Kontaktfamilj till vem, varför och hur?

Transkript

1 FoU rapport 2013:3 Kontaktfamilj till vem, varför och hur? Handläggare inom Socialtjänsten i samtliga kommuner i Gävleborgs län beskriver en av sina vanligaste tjänster riktad till barn och unga Marie Löhman

2

3 Kontaktfamilj till vem, varför och hur? Handläggare inom Socialtjänsten i samtliga kommuner i Gävleborgs län beskriver en av sina vanligaste tjänster riktad till barn och unga Marie Löhman

4 FoU Rapport 2013:3 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout: Gunilla Bloom Lundqvist Tryck: Backman Info, Gävle ISSN:

5 Förord Inom FoU Välfärd vid Region Gävleborg pågår sedan 2008 projektet Att dokumentera insatser för barn och unga med syfte att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete i länet. Det långsiktiga syftet är att kunna utvärdera olika insatser. Alla aktualiseringar sammanställs årligen för varje kommun samt för länet som helhet och möjliggör jämförelser mellan kommunerna och över åren. Insatser för barn och unga avseende kontaktfamilj och kontaktperson rapporteras idag till socialstyrelsen/scb endast på mängdnivå. Den generella kunskapen om vilka barn som får denna insats och vilka behov den avses svara mot är liten. Då kontaktfamilj/kontaktperson samtidigt är den vanligaste insats som erbjuds barn och unga, men det finns få utvärderingar gjorda av denna insats, har vi valt att göra en särskild studie av hur denna används i kommunerna i Gävleborgs län. Av vilka skäl beviljas den? Vilket behov svarar den mot? Vilka barn och unga får den? Vad innehåller den? Hur går det till när ärendet handläggs? Hur följs den upp? I denna rapport redovisas hur insatsen kontaktfamilj används inom socialtjänsten i kommunerna i Gävleborgs län. Förhoppningen är att rapporten ska komma till användning för utveckling av insatsen i länet, och också kunna utgöra ett kunskapsunderlag för kommuner i andra delar av landet. Gävle i juli 2013 Annika Almqvist FoU Chef FoU Välfärd, Region Gävleborg

6

7 5 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 SAMMANFATTNING INLEDNING... 9 Bakgrund... 9 Lagstiftning... 9 Syfte och frågeställningar...10 Syfte Frågeställningar TIDIGARE FORSKNING...11 Kunskapsöversikt Rapport från FOU Välfärd Gävleborg Licentiatavhandling Registerstudie METOD...15 Tjänsteforskningsansatsen...15 Tjänstemenyer Tjänstekartan Denna studie RESULTAT OCH ANALYS...17 Del 1. Beskrivning av tjänsten...17 Tjänsteerbjudandet = kontaktfamilj Klientens behov Tjänsteprocessen Kommentarer till tjänstekartan Tjänstesystemet Statistik Del 2 Olikheter, styrkor och svagheter i tjänsteprocessen...26 Klient och behov Tjänsteprocessen DISKUSSION...36 Styrkor i tjänsteprocessen...37 Behov av tjänsteutveckling...37 Maja 22 år Robert 25 år BILAGA 1. ANTALET OCH ANDELEN BEVILJADE KONTAKTFAMILJER FÖR BARN 0 20 ÅR...44 BILAGA 2. GÄVLE KOMMUN SAMMANFATTNING...45 BILAGA 3. SANDVIKENS KOMMUN SAMMANFATTNING...47 BILAGA 4. HUDIKSVALLS KOMMUN SAMMANFATTNING...49 BILAGA 5. BOLLNÄS KOMMUN SAMMANFATTNING...51 BILAGA 6. SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANFATTNING...53 BILAGA 7. LJUSDALS KOMMUN SAMMANFATTNING...55 BILAGA 8. OVANÅKERS KOMMUN SAMMANFATTNING...57

8 6 BILAGA 9. HOFORS KOMMUN SAMMANFATTNING...59 BILAGA 10. NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANFATTNING...61 BILAGA 11. OCKELBO KOMMUN SAMMANFATTNING...63 REFERENSER...65

