Aktualiseringar till socialtjänsten

Transkript

1 Aktualiseringar till socialtjänsten En kartläggning av aktualiseringar till den sociala barn- och ungdomsvården i Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn Jeanette Olsson och Malin Isaksson Augusti 2018

2 FoU i Väst/GR FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg E-post: fou@grkom.se Webbplats:

3 Sammanfattning IFO chefsnätverket i Göteborgsregionen har uppmärksammat att antalet aktualiseringar till den sociala barn och ungdomsvården ökat stadigt de senaste åren. Nätverket tog därför initiativ till denna kartläggning som omfattar åtta kommuner i regionen: Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och samtliga stadsdelar i Göteborg. I rapporten undersöks aktualiseringar till den sociala barn och ungdomsvården i de åtta kommunerna under 2017 utifrån följande variabler: aktualiseringstyp, barnets/ungdomens kön och födelseår, vem som aktualiserar, orsak till aktualiseringen samt om man fattar beslut om att inleda utredning eller ej. Enligt Socialstyrelsen består aktualiseringar av ansökningar, anmälningar och information på annat sätt. Den största andelen av samtliga aktualiseringar i studien utgörs av anmälningar (80%). Av kartläggningen framgår att de flesta aktualiseringar sker när barnet är i åldern år. När det gäller kön finns vissa skillnader vad gäller aktualiseringar. Totalt sett är andelen flickor 38% och andelen pojkar 62%. I de medverkande kommunerna i Göteborgsregionen blev 8,1% av alla barn och unga 0 20 år (i de sex kommuner som hade data på detta) aktualiserade till socialtjänsten under år Studien visar att det har skett en kraftig ökning (73%) av antalet aktualiseringar och antalet barn som blir aktualiserade till socialtjänsten vid en jämförelse av åren 2014 till De som främst anmäler oro för barn och unga till socialtjänsten är enligt den här rapporten polis (21%), skola och förskola (21%) samt hälso och sjukvård (16%). Den vanligaste orsaken är bristande omsorg. Majoriteten av ansökningarna görs av barnet eller den unge själv (58%), vårdnadshavare står för en tredjedel av ansökningarna (34%) och övriga 8%. Den vanligaste orsaken till ansökningar är oro för barnet eller övrigt (63%). Totalt är 3,5% av alla aktualiseringar en begäran om yttrande eller upplysning. Det är framför allt polisen som begär in yttrande (45%). Sammantaget i kommunerna i studien väljer man att inte inleda utredning vid 36% av alla aktualiseringar. Det skiljer mellan olika aktualiseringstyper i vilken utsträckning som utredning inte inleds, alternativt inleds eller tillförs befintligt ärende. Vad gäller ansökningar och begäran om yttrande och upplysning inleds utredning eller tillförs befintligt ärende i stort sett alltid. Vad gäller anmälningar så väljer man att inte inleda utredning vid 43% av aktualiseringarna. Det skiljer mellan olika kommuner och stadsdelar i vilken utsträckning som utredning inleds eller inte. I rapporten görs jämförelser med Gävleborgsregionen, som under flera års tid har sammanställt uppgifter om aktualiseringar till den sociala barn och ungdomsvården. Dessa jämförelser visar bland annat att det är en mindre andel av barn och unga som blir aktualiserade i sex av kommunerna i Göteborgsregionen (8,1%) år 2017, jämfört med Gävleborgsregionen (10,7%). Ökningen av aktualiseringar under åren har däremot varit kraftigare i kommunerna i Göteborgsregionen jämfört med Gävleborgsregionen. I båda regionerna är det alltså en betydande andel av alla barn och unga som blir aktualiserade till socialtjänsten under ett år. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod och genomförande... 4 Begreppslista... 6 Resultat... 8 Aktualiseringar till socialtjänsten... 8 Förändringar av antalet aktualiseringar över tid Ålder Kön Antal barn som blivit aktualiserade Antal aktualiserade barn i förhållande till folkmängd Anmälningar Ansökningar Begäran om yttrande eller upplysning Avslutstyp Diskussion Referenser Bilaga Vem som aktualiserar till socialtjänsten Orsaker till aktualiseringarna Ensamkommande barn

5 Bakgrund IFO chefsnätverket inom Göteborgsregionen har uppmärksammat att antalet aktualiseringar till den sociala barn och ungdomsvården ökat stadigt de senaste åren. De ville därför göra en fördjupad analys. I hela landet finns en trend av ett ökat antal orosanmälningar till socialtjänsten. Möjliga förklaringar som ofta nämns är att det numera är fler personer som anmäler misstanke om att barn far illa på grund av att det utsätts för våld, vilket i sin tur kan bero på en skärpt lagstiftning år En annan möjlig förklaring är ett utvecklat samarbete mellan socialtjänst och exempelvis skola och polis. Ytterligare skäl kan vara den ökade uppmärksamheten kring barn som utsatts för våld. Det finns inte någon nationell statistik över antalet anmälningar och andra aktualiseringar till socialtjänsten, och inte heller några studier angående orsaker till det ökande antalet aktualiseringar. Detta innebär att det finns ett behov av ytterligare kunskap och systematisk uppföljning. Syfte Syftet med uppdraget var att FoU i Väst skulle arbeta fram en enhetlig struktur för kommunerna i Göteborgsregionen att använda vid rapportering av uppgifter som är relevanta för att spegla utvecklingen och situationen när det gäller aktualiseringar till den sociala barnoch ungdomsvården. Strukturen ska möjliggöra en analys med långsiktig bärighet. Nätverket önskade också att FoU i Väst skulle ta fram en rapport där det senaste årets data finns sammanställda och analyserade. Rapporten ska bilda ett underlag för utveckling av den sociala barn och ungdomsvården. Metod och genomförande Projektet startade i december 2017 och slutfördes i maj Samtliga stadsdelar i Göteborg, samt Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn valde att delta i projektet. Jeanette Olsson, forskare, och Malin Isaksson, projektassistent, vid FoU i Väst fick i uppdrag att genomföra projektet i samverkan med de deltagande kommunerna. En arbetsgrupp formades med personer från samtliga deltagande kommuner. Från de flesta kommuner deltog både en person som arbetade som systemansvarig och en person som antingen var verksamhetsutvecklare eller arbetade direkt i den sociala barn och ungdomsvården. Arbetet började med en genomgång av de aktualiseringsvariabler och svarsalternativ som finns i BBIC samt en rapport från Gävleborgsregionen (Åsbrink, 2017). Gävleborgsregionen har sedan 2008 sammanställt statistik avseende aktualiseringar till socialtjänsten för de tio kommunerna i Gävleborg. Per Åsbrink författade den senaste rapporten som jämförde aktualiseringarna i Gävleborg åren Vi kontaktade Per Åsbrink för att diskutera metodologiska överväganden. Gävleborgsregionen har valt att ta ut all information från kommunernas IT system, vilket underlättar hanteringen. Eftersom deras erfarenheter var att det har fungerat väl, bestämde vi oss för att använda en liknande metod. Den stora skillnaden var att alla kommuner i Gävleborg hade samma variabler och svarsalternativ, medan det i 4

