Uppföljning av diskriminerings- och kränkningsärenden, 2017 Förskoleförvaltningen

Transkript

1 Uppföljning av diskriminerings- och kränkningsärenden, 17 Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Ana Maria Deliv Förskoleförvaltningen Utvärderings- och myndighetsenheten

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskriminerings- och kränkningsärenden... 3 Förvaltningsövergripande utveckling... 4 Antal barn på förskolan... 5 dnadshavarnas och personalens anmälningsbenägenhet... 6 Kränkningarnas art och barnen som utsätts... 7 Utbildningsområdenas utveckling... 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 9 Sammanfattning och slutsatser Bilaga Bilaga 2 Sammanställning tabeller Bilaga 3 Sammanställda diagram Förskoleförvaltningen

3 Inledning Sedan 14 har förskoleförvaltningen på uppdrag av förskolenämnden sammanställt och analyserat förskolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Sedan 17 sker rapporering till nämnd en gång på hösten muntligt och en gång på våren skriftligt. I denna rapport redovisas resultat och analys av sammanställd statistik om anmälda fall av, samt förebyggande och främjande arbete mot, diskriminering 1 och annan kränkande behandling i Malmö stads förskolor 17. Den rättsliga regleringen av förskolornas arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling redovisas i denna rapports bilaga 1 och återfinns i skollagens 6:e kapitel samt i diskrimineringslagen. Rapportens syfte är att öka kunskapen om förvaltningens arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling så att diskriminering och annan kränkande behandling motverkas, i enlighet med skollagen och diskrimineringslagen. De grundläggande frågeställningarna för rapporten är dels hur väl förskolornas arbete med att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling fungerar och dels hur väl förskolornas åtgärdande arbete vid uppkommen misstanke om diskriminering och annan kränkande behandling fungerar. En förskola fri från diskriminering och annan kränkande behandling är en förutsättning för, att genom förskolans verksamhet, förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Diskriminerings- och kränkningsärenden Med anledning av förändringarna i diskrimineringslagen och med syfte att ge ett ändamålsenligt stöd har blanketterna för anmälan och utredning reviderats under 17. Syftet är bland annat att informationen som lämnas i anmälan till förskolechef, anmälan till huvudman och utredning ska bli mer likvärdig mellan förskoleenheterna, samt att all hantering av misstänkta fall av diskriminering och annan kränkande behandling ska hanteras så bra som möjligt. Revideringen innebär också att förvaltningen kommer att få statistiskt underlag om vilken personalkategori som är aktör i händelser som misstänks utgöra diskriminering eller annan kränkande behandling. Den informationen kan komma göra det möjligt att göra analyser som kan ligga till grund för riktade utbildningsinsatser i framtiden. De nya blanketterna började användas 18. Underlagen som ligger till grund för analysen består dels av ärenden om diskriminering och annan kränkande behandling som registrerats i förvaltningens diarium. Dels består den av registrerade klagomålsärenden i förvaltningens diarium som bedömts borde ha föranlett anmälan om diskriminering och annan kränkande behandling. Dessa skickas tillbaka till ansvarig förskolechef för vidare hantering som ärende om diskriminering eller annan kränkande behandling. 1 Trakasserier och sexuella trakasserier är en form av diskriminering. I denna rapport används samlingsbegreppet diskriminering fortsättningsvis. 3 Förskoleförvaltningen