9 7 Sammanfattning Kontaktfamilj och kontaktperson är den vanligaste tjänsten som erbjuds barn och unga i kontakt med Socialtjänsten. Den har ökat i betydelse sedan den infördes socialtjänstlagen FoU Välfärd Gävleborg och länets kommuner fann det därför intressant att göra en jämförande studie av denna tjänst som förekommer i samtliga kommuner men beviljas av olika skäl och delvis till olika grupper. Syftet med denna rapport var att utifrån tjänsteforskningen beskriva och jämföra Socialtjänstens intentioner med insatsen kontaktfamilj i samtliga kommuner i Gävleborgs län. Vilka får insatsen? Hur ser deras behov ut? Hur går det till när ärendet handläggs? Vilka resurser och vilken organisation finns som stöd? Detta arbete omfattar endast kontaktfamilj medan kontaktperson redovisas i en separat rapport. Tidigare forskning (Andersson & Bangura Arvidsson 2001, Almqvist & Åsbrink 2010, Berg Eklundh 2010, och Brännström m.fl. 2012) visar på att få utvärderingar är gjorda av tjänsten kontaktfamilj (såväl som kontaktperson). Det som finns vittnar om nöjda klienter och en flexibel insats som används på olika sätt och till olika barn och unga. Kontaktfamilj ges oftast till de mindre barnen medan kontaktperson är vanligare i yngre tonår och uppåt. Tjänsten tillsätts ofta för att förebygga och kompensera brister i barnets uppväxtmiljö. T.ex. tunt nätverk, brist på stimulans, frånvarande fäder och mödrars behov av avlastning. Det är vanligt att föräldrar har en allvarlig social problematik såsom missbruk eller psykisk sjukdom. Ibland har barnet egna svårigheter som t.ex. ADHD. När det saknas samtycke från föräldrar ang en erbjuden insats eller andra alternativ saknas i kommunen blir kontaktfamilj det som ska tillgodose olika barns olika behov. Det vanligaste är att föräldrar själva ansöker om tjänsten men det förkommer också att socialtjänsten föreslår den utifrån en utredning om hur ett barn har det. Tidigare forskning anser samfällt att socialarbetarna sällan pratar med barnen om deras behov, och att deras delaktighet är begränsad när det gäller utförare och planering (i alla fall inledningsvis). Ökningen av tjänsten sedan den infördes har inte i motsvarande grad minskat antal placeringar i dygnsvård. Det är inte ovanligt att barn som har kontaktfamilj senare placeras på heltid. Det är också vanligt att tjänsten kombineras med andra insatser som t.ex. behandling i öppen vård. Denna studie utgår från tjänsteforskningen (Messing & Westlund 2004) vilken beskriver begreppet tjänst som aktiviteter eller handlingar som bildar en process i syfte att uppnå ett visst resultat. Genom att upprätta en tjänstekarta avser jag att tydliggöra tjänsten kontaktfamilj. Tjänstens innehåll och process från upptäckten av ett behov fram till att tjänsten upphör eller avslutas. Kartan kan på så sätt bli ett hjälpmedel i Socialtjänstens metodutveckling. Som underlag för min beskrivning har jag i grupp intervjuat 2 6 handläggare i varje kommun i Gävleborgs län. I handläggarnas beskrivningar av sina intentioner med tjänsten kontaktfamilj fann jag fler likheter än skillnader mellan kommunerna. Det resulterar i att jag upprättar en generell tjänstekarta för länets samtliga kommuner. Där framkommer att klienten oftast är yngre barn upp till tonåren och att det är deras ensamstående mamma som ansöker om tjänsten. De behov som påkallar tjänsten är stöd i omsorg och fostran, utökat nätverk, avlastning, stimulans och vila, alternativ uppväxtmiljö och behov av manliga förebilder. De olika kommunerna har fyra