6 de åtta GR kommunerna i studien skilde sig åt. Det finns dock tillräckligt stora likheter i materialet för att det ska vara möjligt att jämföra de båda regionerna, vilket görs i det avslutande kapitlet. I december kontaktades samtliga deltagande kommuner för att vi skulle få information om vilka IT system, aktualiseringsvariabler, samt svarsalternativ de använder. De flesta kommuner i studien använder Treserva (Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum och Partille). Alingsås har Procapita, Tjörn har Magna Cura och Mölndal har Viva. Under januari och början av februari träffade vi samtliga kommuner för att gå igenom deras nuvarande variabler och svarsalternativ. Det visade sig att variablerna som användes i de olika kommunerna var likartade, medan svarsalternativen skilde sig åt. Framför allt fanns det stora skillnader när det gäller antalet svarsalternativ. IT systemens skilda strukturer gör att aktualiseringar kan registreras i olika många steg, vilket bidrar till olikheter i svarsalternativen. Utifrån denna information tog vi fram en variabelstruktur för vår analys som vi presenterade på ett möte den 15 mars där samtliga kommuner deltog. Vi diskuterade också frågor som fortfarande var oklara och enades om svarsalternativ för varje variabel. Dessutom diskuterades vilken typ av analyser som önskades från kommunerna. Avvägningar har fått göras mellan överskådlighet och precision i analysen. Detta innebar att en del av kommunernas svarsalternativ slogs ihop till mer övergripande svarsalternativ. Trots detta finns i den här rapporten betydligt fler alternativ jämfört med svarsalternativen i BBIC och Gävleborgsrapporterna. Detta beror på att de olika kommunerna arbetat fram detaljerade svarsalternativ utifrån sina behov. Därför har ytterligare sammanslagningar gjorts i de jämförande analyserna, medan de mer specifika svarsalternativen återfinns i bilagan. Variablerna som används i denna rapport är: aktualiseringstyp barnets/ungdomens kön och födelseår vem som aktualiserar orsak till aktualiseringen beslut om att inleda utredning eller ej Dessa variabler är desamma som återfinns i BBIC och Gävleborgsrapporterna. Nästa steg var att samtliga kommuner skulle ta fram denna data från sina system och skicka dem till oss i Excelformat. Denna data var helt anonymiserad. Därefter kodades materialet och importerades till statistikprogrammet SPSS (IBM SPSS Statistics 25). Samtliga kommuner har kunnat lämna information för 2017 utifrån variablerna ovan. De flesta kommuner har också kunnat lämna information om det antal barn som blivit aktualiserade. En del barn blir aktualiserade flera gånger. Det är därför intressant att kunna se både hur många aktualiseringar som gjorts samt hur många barn som blivit aktualiserade. Vissa system har inte kunnat ge information om antalet barn, denna information finns därför inte för Tjörn och Mölndal. Dessutom har kommunerna skickat in data om antal aktualiseringar (och i flertalet kommuner även antal barn som blivit aktualiserade) för åren 2014 till 2016, vilket innebär att det går att jämföra både över tid och mellan kommuner. De ensamkommande barn som blev anvisade till kommunerna under åren 2014 till 2017 har i vissa kommuner inte tagits in i statistiken om aktualiseringar som rör barn eftersom de har varit organiserade separat. Däremot redovisas de eventuella orosanmälningar som gjorts i 5

7 statistiken. För att få en så jämförbar statistik som möjligt redovisas därför inte anvisningar för ensamkommande barn, förutom vad gäller Tjörn, där det inte har varit möjligt att separera ut dem. För att få en bild över hur stor andel ensamkommande barn som anvisats till kommunerna hänvisas till Migrationsverkets statistik, se bilaga. Den ger en bild över förändringen från 2014 till De möjliga svagheterna i studien finns i flera led. Dels har kommunerna olika svarsalternativ i sina system, vilket innebär att det finns en risk att materialet inte är helt jämförbart mellan olika kommuner. Dessutom finns det inte manualer i kommunerna för socialsekreterarna och andra som rapporterar in data, vilket innebär att det finns en risk att olika personer tolkar svarsalternativen på olika sätt. Även om flera är självförklarande finns det andra där det är troligt att olika personer kan göra olika tolkningar, framför allt vad gäller orsakskoderna. En svårighet är också att IT systemen endast accepterar att en orsakskod matas in, detta trots att det ofta finns flera orsaker till en aktualisering. Det finns också en risk att det blir fel när överföring sker från Excelfilerna till SPSS, speciellt under kodningsprocessen. Då vi har varit två personer som har varit ansvariga för studien har vi kvalitetsgranskat varandras arbete för att minimera risker för fel. I nästa kapitel presenteras resultaten från kommunerna. Göteborg redovisas på stadsdelsnivå. En del tabeller ligger i bilagan i slutet av rapporten. I texten hänvisas till dessa tabeller. I den avslutande diskussionen analyseras resultaten och de jämförs även med Gävleborgregionen, som också har publicerat resultaten från 2017 (Åsbrink, 2018). Begreppslista Socialstyrelsen utgår från en processmodell, se nedan, där den här studien berör det första ledet. Definitionerna nedan är hämtade från Socialstyrelsen (2014). Aktualisera Aktivitet där ansökan/begäran från enskild, anmälan eller information på annat sätt initierar processen hos nämnden. Vid anmälan eller annat sätt inleds en förhandsbedömning som avslutas med ett beslut om att inleda en utredning eller ej. Det finns inga dokumentationskrav på förhandsbedömningen om beslutet är att ej inleda utredning. Anmälan Definition: meddelande i vilket någon eller något anmäls. Anmälan inom vård och omsorg görs enligt bestämmelser i lag eller förordning. Ansökan om bistånd Definition: begäran till ansvarig nämnd om stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen. En ansökan om bistånd innebär att det hos nämnden uppkommer ett ärende. En ansökan om bistånd kan vara skriftlig eller muntlig. Den kan framställas av den enskilde själv eller av hans eller hennes legala företrädare. 6

8 Utreda Information på annat sätt Aktualisering genom information på annat sätt än genom en anmälan, ansökan eller begäran, om en omständighet som kan föranleda en åtgärd från nämnden. Aktivitet där nämnden utreder behov av och rätt till insatser för att uppnå måltillstånd. I det här steget ingår att inhämta samtycke, ta behövliga kontakter under utredningen, hämta in uppgifter samt kommunicera och samverka. 7