4 I maj och juni 17 diskuterade samtliga förskolechefer i utbildningsområdenas ledningsgrupper Rapport om diskriminerings- och kränkningsärenden, 16. Förskolechefernas diskussioner och slutsattser ligger också till grund för analyser i denna rapport. Förvaltningsövergripande utveckling Sedan 13, då förvaltningen startade, har utbildningsinsatser genomförts och processen för anmälningsförfarandet förtydligats inklusive framtagna blanketter för anmälningar och utredningar vid misstanke om diskriminering och annan kränkande behandling. Sedan dess har antalet registrerade ärenden ökat. Jämfört med 15 har antalet anmälningar ökat med nära 1 % och sedan 16 med 42 %. Det är förvaltningens bedömning att ökningen är positiv och att den är en indikation på att mörkertalet, det vill säga antalet händelser som borde föranlett anmälan och utredning om diskriminering och annan kränkande behandling men inte gjort det, minskar. Ett sätt att studera mörkertalet är att granska klagomålsärendena. Under 17 års granskning av klagomålsärendena har 6 ärenden totalt bedömts inte ha lett till anmälan om diskriminering eller annan kränkande behandling trots att de borde. Föregående år, 16, var motsvarande antal 74 klagomålsärenden. Andelen klagomål som efter granskning bedömts borde ha lett till anmälan om diskriminering och annan kränkande behandling har alltså minskat. Från 39,5 % hösten 16 till 21 % hösten 17. Antalet anmälningar om diskriminering och kränkande behandling uppgick under 17 totalt till 8 stycken. Antalet klagomål som efter granskning bedömts borde ha lett till anmälan om diskriminering och annan kränkande behandling men inte gjort det uppgick till 6 stycken vilket utgör 22 % av antalet dokumenterade händelser om diskriminering och kränkande behandling på förskoleförvaltningen i Malmö stad. Det totala antalet fall av misstanke om diskriminering och kränkande behandling under 17 är alltså 268 stycken. Under förskolechefernas diskussioner framhålls flera framgångsfaktorer som kan ha bidragit till ökningen. Utöver utbildning och förtydligad process för anmälning och utredning lyfts tillit mellan kollegor fram. Omorganisationen med införande av biträdande förskolechefer beskrivs som positiv på lång sikt. Kontinuitet i arbetslagen, med nära ledarskap och tydlig och väl känd ansvarsfördelning kan beskrivas som centrala framgångsfaktorer i det åtgärdande arbetet vid misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling. 4 Förskoleförvaltningen

5 Antal anmälningar om kränkande behandling Antal Figur 1 Antal anmälda ärenden om diskriminering eller kränkande behandling. avser första halvår och höst avser andra halvår. Under 15 och 16 har förvaltningen kunnat se en säsongsvariation med fler registrerade anmälningar på våren än på hösten. Säsongsvariationen är med största sannolikhet ett resultat av flera samverkande orsaker där variationen av barnens ålder, hur länge de gått på förskolan, antalet inskrivna barn, ökad arbetsbelastning och semester är centrala. Säsongsvariationen kan också ha haft mer tillfälliga anledningar så som utbildningsinsatser och omorganisationer. I och med ökningen av antalet ärenden under hösten 17 har trenden med säsongsvariation avbrutits, men det finns ännu ingen anledning att anta att arbetsbelastning, antalet inskrivna barn etc. slutat påverkar antalet fall av diskriminering och kränkande behandling. Antal barn på förskolan Malmö stad har cirka 17 barn inskrivna i kommunal förskoleverksamhet. Det totala antalet inskrivna barn i förskolan varierar med ungefär 1 % över året och antalet barn i förskolorna är generellt högre på våren än på hösten. Det medför att arbetsbelastningen ökar vilket skulle kunna vara en delförklaring till att fall av diskriminering och annan kränkande behandling ökar. Att det absoluta antalet barn i förskolan ökar under våren kan också i sig utgöra en anledning till att antalet fall av diskriminering och annan kränkande behandling ökar på våren. Under juli och augusti är det generellt sett färre barn i förskola på grund av semester vilket också skulle kunna vara en bidragande orsak till att det görs färre anmälningar under hösten, det vill säga andra halvåret. Under våren är barnen äldre än under hösten då en årskull precis gått över till förskoleklass. Utifrån antagandet att fler händelser bedöms utgöra fall av bristande tillsyn bland yngre barn, kan det leda till att fler händelser bedöms som fall av diskriminering eller kränkande behandling under våren. Å andra sidan är omsättningern i barngrupperna många gånger mindre och sammansatta med större kontinuitet under våren så indikationerna är inte helt samstämmiga. 5 Förskoleförvaltningen