10 8 olika sätt att organisera arbetet beroende av i vilken utsträckning man har en specialiserad organisation, med t.ex. familjehemssekreterare. Olikheter, styrkor och svagheter i tjänsteprocessen som jag ansåg värda att särskilt notera, lyfts fram i ett särskilt avsnitt och analyseras utifrån Berg Eklund (2010) samt Brännström m.fl. (2012). Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras de styrkor och svagheter som framkommer i beskrivningen av tjänsteprocessen. Här noteras att barnperspektivet har stärkts då alla uppger att de talar med barnen under utredningen. Målen med tjänsten har blivit tydligare och följs upp mera noggrant än tidigare. Till svagheterna hör att det är att det kan finnas en otydlighet i vems behov tjänsten är till för att möta då det kan vara svårt att skilja barns behov från föräldrarnas. Ytterligare noteras i vilken utsträckning man använder nätverksarbete eller familjerådslag som hjälpmedel eller alternativ till kontaktfamilj och hur noggrant kontaktfamiljer utreds. Matchning av barnets behov mot kontaktfamiljens möjligheter och resurser samt inskolning i kontaktfamiljen diskuteras också. Ingen av de tillfrågade kommunerna hade vid intervjutillfället något formaliserat stöd att erbjuda sina kontakfamiljer. Av resultatet framgår att kommunerna i Gävleborgs län använder tjänsten i högre grad än i hela riket. Söderhamn har använt tjänsten mest av alla kommuner under åren Ljusdals har en markant ökning av antalet kontaktfamiljer sedan 2009 och är den kommun som hade den klart största användningen av alla Hofors har i stället en mycket markant minskning från 46 barn 2007 till 14 barn Minst användning av tjänsten sett över hela perioden har Hudiksvall. Rapporten pekar på skillnader mellan kommunerna när det gäller hur mycket de använder tjänsten. Vad detta beror på ges inga klara svar på utan jag kan endast spekulera i tänkbara förklaringar. Att större kommuner har fler specialresurser och kan erbjuda flera alternativa lösningar för barnet, att brist på resurser i form av alternativ i små kommuner gör att kontaktfamilj är det enda som står till buds. Det kan också handla om brist på eller god tillgång till kontaktfamiljer, att det är kultur i några kommuner och därmed en känd företeelse vilket dels påverkar flera att ansöka. Enskilda tjänstemännen kan ha en förkärlek för insatsen som sådan. I intervjuerna framkommer att det i också ibland handlar om politiska beslut om hur arbetet bör bedrivas. Hur kommunernas öppenvård fungerar och kan vara ett alternativ kan också ha betydelse. En förhoppning är att rapporten ska tjäna som ett underlag för egenanalys där varje kommun kommer att föra en diskussion om de egna siffrorna samt använder tjänstekartan som stöd i att granska och utveckla tjänsten kontaktfamilj i den egna kommunen.

11 9 1. Inledning Kontaktfamilj och kontaktperson är den vanligaste insats som erbjuds barn och unga som kommer i kontakt med Socialtjänsten, och som inte har så allvarliga problem att de behöva placering i fosterhem eller på institution. Insatsen har också ökat i betydelse sedan den infördes i den nya lagstiftningen Den nådde sin höjdpunkt 2004 då barn och unga hade någon av dessa insatser för att sedan plana ut (Berg Eklundh 2010) hade barn och unga någon av insatserna som inte går att särskilja då den samredovisas i Socialstyrelsens statistik (Brännström m.fl. 2012). Insatsen är frivillig och ingen rapporteringsplikt till socialtjänsten föreligger från kontaktfamiljer/kontaktpersoner utöver den generella anmälningsplikt som gäller för alla. Bakgrund Inom FoU Välfärd Gävleborg bedrivs i samarbete med länets kommuner ett projekt med syfte att förbättra dokumentation, uppföljning och utvärdering av Socialtjänstens insatser för barn och unga i länet. Inom ramen för detta projekt har det gjorts en kartläggning av öppenvårdsinsatser riktade till barn och unga i länets kommuner. Efter denna inventering fann man det intressant att göra en jämförande studie av insatsen kontaktperson och kontaktfamilj, då det är en insats som förekommer i alla kommuner i länet och är flexibel, vilket innebär att den kan ha olika innehåll, rikta sig till delvis olika grupper och beviljas med delvis olika motiv (Almqvist & Åsbrink 2010). Jag kommer att använda mig av tjänsteforskningens teori och begrepp (se kap 3) som jag ser som fruktbart för att få en bild av vilket behov insatsen svarar mot, vilket innehåll den har samt vilka resurser den ges. Detta tillvägagångssätt ger även möjligheter att identifiera likheter och skillnader i användningen av dessa insatser mellan länets kommuner. Denna rapport kommer endast att redovisa data avseende kontaktfamilj. Resultatet av undersökningen avseende kontaktperson kommer att redovisas i en särskild rapport. Lagstiftning I propositionen till 1982 års sociallagstiftning (Prop. 1979/80:1) betonades att kontaktfamilj skulle kunna bli en positiv resurs om man visade stor respekt för människors integritet och var vaksam på att inte skapa beroendeförhållanden. Insatsen skulle ej heller användas i för svåra ärenden men med möjlighet att kombineras med annat professionellt stöd. Insatsen ansågs kunna vara bättre än en placering av barn i familjer med behov av särskilt stöd och särskilt de som saknade nätverk. Tidigare, likväl som i nuvarande lagstiftning, anges inte någon definierad målgrupp eller hur insatsen ska användas (Berg Eklundh 2010). I nuvarande lagstiftning sägs följande om kontaktfamilj: Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. Socialtjänstlagen 3 6 (SFS2001:453)

12 10 Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med denna studie är att utifrån tjänsteforskningens teori och begrepp beskriva och jämföra Socialtjänstens intentioner med insatsen kontaktfamilj i samtliga kommuner i Gävleborgs län. Frågeställningar Vilka får insatsen? Hur ser deras behov ut? Hur går det till när ärendet handläggs? Vilka resurser och vilken organisation finns som stöd?