9 Resultat Aktualiseringar till socialtjänsten I detta avsnitt redovisas de aktualiseringar som gjorts till socialtjänsten för barn och unga 0 20 år i de åtta medverkande kommunerna i Göteborgsregionen (Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn). Totalt sett gjordes aktualiseringar under 2017 i dessa kommuner. Enligt Socialstyrelsen (2014) består aktualiseringar av ansökningar, anmälningar, och information på annat sätt. Kommunerna har dock delat upp information på annat sätt i tre delar; begäran om yttrande, information på annat sätt samt övrigt. Ansökan; 12,8% Information på annat sätt; 7,5% Anmälan; 79,7% Figur 1. Typ av aktualiseringar för barn och unga 0 20 år i de åtta kommunerna år 2017, andel i procent. Den största andelen av samtliga aktualiseringar är anmälningar som utgör 80%. Andelen anmälningar skiljer sig en del mellan de olika kommunerna och stadsdelarna, från 68% i stadsdelarna Centrum och Majorna Linné i Göteborg till 89% i Mölndal. Andelen ansökningar var i snitt 13%, med lägst andel ansökningar i Kungälv (7%) och högst andel på Tjörn (24%). I tabell 1 återfinns information på kommun och stadsdelsnivå för antal och andel aktualiseringar under 2017, uppdelat på typ av aktualisering. 8

10 Tabell 1. Typ av aktualiseringar under år 2017, antal och andel, per kommun och stadsdel. Kommun / Stadsdel Anmälan Ansökan Alingsås Härryda Kungälv Lerum Mölndal Partille Tjörn Göteborg Angered Askim Frölunda Högsbo Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Yttrande/ Upplysning Info på annat sätt Övrigt Totalt % 11% 0% 6% 1% 100% % 14% 1% 2% 1% 100% % 7% 2% 5% 0% 100% % 8% 3% 2% 0% 100% % 11% 0% 0% 0% 100% % 10% 2% 0% 0% 100% % 24% 1% 0% 0% 100% % 13% 5% 3% 2% 100% % 10% 5% 4% 0% 100% % 15% 4% 1% 1% 100% % 14% 8% 4% 6% 100% % 18% 3% 2% 1% 100% % 13% 7% 2% 10% 100% % 20% 4% 1% 0% 100% % 9% 4% 6% 1% 100% % 10% 5% 2% 2% 100% % 20% 0% 2% 1% 100% % 11% 4% 4% 0% 100% 9

11 Förändringar av antalet aktualiseringar över tid I diagrammet nedan redovisas hur antalet aktualiseringar har förändrats från år 2014 till 2017 i de fem kommuner som har redovisat siffror för samtliga de åren (Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Göteborg), exklusive aktualiseringar som rör anvisning av ensamkommande. År 2014 är referensår och ökningen i antal aktualiseringar från 2014 till 2017 är 73% % 180% % % 120% Antal % 80% 60% % 20% 0 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Antal aktualiseringar Procentuell förändring, 2014 basår 100% 121% 154% 173% 0% Figur 2. Antal och procentuell ökning av aktualiseringar till socialtjänsten från år 2014 till 2017 i de fem kommuner som har redovisat siffror för samtliga år (Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Göteborg). Samtliga kommuner och stadsdelar har sett en ökning av antalet aktualiseringar från år 2014 till Lägst ökning har skett i Angered (40%) och högst i Centrum (152%). I en del av kommunerna har ökningen mellan 2016 och 2017 varit marginell och på Tjörn har det skett en minskning med 16%. 10

12 Tabell 2. Antal aktualiseringar i respektive kommun och stadsdelar från år 2014 till 2017, samt procentuell förändring mellan åren. Kommun / Stadsdel År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Förändring Förändring Förändring Alingsås % 8% Härryda % 11% 3% Kungälv % 19% 12% Lerum % Mölndal % 56% 32% Partille % 54% 2% Tjörn % 10% 16% Göteborg % 45% 13% Angered % 31% 7% Askim Frölunda Högsbo % 55% 36% Centrum % 89% 1% Lundby % 29% 7% Majorna Linné % 60% 39% Norra Hisingen % 69% 15% Västra Göteborg % 36% 9% Västra Hisingen % 46% 5% Örgryte Härlanda % 61% 10% Östra Göteborg % 30% 14% Ålder Antalet aktualiseringar varierar med barnens ålder. De flesta aktualiseringar sker i åldern år. Den genomsnittliga åldern på de barn som blir aktualiserade är 11,44 år Antal aktualiseringar Ålder i år Figur 3. Barnens ålder vid aktualisering år 2017 i samtliga åtta kommuner, antal. 11

13 Aktualiseringstyperna skiljer sig åt i olika åldersgrupper; andelen anmälningar är som högst i de lägsta åldrarna och andelen ansökningar ökar för varje åldersgrupp, se figur Antal aktualiseringar år 7 12 år år år Anmälan Ansökan Yttrande / Upplysning Info på annat sätt / Övrigt Figur 4. Antal aktualiseringar per typ och åldersgrupp år 2017, samtliga kommuner. Kön Det finns en viss könsskillnad vad gäller aktualiseringar. Totalt sett är andelen flickor 38% och andelen pojkar 62%. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är som lägst vad gäller anmälningar och som högst vad gäller begäran om yttrande eller upplysning, där fyra femtedelar är pojkar. 60% 69% 78% 63% 62% 40% 31% 22% 37% 38% Anmälan Ansökan Yttrande / Upplysning Info på annat sätt / Övrigt Totalt Andel flickor Andel pojkar Figur 5. Andelen flickor och pojkar per aktualiseringstyp, år

14 Andelen flickor och pojkar skiljer sig också åt i olika åldersgrupper. Skillnaden är som minst bland de yngsta barnen och i takt med att barnen blir äldre ökar andelen pojkar. Antal barn som blivit aktualiserade En del barn blir aktualiserade flera gånger. För att kunna förstå hur stor andel av barnen i kommunerna som har blivit aktualiserade till socialtjänsten visas nedan antalet barn som blivit aktualiserade under åren 2014 till 2017, och den procentuella ökningen mellan åren. I vissa kommuner har det varit svårt att få fram exakta siffror vad gäller antalet unika individer som blivit aktualiserade. Det gäller framför allt de kommuner som inte har IT systemet Treserva. För Tjörn och Mölndal är därför inte antal unika individer redovisade, då siffrorna är för osäkra. I diagrammet nedan visas den procentuella ökningen av antalet barn som blivit aktualiserade i de fyra kommuner som rapporterat in siffror för samtliga år (Härryda, Kungälv, Partille och Göteborg). Ökningen av antalet unika individer är 73% från år 2014 till år Antal aktualiserade barn År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Antal aktualiserade barn Procentuell förändring, 2014 basår 100% 133% 156% 173% 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Figur 6. Antal och procentuell förändring av unika barn som aktualiserats till socialtjänsten från år 2014 till 2017 i Göteborg, Härryda, Kungälv och Partille. Tabell 3 visar antalet unika individer som har aktualiserats per år från år 2014 till år 2017 i stadsdelarna och kommunerna, samt den procentuella ökningen per år. Den lägsta ökningen av antalet barn som blivit aktualiserade återfinns i Kungälv där ökningen under dessa år var 20% och den högsta ökningen finns i Partille, som har haft en ökning med 146% under dessa år. (Mölndal och Tjörn har inte kunnat ta ut statistik för antalet unika individer och är därför inte med i tabellen.) 13