6 Om dessa antaganden är korrekta så kan det fortfarande finnas anledning att uppmärksamma den ökade risken för diskriminering och kränkande behandling som ökad arbetsbelastning kan medföra under våren. I jämförelse med grundskolan som har 8,6 ärenden per 1 elever per år 2 har förskoleförvaltningen få registrerade ärenden. Under förutsättning att förskolan har 17 inskrivna barn per helår så uppgår motsvarande siffra till 1,6 ärenden per 1 barn per år. dnadshavarnas och personalens anmälningsbenägenhet Under de senaste åren har omkring 5-7 % av alla anmälningar om diskriminering och kränkande behandling initierats av vårdnadshavare. Anmälningarna initierade av personal är lägre, 1-4 % under de senaste åren, men det finns anledning att anta att så länge anmälningarna ökar indikerar det att personalen blir bättre på att upprätta anmälan efter klagomål om diskriminering eller annan kränkande behandling som lämnas in av vårdnadshavare. Utifrån ett resonemang om att ökningen av antalet anmälningar är positivt och indikerar ett minskat mörkertal kan den stigande trenden delvis förklaras med hänvisning till de utbildningar och förbättrade rapporteringsverktyg som genomförts och implementerats under våren 15 och våren Antal anmälningar initierade av vårdnadshavare respektive personal dnadshavare Personal Linjär (dnadshavare) Linjär (Personal) Figur 2 Antal anmälda ärenden om diskriminering eller kränkande behandling per initierare. avser första halvår och höst avser andra halvår. Med hänvisning till underlagen för direktörsdialogerna hösten 17 menar Lägesbedömningen 17 att enskilda medarbetares bemötande gentemot såväl vårdnadshavare som barn är i behov av utveckling. Målsättningen är att ha ett så lågt mörkertal av oanmälda ärenden av diskriminering eller kränkande behandling som möjligt. 2 Grunskoleförvaltningens kvalitetsrapport 17 6 Förskoleförvaltningen

7 Kränkningarnas art och barnen som utsätts Under 17 och under samtliga mätningar innan dess med undantag för hösten 16 anmäldes fler händelser där pojkar misstänktes vara utsatta för diskriminering eller annan kränkande behandling än händelser där flickor misstänktes vara utsatta. Det kan hänga samman med vilken typ av kränkningar som anmäls och som bedöms som allvarliga nog att leda till anmälan. Det är vanligare att fysiska kränkningar så som slag, knuffar och sparkar anmäls än verbala kränkningar vilket skulle kunna påverka flickor och pojkar olika på ett sätt som skulle innebära bristande likvärdighet. Ett sådant antagande kan få stöd, till exempel från Gun-Marie Frånberg på Umeås universitet som i antologin Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar 3 utgiven av Skolverket menar att flickor oftare utsätts för social mobbing än pojkar och att den typen av kränkning tenderar att osynliggöras. Det ska poängteras att studierna är genomförda i skolan men kan vara värda att beakta givet det statistiska utfallet. Av 268 anmälningar är det endast i 15 fall som anmälningarna utreds som diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier. 1 av dessa rör sexuella trakasserier varav 7 mellan barn, 2 saknar uppgift och 1 utredning gällande en medarbetare. I endast 2 fall rör anmälningarna trakasserier, det vill säga ett aggerande som med koppling till någon eller några av diskrimineringsgrunderna 4 kränker ett barns värdighet. Antal anmälningar per typ av kränkning Fysisk Verbal Linjär (Fysisk) Linjär (Verbal) Figur 3 Antal anmälda ärenden om diskriminering eller kränkande behandling per typ. avser första halvår och höst avser andra halvår. Andelen anmälningar om händelser med verbala kränkningar ökar men har inte utgjort mer än 3 % sedan hösten 15 och utgör hösten % av det totala antalet anmälningar. Under 17 är en majoritet av anmälningarna om diskriminering eller annan kränkande behandling initierade av vårdnadshavare, Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 7 Förskoleförvaltningen

8 där händelsen avser personal som uppges ha utsatt barn för någon form av fysisk kränkning varav en majoritet av barnen varit pojkar. I bilaga 2 och 3 redovisas en sammanställningar av hur samtliga anmälningar fördelat sig avseende vem som anmält, vem som uppges ha utsatt den drabbade, vem som drabbats och om det rör sig om en fysisk eller verbal situation samt kön. Utbildningsområdenas utveckling Under 17 har antalet anmälningar ökat inom samtliga utbildningsområden. Under våren 16 genomförde förvaltningen en organisationsutveckling med bland annat införande av biträdande förskolechefer och förste förskollärare. En av anledningarna till det var att skapa en mer verksamhetsnära pedagogisk ledning. I kombination med utbildningsinsatser och ett särskilt fokus på anmälan om diskriminering och annan kränkande behandling i ledningsgrupperna kan det antas bidragit till ökningen. Utbildningsområde Innerstaden Norr Söder Väster Öster Totalt Figur 4 Antal anmälda ärenden om diskriminering eller kränkande behandling per utbildningsområde. avser första halvår och höst avser andra halvår. Andelen klagomål som efter granskning bedömts borde ha lett till anmälan om diskriminering och annan kränkande behandling har minskat från 39,5 % hösten 16 till 21 % hösten 17. Utbildningsområde Innerstadens andel är 19 %, Norrs 24 %, Söders 22 %, Västers 28 %, och Östers 16 % under 17. Antal anmälningar Kränkningar 17 Klagomål Innerstaden Norr Söder Väster Öster Figur 5 Antal anmälda ärenden om diskriminering eller kränkande behandling respektive klagomålsärenden som borde lett till anmälan om diskriminering och kränkande behandling men inte gjort det. 8 Förskoleförvaltningen