13 11 2. Tidigare forskning Kunskapsöversikt 2001 Det finns få utvärderingar gjorda av denna insats, men i en kunskapsöversikt från 2001 går Andersson och Bangura Arvidsson igenom befintliga utvärderingar och forskning. De utvärderingar som finns tyder enligt författarna på att klienterna överlag är mycket nöjda. Det är också en relativt billig insats då det är icke-professionella som på sin fritid tar uppdrag som kontaktfamilj/kontaktperson. Även kontaktfamiljerna och kontaktpersonerna tycks enligt de utvärderingar som gjorts uppfatta sitt uppdrag positivt och meningsfullt. Samtidigt visar de gjorda utvärderingarna att denna insats används i olika stor utsträckning och på olika sätt i olika kommuner och i relation till olika grupper av barn och unga. I kunskapsöversikten ges en bild av brukarna: de osynliga barnen och de stökiga tonåringarna, den närvarande modern och den frånvarande fadern. Författarnas bedömning är att ca en tredjedel av de barn och unga som har kontakt med Socialtjänsten har insatsen kontaktperson eller kontaktfamilj, vilket gör den till Socialtjänstens vanligaste barnavårdsinsats. De båda insatserna särskiljs inte i nationell statistik, men i social praktik tycks, enligt Andersson och Bangura Arvidsson, dock begreppen kontaktperson och kontaktfamilj särskiljas. Då det är en flexibel insats som kan anpassas till behov och önskemål kan den användas på olika sätt. Kontaktfamilj är vanligast för barn som inte blivit tonåringar och innebär oftast att barnet regelbundet bor över hos kontaktfamiljen och deltar i dess vardagsliv både för att avlasta modern och för att kompensera barnet för brister i hemmiljön. Kontaktpersoner är enskilda personer som ger stöd till barn i skolåldern och särskilt tonåringar. Barnet är en del av en familj med problem, ungdomarna har själva problem. I båda fallen saknas ofta en pappa i barnets familj. Kontaktfamiljerna bor ofta i mer landsortsbetonad miljö än klientfamiljerna, medan kontaktpersonerna däremot oftare finns i ungdomarnas tätorts- eller stadsmiljöer. Barn och unga som är födda utomlands eller har föräldrar som är det är underrepresenterade, medan de däremot är överrepresenterade i vård utom hemmet, särskilt i sluten ungdomsvård. Det är, skriver Andersson och Bangura Arvidsson, inte helt lätt att få denna insats, men när man väl har fått den kan den pågå i många år så länge alla är nöjda. De motiv som författarna har funnit för att bevilja insatsen är främst att det är bra för barnen att lära känna andra vuxna och att få andra förebilder, och att det är roligt för dem att delta i kontaktfamiljernas aktiviteter eller att göra saker tillsammans med sin kontaktperson. Trots betoningen av fäderna i kontaktfamiljerna som förebild är det oftast mödrarna som mest engagerar sig i barnen. De ensamstående mammorna har svårigheter med att räcka till, sätta gränser, ha tillräckligt tålamod. Men det är inte stöd i fostran av barnen som mammorna vill ha, utan tryggheten i att veta att barnen har det bra hos kontaktfamiljen. Det är således i första hand avlastning som de ensamstående mammorna, som ofta har med ett svagt socialt nätverk, behöver. Ofta har dessa mammor också en allvarlig social problematik, t.ex. missbruk eller psykiska problem. Insatsen beviljas oftast på mammornas initiativ, de har själva ansökt om den. Det kan dock även vara fosterföräldrar som behöver avlastning. Kontaktperson och kontaktfamilj förekommer också i familjer med två föräldrar t.ex. om barnet har diagnosen ADHD.

