Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Transkript

1 FoU Välfärd FoU rapport 2010:5 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2009 i jämförelse med 2008 Annika Almqvist Per Åsbrink

2

3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2009 i jämförelse med 2008 Annika Almqvist Per Åsbrink 1

4 FoU Rapport 2010: 5 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk form: Baringo reklam & kommunikation, Gävle Tryck: Backman Info, Gävle ISSN

5 Förord Sedan några år pågår inom FoU Välfärd vid Region Gävleborg med stöd av länsstyrelsen projektet Att dokumentera insatser för barn och unga. Arbetet har redovisats muntligt vid konferenser och sammanträden med socialchefer, ordföranden och ledamöter i socialnämnderna samt berörda och intresserade handläggare i länet. Ett antal delrapporter har också producerats, vilka spridits inom länet. Vi har tidigare sammanställt aktualiseringsdata för barn och unga från 2008 i FoU- rapport 2009:04. I denna rapport redovisas motsvarande siffror för Rapporten består av två delar: Den första delen omfattar en redovisning av totalsiffror för Gävleborgs län 2009 avseende aktualiseringar för barn och unga: antal anmälningar respektive ansökningar, de aktualiserade barnens kön, ålder och familjebild, vem som aktualiserat, orsak till aktualisering samt hur stor del av aktualiseringarna som leder till. Jämförelse görs med siffror för 2008 i vissa diagram. Den andra delen redovisar motsvarande data för kommunerna i länet samt jämfört med data för Gävle i juni 2010 Annika Almqvist och Per Åsbrink 3

6 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Metod 7 Bortfall/felkällor 7 Tillförlitlighet 8 Generaliserbarhet 8 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten Länet 9 Aktualiseringar 9 Antal unika barn och de som aktualiserats vid flera tillfällen 11 Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna och strukturella faktorer 15 Vilka barn och unga aktualiseras? 20 Vem aktualiserar till socialtjänsten? 23 Orsaker till anmälan 24 Beslut om social 25 Vilka barn anmäls och av vilka orsaker? 27 Vilka barn utreds? 30 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Kommunredovisning 32 Aktualiseringstyp 32 Ålder 34 Åldersgrupp 36 Kön 38 Familjetyp 40 Vem aktualiserar till socialtjänsten? 42 Orsak till anmälan 47 Beslut om social efter aktualiseringstyp 52 Beslut om social efter orsak till anmälan 54 Sammanfattande slutsatser och reflexioner 57 Referenser 59 Bilaga 1 Aktualisering och bakgrundskoder samt begreppsdefinitioner 60 Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl 61 Tabellbilaga 62 4

7 Sammanfattning Sammanställningen av statistik för aktualiseringar från nio kommuner i Gävleborgs län under helåret 2009 ger ett unikt jämförelsematerial och att jämförelser nu kan göras även över tid (2008 och 2009) gör materialet än mer intressant. Liksom för 2008 är den vanligaste aktualiseringen till socialtjänsten en anmälan, och det är fler pojkar än flickor som aktualiseras. Barn i års ålder är mer frekvent förekommande än förskolebarn (0 6 år). Den genomsnittliga åldern på de barn som aktualiseras är 12 år. Polisen och skolan står för de flesta anmälningarna. Omsorgssvikt och beteendeproblem är de vanligaste anmälningsorsakerna. De flesta barn som aktualiseras lever med en ensamstående förälder. Yngre barn aktualiseras ofta för brister i hemmiljön, medan äldre barn oftare anmäls för beteendeproblem och kriminalitet. Fler pojkar anmäls för beteendeproblem och kriminalitet, medan fler flickor anmäls för relationsproblem och psykisk ohälsa. Data som omfattar vilka barn som aktualiseras, av vem och av vilken orsak är jämförbara mellan 2008 och Mellan % av det totala antalet aktualiseringar omfattar barn som aktualiseras 2 ggr eller fler till socialtjänsten i länet under Det föreligger dock stora skillnader mellan kommunerna i antalet barn som aktualiserats vid upprepade tillfällen. Av antalet aktualiseringar som rör barn/ungdom som aktualiserats vid upprepade tillfällen var en betydligt större andel pojkar än flickor. Jämförelser mellan den faktiska andelen anmälda barn i kommunerna och andel barn boende i kommunerna visar på förhållandevis stora skillnader mellan olika kommuner. Frågan om vad skillnaderna mellan kommunerna kan bero på är intressant och bör fördjupas inom ramen för projektet. En jämförelse mellan de strukturella riskfaktorerna och andelen barn som anmäls ger inte någon entydig förklaring till skillnaderna. Det är inte uteslutet att andra förklaringar kan väga tyngre, såsom socialtjänstens tillgänglighet, lokal samverkan med myndigheter/privatpersoner eller att graden av social kontroll i främst mindre kommuner kan påverka utfallet. 5

8 Bakgrund I syfte att kvalitetssäkra arbetet inom socialtjänsten förs idag en diskussion om evidensbaserad praktik (EBP) som innebär att insatser väljs med utgångspunkt i en sammanvägning av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, den professionelles expertis och brukarens erfarenheter (SOU 2008:18 s.10). Inom Socialstyrelsen tar man fram systematiska forskningsöversikter som presenterar den vetenskapliga kunskap som hittills finns inom olika områden. Dessa bygger på jämförande studier av olika interventioners effekter. Som FoU-enhet är det vår ambition att bidra till utvecklingen av EBP genom att skapa förutsättningar för socialtjänsten att göra uppföljningar och utvärderingar som kan resultera i ex enklare sambandsstudier, utfallsstudier, lokal uppföljning av klientfall. Inom FoU Välfärd, Region Gävleborg, bedrivs projektet Att dokumentera insatser för barn och unga i samarbete med en referensgrupp bestående av representanter för socialtjänsten i länets kommuner. Syftet med projektet är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell. Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner (figur 1). Figur 1. Projektets olika steg. Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiseringar: av vem, av vilken orsak? Vilka ärenden utreds? Orsak till åtgärd Typ av ; BBIC eller traditionell Typ av insats Mål med insatsen Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar 6

9 Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem 1, koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Ett test av koderna gjordes genom en länssammanställning våren 2008 för ärenden aktualiserade november december Nästa steg blev att inhämta aktualiseringar för första halvår 2008 (jan juni), vilket omfattade en sammanställning av 2624 aktualiseringar (Delrapport 2009:01). Därefter samlades data in för helåret 2008 och sammanställdes i en FoU rapport (2009:04). Föreliggande rapport redovisar en länssammanställning omfattande hela 2009 ( ), av alla inkomna aktualiseringar rörande barn- och ungdomsärenden (0-20 år) i länets socialtjänster i nio kommuner (Sandviken, Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Nordanstig och Ockelbo). 3 Rapporten omfattar 5828 aktualiseringar. Rapporten innehåller en kommunredovisning där jämförelser görs mellan 2008 och 2009 för de sju kommuner som har kunnat redovisa uppgifter för två år (Ockelbo och Nordanstig redovisar endast år 2009). Metod Nio kommuner, av totalt tio som deltar i projektet, har kunnat ta ut statistikuppgifter direkt från socialtjänstens verksamhetssystem rörande registrerade aktualiseringar av barn och ungdomar för helåret 2009 ( ). 4 Observera att data inte är kopplade till identifierbara personer. Materialet rör alla aktualiseringar vilket innebär att ett barn/ungdom kan vara aktuell för fler än en aktualisering. Vi har dock kunnat, fr.o.m. 2009, identifiera andelen aktualiserade unika barn, data om detta presenteras i del 1. Kommunerna har kunnat leverera individbaserade data vilket ger möjlighet till korstabuleringar. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Bortfall/felkällor Tänkbara bortfall och felkällor kan vara: a) att socialsekreterare inte registrerar ett inkommande ärende. b) att socialsekreterare definierar samma/likartade fenomen på olika sätt. c) att socialsekreterare registrerar fel. 1 Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto Enator) 2 Se Delrapport 4, Hofors har inte kunnat ta ut begärda uppgifter i verksamhetssystemet för år 2008 och Rör barn- och ungdomsvårdsärenden, ej försörjningsstöd 7