9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 17 förändrades diskrimineringslagen vilket bland annat innebär att varje förskola löpande ska dokumentera aktiva åtgärder mot diskriminering. I samband med detta tog förvaltningen fram en mall för plan mot diskriminering och kränkande behandling. Av förskoleförvaltningens cirka 25 förskolor har 6 förskolor upprättat eller reviderat sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. 185 av dessa är beslutade av förskolechef i enlighet med delegationsordningen och 158 är återrapporterade till nämnd. Under 17 har 25 slumpmässigt utvalda förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling granskats. Granskningarna har gjorts utifrån en checklista baserad på skollagens 6:e kapitel och diskrimineringslagen. Enligt skollagens 6:e kapitel ska en plan mot kränkande behandling innehålla uppföljning, kartläggning och analys, mål och åtgärder, dokumenterad delaktighet samt dokumenterade rutiner för det åtgärdande arbetet. Enligt diskrimineringslagen ska dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering innehålla kartläggning och analys samt mål och åtgärder av samtliga diskrimineringsgrunder, dokumenterad delaktighet, dokumenterade rutiner för det åtgärdande arbetet och för arbetet mot sexuella trakasserier. Stickprovskontrollen visar att flera planer saknar ett eller flera lagstadgade moment som plan mot kränkande behandling samt dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering ska innehålla. I förhållande till lagen är planerna generellt sett bättre i de delar som avser skollagens 6:e kapitel än i de delar som avser diskrimineringslagen. Detta kan antas bero på att diskrimineringslagen förändrades 17. Totalt 5 av de 25 granskade planerna uppfyllde samtliga moment enligt skollagens 6:e kapitel och diskrimineringslagen Figur 6 Antal planer som uppfyller kraven i skollagens kap. 6 (Totalt 25 planer i slumpmässigt urval) Uppföljning Kartläggning och analys Mål och åtgärder Delaktighet Rutiner (åtgärdande) 9 Förskoleförvaltningen

10 Kartläggning och analys (samtliga grunder) Antal planer som uppfyller kraven i diskrimineringslagen (Totalt 25 planer i slumpmässigt urval) Mål och åtgärder (samtliga grunder) Delaktighet Rutiner (sexuella trakaserrier) Rutiner (åtgärdande) Figur 7 Antalet planer mot diskriminering och kränkande behandling och den lilla stickprovskontrollen indikerar att det finns utvecklingsbehov inom området. Förvaltningen har under 17, och med anledning av förändringar i diskrimineringslagen, initierat ett arbete för att utveckla stödmaterialet samt genomföra workshops knutna till planerna. 1 Förskoleförvaltningen