14 12 Av aktstudier framkommer att socialsekreterarna sällan samtalar med barnen om deras behov, däremot ofta med tonåringarna. Detta innebär att få av barnen vet om att det är en kontaktfamilj som de brukar vara hos ibland. Kontaktfamilj och kontaktperson ses som en förebyggande insats. Då problem redan finns när insatsen beviljas är tanken oftast att förbygga ytterligare problem och eller lindra de problem som redan finns. Andersson och Bangura Arvidsson frågar sig om det inte vore lämpligare att beteckna insatsen som en stödinsats här och nu (2001). Ökningen av kontaktfamiljer och kontaktpersoner har inte lett till motsvarande minskning av placerade barn och unga. Författarna hänvisar till en studie av Lundström och Vinnerljung (2001) där det framkommer att antalet omhändertaganden av tonåringar i dygnsvård ökat kraftigt under 1990-talet samtidigt som antalet förebyggande åtgärder ökat. Rapport från FOU Välfärd Gävleborg 2010 I en kvantitativ rapport avseende sju av tio kommuner i Gävleborgs län har Almqvist och Åsbrink gjort en sammanställning omfattande 467 barn- och ungdomsärenden där insatsen varit kontaktfamilj eller kontaktperson under år Författarna konstaterar att studiens resultat i stort överensstämmer med tidigare utvärderingar i andra län och kommuner. Studien har givit ytterligare kunskap om insatsernas längd, i vilken grad insatserna kombineras med andra insatser, hur vanligt det är att barn i familjehem även har kontaktfamilj samt i vilken grad det finns skillnader mellan kommuner. Av de studerade ärendena beviljades fler insatser i form av kontaktfamilj än kontaktperson. Kommunerna Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn hade en klar övervikt av insatsen kontaktfamilj (Bollnäs 19 % kontaktpersoner mot 81 % kontaktfamilj). Övriga kommuner (Hofors, Hudiksvall, Ljusdal och Sandviken) hade en förhållandevis jämn fördelning av de bägge insatserna. Författarna ställer frågan om skillnaderna beror på kultur och förhållningssätt inom respektive förvaltning eller på faktiska förhållanden för barnen i de specifika kommunerna? Kontaktperson tillsattes i störst utsträckning till barn i en genomsnittsålder av år och kontaktfamilj till barn som i genomsnitt var 7 8 år. Inga större skillnader mellan könen noterades. De flesta barnen (75 %) levde med en ensamstående förälder, sannolikt en ensamstående mamma. 64 % av de beviljade insatserna hade aktualiserats via en ansökan och 35 % via en anmälan om oro för barn. Författarna hävdar att utredningar efter anmälan om omsorgssvikt de flesta gånger ledde till bistånd i form av en kontaktfamilj för barnet. Anmälningar om beteendeproblem hos barnet ledde oftast till en insats i form av kontaktperson. En majoritet av barnen (58 %) hade tidigare varit aktuella för Socialtjänstens insatser/utredning. 25 % av barnens familjer hade tidigare beviljats försörjningsstöd. I 37 % av fallen hade barnet kontaktperson/kontaktfamilj i kombination med någon annan insats som öppenvård av något slag eller placering i familjehem eller HVB-hem. 15 % av kontaktfamiljsinsatserna rörde barn som är placerade i familjehem. Kontaktfamiljen fungerade då som avlastning till familjehemmet. 28 % av kontaktpersonsinsatserna kombinerades med någon form av öppenvård för barnet. I genomsnitt pågick insatsen kontaktfamilj i tre år och kontaktperson i två år. Insatserna pågick något längre för flickor än för pojkar och att de yngre barnen hade längre insatser än de äldre (Almqvist & Åsbrink, 2010).