15 Tabell 3. Antal unika individer som blev aktualiserade under i de deltagande kommunerna och stadsdelarna samt den procentuella ökningen mellan de olika åren. Kommun / Stadsdel År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Förändring Förändring Förändring Alingsås % 5% Härryda % 10% 3% Kungälv % 23% 13% Lerum % 9% Partille % 117% 11% Göteborg % 28% 11% Angered % 24% 7% Askim Frölunda Högsbo % 36% 36% Centrum % 36% 4% Lundby % 20% 8% Majorna Linné % 41% 33% Norra Hisingen % 34% 12% Västra Göteborg % 23% 7% Västra Hisingen % 40% 7% Örgryte Härlanda % 39% 10% Östra Göteborg % 12% 4% Antal aktualiserade barn i förhållande till folkmängd Andelen barn och unga 0 20 år som blev aktualiserade under år 2017 var 8,1% av samtliga invånare 0 20 år i de sex kommuner som har statistik över detta. Andelen skiljer sig mellan kommuner och stadsdelar och är som lägst i Lerum där 5,3% av barnen 0 20 år blev aktualiserade under år 2017, och som högst i Angered där 13,5% av barnen blev aktualiserade. Under år 2017 aktualiserades varje barn i snitt 1,8 gånger, och det var inte så stora variationer mellan de olika kommunerna (från 1,7 till 2,2 gånger). De flesta barn som blivit aktualiserade har dock blivit det en gång, vilket innebär att det finns barn som blivit aktualiserade betydligt flera gånger. Vid en mer detaljerad analys av Härrydas aktualiseringar visade det sig att 66% av barnen blivit aktualiserade en gång, 18% av barnen hade blivit aktualiserade två gånger och resterande 16% av barnen hade blivit aktualiserade mellan 3 och 13 gånger. År 2016 blev 7,5% av alla barn aktualiserade i de sex kommunerna, vilket innebär att andelen barn som blev aktualiserade ökade från år 2016 till

16 Tabell 4. Andelen barn och unga 0 20 år som blev aktualiserade i förhållande till folkmängd, samt medelvärde av antalet aktualiseringar per aktualiserad individ, år Kommun/Stadsdel Antal personer 0 20 år i respektive kommun och stadsdel Antal aktualiserade barn och unga Andel aktualiserade personer 0 20 år av samtliga individer 0 20 år, i procent Medelvärde antal aktualiseringar per individ Alingsås ,5 2,2 Härryda ,1 1,7 Kungälv ,9 1,9 Lerum ,3 1,9 Partille ,4 1,8 Göteborg ,0 1,8 Angered ,5 1,7 Askim Frölunda Högsbo ,6 1,8 Centrum ,6 1,9 Lundby ,4 2,0 Majorna Linné ,7 1,8 Norra Hisingen ,1 1,9 Västra Göteborg ,2 1,8 Västra Hisingen ,5 1,7 Örgryte Härlanda ,3 1,9 Östra Göteborg ,4 1,9 TOTALT ,1 1,8 15

17 Anmälningar Åtta av tio aktualiseringar i de medverkande kommunerna är anmälningar. Nedan redovisas vilka som anmäler och vilken huvudorsak som angetts. Vem som anmäler De som främst anmäler oro för barn och unga till socialtjänsten är polis (21%), skola och förskola (21%) samt hälso och sjukvård (16%), se figur 7. Polis Skola o förskola 21,2% 20,8% Hälso och sjukvård 16,3% Egna iakttagelser inom socialtjänsten Privatperson 9,1% 11,3% Anhörig Övrigt Annan kommun/sdf Vårdnadshavare Myndigheter Barnet/den unge Domstol/åklagare 4,9% 4,9% 4,3% 3,6% 3,0% 0,6% 0,1% Figur 7. Vilka som anmäler oro för barn och unga till socialtjänsten, år

18 10% 15% 9% 15% 4% 15% 14% 8% 7% 21% 8% 7% 18% 13% 13% 21% 19% 14% 17% 13% 5% 17% 6% 8% 17% 15% 10% 10% 5% 20% 18% 6% 8% 16% 23% 16% 32% 7% 10% 15% 18% 5% 10% 16% 8% 7% 17% 7% 9% 11% 11% 15% 16% 17% 27% 18% 18% 22% 19% 27% 19% 17% 18% 21% 20% 17% 18% 22% 18% 24% 21% 27% 21% 22% 20% 16% 19% 23% 19% 22% 21% 22% 20% 11% 10% 25% 24% 20% 20% 21% Polis Hälso och sjukvård Annan privatperson (anonym eller namngiven) Övrigt Vårdnadshavare Barnet/den unge Skola (inkl förskola, skola, elevhälsa) Egna iakttagelser/info från annan i nämnden Anhörig Annan kommun/sdf Myndigheter Domstol/åklagare Figur 8. Vilka som anmäler till socialtjänsten i respektive stadsdel och kommun, år Figur 8 visar vem som anmäler i de olika stadsdelarna och kommunerna, vilket delvis skiljer sig år. Tjörn skiljer sig mest från de övriga kommunerna då Tjörn har en betydligt mindre andel anmälningar från polis och skola än andra kommuner, och en högre andel privatpersoner som anmäler. 17

19 Orsaker till anmälningarna Den huvudorsak som hade kodats oftast för anmälningarna var bristande omsorg. I det ingår även oro för föräldrars eventuella missbruk, kriminalitet och psykiska hälsa. Den näst vanligaste orsaken är oro för barnet eller övrigt. Då en så stor andel av orsakerna är kodade i dessa allmänt hållna koder så är det svårt att dra några slutsatser om vilken typ av svårigheter som barnen oftast hade när anmälan gjordes. Det är också svårt för anmälare att veta i detalj vilja svårigheter barnet har. Dessutom kan endast en orsak registreras i systemet, även i komplexa fall. Bristande omsorg 28% Oro för barnet / Övrigt 22% Våld i familjen 11% Brottslighet hos barnet/den unge Relationsproblem Beteendeproblem hos barnet/den unge Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet/den unge Skolsociala problem Missbruk hos barnet/den unge Psykisk ohälsa hos barnet/den unge 7% 6% 6% 6% 5% 5% 4% Sexuella övergrepp mot barnet/den unge Hedersrelaterad problematik 1% 0,5% Figur 9. Huvudorsak till orosanmälan till socialtjänsten år

20 Ansökningar I de medverkande kommunerna består cirka 13% av aktualiseringarna år 2017 av ansökningar. Nedan visas vilka som ansöker och vad som är huvudorsaken till ansökan. Vilka som ansöker Majoriteten av ansökningarna görs av barnet eller den unge själv (58%), vårdnadshavare står för en tredjedel av ansökningarna (34%) och övriga 8%. Det skiljer sig i hög grad mellan olika kommuner och stadsdelar i vilken utsträckning barnet/den unge själv ansöker. Lägst andel finns i Lerum där 12% av ansökningarna görs av barnet/den unge, och högst andel finns i Västra Göteborg där 74% av ansökningarna görs av barnet/den unge. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Barnet/den unge Vårdnadshavare Övrigt Figur 10. Vilka som ansöker i respektive kommun och stadsdel, år