10 Tillförlitlighet Projektansvariga vid FoU Välfärd bedömer att datamaterialet har en hög tillförlitlighet mot bakgrund av att: a) aktualiseringskoderna har implementerats i kommunernas socialtjänster via projektets referensgrupp 5 och efter beslut i kommunernas socialnämnder, vilket gör att registrering sker på samma sätt, b) koderna kan inte ändras av verksamheterna annat än via ett nytt beslut i socialnämnden. Detta ger stabilitet och möjlighet till mätningar över tid, c) datamaterialet är hämtat direkt från de verksamhetssystem som innehåller socialsekreterarnas registrering av alla aktualiserade ärenden till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter, d) en kodnyckel har arbetats fram inom ramen för projektet för att så långt möjligt garantera en likartad registrering. Generaliserbarhet Trots att det totala datamaterialet är omfattande bör försiktighet iakttas när det gäller att generalisera resultatet. Slumpmässiga variationer beroende av lokala förhållanden kan förekomma, särskilt som dataunderlag för vissa kommuner är litet. Avsikten är att presentera årliga sammanställningar, vilket kommer att öka säkerheten i data samt möjliggöra även studier av inomkommunala förändringar över tid. 5 Bestående av systemförvaltare och socialsekreterare från 10 kommuner i länet. 8

11 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Barn och ungdom 0-20 år. Sammanställning av data från Gävleborgs län. Period av 10 av länets kommuner deltar i denna länssammanställning för Den kommun som inte deltar är Hofors, som vid inrapporteringstillfället inte hade verksamhetssystem som medgav att aggregerade data på individnivå kunde tas ut. Förhoppningen är att alla kommuner ska kunna rapportera in data för Aktualiseringar Detta avsnitt rör fyra olika typer av aktualiseringar till socialtjänsten. Ansökan: den enskilde/vårdnadshavaren begär bistånd. Anmälan: en anhörig, annan privatperson eller myndighet anmäler till socialtjänsten om misstanke att ett barn far illa. Yttrande: begäran inkommer från en myndighet. Överflyttning av ärende: överflyttning av ett ärende från en annan kommun. Tabell 1. Totalt antal aktualiseringar till socialtjänsten år, 9 kommuner. Jämförelse 2008 och Antal och Procentuell förändring. Antal aktualiseringar barn, 2008 Antal aktualiseringar barn, 2009 Procentuell förändring Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Totalt % Andelen aktualiseringar har ökat med totalt 17 % jämfört 2008 och 2009 för de 7 kommuner som har jämförande data. I Bollnäs har andelen aktualiseringar ökat med 52 % och i Ljusdal med 43 %. Ockelbo och Nordanstig har inte redovisat data för 2008 (tabell 1). 9

12 Tabell 2. Typ av aktualiseringar till socialtjänsten år, 9 kommuner Antal och Procent. Antal Procent Ansökan ,1 Anmälan ,6 Yttrande 184 3,2 Överflyttning av ärende 9 0, 2 Total ,0 För perioden inkom 5828 aktualiseringar till socialtjänsten. De allra flesta aktualiseringarna rör anmälningar (81 %), andelen ansökningar är 16 % (tabell 2). Tabell 3. Typ av aktualisering till socialtjänsten. Fördelat på 9 kommuner Antal och Procent. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Total Sandviken % 84 % 3 % 0 % 100 % Gävle % 84 % 4 % 0 % 100 % Söderhamn % 81 % 4 % 0 % 100 % Bollnäs % 77 % 3 % 0 % 100 % Ovanåker % 66 % 7 % 0 % 100 % Ljusdal % 79 % 1 % 0 % 100 % Hudiksvall % 76 % 2 % 1 % 100 % Ockelbo % 77 % 2 % 0 % 100 % Nordanstig % 68 % 2 % 1 % 100 % Total % 81 % 3 % 0 % 100 % 10

13 Gävle och Sandviken har högst andel anmälningar (84 %) och Ovanåker lägst (66 %). Ovanåker har däremot störst andel yttranden (7 %). Andelen ansökningar är högst i Nordanstig (29 %) och Ovanåker (28 %) (tabell 3). Antal unika barn och de som aktualiserats vid flera tillfällen Vi vet att en del barn och ungdomar aktualiseras till socialtjänsten mer än en gång under en period, men hur många det omfattar har vi hittills inte haft kunskap om. Kommunerna verksamhetssystem kan ännu inte leverera data om detta, varför dessa uppgifter har plockats fram manuellt ur systemen. Hur stor andel av barnen i en kommun har aktualiserats fler än en gång under första och andra halvåret 2009? Tabell 4. Antalet unika barn och andel aktualiseringar som omfattar barn och ungdomar 0 20 år 2 ggr eller fler. 9 kommuner. Första och andra halvåret Antal och Procent. Unika barn första halvår 2009 Antal aktual. 2 ggr eller fler Totalt Andel 2 ggr eller fler % första halvår 2009 Unika barn andra halvår 2009 Antal aktual. 2 ggr eller fler Totalt Andel 2 ggr eller fler % andra halvår Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Total Mätning av unika barn och barn som aktualiseras fler än 2 ggr eller fler har gjorts halvårsvis i kommunerna och vi finner att andelen är ojämnt fördelat mellan kommunerna och de båda perioderna. Bollnäs har för första halvåret -09 en andel på 11

14 29 % och för andra halvåret 40 %. Söderhamn ligger på en andel av 33 % för helåret Totalt för alla kommuner rör 18 % av alla aktualiseringar för första halvåret -09 och 17 % för andra halvåret -09, barn som aktualiserats mer än gång under perioden. I Ljusdal har andelen aktualiserade 2 ggr eller fler ökat från 5 % första halvåret -09 till 22 % andra halvåret. I Sandviken, Gävle, Ovanåker, Hudiksvall, Ockelbo och Nordanstig är andelen 2 ggr eller fler istället lägre andra halvåret (tabell 4). Tabell 5. Antalet barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats 2 ggr eller fler. 9 kommuner Antal. Antal aktualiseringar per barn Total Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Total Totalt har 654 barn aktualiserats 2 ggr eller fler till socialtjänsten i 9 kommuner under år Av dessa har de allra flesta 2 aktualiseringar (n = 460), ett antal har dock aktualiserats 3 ggr eller fler under en och samma period (n = 194) (tabell 5). 12