15 13 Licentiatavhandling publicerades en licentiatavhandling vid Stockholms universitet. Kontaktfamilj. En förebyggande stödinsats eller mellanvård (Berg Eklundh). Den kvalitativa och longitudinella studien, hade syftet att beskriva och analysera användningen av kontaktfamilj som insats och hur den har utvecklats över tid. Undersökningsgruppen bestod av 50 barn från 38 familjer i fyra olika kommuner, som haft insatsen kontaktfamilj kortare eller längre period under Under dessa år samlades data in via aktstudier och intervjuer med barn, föräldrar, handläggare och kontaktfamiljer. Resultatet visar att barnens bild av orsaken till att de hade kontaktfamilj var att föräldern behövde avlastning, stöd och vila. De kunde också ange som orsak att det var bråkigt hemma med föräldrar som drack eller mådde dåligt. De flesta barn var nöjda med sin vistelse i kontaktfamiljen. Barnens delaktighet (särskilt de mindre barnen) var begränsad när det gällde val av insats, utförare och hur vistelse planerades inledningsvis. Något bättre delaktighet kunde spåras senare i processen när det gällde att vara med och planera sina vistelser och innehållet i dem samt när insatsen skulle avslutas (Berg Eklundh 2010). Familjerna i studien hade en socialt utsatt situation. Separerade föräldrar, bristfällig eller ingen kontakt med den ena föräldern. Arbetslösa eller sjukskrivna föräldrar i hälften av fallen. 40 av barnen levde med förälder i missbruk eller psykisk sjukdom. Barnen hade också själva olika typer av problem som krävde insatser från barn- och ungdomspsykiatrin eller stöd i skolan. 30 av barnen hade bevittnat våld eller själva varit utsatta för det. Enligt Berg Eklundh hade 30 av barnen en rörig familjesituation bestående av separationer, byte av partners och dödsfall. Resultatet visade ibland på en otydlighet i vad man förväntade sig att insatsen skulle avhjälpa. Socialsekreterarens motiv kunde vara befarad omsorgsbrist hos föräldern utan att detta kommunicerades till den berörda eller dokumenterades. Föräldrarnas motiv till insatsen var i första hand avlastning och därefter att man önskade att barnet skulle få tillgång till fler vuxna och en alternativ familj. Föräldrarnas behov föreföll vara i centrum i de fyra undersökta kommunerna. Socialsekreterarna hade svårt att definiera vad man ville uppnå med insatsen eller om det var barnets eller förälderns behov. Två typer av avlastning identifierades. Enbart avlastning till föräldrar med tillräckligt god omsorgsförmåga men en pressad situation eller avlastning och stöd i föräldraskapet. Socialsekreterarna i studien menade att insatsen inte kan motiveras som barnvakt utan andra sociala skäl. Barnets behov av andra vuxna var också vanligt som skäl och kontaktfamiljen kunde bidra med kompensation för en saknad förälder. Berg Eklundh gör en liknelse mellan kontaktfamilj och barnseriens Barbapappa (sid 204), som kunde anta den form och utseende som barnen önskade. När det saknas alternativ eller samtycke till andra insatser blir kontaktfamilj det som kan tillgodose olika barns olika behov. En relativt stor del av barnen i studien (40 %) hade kvar samma kontaktfamilj under flera år men familjen kunde under perioden få olika uppdrag i relation till barnet. Det kunde förutom sitt grunduppdrag bli både jourhem och familjehem. Kontaktfamilj är tänkt att vara och används många gånger som en förebyggande insats för att en utsatt situation inte ska förvärras. Studien visar en förekomst av att insatsen även används som en del i ett omhändertagande av barnet. Författaren menar här att detta ställer krav på kontaktföräldrarna att hantera komplicerade sociala problem samt att det förväntas att insatsen ska vara mera behandlande. Socialsekreterarnas handlingsutrymme anges som en orsak till att insatsen kunnat få så olika utformning över tid för en del av barnen i studien (Berg Eklundh 2010).

16 14 Registerstudie utgavs från Socialförvaltningen i Stockholms stad rapporten Kontaktfamilj och kontaktperson för barn. Uppföljning och utvärdering med registerdata (Brännström, Hjern och Vinnerljung). Genom samkörning av olika nationella register söker författarna svar på fem frågor om effekterna av de båda insatserna. Verkar de minska riskerna för placering i dygnsvård? Verkar de minska ogynnsam utveckling på sikt hos barn i allmänhet och hos barn med missbrukande föräldrar? Har insatsens längd någon positiv betydelse? Vilka bakgrundsfaktorier hos barnet verkar förutsäga sämre eller bättre framtida utfall? Resultatet visar att insatserna kontaktfamilj och kontaktperson snarare ökar än minskar risken för framtida placering i dygnsvård och ogynnsam utveckling på lång sikt. Inte heller verkar det ha gjort någon skillnad, utan snarare en ökad risk, för barn vars föräldrar har indikationer på missbruk. Insatstidens längd har ingen positiv betydelse. Längre vistelsetid tenderar att öka risken för ogynnsamt utfall. De bakgrundsfaktorer som ökade risken för ogynnsam framtida utveckling var mamma med låg utbildning, mamma med socialbidragsberoende när barnet var 17 år samt mamma med betydande kriminalitet. Som en av orsakerna till den dåliga prognosen som resultatet visar, säger författarna, att de familjer som blir aktuella för insatsen har allvarliga sociala problem och att insatsen ibland används även där man misstänker en framtida placering av barnet. Insatsen har inte räckt till för att skapa en varaktig förändring. Insatsen ökar också Socialtjänstens insyn i familjen vilket ökar sannolikheten för att barnets placering i dygnsvård. Brännström m.fl. anför att registerstudier har begränsningar som gör att resultatet kan bli tolkningar och spekulationer. I registren saknas uppgifter som sannolikt påverkar resultatet. T.ex. saknas information om skäl för insatsen men även annan viktig information på en rad områden. De hävdar att det långt ifrån är självklart att detta är den bästa metoden att utvärdera denna typ av insatser. Flera studier visar att en majoritet av dem som fått insatsen är nöjda med vad de har fått vilket är en viktig indikation på att insatsen fungerar som den ska. I de två studier som sammanfattats ovan (Anderson & Bangura Arvidsson 2001, Berg Eklundh 2010) efterfrågas dock större kvantitativa studier som kan visa vad som har hänt med barnen på längre sikt.

