Barns Behov I Centrum (BBIC) Studiematerial, Formulär Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC SIDAN 128
129 KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser
Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester
Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd
Läs merSkolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Läs merHandlingsplan - Elevhälsa
Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merElevhälsoplan Österskärsskolan
Elevhälsoplan 2018-2019 Förskoleklass, grundskola, skolbarnomsorg Trygghet - Hälsa - Lärande - Allt hänger ihop! Rektor: Thordis Sjöstrand E-post: thordis.sjostrand@osteraker.se Hemsida: http://www.osteraker.se/osterskarsskolan
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12
Läs merEtt elevärendes gång. Hälsofrämjande. Utveckling mot målen. Förebyggande
Ett elevärendes gång För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas och det ska finnas tillgång till
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merRutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015
Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och
Läs merElever i behov av särskilt stöd
Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 21 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 3
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever
Läs merBarn- och elevhälsoplan
1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver
Läs merExtra anpassningar och särskilt stöd
Extra anpassningar och särskilt stöd Förebyggande arbete. Organisationen på en skola påverkar elevernas skolgång och möjligheter att nå målen. Rektorn beslutar hur den övergripande organisationen ser ut
Läs merJOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd
Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Elevansvarig pedagog Klasslärare, mentor Arbetslag Spec. ped Skollagen 3kap, 3 Info till rektor B E S L U T S P R O T O K O L L ej ÅP REKTOR Utredning Skollagen,
Läs mer2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merenligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).
UTBILDNINGSFÖRVALTNI UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN K Ä M P E TO R P S S KO L A N KÄMPETORPSSKOLAN Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma alla elever samt bemöta dem utifrån deras förmågor och behov. Med
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen
Läs merEHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN SID 1 (5) 2013-04-29 EHP 2013 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Till stöd för ledning och personal inom grundskolan i Öckerö kommun Beslutsdatum: Barn- och utbildningsnämnden
ELEVHÄLSOPLAN Till stöd för ledning och personal inom grundskolan i Öckerö kommun 2016 2018 Beslutsdatum: 2016-10-19 Beslutande: Barn- och utbildningsnämnden Giltlighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig:
Läs merHågadalsskolan 2015/16
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merElevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016
Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan
Läs merElevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018
Elevhälsoplan 2018 Sandbäcksskolan Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018 Plan för elevhälsoarbetet på Sandbäcksskolan Sandbäcksskolan vi kan, vi vill och vi vågar Vi kan : Vi vill :
Läs merSida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser
Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merElevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019
Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019 Innehåll Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019... 1 Inledning... 3 Harmoni och kunskap... 3 Elevhälsoteamet (EHT)... 4 Definition av begrepp... 6 Arbetsgång
Läs merLokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012
Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012 Vision När eleven kommer till Finnbacksskolan möts den av personal som den känner förtroende för och som är trevlig att träffa. Eleven har bra relation
Läs merElever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014
2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka
Läs merBarn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Läs merELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret
ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN Läsåret 2018-2019 Elevhälsa i Håbo Kommun Reglerna för elevhälsoarbetet finns beskriven i Skollagen kapitel 2, 25-27 elevhälsa och kapitel 3, 6-12 där bestämmelser om särskilt
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merHandlingsplan för hantering av elevers frånvaro
Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett
Läs merElevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan
Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...
Läs merLokal elevstödagenda Rindö Skola
2017-08-22 Lokal elevstödagenda Rindö Skola 2017-2018 Vår lokala elevstödsagenda följer Vaxholms Stad Elevstödsagenda och ska ses om ett komplement till denna. Agendan beskriver Rindö Skolas lokala arbete
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merElevhälsoplan. Boo Gårds skola 2015/16
Elevhälsoplan Boo Gårds skola 2015/16 1 Innehåll Innehåll... 2 Elevhälsoteamet... 3 Inledning... 4 Pedagogisk utredning... 6 Ansvarsfördelning... 7 Rutiner för elevärenden... 8 Vad gör vi för att upptäcka
Läs merHär växer människor och kunskap
Skolkurator inom Vittra Workshop: tydliggörande av uppdraget Syfte Påbörja tydliggörande av skolkuratorsuppdraget inom Vittra Kvalitetssäkring och utveckling Likvärdighet Skapa medvetenhet om kompetens
Läs merELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN
2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merDen nya skollagen 2010:800
Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning
Läs merElevhälsoplan Svenstaviks skola
Elevhälsoplan Svenstaviks skola Läsåret 2019-2020 Rektor Jenny Eriksson Rektor Jerry Prestberg Innehållsförteckning Svenstaviks skola... 2 Skolans vision... 2 Skolans elevhälsa... 2 Svenstaviks skolas
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merHågadalsskolan 2016/17
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor
ELEVHÄLSOPLAN 2017-2018 ALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor Innehåll Elevhälsoteamets organisation Elevhälsans uppdrag Främjande elevhälsoarbete på Alsalamskolan Främjande/förebyggande arbete Åtgärdande
Läs merElevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017
Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...