15 Av det totala antalet aktualiseringar som rör barn/ungdom som aktualiserats fler än 2 ggr under 2009 (n = 1035) har 31 % anmälts av polisen, 14 % av skolan, 12 % av privatpersoner och 10 % rör upprepade aktualiseringar från förälder/vårdnadshavare eller anhöriga (tabell 6). Tabell 6. Antalet aktualiseringar som rör barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats 2 ggr eller fler efter vem som aktualiserat. 9 kommuner Antal och Procent. Aktualiserat av vem Antal aktualiseringar som rör barn/ungdom aktual. två ggr eller fler Antal Procent Den enskilde/sökande 29 3 Förälder/vårdnadshavare 67 6 Anhörig 59 6 Annan privatperson Totalt privata nätverket Förskola 14 1 Skola Hälso- och sjukvård 73 7 Socialtjänsten (ex officio) Polisen Åklagare/domstol 42 4 Annan kommun 14 1 Övrigt 42 4 Totalt myndigheter Total Om vi delar in de som stod för återkommande aktualiseringar i, det privata nätverket respektive myndigheter, finner vi att det privata nätverket (den enskilde, förälder, anhörig, annan privatperson) stod för 27 % och myndigheter för 73 % (tabell 6). 13

16 Tabell 7. Antalet aktualiseringar som rör barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats 2 ggr eller fler efter skäl till aktualisering. 9 kommuner Antal och Procent. Skäl till aktualisering Antal aktualiseringar som rör barn/ungdom aktual. två ggr eller fler Antal Procent Psykisk ohälsa hos barnet 37 4 Beteendeproblem Skolproblem 36 4 Relationsproblem i familjen 52 6 Förseelse 67 7 Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk 38 4 Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp 34 4 Våld i familjen 77 8 Total Av det totala antalet anmälningar som rör de barn/ungdom som anmälts vid upprepade tillfällen (2 ggr eller fler) (n = 931) har det vanligaste skälet till aktualisering varit omsorgssvikt (31 %). I 17 % av fallen har det gällt beteendeproblem och i 15 % egen brottslighet/kriminalitet (tabell 7). Vi finner vidare att av antalet aktualiseringar som rör barn/ungdom som aktualiserats vid upprepade tillfällen var 61 % pojkar och 39 % flickor (tabellbilaga, tabell 1). Av gruppen barn/ungdom med återkommande aktualiseringar var 15 % mellan 0 6 år, 23 % mellan 7 12 år, barn mellan år förekom i 44 % av fallen och 17 % omfattade äldre ungdomar mellan år (tabellbilaga, tabell 2). 14

17 Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna och strukturella faktorer Det saknas löpande nationell statistik rörande barn som aktualiserats till socialtjänsten i Sverige, vilket gör det svårt att veta i vilken grad andelen barn och unga ökar eller minskar. Vi har i tidigare rapporter redovisat andelen aktualiserade barn av antalet barn i kommunerna. 6 Fr.o.m kan vi redovisa andelen unika barn som aktualiserats till socialtjänsten, i relation till den faktiska andelen barn i kommunerna. Tabell 8. Antal aktualiserade unika barn/ungdomar 0 20 år till socialtjänsten samt procentuell andel av barn i respektive kommun. 9 kommuner Antal och Procent. Antal barn/ungdom 0 20 år 2009 Antal aktualiserade barn/unga (unika) 2009 Andel barn Sandviken ,4 Gävle ,3 Söderhamn ,3 Bollnäs ,3 Ovanåker ,3 Ljusdal ,0 Hudiksvall ,1 Ockelbo ,5 Nordanstig ,1 Totalt ,6 % Ovanstående tabell omfattar andelen (unika) barn och ungdomar som aktualiserats till socialtjänsten i 9 kommuner jämfört med andelen barn och unga (0 20 år) enligt statistik från SCB 7. Andelen aktualiserade barn och ungdomar motsvarar 7,6 % av alla barn och ungdomar i de nio kommunerna. De kommuner som ligger över genomsnittet för länet är Ockelbo (11,5 %), Gävle (9,3 %) och Söderhamn (9,3 %) (tabell 8). 6 Almqvist, A. Åsbrink, P. (2009). FoU Rapport 2009:4. Region Gävleborg. FoU Välfärd. 7 Befolkningsstatistik/folkmängd. Folkmängd efter kommun, civilstånd, ålder och kön. År

18 Tabell 9. Antal anmälda barn 0 6 år och 7 12 år (unika barn) samt procentuell andel i länet och kommuner. 9 kommuner Antal och Procent. Antal barn 0-6 år 2009 Antal anmälda 0 6 år 2009 Andel barn 0 6 år % Antal barn 7 12 år 2009 Antal anmälda 7 12 år 2009 Andel barn 7-12 år % Totalt andel barn 0 12 år Sandviken , ,5 5,7 Gävle , ,2 7,2 Söderhamn , ,0 6,7 Bollnäs , ,1 4,8 Ovanåker , ,3 2,0 Ljusdal , ,3 5,9 Hudiksvall , ,9 4,5 Ockelbo , ,8 10,7 Nordanstig , ,9 5,2 Totalt , ,9 6,0 % Totalt för nio kommuner uppmärksammas ett genomsnitt på 5,4 % rörande andelen anmälda i åldersgruppen 0 6 år, Ockelbo (7,3 %), Gävle (6,5 %), Söderhamn (6,3 %) samt Ljusdal (5,6 %) har en andel över genomsnittet. För barn i åldern 7 12 år finner vi ett länsgenomsnitt på 6,9 %, Ockelbo (14,8 %), Gävle (8,2 %) och Söderhamn (7,0 %) ligger över genomsnittet. Totalt andelen anmälda barn i åldern 0 12 år motsvarar 6,0 % av barnen i nio kommuner, Ockelbo (10,7 %), Gävle (7,2 %) och Söderhamn (6,7 %) ligger över genomsnittet (tabell 9). 16

19 Tabell 10. Antal anmälda barn/ungdom år och år (unika barn/ungdomar) samt procentuell andel i länet och kommunerna. 9 kommuner Antal och Procent. Antal barn år 2009 Antal anmälda år 2009 Andel barn år Antal barn år 2009 Antal anmälda år 2009 Andel barn år Totalt andel barn år Sandviken , ,7 7,3 Gävle , ,3 11,8 Söderhamn , ,8 12,1 Bollnäs , ,4 8,0 Ovanåker , ,7 4,8 Ljusdal , ,7 6,2 Hudiksvall , ,7 8,1 Ockelbo , ,2 12,4 Nordanstig , ,7 5,0 Totalt , ,5 9,4 % Totalt för nio kommuner i länet finner vi att andelen anmälda i åldergruppen år motsvarar 13,0 % av barnen. Gävle (17,4 %) och Söderhamn (15,9 %) är de kommuner som ligger över genomsnittet. För åldersgruppen år uppmärksammas ett genomsnitt på 6,5 %, Ockelbo (13,2 %), Söderhamn (8,8 %) och Gävle (7,3 %) har en högre andel än genomsnittet. Totalt för åldersgruppen år är genomsnittet för ni kommuner 9,4 %. Ockelbo (12,4 %), Söderhamn (12,1 %) och Gävle (11,8 %) har en högre andel än den genomsnittliga (tabell 10). 17

