Rapport - Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling FSKF

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Förskoleförvaltningen 1 (5) Datum Vår referens Mats Ahlin Planeringssekreterare mats.ahlin@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport - Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling FSKF Sammanfattning Jämfört med de tidigare tre halvårsrapporterna har antalet anmälda kränkningar ökat markant, sannolikt till stor del beroende på att utbildningsinsatser gett ökade kunskaper om vad som är kränkande behandling och skyldigheten att anmäla. Fortfarande dominerar anmälningar om att personal har kränkt barn och de flesta fallen gäller pojkar. Det finns ett antal ärenden som enligt det som finns diariefört inte är korrekt behandlade. En slutsats av sammanställningen är att det är viktigt att fortsätta att informera om och uppmärksamma hanteringen av diskriminering och annan kränkande behandling. Förslag till beslut Förskolenämnden föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse nämnd Rapport-Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling våren 2015 Beslutsplanering Förskolenämnden Ärendet I detta ärende redovisas uppdraget från förskolenämndens januarisammanträde 2014 om att halvårsvis göra en sammanställning och analys av anmälningarna om diskriminering eller annan kränkande behandling som skall återrapporteras till nämnden. Diskriminering och annan kränkande behandling får inte ske i förskolorna. De signaler om incidenter som ändå kommer ska anmälas till förskolechef som i sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen (förskolenämnden). Därefter ska förskolechefen på delegation från förskolenämnden skyndsamt genomföra en utredning av händelsen och om utredningen visat att trakasserier eller annan kränkande behandling skett ska förskolechefen vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter att ske. När det handlar om anmälan om kränkande behandling mellan yngre barn så är det inte alltid tillsynsmyndigheterna, skolinspektionen och diskrimineringsombudsmannen, gör bedömningen att det handlat om kränkande behandling utan att det istället handlat om bris-

2 tande tillsyn i verksamheten. Detta gäller de allra minsta barnen som kan agera impulsivt och utan att kunna förstå konsekvenserna. 2 (5) Rättslig reglering Likabehandlingsarbetet regleras i två lagar, 6 kap skollagen och diskrimineringslagen. Enligt 6 kap 8 skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap 9 skollagen och 2 kap 5 diskrimineringslagen råder förbud för personal inom förskolan att utsätta ett barn för kränkande behandling eller diskriminering. Enligt 6 kap. 10 skollagen och 2 kap. 7 diskrimineringslagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Enligt 6 kap 10 skollagen är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Resultat Myndighetsenheten har undersökt det senaste halvårets anmälningar om diskriminering eller annan kränkande behandling till förskolenämnden. Enheten har också översiktligt tagit del av de utredningar med åtgärder som genomförts med anledning av anmälningarna. Ärendena har hämtats ur diariet och kunnat kompletteras med diarieförda klagomål som visat sig gälla kränkande behandling. Ärenden som inte i diariet innehåller de nödvändiga stegen anmälan till förskolechef, anmälan till huvudman, utredning samt då kränkning konstateras även åtgärder, betraktas som ofullständiga då de inte följer lagens krav. Detta gäller några ärenden som avslutats med bara anmälan till förskolechef diarieförd. Ytterligare några ärenden står öppna under beredning sedan 5-6 månader tillbaka vilket inte heller lever upp till lagens krav om skyndsam hantering. Sedan finns en grupp ärenden som anmälts nyligen och därför helt naturligt inte är behandlade. Under perioden har 78 anmälningar om kränkande behandling i förskolan rapporterats till förskolenämnden i egenskap av huvudman för de kommunala förskolorna. Granskning av inkomna klagomål har gett 12 ärenden som inte anmälts till huvudmannen men bedöms tillhöra kategorin diskriminering eller annan kränkande behandling och är därför medtagna i sammanställningen. Ytterligare två ärenden har kommit från Skolinspektionen. Rapporten omfattar därför 92 ärenden vilket är en markant ökning jämfört med föregående halvår, nästan en tredubbling. En viktig del av förklaringen till denna ökning är sannolikt de informations- och utbildningsinsatser på området som myndighetsenheten genomfört i samarbete med

3 psykologenheten och HR-avdelningen samt förbättrade anvisningar för anmälan. Detta har resulterat i att förskolorna har fått förbättrad kunskap om vad som är kränkningar, skyldigheten att anmäla och hur anmälan skall göras och följas upp. Under perioden har också flera förskolor rapporterat nya eller uppdaterade planer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling till förskoleförvaltningen. 3 (5) I nedanstående tabell redovisas antalet rapporterade ärenden sedan förskolenämndens start i juli 2013, fördelade på de åtta förskoleområdena. Antal rapporterade kränkningar jämfört med tidigare perioder Förskoleområden A B C D E F G H Summa Det finns som sagts redan i tidigare rapporter ingen anledning att dra slutsatser av skillnaderna mellan förskoleområdena. Ökningen av antalet anmälningar gäller i stort sett alla områdena. Skillnader här gäller kanske snarare mellan enskilda förskolor än mellan förskoleområdena. Mycket allvarliga kränkningar som misstänkta sexuella övergrepp, är få och var de har inträffat under denna period får troligen ses som beroende av tillfälligheter. Dessa senare ärenden skall också anmälas till polis och socialtjänst, samtidigt som förskolan skall göra en egen utredning. Samtliga anmälningar gäller misstänkt kränkande behandling och ingen avser diskriminering. Av de 92 ärendena avser 38 pojkar, 26 flickor och i de återstående 28 fallen är i flera fall barnets kön inte angivet och i de andra fallen avses en blandad barngrupp. När anmälningarna nu har ökat markant har också skillnaden mellan pojkar och flickor minskat något jämfört med tidigare mätningar. I tabellerna nedan redovisas hur anmälningarna fördelar sig när det gäller vem som anmält, vem som misstänks ha kränkt, samt vilken typ av kränkning som avses. Anmälare Förälder Personal Kvalitetsstödjare Annan Antal Vem har kränkt* Personal Barn Antal * I ett fall har både personal och barn kränkt det drabbade barnet