21 Orsaker till ansökningar Den vanligaste orsaken till ansökningar är oro för barnet eller övrigt (63%). Oro för barnet / Övrigt 63% Rådgivning/stöd/behandling Psykisk ohälsa hos barnet/den unge Bristande omsorg Relationsproblem Beteendeproblem hos barnet/den unge Skolsociala problem Missbruk hos barnet/den unge Våld i familjen Brottslighet hos barnet/den unge Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet/den Hedersrelaterad problematik Sexuella övergrepp mot barnet/den unge 7,1% 7,0% 6,4% 6,2% 3,3% 3,0% 1,8% 1,2% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% Figur 11. Huvudorsak till ansökan om bistånd till socialtjänsten, år Begäran om yttrande eller upplysning Totalt är 3,5% av alla aktualiseringar en begäran om yttrande eller upplysning. Det är framför allt polisen som begär in yttrande (45%). Polis 45% Myndigheter 22% Annan kommun/sdf 16% Domstol/åklagare 14% Övrigt 4% Figur 12. Vilka som begär yttrande eller upplysning, år

22 Avslutstyp Sammantaget i kommunerna beslutas att inte inleda utredning i 36% av alla aktualiserade ärenden. I de flesta kommuner finns en uppdelning mellan att öppna utredning och att tillföra till befintligt ärende. I Alingsås och Mölndal finns inte denna uppdelning. I de övriga kommunerna, är det vid ärenden där man bestämt sig för att gå vidare något vanligare att öppna en utredning (57%) jämfört med att tillföra till ett befintligt ärende (43%). Det skiljer mellan olika aktualiseringstyper i vilken utsträckning som utredning inte inleds, alternativt inleds eller tillförs befintligt ärende. Vad gäller ansökningar och begäran om yttrande och upplysning inleds utredning eller tillförs befintligt ärende i stort sett i samtliga ärenden. Vad gäller anmälningar så väljer man att inte inleda utredning vid 43% av aktualiseringarna. Totalt 64,7% 35,3% Anmälan 57,4% 42,6% Ansökan 99,9% 0,1% Begäran om yttrande/upplysning 98,9% 1,1% Information på annat sätt 77,6% 22,4% Övrigt 47,8% 52,2% Inleda / tillföra bef. Ärende Ej inleda utredning Figur 13. Andel aktualiseringar där utredning inleds eller ej fördelat på de olika aktualiseringstyperna, i samtliga åtta kommuner år

23 Det skiljer också mellan olika kommuner och stadsdelar i vilken utsträckning som aktualiseringar leder till att en utredning öppnas, inte öppnas eller tillförs ett befintligt ärende. På Norra Hisingen, i Alingsås och i Centrum beslutar man att inte inleda utredning i färre än 3 av 10 ärenden, medan det i Mölndal är mer än dubbelt så vanligt att inte öppna utredning (63%). Mölndal 63% 37% Majorna Linné 43% 31% 21% Tjörn 43% 38% 19% Västra Göteborg 42% 31% 26% Västra Hisingen 40% 34% 23% Kungälv 39% 26% 35% Lerum 38% 38% 22% Partille 36% 24% 40% Härryda 33% 36% 29% Lundby 33% 36% 31% Östra Göteborg 32% 36% 30% Askim Frölunda Högsbo 32% 39% 28% Örgryte Härlanda 31% 42% 26% Angered 30% 41% 26% Centrum 29% 38% 29% Alingsås 28% 72% Norra Hisingen 26% 46% 26% Ej inleda utredning Inleda utredning Tillförs befintligt ärende Övrigt Figur 14. Andel aktualiseringar som leder till att utredning ej öppnas alternativt öppnas eller tillförs befintligt ärende. Samtliga kommuner, år

24 Andel öppnade utredningar utifrån vem som aktualiserar Det finns skillnader när det gäller vem som aktualiserar och i vilken utsträckning som beslut tas att inte inleda utredning. Aktualiseringar från hälso och sjukvården leder inte till utredning i hälften av fallen, medan aktualiseringar från barnet/den unge inte leder till utredning i endast en procent av alla ärenden (dessa är främst ansökningar som enligt lag ska leda till utredning) Hälso och sjukvård Polis Privatperson Domstol/åklagare Annan kommun/sdf 50% 46% 46% 46% 42% Skola och förskola Egna iakttagelser inom socialtjänsten Anhörig Myndigheter 36% 35% 32% 31% Övrigt 20% Vårdnadshavare 14% Barnet/den unge 1% Figur 15. Andel aktualiseringar där utredning inte öppnas uppdelat på huvudorsak, år

25 Andel aktualiseringar utifrån orsak som inte leder till utredning Det finns skillnader mellan i vilken utsträckning som utredning öppnas utifrån aktualiseringsorsak. För orsaker som framför allt är kopplade till ansökningar och begäran om yttrande så öppnas utredning eller tillförs till befintligt ärende i nästan alla fall. Vad gäller oro för förseelser eller brottslighet hos barnet/den unge leder detta inte till utredning i 57% av alla ärenden. Oro för fysiska och psykiska övergrepp leder inte till utredning i 21% av ärendena. Brottslighet hos barnet/den unge Bristande omsorg 52% 57% Skolsociala problem Relationsproblem 39% 43% Missbruk hos barnet/den unge Hedersrelaterad problematik Beteendeproblem hos barnet/den unge Sexuella övergrepp mot barnet/den unge Oro för barnet / Övrigt Psykisk ohälsa hos barnet/den unge 32% 32% 31% 30% 29% 28% Våld i familjen Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet/den unge 22% 21% Överflyttning Begäran om yttrande/upplysning Rådgivning/stöd/behandling 2% 1% 0% Figur 16. Andel aktualiseringar utifrån orsak där utredning inte öppnas, år