20 Statistiken för länet som helhet stämmer väl överens med tidigare forskning 8, däremot visar det sig finnas en del variationer mellan kommunerna, speciellt rörande andelen barn i kommunerna som aktualiseras till socialtjänsten. Hur ska man förklara detta? Beror det på att verkligheten ser olika ut i kommunerna? En av de få forskare som ägnat sig åt att titta på anmälningar i den kommunala barnavården är Stefan Wiklund som studerat betydelsen av kommunernas strukturella villkor i form av demografiska och socioekonomiska faktorer för omfattningen av barnavårdsanmälningar respektive barnavårdsinsatser (Wiklund 2006). Han tolkar de strukturella faktorernas predicerande förmåga för anmälningsfrekvenser som relativt låg i Sverige jämfört med t ex USA. Detta kan i ett ekologiskt perspektiv ses som ett uttryck för att allvarlighetsgraden i de svenska barnavårdsanmälningarna är låg i ett internationellt perspektiv. Tröskeln för att i Sverige bli föremål för barnavårdens intresse är, menar Wiklund, förhållandevis låg. En tredjedel av anmälningarna sorteras ut i ett första steg och leder inte ens till, och endast hälften av arna leder till insatser. Om verkligheten ser olika ut i olika kommuner, vilka förklaringar kan finnas till detta? Ett sätt är att titta på de strukturella faktorer som skulle kunna ha förklaringsvärde. Sådana indirekta riskfaktorer kan enligt Wiklund vara t ex låg utbildningsnivå, låg grad av förvärvsarbete, hög andel ensamstående föräldrar, hög andel ekonomiskt svaga hushåll, hög andel barn i fattiga familjer, hög andel utomnordiska invandrare (Wiklund 2008 s ). För att kunna bedöma om strukturella faktorer kan ha någon betydelse för de variationer vi funnit mellan kommunerna i länet har vi valt ut några sådana. De strukturella faktorer som vi kunnat hitta sammanställda för länets kommuner och som skulle kunna ha ett förklaringsvärde för anmälningsfrekvens för barn och unga är utbildningsnivå, hushållssammansättning, fattigdomsindex. Vi har här valt att titta på andel i befolkningen i åldern år som har högre utbildning än gymnasium, andel ensamstående föräldrar, andel ensamstående föräldrar med låga inkomster samt andel barn i ekonomiskt svaga hushåll. Resultatet, dvs. hur anmälningsfrekvensen förhåller sig till dessa strukturella faktorer, framgår i tabell 10. Vi har här utgått från data gällande antalet unika barn som anmälts till socialtjänsten i nio av länets kommuner. 8 Almqvist, A. Åsbrink, P. (2009). FoU Rapport 2009:4. Region Gävleborg. FoU Välfärd. 18

21 Tabell 11. Andel anmälningar för barn (unika) (0 17 år) till socialtjänsten och strukturella faktorer, jämförelse med föregående år inom parentes.* Andel anmälningar för barn (unika) 0-17 år 2009 Andel (%) barn (0 17 år) i ekonomiskt utsatta hushåll 2007 Andel (%) barn (0-17 år) som lever med ensamstående förälder 2008 Andel (%) ensamstående föräldrar med barn (under 18 år), låga inkomster Andel (%) med eftergymnasial utbildning (25-44 år) 2008 Riket - 11 (12) 21 (21) 34 (33) 42 (41) Länet 6,7 11 (12) 24 (24) 36 (34) 31 (31) Sandviken 6,0 12 (11) 22 (22) 33 (30) 30 (29) Gävle 8,8 11 (12) 25 (26) 35 (35) 40 (39) Söderhamn 8,8 12 (13) 27 (26) 39 (38) 25 (24) Bollnäs 5,5 11 (12) 24 (24) 40 (35) 26 (26) Ovanåker 2,3 11 (11) 17 (17) 37 (35) 22 (21) Ljusdal 5,6 12 (12) 22 (21) 36 (34) 23 (23) Hudiksvall 5,1 13 (14) 24 (24) 36 (34) 29 (29) Hofors - 11 (12) 24 (25) 33 (28) 23 (22) Nordanstig 4,8 13 (11) 21 (21) 38 (40) 22 (20) Ockelbo 9,7 8 (9) 22 (22) 36 (34) 25 (25) * Se tabellbilaga, tabell 16. Vi ser att Ockelbo har högst andel anmälda unika barn (0-17 år) till socialtjänsten (9,7 %) följt av Gävle och Söderhamn (8,8 %), Ovanåker har lägst andel (2,3 %). Ockelbo har en andel av barn i ekonomiskt utsatta hushåll som är lägre än riks- och länsgenomsnittet samt en lägre andel av ensamstående föräldrar jämfört länet. Vi finner i Ockelbo också en lägre andel av ensamstående föräldrar med låga inkomster jämfört med snittet för länet. Utbildningsnivån i Ockelbo ligger dock lägre än snittet för riket och länet. De flesta strukturella riskfaktorerna verkar således inte kunna förklara anledningen till att Ockelbo har en högre andel anmälda barn än övriga kommuner i länet. Andra tänkbara förklaringar kan vara att socialtjänsten i Ockelbo har en hög tillgänglighet/bra samverkan gentemot myndigheter och privatpersoner och/eller att samhället präglas av hög social kontroll, vilket leder till högre uppmärksamhet på de barn som tenderar att fara illa. För Gävle och Söderhamn uppmärksammas en högre andel ensamstående föräldrar jämfört med riket och länet. Söderhamn har också en högre andel ensamstående föräldrar med låga inkomster i jämförelse med riket och länet samt en lägre utbildningsnivå. En jämförelse kan göras med Bollnäs, som har en andel ensamstående föräldrar enligt snittet för länet och den högsta andelen ensamstående föräldrar med låga inkomster av alla kommuner i länet (tabell 11). 9 Avser disponibel inkomst. 19

22 Utifrån tillgängliga data är det alltför osäkert att dra några slutsatser om strukturella faktorers betydelse för andelen anmälda barn till socialtjänsten. De strukturella faktorerna kan möjligen förklara mer i någon kommun, medan andra faktorer kan väga tyngre i en annan kommun. Vi kan heller inte utesluta att data kring anmälningsfrekvensen kan förklaras av slumpmässiga faktorer, vilka så småningom bör kunna uteslutas om data kan redovisas över längre tid. De kommunala skillnader som vi har kunnat konstatera ger upphov till frågor om såväl strukturella faktorers betydelse som hur anmälningarna till socialtjänsten görs och tas emot, vilka är värda att studeras närmare. Vilka barn och unga aktualiseras? Ålder Barn i års åldern är en dominerande grupp när det gäller aktualiseringar (ansökan, anmälan, yttranden eller överflyttningar av ärenden) till socialtjänsten under 2009, 10 % av aktualiseringarna rör barn i 15-års åldern, medan ca 3 % rör barn i 1-års ålder. Barnen är i genomsnitt 12 år (11,85) (2008, 11,92 år) när de aktualiseras till socialtjänsten (diagram 1). Diagram 1. Åldersfördelning, 0-20 år, aktualiseringar. Totalt, 9 kommuner, n = jämfört Procent. 20