17 15 3. Metod Tjänsteforskningsansatsen Något förenklat definierar tjänsteforskningen begreppet tjänst som handlingar eller aktiviteter som bildar en process i syfte att uppnå ett visst resultat (Messing & Westlund 2004). Jag kommer därför i fortsättningen att använda begreppet tjänst i stället för insats. Inom tjänsteforskningen utgör klientens/brukarens behov den centrala utgångspunkten. Detta är ett viktigt ställningstagande som innebär att brukarens behov bör styra utformningen av tjänsten snarare än andra faktorer. Tjänsteforskningen försöker beskriva och inte minst utveckla tjänster. När man betraktar en tjänst kan man använda begrepp inom tjänsteforskningen för att tydliggöra och beskriva tjänsten med nedanstående bild: Figur 1. Producentens modell enligt Messing och Westlund Klienten är mottagare av sociala tjänster (tjänsteerbjudanden) och deltar samtidigt i tjänsteprocessen. Dvs. hur tjänsten utövas i praktiken och dess kvalitet. Klienten är på så sätt även en resurs i tjänstesystemet som är till för att stödja tjänsteprocessen. Tjänstesystemet avser resurser av olika slag, som t.ex. personal, kunskap, tid och lokaler. Tiden påverkas av hur klienten agerar i tjänsteprocessen likväl som att klienten kan medverka till kunskap om tjänsten och därmed tjänsteutvecklingen. Tjänstemenyer Enligt tjänsteforskningen kan en verksamhet upprätta så kallade tjänstemenyer. Man skulle kunna jämföra dessa med en restaurangmeny som beskriver vilka rätter restaurangen har beredskap för i form av råvaror, kunnande och utrustning att tillaga. Inom en verksamhet för barn och unga kan man med hjälp av en meny på samma sätt tydliggöra vilka olika tjänster verksamheten har, vilka resurser de kräver och vilka målgrupper eller behov de riktar in sig på. Kontaktfamilj kan vara en tjänst som Socialtjänsten erbjuder på sin meny.

18 16 Tjänstekartan Inom tjänsteforskningen är tjänstekartan ett verktyg för att tydliggöra tjänsteprocessen under produktionen av en tjänst. Med tjänstekartan beskrivs tjänsteprocessens olika moment grafiskt med fokus på tjänsteprocessens början, de olika aktiviteterna och deras tidsmässiga ordning samt när och hur den aktuella tjänsten avslutas. Förenklat kan man säga att det handlar om att följa klientens väg från det att ett behov aktualiseras till att den tjänst som avser att täcka behovet avslutas. Även de inblandade aktörernas roller och åtaganden tydliggörs med hjälp av tjänstekartan. Tjänstekartan är på detta sätt en väg i metodutveckling och ökad medvetenhet om de olika aktiviteterna som bildar den aktuella tjänsten. Med hjälp av tjänstekartan kan man också identifiera svaga punkter, kritiska moment eller betydelsefulla aktiviteter som bygger upp och stärker tjänsteprocessen. Min avsikt med denna rapport är bl.a. att som en del av mitt resultat, presentera en generell tjänstekarta i vilken tjänsten kontaktfamilj i länets samtliga kommuner beskrivs. Klientens väg från upptäckt av behov till, tjänsteerbjudande och avslut kommer att analyseras utifrån styrkor och svagheter. Denna studie Det är inte min avsikt att besvara de kvantitativa frågor som Andersson och Bangura Arvidsson (2001) samt Berg Eklundh (2010) ställer och som till viss del har besvarats av Brännström m.fl. (2012). Jag har heller inte intervjuat kontaktfamiljer eller föräldrar om deras erfarenheter av och synpunkter på insatsen. Jag har intervjuat handläggare inom Socialtjänsten med utgångspunkt i tjänsteforskningen för att försöka få fram hur tjänsten/erbjudandet kontaktfamilj ser ut i de olika kommunerna i länet, dvs. vilket innehåll den har och hur den är organiserad och resurssatt samt vilket behov den svarar mot. Jag hoppas kunna belysa frågan om hur tjänsten/erbjudandet skiljer sig mellan kommunerna. För att i någon mån ge utrymme för klientens röst och illustrera tjänsten ur barnets perspektiv har jag intervjuat två personer mellan år som haft kontaktfamilj som barn. De två intervjuade ungdomarna har efter genomläsning ansett att deras berättelser är tillräckligt anonymiserade för att kunna publiceras. Insamling av data gjordes med hjälp av gruppintervjuer i varje kommun. Antalet handläggare i grupperna varierade mellan 2 6 personer. Jag utgick från strukturerade frågor som konstruerats utifrån tjänsteforskningens begrepp; klientens behov, tjänsteerbjudande, tjänsteprocess och tjänstesystem (Messing & Westlund 2004). Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Därefter kategoriserades materialet utifrån samma begrepp. Därefter sammanfattade jag varje kommun för sig (se bilaga 1 10) och såg då att handläggarnas sätt att beskriva insatsen hade fler likheter än skillnader. I stället för att presentera en tjänstekarta för varje kommun valde jag att presentera en generell sådan för länets samtliga kommuner för att i nästa steg lyfta fram och analysera de olikheter som framkommit mellan kommunerna och eller dilemman och svårigheter i tjänsteprocessen som jag ansåg värt att notera i informanternas berättelser. Den generella tjänstekartan sändes ut till samtliga kommuner där en av intervjupersonerna ombads att kontrollera innehållet tillsammans med någon/några handläggare som inte deltog vid intervjutillfället. Om fler än de intervjuade känner igen sig i det som beskrivits ökar sannolikheten för att beskrivningen är giltig (intersubjektiv kontroll) (Hansson, 2007).