26 Diskussion Det här är den första regionala sammanställningen över aktualiseringar till socialtjänsten i Göteborgsregionen. Åtta av de 13 kommunerna i regionen har deltagit. Studien visar att det skett en kraftig ökning (73%) av antalet aktualiseringar och antal barn som blir aktualiserade till socialtjänsten vid en jämförelse av åren 2014 till Detta innebär en kraftigt ökad arbetsbelastning för socialtjänsten under dessa år. I Gävleborgsregionen var ökningen av antalet aktualiseringar 34% under samma period, och ökningen av antalet barn som blev aktualiserade var 26%. Detta innebär att kommunerna i Göteborgsregionen hade en kraftigare ökning av aktualiseringar än Gävleborgsregionen (Åsbrink, 2018). I de medverkande kommunerna i Göteborgsregionen blev 8,1% av alla barn och unga 0 20 år (i de sex kommuner som hade data på detta) aktualiserade till socialtjänsten under år Detta är en ökning från 2016 då andelen var 7,5% (Åsbrink, 2018). I Gävleborgsregionen hade 10,6% av alla barn 0 17 år blivit anmälda till socialtjänsten år Andelen aktualiserade barn och unga 0 20 år var 10,7% 1. Detta innebär att en mindre andel barn och unga blev aktualiserade till socialtjänsten i Göteborgsregionen jämfört med Gävleborgsregionen under I båda regionerna är det alltså en betydande andel av alla barn och unga som blir aktualiserade till socialtjänsten under ett år. Detta kan vara en viktig kunskap i den diskussion som redan pågår i Sverige om behovet av tidiga och förebyggande insatser för barn och unga. Det skiljer sig en hel del mellan olika kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen när det gäller hur stor andel av alla barn och ungdomar som blir aktualiserade, och också i vilka åldrar detta sker. Detta är kunskap som kan vara användbar vid planering av organisering och resurstilldelning. Dessutom skiljer sig andelen ansökningar respektive anmälningar åt mellan kommuner och stadsdelar, vilket kan väcka intressanta frågor om arbetssätt i kommunerna (andelen anmälningar är som lägst 68% och som högst 89%). Generellt sett är 8 av 10 aktualiseringar i Göteborgsregionen anmälningar, medan det i Gävleborgsregionen är ännu vanligare med anmälningar (där är cirka 9 av 10 aktualiseringar anmälningar). I Göteborgsregionen skiljer det sig åt i vilken utsträckning som kommuner och stadsdelar väljer att inte öppna utredning, respektive att öppna utredning eller tillföra aktualiseringen till befintligt ärende. Totalt så öppnas inte utredning i 35% av alla aktualiseringar (från 26% i stadsdelen Norra Hisingen till 63% i Mölndal). Detta innebär att det i vissa stadsdelar och kommuner är dubbelt så vanligt att välja att inte öppna utredning jämfört med andra. I Gävleborgsregionen är det en något högre andel av aktualiserade ärenden där utredning inte öppnas (43%), och med en mindre variation mellan olika kommuner (från 37% till 47%). Vad gäller anmälningar så öppnar man inte utredning i 43% av fallen i Göteborgsregionen. Det skiljer sig mycket mellan olika stadsdelar och kommuner, från en tredjedel av fallen där man väljer att inte inleda utredning i Alingsås till drygt två tredjedelar i Mölndal. I Gävleborgsregionen är andelen av alla anmälningar där man inte öppnar utredning något större (48%) aktualiserade barn och unga av barn och unga 0 20 år i regionen. Källa: Gävleborgsrapporten (Åsbrink, 2018) och Kolada. 25

27 Att jämföra rutiner och arbetssätt mellan olika stadsdelar och kommuner kan ge ökad kunskap om hur bedömningar görs i olika ärenden, framför allt vad gäller vilka anmälningar som inte bör leda till utredning. Att fortsätta att göra regionala sammanställningar om aktualiseringar kan öka kunskapen i Göteborgsregionen om hur utvecklingen ser ut över tid och i olika kommuner. I dagsläget har kommunerna olika svarsalternativ till de olika variablerna. En ökad harmonisering vore önskvärd för att kunna få bättre underlag för jämförelser. En manual för hur de olika svarsalternativen ska användas vore också önskvärd eftersom det skulle innebära en ökad tillförlitlighet. Det stora problemet när det gäller svarsalternativen är orsakskoderna då endast en huvudorsak kan anges, trots att det ofta finns flera svårigheter, samt att det vid orosanmälningar är vanligt att den som anmäler inte har så god kunskap om specifika svårigheter för barnet och dess familj. Att kunna fortsätta att följa ärenden där utredning inleds genom hela processen; utredning, beslut om insats, utformning och genomförande av uppdrag till uppföljning, skulle innebära en helt annan möjlighet till systematisk uppföljning och därigenom förbättrad evidens för vilka arbetssätt och insatser som fungerar väl för vilka grupper. Det finns i dagsläget svårigheter av olika slag förknippade med att kunna hantera en sådan systematisk uppföljning. I dagsläget finns olika alternativ för att förbättra den systematiska uppföljningen i kommunerna, exempelvis har Socialstyrelsen tagit fram datorbaserade verktyg för detta. 2 Detta och annat systematiskt uppföljningsarbete bör prioriteras nationellt för en mer jämställd och evidensbaserad social barn och ungdomsvård

28 Referenser Socialstyrelsen (2014) Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst bilaga4.pdf Åsbrink, P. (2017) Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2016 i jämförelse med perioden Åsbrink, P. (2018) Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2017 i jämförelse med perioden

29 Bilaga Vem som aktualiserar till socialtjänsten Vid en sammanställning av uppgifter om vem som har aktualiserat oavsett aktualiseringstyp visar det sig att det vanligaste är att aktualiseringarna kommer från polisen (18%), därefter från skolan (14%). Då en del kommuner (Alingsås, Härryda, Mölndal) hade slagit ihop en del variabler som andra hade särredovisat så finns det några specifika variabler från dessa kommuner. Det finns också variabler som endast används i vissa kommuner. I diagrammet nedan redovisas samtliga svarsalternativ som arbetsgruppen enades om, men det är svårt att jämföra mellan olika kommuner då det skiljer en hel del mellan olika kommuner när det gäller vilka svarsalternativ som finns. Därför görs i rapporten en ytterligare sammanslagning av svarsalternativen. Polis Skola/skolbarnomsorg Egna iakttagelser/information från annan inom Barnet/den unge/den enskilde Annan hälso och sjukvård Vårdnadshavare Annan privatperson (anonym eller namngiven) Annan kommun/sdf/socialtjänst Annan vårdgivare Anhörig Annan myndighet Annan Socialjour Sjukvård BUP Förskola Domstol/åklagare MVC/BVC God man /förvaltare/överförmyndare Annan hälso och sjukvård/tandhälsovård (Mölndal) Elevhälsa Skola/förskola (Alingsås) Polis/åklagare (Härryda) Anhörig/annan privatperson (Alingsås) Hyresvärd Migrationsverket Annan anmälningsskyldig Ungdomsmottagning Kriminalvård Tandhälsovård Vuxenpsykiatri Uppdragstagare 5,0 4,2 3,8 3,4 2,8 2,7 2,6 1,7 1,7 1,4 1,3 0,9 0,9 0,8 0,8 0,7 0,6 0,5 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 8,4 7,6 7,5 7,1 13,8 18,2 Figur 17. Vem som har aktualiserat till socialtjänsten, samtliga kommuner, år