23 När vi bryter ner ovanstående diagram i åldersgrupper finner vi att den största andelen av aktualiseringarna rör barn i åldersgruppen år (37 %). 20 % av aktualiseringarna rör barn i förskoleåldern (0-6 år) (diagram 2, tabellbilaga, tabell 3). Diagram 2. Fördelning åldersgrupp. Totalt, 9 kommuner, n= jämfört Procent. Det inkommer fler anmälningar än ansökningar till socialtjänsten. Andelen anmälningar är högst för barn i åldersgruppen 7 12 år (86 %) medan andelen ansökningar är högst för åldersgruppen år (24 %) (tabell 12). Tabell 12. Aktualiseringstyp efter åldersgrupp. 9 kommuner Antal och Procent. Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Total 0-6 år % 82 % 0 % 0 % 100 % 7-12 år % 86 % 0 % 0 % 100 % år % 83 % 5 % 0 % 100 % år % 68 % 7 % 0 % 100 % Total % 81 % 3 % 0 % 100 % 21

24 Kön Av de barn och ungdomar som aktualiseras till socialtjänsten är 57 % pojkar och 43 % flickor (diagram 3) (tabellbilaga, tabell 4). Se jämförelse 2008 och 2009 i delen om kommunredovisning. Diagram 3. Fördelning kön. Totalt, 9 kommuner, n= Procent. Familjetyp Mer än hälften (56 %) av barnen som aktualiseras till socialtjänsten i länet lever med en ensamstående förälder, medan 37 % av barnen lever med två gifta/sammanboende vuxna. I 7 % av fallen handlar det om ungdomar som bor i eget boende (diagram 4) (tabellbilaga, tabell 5). Diagram 4. Fördelning familjetyp. 5 kommuner, n= Antal och Procent Omfattar fem av nio kommuner (Sandviken, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Nordanstig). 22

25 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Ansökningar till socialtjänsten görs uteslutande av förälder/vårdnadshavare eller den enskilde/barnet, medan anmälningar görs av privatpersoner eller myndigheter. Diagram 5. Vem aktualiserar till socialtjänsten? 9 kommuner, n= jämfört Procent. Bland länets nio kommuner står polisen för flest antal anmälningar (26 %), följt av skolan (14 %). 11 % kommer ifrån den egna organisationen (socialtjänsten, ex officio), anmälningar från förskolan uppgår till 2 %. 15 % av aktualiseringarna (ansökningar) kommer från familjen: den enskilde (4 %) och förälder/vårdnadshavare (11 %). 16 % av anmälningarna kommer från privatpersoner utanför familjen: anhöriga (5 %) eller annan privatperson (11 %). I jämförelse med 2008 finner vi inga större förändringar i vem som aktualiserar till socialtjänsten (diagram 5) (tabellbilaga, tabell 6). Sammanfattningsvis kommer 69 % av aktualiseringarna från myndigheter och 31 % från det privata nätverket eller från andra privatpersoner. Vilket är jämförbart med 2008, då 70 % kom från myndigheter och 30 % från det privata närverket. 23

26 Orsaker till anmälan I länets kommuner har orsak till aktualisering endast registrerats vid anmälan. De orsakskategorier som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 1) har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn samt från forskningsstudier som behandlar sammanställningar av barnavårdsar. De verksamhetssystem som socialtjänsten i länet använder tillåter inte att man registrerar mer än ett aktualiseringsskäl per inkommet anmälningsärende. Detta kan begränsa registrering i komplexa ärenden som omfattas av problemansamlingar. Socialarbetarna i länet har å andra sidan inte upplevt några stora problem med att identifiera ett bärande problemområde vid varje anmälningstillfälle. 11 Diagram 6. Orsak till aktualisering, vid anmälan. 9 kommuner, n= jämfört Procent. Omsorgssvikt är den vanligaste orsaken till anmälan (35 %) i länets nio kommuner. Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. 11 Vid löpande referensgruppsmöten i projektet ger kommunrepresentanter feedback om arbetet i projektet. Instruktionen vid registrering är att det är den av anmälaren uppgivna orsaken som ska registreras. 24

27 Beteendeproblem är den näst vanligaste orsaken till anmälan (15 %). Detta rör barn som befinner sig i riskzonen p.g.a. ett utagerande beteende, vistelse i riskmiljöer, riskbruk av alkohol och droger. Förseelse anmäls i 12 % av fallen och omfattar främst rapporterat snatteri samt mindre allvarliga lagöverträdelser. I 9 % av fallen förekommer kriminalitet som anmälningsorsak. Detta rör rapporter om lagöverträdelser som kan förväntas leda till beslut av åklagare i någon form. I detta ingår begäran om åklagaryttranden eller polisrapporter. I övrigt kan noteras att 7 % av anmälningarna rör våld i familjen och 6 % misstänkt övergrepp mot barnet. 4 % rör anmälan om psykisk ohälsa hos ett barn och 4 % skolproblem. I jämförelse med 2008 föreligger inga större förändringar i vilka problem som anmäls till socialtjänsten (diagram 6) (tabellbilaga, tabell 7). Beslut om social Barn som aktualiseras till socialtjänsten blir inte automatiskt aktuella för en social. När en anmälan eller ansökan inkommer görs först en bedömning (förhandsbedömning) om ärendet hör hemma inom socialtjänsten. Diagram 7. Beslut om social. 9 kommuner, n= jämfört Procent. För länets nio kommuner finner vi att av det totala antalet aktualiseringar leder 60 % till en social, vilket är samma andel som för 2008 (diagram 7) (tabellbilaga, tabell 8). 25

28 Tabell 13. Beslut fördelat efter typ av aktualisering. 9 kommuner jämfört 2008 (inom parentes). Antal och Procent. 12 Inleda Ej inleda Total Ansökan % (83) 27 % (17) 100 % Anmälan % (56) 44 % (44) 100 % Yttrande % (100) 0 % (0) 100 % Överflyttning av ärende 100 % (56) 0 % (0) 100 % Total % (60) 40 % (40) 100 % Vid anmälningar startas en social i 56 % av fallen, och vid ansökningar i 73 %. Yttranden (t ex. åklagaryttranden) leder alltid till en. I jämförelse med 2008 (se procentandelar inom parentes) föreligger inga större skillnader annat än att andelen utredda ansökningar var större 2008 (83 %)(tabell 13). Mellan kommuner och över tid, mellan 2008 och 2009, finner vi desto större skillnader. Som exempel har Bollnäs fler anmälningar som går till 2009 (52 %) jämfört med 2008 (42 %). Samma utveckling har Ovanåker som ökat andelen ar i anmälningar från % mellan 2008 och I Hudiksvall har dock utvecklingen gått i rakt motsatt riktning, där andelen ar mellan 2008 och 2009 har sjunkit från % (se tabell 15, sid ). 12 Anledningen till att antalet anmälningar och yttrande skiljer sig från tabell 2 är att det saknas uppgifter om beslut om eller ej, för 86 poster. 26