Läs merElevhälsoarbetet vid Hagaskolan
Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
Läs merSkolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog
Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi
Läs merPlan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan
plan för elevhälsoarbetet 160811 Malmö stad Grundskoleförvaltningen Dammfriskolan 2016-06-22 Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan Elevhälsoarbetet Allas ansvar Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan tar
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merBJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2018/19
BJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2018/19 Innehåll BJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN... 1 Inledning... 3 Elevhälsoteamet (EHT)... 4 Definition av begrepp... 5 Arbetsgång för elevhälsoarbetet... 6 Rutiner för
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merIdentifiera för att förebygga Maja Lindqvist
Identifiera för att förebygga Maja Lindqvist Maja Lindqvist (specmaja) Lärare Specialpedagog Handledare Skolutvecklare Skollagen (nya skollagen trädde i kraft 2010) 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning
Läs merBildningsförvaltningen Centrala resursenheten
Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen
Läs merHANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan
HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Håkantorpsskolan Läsåret 2017/2018 0 Innehåll Elevhälsan Håkantorpsskolan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet...2 Rektor...2 Specialpedagog...2 Skolsköterska...2 Skolkurator
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merBarn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess
Förklaringstext till Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess UPPMÄRKSAMMA Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från
Läs merIsabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,
Isabell Hellerstedt 50% skolkurator 50% biträdande rektor Kontaktuppgifter: 0122-852 74, 072-2462566 isabell.hellerstedt@finspang.se Isabell är socionom och har bl.a. vidareutbildning inom olika samtalsmetoder
Läs merElevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.
Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket
Läs merELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA
Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410
Läs merLokal Elevstödsagenda Rindö Skola
Lokal Elevstödsagenda Rindö Skola 2018-2019 Elevhälsoagenda följer Vaxholms Stad Elevstödsagenda och ska ses om ett komplement till denna. Elevhälsoagendan beskriver Rindö Skolas lokala arbete med Elevhälsa.
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 27/1 2016 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merElevhälsoplan
Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver
Läs merHandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel
Läs merElevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument
Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet
Läs merDen kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan
Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan 2017/2018 Bakgrund Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete och därigenom stödja elevens utveckling mot
Läs mer2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan
2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans
Läs merMODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7
Läs merFredrika Bremerskolan Lokal elevhälsoplan Läsåret
Fredrika Bremerskolan Lokal elevhälsoplan Läsåret 2016-2017 Uppdaterad 160824 Att främja hälsa är att lära eleverna livet just som det är" Lars H Gustafsson, 2009 Bakgrund Elevhälsa är en verksamhet i
Läs merElevhälsoplan för Björkvallsskolan
Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merElevhälsoplan för Kristinedalskolan
Elevhälsoplan för Kristinedalskolan 2016-2017 Vi utbildar världsmedborgare En skola för alla Reviderad 160810 1. Inledning Kristinedalskolans vision är att alla elever ska ha rätt att utvecklas utifrån
Läs merBeslut för Grundskola
2018-01-24 Skolinspektionen Dnr: 40-2017:10402 Göteborgs kommun lundby@lundby.goteborg.se för Grundskola efter tillsyn av Taubeskolan i Göteborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress:
Läs merELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN
RINKEBYSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 13-04-12 SID 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 3 Elevhälsoteamet... 5 Rutin för skolans arbete med elever i
Läs merELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN
Utbildningsförvaltningen Sida 1 (8) Rinkebyskolan ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 2013-04-12 Reviderad 2014-11-11 Reviderad 2015-08-21 Reviderad 2016-08-02 SID 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning...
Läs merElevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018
Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,
Läs merRutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd
Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används
Läs merMÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden
MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6 Vår vision Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden Utgångspunkter Följande mål och riktlinjer utgår från gällande styrdokument 1. I detta
Läs merRättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?
Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Genomgång av enkät Västra Götaland Det svenska skolsystemet Kort diskussion i smågrupper Rättigheter i skolan Avslutande frågestund Vad händer
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merElevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning
RIKTLINJE 1(5) Utfärdat av (Namn,, Enhet) Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Inriktning på elevhälsoarbetet 1 Resultat av självskattning och utvärdering 1 Elevhälsoteamets
Läs merElevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
Knutsbo/Junibackens skolområde Åsa Strömberg 0240-861 96 Asa.stromberg@ludvika.se 1(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2017/2018 Elevhälsans
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kilafors skola F 9 i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (8) Skolinspektionens beslut
Läs merElevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag
Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att
Läs merNärvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro
Närvaro i skolan - och handlingsplan för ogiltig frånvaro Att främja närvaro i skolan Främst handlar skolnärvaro om barns och ungdomars rätt till utbildning och Att barn och ungdomar går ut grundskolan
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merBarn- och elevhälsoplan
1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att
Läs mer