11 Sammanfattning och slutsatser Antalet anmälningar ökar stadigt vilket kan antas innebära att mörkertalet minskar och fler händelser som utgör diskriminering eller annan kränkande behandling anmäls och utreds. Under 17 har 268 ärenden om diskriminering och annan kränkande behandling registrerats. Jämfört med 15 har antalet anmälningar ökat med nära 1 % och sedan 16 med 42 %. De främsta anledningarna till den generella ökningen kan antas vara kontinuitet i arbetslagen, nära ledarskap och tydlig ansvarsfördelning i samband med organisationsutvecklingen 16 samt ökad kunskapsnivå och förankrat värdegrundsarbete till följd av utbildningsinsatser. De senaste åren har det förekommit en säsongsvariation som inneburit fler anmälningar på våren än på hösten. Det kan antas indikera ett samband mellan ökad arbetsbelastning och ett ökat antal anmälningar om diskriminering och annan kränkande behandling. Antalet anmälningar kan också antas påverkas av barnens ålder och tid på förskolan. Majoriteten av upprättade ärenden är händelser där en personal kränker en pojke fysiskt, och anmälan initieras av en vårdnadshavare. En mycket låg andel ärenden rör trakasserier eller verbala kränkningar vilket kan ha samband med den generellt sett lägre andelen anmälningar om diskriminering och kränkande behandling där flickor misstänks blivit utsatta. Två antaganden är alltså att mörkertalet gällande trakasserier och verbala kränkningar är större än gällande fysiska kränkningar och att det kan antas påverka flickor i högre grad än pojkar. En majoritet av förskoleenheterna har upprättat planer mot diskriminering och annan kränkande behandling men bara 158 har beslutat och återrapporterat till nämnd i enlighet med delegationsordningen. Enligt den stickprovskontroll som genomförts är det bara % som uppfyller samtliga moment i enlighet med skollagens 6:e kapitel och diskrimineringslagen. Med anledning av förändringarna i diskrimineringslagen har förskoleförvaltningen tagit fram stödmaterial för arbetet med Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling, planerat för en workshop om arbetet med planen samt reviderat blanketterna för anmälan till förskolechef och huvudman samt utredning vid misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling. Syfte med workshoppen är att stärka kompetensen kring det förebyggande och främjande arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling och öka deltagarnas förmåga att stötta sina kollegor i det arbetet. Därtill har förvaltningen i sammarbete med Stockholms universitet och Christian Eidevald, docent i didaktik, genomfört en studie av förvaltningens arbete mot sexuella trakasserier. I den lyfts bland annat behov av att stärka och sprida metoder för kartläggning i det förebyggande och främjande arbetet. Studien och planerade workshops kommer att ligga till grund för revidering av mallar och övrigt stöd i det förebyggande och främjande arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling. I maj 18 kommer föreliggande rapport utgöra underlag för direktörsdialog med respektive utbildningschef. Detta då resultatet av stickprovskontrollen av Plan mot diskriminering och kränkande behandling inte är acceptabelt. 11 Förskoleförvaltningen

12 Förvaltningens arbete kommer att återrapporteras till nämnd i oktober samband med muntlig rapport om diskriminering och kränkande behandling. 12 Förskoleförvaltningen

13 Bilaga 1 Rättslig reglering Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling regleras i två lagar, 6 kap skollagen och diskrimineringslagen. Enligt 1 kap. 4 diskirmineringslagen avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse, 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1 5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (14:958). Enligt 6 kap 3 skollagen avses med kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (8:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Enligt 6 kap 8 skollagen (1:8) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. 13 Förskoleförvaltningen

14 Från och med första januari 17 ändrades diskrimineringslagens vilket innebar att utbildningsanordnaren, enligt 3 kap. 2 diskrimineringslagen (16:828) ska bedriva ett arbete med aktiva åtgärder. Enligt 6 kap 9 skollagen och 2 kap 5 diskrimineringslagen råder förbud för personal inom förskolan att utsätta ett barn för kränkande behandling eller diskriminering. Enligt 6 kap. 1 skollagen och 2 kap. 7 diskrimineringslagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Enligt 6 kap 1 skollagen är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. 14 Förskoleförvaltningen

15 Bilaga 2 Sammanställning tabeller Anmälare dnadshavare Personal Kvalitetsstödjare Annan Totalt Vem har kränkt Personal Annat barn Praktikant/ Oklart Barnets kön Pojkar Flickor Grupp/ kön okänt Typ av kränkning Fysisk Verbal Både fysisk och verbal Diskriminering/trakasserier iu. iu. iu. iu. iu. 15 Oklart Anmälare dnadshavare Personal Kvalitetsstödjare Annan Totalt Vem har kränkt Personal Annat barn Både personal och barn Praktikant/ Oklart Barnets kön Pojkar Flickor Grupp/ kön okänt Typ av kränkning Fysisk Verbal Både fysisk och verbal Diskriminering/trakasserier Oklart Förskoleförvaltningen

16 Bilaga 3 Sammanställda diagram Antal anmälningar om kränkande behandling 8 6 Antal Antal anmälningar initierade av vårdnadshavare respektive personal dnadshavare 4 Personal Linjär (dnadshavare) Linjär (Personal) Antal anmälningar per typ av kränkning Fysisk Verbal Linjär (Fysisk) Linjär (Verbal) Förskoleförvaltningen

17 Antal anmälningar av kränkningar där personal repektive barn är aktör Personal Barn Linjär (Personal) Linjär (Barn) Kön (utsatt) Pojkar Flickor Grupp/ kön okänt * 16* Antal anmälningar Kränkningar 17 Klagomål Innerstaden Norr Söder Väster Öster 17 Förskoleförvaltningen