29 Vilka barn anmäls och av vilka orsaker? I vårt datamaterial för nio kommuner i länet finner vi att av det totala antalet aktualiseringar är det fler pojkar (57 %) än flickor (43 %) som är föremål för anmälningar till socialtjänsten och lika många pojkar som flickor (50 %) som omfattas av ansökningar (tabellbilaga, tabell 9). Diagram 8. Kön efter orsak till anmälan. 9 kommuner, n= Antal och Procent. Vi finner också vissa skillnader mellan pojkar och flickor rörande vilken typ av problem som anmäls till socialtjänsten. I länets nio kommuner omfattas fler pojkar (68 %) än flickor (32 %) av anmälningar rörande beteendeproblem, och något fler pojkar (52 %) än flickor (48 %) av anmälningar om omsorgssvikt. Anmälningar om kriminalitet och förseelse omfattas också av fler pojkar (79 respektive 67 %) än flickor. Däremot finner vi att fler flickor än pojkar omfattas av anmälningar rörande relationsproblem i familjen (60 % mot 40 %) samt psykisk ohälsa (66 % mot 34 %). Ungefär lika många pojkar som flickor anmäls rörande övergrepp (utsatta för övergrepp) och våld inom familjen (diagram 8) (tabellbilaga, tabell 10). 27

30 Vi vet från tidigare rapport (FoU Rapport 2009:4) att för de yngre barnen är den vanligaste grunden för anmälan föräldrars sviktande omsorg, och minst vanligt är barnets eget beteende. Däremot är anmälan på grund av det egna beteendet mer vanligt för äldre barn. Resultatet för 2009 visar att anmälningar om omsorgssvikt i huvudsak omfattar yngre barn 0 12 år: 0 6 år 38 % och 7 12 år 34 %. Även övergrepp (69 %) och våld i familjen (82 %) rör till största delen barn i åldersgruppen 0 12 år. Anmälningar om beteendeproblem (59 %), kriminalitet (61 %) samt skolproblem (66 %) rör främst barn i års ålder. För den äldsta åldersgruppen (17 20 år) omfattar de flesta anmälningarna eget missbruk (62 %) (diagram 9) (tabellbilaga, tabell 11). Diagram 9. Åldersgrupp efter orsak till anmälan. 9 kommuner, n= Antal och Procent. I den äldre gruppen barn finner vi således en större variation av orsaker till anmälan, främst kopplat till barnets beteende. För de yngre barnen fokuserar anmälan i högre grad föräldrasvikt och förhållanden i hemmet. 28

31 Av data från de fem kommuner i vårt län som har kunnat rapportera familjetyp framgår att: Det är mer vanligt att barn som anmäls för omsorgssvikt bor med en ensamstående förälder (57 %), än i en familj med två vuxna (gifta/sammanboende) (40 %). Vi uppmärksammar vidare att anmälan om skolproblem (74 %), våld i familjen (57 %), förseelse (56 %) och beteendeproblem (56 %) är mer vanligt för barn som lever med en ensamstående förälder. Anmälan om psykisk ohälsa (46 %) och övergrepp (57 %) är dock något mer vanligare för barn som bor med gifta/- sammanboende föräldrar (diagram 10) (se tabellbilaga, tabell 12). Diagram 10. Familjetyp efter orsak till anmälan. 5 kommuner, n= Antal och Procent. Av främst utländsk forskning framgår att de barn som lever i enföräldersfamilj löper något större risk för ogynnsam utveckling (Almqvist, Åsbrink, 2009, s.24). Denna och tidigare rapporter i projektet har även visat att de flesta barnen som aktualiseras till socialtjänsten lever med en ensamförälder (a:a, s. 16). I jämförelse med tidigare och årets FoU - rapport finner vi att främst skolproblem och i någon mån omsorgssvikt är de problem som kan förknippas med barn som lever med en ensam förälder (a:a, s. 24). Övriga sociala problem är inte lika klart uttalade till en speciell familjetyp, vilket tydliggörs när vi kan jämföra mellan två år. Det är dock först när vi kan rapportera om familjetyper i alla länets kommuner samt att vi har data som löper över flera år som vi kan dra slutsatser om vilka sociala problem som hör till vilken familjekonstellation. 29

32 Vilka barn utreds? För de aktualiseringar (ansökan, anmälan, yttrande eller överflyttning) som går vidare till social visar sammanställningen att något fler pojkar än flickor blir aktuella för en social. Av det totala antalet barn som aktualiseras till socialtjänsten och blir aktuella för en social är 57 % pojkar och 43 % flickor (se tabellbilaga, tabell 13). Det är vidare något mer vanligt att en social öppnas för yngre än för äldre barn. För barn i åldern 0-6 år öppnas en i 63 % av fallen, jämfört med i 58 % för barn i åldern år (diagram 11) (se tabellbilaga, tabell 14). Diagram 11. Beslut social efter ålder. 9 kommuner, n= Antal och Procent. I fem av länets kommuner, som kunnat rapportera data om var barnet bor finner vi att av de barn som blir aktuella för en social under 2009 lever 56 % med en ensamstående förälder, medan 37 % bor med två vuxna. 8 % av dem som aktualiseras för en social bor i eget boende (se tabellbilaga, tabell 15). I jämförelse med 2008 finner vi liknande siffror, då 59 % av de barn som levde med en ensam förälder aktualiserades för en social (Almqvist, Åsbrink, 2009, s. 27). 30

33 Tabell 14. Beslut om social efter orsak till anmälan. 9 kommuner, n= jämfört 2008 (inom parentes). Antal och Procent. Utredning eller ej Inleda Ej inleda Psykisk ohälsa hos barnet 69 % (65) 31 % Beteendeproblem 58 % (54) 42 % Skolproblem 61 % (51) 39 % Relationsproblem i familjen 59 % (59) 41 % Förseelse 23 % (25) 77 % Egen brottslighet/kriminalitet 71 % (79) 29 % Eget missbruk 63 % (53) 37 % Omsorgssvikt 59 % (64) 41 % Utsatt för övergrepp 69 % (73) 31 % Våld i familjen 65 % (64) 35 % Total 57 % (58) 43 % För den vanligast förekommande anmälningsorsaken i länet; omsorgssvikt (se diagram 6), öppnas en social i 59 % av fallen. Anmälningar om omsorgssvikt leder således inte alltid till öppnandet av en social. De anmälningsorsaker som oftast leder till är kriminalitet (71 %) 13, misstanke om övergrepp (69 %), psykisk ohälsa hos barnen (69 %), våld inom familjen (65 %). Relationsproblem i familjen utreds i 59 % av fallen, anmälan om beteendeproblem resulterar i en i 58 % av anmälningarna och eget missbruk leder i 63 % till. Mer än hälften (61 %) av anmälningarna om skolproblem resulterar i en social. Rapporterade förseelser leder i endast 23 % av fallen till en social (tabell 14). I jämförelse med (se procentandelar inom parentes i tabell 14) finner vi t.ex. att andelen ar rörande omsorgssvikt har sjunkit från % mellan 2008 och 2009 samt att andelen ar har ökat för skolproblem och missbruk (51 61 % samt %) 13 Anmälningar rörande kriminalitet var rapporter från polisen, samt begäran om åklagaryttrande vilka nästan alltid handläggs via en social. 14 Almqvist, A. Åsbrink, P. (2009). FoU Rapport 2009:4. Region Gävleborg. FoU Välfärd. 31