30 Tabell 5. Varifrån aktualiseringar inkom år 2017 i de åtta kommunerna, andel i procent. Aktualiseringar inkom från Alingsås Härryda Kungälv Lerum Mölndal Partille Tjörn Göteborg Anhörig 0,1% 1,6% 2,3% 2,1% 3,9% 2,5% 2,1% 4,0% Annan 5,3% 5,6% 6,8% 4,9% 8,9% 5,6% 16,6% 0,8% Annan anmälningsskyldig 0,0% 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,3% Annan hälso och sjukvård 0,0% 6,7% 0,1% 11,4% 0,0% 0,0% 0,0% 9,6% Annan myndighet 5,2% 0,6% 1,3% 0,4% 0,0% 0,6% 0,5% 3,3% Annan privatperson (anonym eller namngiven) Annan kommun/sdf/ socialtjänst 7,0% 4,4% 4,5% 8,3% 5,9% 4,7% 7,0% 4,6% 0,0% 2,9% 3,2% 8,3% 8,6% 2,1% 2,1% 4,3% Annan vårdgivare 0,0% 0,7% 0,0% 0,8% 0,0% 1,1% 0,0% 5,2% Barnet/den unge/den enskilde 7,1% 2,6% 2,8% 1,2% 0,3% 4,5% 17,7% 9,0% BUP 0,0% 0,0% 4,7% 1,6% 2,0% 1,6% 0,0% 1,8% MVC/BVC 0,0% 1,8% 0,5% 0,4% 0,4% 1,1% 0,2% 1,0% Domstol/åklagare 0,4% 0,0% 0,2% 0,1% 0,2% 0,4% 0,2% 1,8% Egna iakttagelser/ information från annan inom nämnden 2,9% 5,2% 12,0% 5,5% 9,9% 14,9% 16,0% 8,3% Elevhälsa 0,0% 1,0% 0,8% 0,6% 1,7% 1,0% 0,0% 0,8% Förskola 0,0% 1,2% 1,7% 0,7% 1,4% 2,2% 0,0% 1,5% Förälder som inte är vårdnadshavare God man /förvaltare/ överförmyndare 0,0% 0,2% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1,5% 0,1% 0,1% 0,1% 0,4% 1,3% 1,1% Hyresvärd 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,1% 0,4% 0,6% 0,4% Kriminalvård 0,7% 1,3% 0,7% 0,0% 0,0% 0,2% 0,2% 0,0% Migrationsverket 0,2% 0,7% 0,1% 0,1% 0,0% 0,7% 0,0% 0,4% Polis 23,4% 0,0% 17,1% 22,4% 21,1% 18,5% 8,4% 18,7% Vuxenpsykiatri 0,0% 1,4% 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Sjukvård 12,3% 0,9% 7,1% 0,0% 0,2% 10,1% 12,5% 0,0% Skola/skolbarnomsorg 0,2% 15,9% 13,4% 21,9% 15,2% 14,1% 8,4% 14,4% Socialjour 7,7% 12,7% 9,5% 0,0% 0,0% 5,4% 3,2% 1,4% Tandhälsovård 0,0% 0,3% 0,0% 0,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% Ungdomsmottagning 0,0% 0,2% 0,4% 0,4% 0,4% 0,8% 0,0% 0,2% Uppdragstagare 0,0% 0,4% 0,0% 0,3% 0,0% 1,4% 0,5% 0,0% Vårdnadshavare 5,5% 14,2% 9,2% 8,0% 4,8% 5,6% 3,0% 7,0% Polis/åklagare (Härryda) 0,0% 14,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Anhörig/annan privatperson (Alingsås) 8,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Skola/förskola (Alingsås) 13,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Annan hälso och sjukvård/tandhälsovård (Mölndal) 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 14,8% 0,0% 0,0% 0,0% 29

31 Tabellen nedan visar fördelningen av vilka som aktualiserar i respektive stadsdel i Göteborg. Tabell 6. Varifrån aktualiseringar inkom år 2017 i Göteborgs stadsdelar, andel i procent. Aktualiseringar inkom från Angered Askim Frölunda Högsbo Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Anhörig 2,8% 4,7% 3,7% 6,3% 4,7% 3,2% 4,6% 3,9% 5,3% 3,5% Annan 1,2% 0,8% 1,4% 0,7% 0,9% 1,4% 0,4% 0,4% 0,2% 0,8% Annan anmälningsskyldig Annan hälso och sjukvård 0,5% 0,7% 0,0% 0,2% 0,0% 0,1% 0,1% 0,2% 0,4% 0,2% 9,0% 12,6% 10,0% 9,5% 11,0% 8,4% 7,5% 9,9% 9,3% 9,7% Annan myndighet 2,8% 3,2% 4,5% 3,6% 5,3% 3,0% 3,1% 3,0% 2,9% 3,3% Annan privatperson 2,4% 5,6% 5,0% 4,2% 6,8% 4,5% 5,6% 3,9% 5,8% 4,9% Annan kommun/sdf/ socialtjänst 3,1% 3,8% 5,1% 3,7% 4,8% 5,2% 4,9% 5,5% 2,7% 4,6% Annan vårdgivare 3,6% 3,8% 10,5% 5,6% 7,0% 5,7% 4,6% 4,1% 6,8% 4,9% Barnet/den unge/den enskilde 7,7% 9,6% 10,0% 8,8% 8,8% 13,0% 7,0% 7,2% 13,7% 7,4% BUP 1,2% 2,7% 1,3% 2,1% 1,4% 2,1% 3,4% 1,8% 2,1% 1,2% MVC/BVC 1,2% 1,3% 0,9% 0,7% 0,8% 1,2% 0,9% 1,0% 0,9% 1,0% Domstol/åklagare 1,0% 0,9% 5,8% 0,6% 7,3% 0,8% 0,9% 2,0% 1,0% 0,9% Egna iakttagelser/ information från annan inom nämnden 13,3% 5,5% 5,7% 5,6% 3,6% 5,9% 11,6% 7,9% 6,0% 10,0% Elevhälsa 0,5% 0,6% 0,6% 0,8% 0,9% 0,3% 1,8% 1,0% 0,6% 0,8% Förälder som inte är vårdnadshavare 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Hyresvärd 0,7% 0,5% 0,2% 1,0% 0,1% 0,0% 0,4% 0,3% 0,8% 0,3% Migrationsverket 0,5% 0,9% 0,5% 0,2% 0,1% 0,2% 0,7% 0,1% 0,2% 0,4% Polis 18,9% 19,6% 15,9% 17,0% 17,2% 18,0% 23,3% 21,1% 16,7% 17,9% Skola/skolbarnomsorg 18,9% 12,0% 10,3% 13,5% 9,5% 14,9% 10,1% 15,9% 12,1% 16,9% Socialjour 1,4% 1,4% 1,0% 1,4% 0,8% 1,0% 1,0% 2,0% 0,8% 2,1% Tandhälsovård 0,1% 0,2% 0,0% 0,2% 0,1% 0,1% 0,1% 0,3% 0,0% 0,2% Ungdomsmottagning 0,1% 0,2% 0,0% 0,3% 0,1% 0,3% 0,2% 0,0% 0,4% 0,2% Vårdnadshavare 6,2% 7,6% 4,4% 12,2% 7,3% 6,9% 4,5% 6,8% 9,8% 6,0% 30