4 4 (5) Typ av Fysisk Verbal Både fysisk kränkning och verbal Antal Av de 24 fall barnet misstänks ha blivit kränkt av ett annat barn eller flera, gällde 17 fysiska kränkningar, 3 verbala och 4 gällde både fysiska och verbala kränkningar samtidigt. Det är fortfarande vanligast att vårdnadshavare anmält till förskolechefen om en misstänkt kränkande behandling. Av de 24 anmälningar som gjorts av personal gäller 15 fall att en personal anses ha kränkt ett barn. Här, och även bland de anmälningar som gjorts av vårdnadshavare mot personal, finns en del anmälningar som handlar om att en personal hamnat i en stressad situation och då handlat på ett sätt som uppfattats som kränkande mot barnet eller barngruppen. Ibland är det erfaren personal som inser att de handlat fel och i några fall är det en personal som inte känner igen hur anmälaren uppfattat händelsen. I det senare fallet bör denna personal ändå vara bekymrad över att en annan person uppfattat det som att hen kränkt ett barn. Det finns också fall där man skulle kunna misstänka att en kränkning är ett resultat av att personalgruppen på avdelningen i vissa lägen använder olämpliga metoder för att tillrättavisa barnen. Om man ofta upplever att man inte kan påverka ett barn med vanliga metoder, kan det leda till stressade situationer där man riskerar att kränka barnet. Det är viktigt att en personalgrupp som upplever att de har svårt att hantera ett eller flera barn snabbt kan få hjälp genom handledning och eventuellt också tillfällig personalförstärkning. Förskolechefen måste också försäkra sig om att det inte skett en förändring i personalens sett att se på sitt arbete och sin barngrupp, som gör att metoder som andra uppfattar som kränkande anses berättigade i vissa lägen. Granskningen visar på flera exempel på anmälningar som följts upp med en noggrann utredning och tydliga åtgärder. I några av de fall där vårdnadshavare gjort anmälan kan man också redovisa att vårdnadshavaren vid uppföljning är nöjd med de åtgärder förskolan vidtagit. Ett bra exempel är ett fall där två pojkar kränkt en flicka verbalt. I utredningen involveras samtliga berörda föräldrar vilket blir positivt, och man har separata samtal med dem. På förskolan går man igenom sina regler och inför nya metoder. Eftersom avdelningen har flera pojkar med ett provocerande beteende får personalen tillgång till handledning både av specialpedagog och av psykolog. Förskolechefen minskar också barnantalet på avdelningen under en period. Analys Även om det finns många exempel på god hantering av dessa ärenden, finns det också brister som är av betydelse. En sådan brist är att 12 ärenden som rapporterats som klagomål borde anmälts som kränkande behandling. I vissa av dessa fall har man svarat och vidtagit åtgärder men alltså brustit när det gäller det viktiga kravet i skollagen om anmälan till huvudman. Ett antal ärenden som är avslutade i diariet innehåller bara själva anmälan och sedan ingen uppföljning i form av diarieförd utredning och eventuella åtgärder. Detta är speciellt allvarligt om ingen utredning de facto gjorts och eventuellt nödvändiga åtgärder därför inte heller har vidtagits. Det är svårt att veta vad som orsakat dessa brister, om det oftast handlar om okunnighet eller om man ibland bagatelliserar det som anmälts. Om någon uppfattat en händelse som en kränkning och en utredning sen visar att det var ett missförstånd, innebär detta inte att inte hela ärendegången skall följas och dokumenteras. I tidigare rapporter har angetts att det sannolikt finns ett mörkertal när det gäller kränkningar. Så är sannolikt även fallet nu, trots ett betydligt ökat antal anmälningar. Det finns troligen fall där man tvekar om man skall anmäla, och ibland då väljer att inte anmäla när man borde ha gjort en

5 anmälan. Det skulle kunna vara så att man tänker för mycket på att det handlar om att peka ut en skyldig person i stället för huvudsyftet att uppmärksamma kränkningar för att kunna motverka dem. Här kan man säkert nå längre med fortsatta informations- och utbildningsinsatser. Det är nödvändigt att frågan om hur man motverkar kränkande behandling av barn regelbundet diskuteras på samtliga förskolor. I enstaka fall kan det gälla att hantera personal som inte är lämplig och trots åtgärder fortsätter med ett kränkande beteende. I det större perspektivet gäller det att försöka skapa värderingar, klimat i personalgruppen, arbetsorganisation och metoder som minimerar förekomsten av kränkningar. 5 (5) Ansvariga Ana Maria Deliv Avdelningschef Andreas Norbrant Förvaltningschef