34 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Barn och ungdom 0 20 år. Kommunredovisning. Period; 2009, jämfört 2008 Aktualiseringstyp Diagram 12. Aktualiseringstyp. 9 kommuner. 2009, jämfört Procent. Totalt 9 kommuner (n = 10831) Sandviken (n = 1398) Gävle (n =4716) Söderhamn (n = 1376) Bollnäs (n = 966) Ovanåker (n = 264) 32

35 Ljusdal (n = 535) Hudiksvall (n = 1223) Ockelbo (n = 189) 2009 Nordanstig (n=164) 33

36 Ålder Diagram 13. Åldersfördelning. 9 kommuner. 2009, jämfört Procent. Totalt 9 kommuner (n = 10831) Sandviken (n = 1398) Gävle (n =4708) Söderhamn (n = 1376) Bollnäs (n = 966) Ovanåker (n = 264) 34

37 Ljusdal (n = 535) Hudiksvall (n = 1223) Ockelbo (n = 189) 2009 Nordanstig (n=164) 35

38 Åldersgrupp Diagram 14. Åldersgrupper. 9 kommuner. 2009, jämfört Procent. Totalt 9 kommuner (n = 10831) Sandviken (n = 1398) Gävle (n = 4707) Söderhamn (n = 1376) Bollnäs (n = 966) Ovanåker (n = 264) 36

39 Ljusdal (n = 535) Hudiksvall (n = 1223) Ockelbo (n=189) 2009 Nordanstig (n=164) 37

40 Kön Diagram 15. Kön. 9 kommuner. 2009, jämfört Procent. Totalt 9 kommuner (n = 10831) Sandviken (n= 1398) Gävle (n = 4713) Söderhamn (n = 1376) Bollnäs (n = 966) Ovanåker (n = 264) 38

41 Ljusdal (n = 535) Hudiksvall (n = 1223) Ockelbo (n=189) 2009 Nordanstig (n=164) 39

42 Familjetyp Diagram 16. Familjetyp. 5 kommuner. 2009, jämfört Procent Totalt 5 kommuner (n = 3272) Sandviken (n= 974) Söderhamn (n= 1310) 40

43 Bollnäs (n= 597) Ovanåker (n = 227) 2009: Nordanstig (n=164) 41

44 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Diagram 17. Vem som aktualiserar. 9 kommuner. 2009, jämfört Procent. 15 Totalt 9 kommuner (n = 10503) Sandviken (n = 1398) 15 För Hudiksvall fattas uppgifter för första halvåret

45 Gävle (n = 4716) Söderhamn (n = 1376) 43

46 Bollnäs (n = 966) Ovanåker (n = 264) 44

47 Ljusdal (n = 535) Hudiksvall (n = 1223) 45

48 2009 Ockelbo (n=189) Nordanstig (n=164) 46

49 Orsak till anmälan Diagram 18. Anmälningsorsak. 9 kommuner. 2009, jämfört Procent. 16 Totalt 9 kommuner (n = 8947) Sandviken (n =1281) 16 För Hudiksvall fattas uppgifter för första halvåret

50 Gävle (n =4123) Söderhamn (n = 1185) 48

51 Bollnäs (n = 781) Ovanåker (n = 211) 49

52 Ljusdal (n =453) Hudiksvall (n= 673) 50

53 2009 Ockelbo (n=148) Nordanstig (n=143) * Inga anmälningar om våld i familjen 51

54 Beslut om social efter aktualiseringstyp Tabell 15. Beslut om social efter aktualiseringstyp. 9 kommuner. 2009, jämfört 2008 (inom parentes). Procent. Totalt 9 kommuner (n = 5683) Sandviken (n = 652) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda Ansökan 73 % (83) 27 % Anmälan 56 % (56) 44 % Yttrande 100 % (100) 0 % Överflyttning av ärende 100 % (56) 0 % Total 60 % (60) 40 % Ansökan 92 % (97) 8 % Anmälan 62 % (64) 38 % Yttrande 100 % (100) 0 % Överflyttning av ärende 100 % (100) 0 % Total 67 % (67) 33 % Gävle (n = 2353) Söderhamn (n = 719) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda Ansökan 69 % (76) 31 % Anmälan 55 % (55) 45 % Yttrande 100 % (100) 0 % Överflyttning av ärende 100 % (50) 0 % Ansökan 78 % (100) 22 % Anmälan 62 % (62) 38 % Yttrande 100 % (100) 0 % Total 64 % (70) 36 % Total 59 % (58) 41 % Bollnäs (n = 579) Ovanåker (n = 116) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda Ansökan 73 % (94) 27 % Anmälan 52 % (42) 48 % Yttrande 100 % (100) 0 % Överflyttning av ärende 100 % (100) 0 % Ansökan 88 % (100) 13 % Anmälan 71 % (53) 29 % Yttrande 100 % (100) 0 % Total 78 % (61) 22 % Total 58 % (51) 42 % 52

55 Ljusdal (n = 315) Hudiksvall (n = 596) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda Ansökan 87 % (72) 13 % Anmälan 56 % (53) 44 % Yttrande 100 % (100) 0 % Total 63 % (58) 37 % Ansökan 62 % (73) 38 % Anmälan 37 % (55) 63 % Yttrande 100 % (100) 0 % Överflyttning av ärende 100 % (100) 0 % Total 44 % (58) 56 % Ockelbo (n=189) 2009 Nordanstig (n=164) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda Ansökan 66 % 34 % Anmälan 51 % 49 % Yttrande 100 % 0 % Total 55 % 45 % Ansökan 76 % 24 % Anmälan 75 % 25 % Yttrande 100 % 0 % Överflyttning av ärende 100 % 0 % Total 76 % 24 % 53