32 Orsaker till aktualiseringarna Det kan vara svårt att veta vilket svarsalternativ som är bäst att använda för att ange orsaken till en aktualisering. Det kan handla om en komplex problematik som innehåller ett flertal orsaker, det kan vara anledningar som det inte finns något lämpligt svarsalternativ för eller det kan vara oklart vad anledningen till aktualiseringen är. Detta visar sig genom att den ojämförligt vanligaste aktualiseringsorsaken är kodad som övrigt (22%). Därefter kommer våld inom familjen (9%), missbruk hos vårdnadshavare eller närstående (8%) och bristande omsorg (8%). Den stora andelen övrigt gör det dock svårt att dra några slutsatser om vilka svårigheter och behov som är de vanligaste. Orsak till aktualisering Övrigt Våld inom familjen Missbruk hos VH/närstående Bristande omsorg Brottslighet hos barnet/den unge Relationsproblem Oro för barnet/den unge Beteendeproblem hos barnet/den unge Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet/den unge Psykisk ohälsa/funktionsnedsättning hos Skolsociala problem Psykisk ohälsa hos barnet/den unge Missbruk hos barnet/den unge Begäran om yttrande/upplysningar Brottslighet hos VH/närstående Brott av annan Rådgivning/stöd/behandling Sexuella övergrepp mot barnet/den unge Hedersrelaterad problematik Överflyttning LOB Boendeproblem/bostadslöshet hos barnet/den Våld i nära relation Våld mellan barn (Kungälv) 5,9 5,8 5,6 4,9 4,7 4,6 4,1 4,1 4,0 3,4 1,5 1,0 0,9 0,8 0,4 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 9,2 8,3 8,3 Procent 21,9 Figur 18. Huvudorsak till aktualiseringar, år

33 Tabell 7. Aktualiseringsorsaker i sju kommuner år Aktualiseringsorsaker Alingsås Härryda Kungälv Lerum Mölndal Partille Tjörn Begäran om yttrande/upplysningar 2,3% 0,0% 0,9% 0,4% 0,0% 0,9% 0,9% Beteendeproblem hos barnet/den unge 0,9% 0,0% 0,2% 2,8% 7,9% 9,5% 7,4% Boendeproblem/bostadslöshet hos barnet/den unge 0,9% 1,2% 1,0% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% Bristande omsorg 5,2% 5,9% 8,0% 2,2% 11,3% 6,0% 29,5% Brott av annan 0,0% 0,8% 0,0% 0,2% 1,8% 0,7% 0,0% Brottslighet hos barnet/den unge 6,8% 7,7% 7,9% 2,3% 7,7% 8,9% 2,2% Brottslighet hos VH/närstående 0,0% 1,3% 0,0% 0,2% 2,0% 3,5% 0,0% Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet/den unge 5,9% 3,9% 5,0% 2,2% 10,9% 3,9% 3,9% Hedersrelaterad problematik 0,0% 0,2% 0,6% 0,1% 0,6% 0,0% 0,0% LOB 0,6% 0,2% 0,6% 0,0% 0,0% 0,3% 0,0% Missbruk hos barnet/den unge 2,4% 5,5% 6,8% 1,1% 4,8% 4,6% 2,4% Missbruk hos VH/närstående 0,0% 11,2% 6,6% 2,8% 14,7% 10,5% 0,0% Oro för barnet/den unge 56,3% 0,0% 49,1% 0,0% 0,0% 0,0% 15,3% Psykisk ohälsa hos barnet/den unge 0,2% 4,9% 2,2% 1,7% 6,0% 7,9% 0,0% Psykisk ohälsa/funktionsnedsättning hos VH/närstående 0,1% 2,9% 0,2% 2,5% 9,7% 6,4% 0,0% Relationsproblem 1,0% 4,3% 1,2% 1,8% 8,6% 7,1% 2,2% Rådgivning/stöd/behandling 1,9% 5,9% 0,6% 0,0% 0,0% 0,0% 24,3% Saknar vårdnadshavare 0,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,5% Sexuella övergrepp mot barnet/den unge 1,3% 1,6% 2,0% 0,1% 1,3% 1,4% 1,6% Skolsociala problem 0,0% 3,8% 1,6% 1,5% 4,1% 3,8% 0,0% Våld i nära relation 0,4% 0,0% 0,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Våld inom familjen 6,4% 9,0% 3,5% 5,6% 8,6% 8,7% 3,6% Överflyttning 0,0% 0,0% 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Övrigt 7,0% 29,5% 0,0% 72,5% 0,0% 16,0% 6,2% Psykisk/fysisk ohälsa (Härryda) 0,0% 0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Våld mellan barn (Kungälv) 0,0% 0,0% 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Umgängesfrågor (Kungälv) 0,0% 0,0% 0,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 32

34 Tabell 8. Aktualiseringsorsaker i Göteborgs stadsdelar år 2017, i procent. Aktualiseringsorsaker Angered Askim Frölunda Högsbo Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Begäran om yttrande/upplysningar 5,0% 3,5% 8,0% 2,9% 7,5% 3,7% 3,8% 4,6% 2,4% 3,7% Beteendeproblem hos barnet/den unge 6,1% 5,1% 4,5% 7,1% 4,5% 5,7% 4,3% 3,6% 5,1% 5,8% Boendeproblem/bostadslöshet hos barnet/den unge 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Bristande omsorg 15,9% 6,2% 5,3% 3,0% 3,8% 4,9% 10,4% 8,5% 5,9% 8,5% Brott av annan 0,9% 0,8% 0,8% 1,4% 1,4% 0,7% 2,0% 1,8% 0,6% 1,4% Brottslighet hos barnet/den unge 5,8% 5,6% 3,8% 5,8% 4,5% 6,6% 7,1% 7,3% 3,8% 5,0% Brottslighet hos vårdnadshavare/närstående 1,5% 2,0% 1,8% 0,9% 0,7% 1,6% 1,9% 1,1% 1,9% 2,7% Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet/den unge 5,0% 3,2% 2,8% 2,1% 3,0% 5,9% 6,0% 5,5% 2,4% 4,6% Hedersrelaterad problematik 0,3% 0,9% 0,2% 0,7% 0,1% 0,4% 0,5% 1,0% 0,3% 0,5% LOB 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,4% 0,0% 0,5% 0,4% 0,1% 0,2% Missbruk hos barnet/den unge 3,2% 3,5% 5,3% 5,0% 5,8% 4,2% 4,7% 3,8% 4,6% 2,5% Missbruk hos VH/närstående 5,9% 13,0% 10,0% 8,0% 14,0% 7,0% 8,6% 10,5% 10,0% 7,3% Psykisk ohälsa hos barnet/den unge 3,1% 5,6% 6,2% 6,3% 3,9% 4,6% 4,2% 3,0% 5,5% 4,0% Psykisk ohälsa/ funktionsnedsättning hos VH/närstående 4,2% 6,5% 3,8% 4,7% 5,6% 6,4% 3,9% 4,5% 5,7% 6,1% Relationsproblem 5,8% 7,8% 5,3% 9,8% 6,3% 4,9% 7,8% 6,9% 6,7% 5,6% Sexuella övergrepp mot barnet/den unge 0,3% 0,6% 0,5% 0,4% 0,7% 0,9% 0,4% 0,5% 0,5% 1,1% Skolsociala problem 5,7% 4,9% 4,0% 4,3% 3,2% 4,7% 3,0% 3,9% 4,6% 7,8% Våld i nära relation 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,1% Våld inom familjen 11,8% 9,4% 6,8% 9,0% 5,2% 9,8% 12,7% 10,6% 11,2% 11,2% Överflyttning 0,1% 0,3% 0,4% 0,6% 1,1% 0,3% 0,2% 0,3% 0,2% 0,1% Övrigt 18,9% 20,9% 30,4% 27,6% 28,3% 27,8% 18,1% 22,3% 28,6% 21,9% 33