56 Beslut om social efter orsak till anmälan Tabell 16. Beslut om social efter orsak till anmälan. 9 kommuner. 2009, jämfört 2008 (inom parentes). Procent. Totalt 9 kommuner (n = 4818) Sandviken (n =569) Inleda Ej inleda Psykisk ohälsa hos barnet 69 % (65) 31 % Beteendeproblem 58 % (54) 42 % Skolproblem 61 % (51) 39 % Relationsproblem i familjen 59 % (59) 41 % Förseelse 23 % (25) 77 % Egen brottslighet/kriminalitet 71 % (79) 29 % Eget missbruk 63 % (53) 37 % Omsorgssvikt 59 % (64) 41 % Utsatt för övergrepp 69 % (73) 31 % Våld i familjen 65 % (64) 35 % Total 57 % (58) 43 % Inleda Ej inleda Psykisk ohälsa hos barnet 69 % (71) 31 % Beteendeproblem 59 % (49) 41 % Skolproblem 65 % (42) 35 % Relationsproblem i familjen 76 % (56) 24 % Förseelse 12 % (40) 88 % Egen brottslighet/kriminalitet 91 % (95) 9 % Eget missbruk 89 % (86) 11 % Omsorgssvikt 54 % (64) 46 % Utsatt för övergrepp 75 % (88) 25 % Våld i familjen 79 % (86) 21 % Total 64 % (64) 36 % Gävle (n =2038) Söderhamn (n =653) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda Psykisk ohälsa hos barnet 65 % (70) 35 % Beteendeproblem 59 % (54) 41 % Skolproblem 62 % (62) 38 % Relationsproblem i familjen 56 % (71) 44 % Förseelse 28 % (24) 72 % Egen brottslighet/kriminalitet 96 % (92) 4 % Eget missbruk 74 % (54) 26 % Omsorgssvikt 61 % (62) 39 % Utsatt för övergrepp 75 % (74) 25 % Våld i familjen 58 % (61) 42 % Total 57 % (56) 43 % Psykisk ohälsa hos barnet 70 % (74) 30 % Beteendeproblem 59 % (63) 41 % Skolproblem 57 % (55) 43 % Relationsproblem i familjen 72 % (78) 28 % Förseelse * 100 % (100) 0 % Egen brottslighet/kriminalitet 54 % (60) 46 % Eget missbruk 44 % (42) 56 % Omsorgssvikt 68 % (65) 32 % Utsatt för övergrepp 79 % (70) 21 % Våld i familjen 73 % (75) 27 % Total 63 % (64) 37 % * Rör 1 anmälning om förseelse 54

57 Bollnäs (n =461) Ovanåker (n =84) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda Psykisk ohälsa hos barnet 80 % (69) 20 % Beteendeproblem 65 % (59) 35 % Skolproblem 73 % (37) 27 % Relationsproblem i familjen 48 % (42) 52 % Förseelse 24 % (10) 76 % Egen brottslighet/kriminalitet 72 % (58) 28 % Eget missbruk 100 % (0) 0 % Omsorgssvikt 51 % (54) 49 % Utsatt för övergrepp 52 % (50) 48 % Våld i familjen 62 % (19) 38 % Total 54 % (45) 46 % Psykisk ohälsa hos barnet 100 % (33) 0 % Beteendeproblem 67 % (57) 33 % Skolproblem 80 % (75) 20 % Relationsproblem i familjen 50 % (75) 50 % Förseelse 75 % (55) 25 % Egen brottslighet/kriminalitet 82 % (64) 18 % Eget missbruk 67 % (39) 33 % Omsorgssvikt 82 % (75) 18 % Utsatt för övergrepp 67 % (57) 33 % Våld i familjen 67 % (32) 33 % Total 74 % (56) 26 % Ljusdal (n =249) Hudiksvall (n = 470) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda Psykisk ohälsa hos barnet 60 % (36) 40 % Beteendeproblem 88 % (48) 12 % Skolproblem 29 % (57) 71 % Relationsproblem i familjen 56 % (21) 44 % Förseelse 5 % (18) 95 % Egen brottslighet/kriminalitet 69 % (75) 31 % Eget missbruk 20 % (83) 80 % Omsorgssvikt 64 % (68) 36 % Utsatt för övergrepp 60 % (0) 40 % Våld i familjen 90 % (70) 10 % Total 57 % (56) 43 % Psykisk ohälsa hos barnet 46 % (50) 54 % Beteendeproblem 38 % (59) 62 % Skolproblem 50 % (33) 50 % Relationsproblem i familjen 46 % (31) 54 % Förseelse 0 % (26) 100 % Egen brottslighet/kriminalitet 50 % (73) 50 % Eget missbruk 50 % (33) 50 % Omsorgssvikt 42 % (79) 58 % Utsatt för övergrepp 39 % (100) 61 % Våld i familjen 50 % (62) 50 % Total 39 % (60) 61 % 55

58 Ockelbo (n=148) 2009 Nordanstig (n=143) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda Psykisk ohälsa hos barnet 100 % 0 % Beteendeproblem 72 % 28 % Skolproblem 75 % 25 % Relationsproblem i familjen 17 % 83 % Förseelse 17 % 83 % Egen brottslighet/kriminalitet 37 % 63 % Eget missbruk 64 % 36 % Omsorgssvikt 52 % 48 % Utsatt för övergrepp 67 % 33 % Våld i familjen 67 % 33 % Total 52 % 48 % Psykisk ohälsa hos barnet 89 % 11 % Beteendeproblem 76 % 24 % Skolproblem 50 % 50 % Relationsproblem i familjen 58 % 42 % Förseelse 0 % 100 % Egen brottslighet/kriminalitet 78 % 22 % Eget missbruk 63 % 38 % Omsorgssvikt 82 % 18 % Utsatt för övergrepp 67 % 33 % Våld i familjen - - Total 76 % 24 % 56

59 Sammanfattande slutsatser och reflexioner Sammanställningen av statistik för aktualiseringar från nio kommuner i Gävleborgs län under helåret 2009 ger ett unikt jämförelsematerial och att jämförelser nu kan göras över tid (2008 och 2009) gör materialet än mer intressant. Liksom 2008 så är den vanligaste aktualiseringen till socialtjänsten en anmälan och det är fler pojkar än flickor som aktualiseras. Barn i års ålder är mer frekvent förekommande än förskolebarn (0 6 år). Den genomsnittliga åldern på de barn som aktualiseras är 12 år. Polisen står för de flesta anmälningarna följt av skolan och omsorgssvikt och beteendeproblem är de vanligaste orsakerna till att barn aktualiseras till socialtjänsten. Vi finner vidare att 60 % av aktualiseringarna totalt går till social, och av anmälningarna leder 56 % till en. Hur stor andel av anmälningarna som går till varierar mellan kommunerna och över tid, i några kommuner har andelen ökat från 2008 till 2009, medan den i andra kommuner har minskat. Frågan kan ställas om förändringar i andelen startade ar beror på organisatoriska faktorer inom socialtjänsten och/eller i kontakterna med de som anmäler, eller om de beror på förändringar av substantiella faktorer som har med barnen att göra. I likhet med tidigare studier finner vi att de barn som aktualiseras till socialtjänsten oftare än andra barn lever med en ensamstående förälder. Yngre barn aktualiseras oftare för brister i hemmiljön medan äldre barn aktualiseras för beteendeproblem, kriminalitet och förseelser. Fler pojkar anmäls för beteendeproblem och kriminalitet, medan fler flickor anmäls för relationsproblem och psykisk ohälsa. Sammantaget är förhållanden som omfattar vilka barn som aktualiseras, av vem och av vilken orsak jämförbara mellan Kommunerna har fr.o.m kunnat rapportera om hur stor andel barn som aktualiseras vid upprepade tillfällen till socialtjänsten, vilket även har lett till en kunskap om det faktiska antalet barn som aktualiseras i kommunerna. Jämförelser mellan den faktiska andelen anmälda barn i kommunerna och andel barn boende i kommunen visar på stora skillnader mellan olika kommuner. För 2009 finner vi att mellan % av de barn som aktualiserats totalt under ett år, aktualiseras två ggr eller fler. Mellan kommunerna och över tid (halvår) föreligger stora variationer. I en kommun omfattade 40 % av det totala antalet aktualiseringar 57