19 17 4. Resultat och analys Resultat och analys kommet att presenteras i två delar. Den första delen beskriver tjänsten utifrån intervjumaterialet samt statistik. Den andra delen beskriver olikheter mellan kommunerna samt dilemman och svårigheter, styrkor och möjligheter som framkommit i tjänsteprocessen. Resultatet analyseras mot bakgrund av Berg Eklundhs (2010) avhandling samt Brännströms m.fl. rapport (2012). Del 1. Beskrivning av tjänsten I intervjumaterialet fann jag betydligt fler likheter än skillnader mellan handläggarnas beskrivningar av tjänsten kontaktfamilj i de olika kommunerna. Därför har jag valt att inleda resultatdelen med att presentera en tablå för samtliga kommuner i länet utifrån tjänsteforskningens begrepp, klientens behov, tjänsteerbjudande, tjänsteprocess och tjänstesystem. Där går att utläsa vad det studerade intervjumaterialet har att säga om vem som är klienten, vilka behov klienten har, vilka resurser och organisation de olika kommunerna har för att arbeta med tjänsten. Tjänsteprocessen, dvs. de aktiviteter som skapar tjänsten kommer att redovisas i form av en generell tjänstekarta. Klient Behov Tjänsteprocess Tjänstesystem Oftast ensamstående mammor. Oftast yngre barn upp till tonåren. Helst inte riktigt små barn (0 2) men det förekommer. Tonåringar förkommer också. Stöd i omsorg och fostran Missbruk, fysisk eller psykisk sjukdom, utvecklingstörning, levt i destruktiv relation, många barn, barnet är krävande, ser inte barnets behov, bristande ork, svårt med gränssättning och rutiner, behov av eget stöd i föräldrarollen. Utökat nätverk Brist på mor/farföräldrar och släktingar, sociala problem i befintligt nätverk, behov av fler och trygga vuxna som kan se och stödja barnet, få tillgång till kontaktfamiljens nätverk. Avlastning Krävande barn med diagnoser eller liknande. Många barn i familjen. Sjukdom eller egna problem hos förälder. Syskon behöver mera tid med föräldern. Barnets behov av mindre ansvar bara vara barn, vila för barnet och från varandra i bråkig relation. Ren avlastning utan sociala problem förkommer i princip inte. Se 7.4 Tjänstekarta Gävle: Socialsekreterare: 18 tjänster barn, 16 tjänster ungdom. Utreder behov av stöd, följer upp insatsen. Särskild tjänst (handläggare) på barn gör alla uppföljningar + stöd till kontaktfamiljer. Familjehemsekreterare: 2 personer har i sina tjänster att rekrytera och utreda alla kontaktfamiljer. Familjestödjare/öppen vård: 38 tjänster. Sandviken: Socialsekreterare. 7 tjänster. Utreder behov, följer upp insatsen. Familjehemsekreterare: 2 tjänster Rekryterar och utreder kontaktfamiljen och familjehem. Familjestödjare/öppenvård: 14 tjänster (arbetar med barn ungdomar och föräldrar). Hudiksvall: Socialsekreterare: 8 tjänster barn och 8 tjänster ungdom utreder och följer upp insatsen. Familjehemssekreterare: 2 tjänster utreder och rekryterar kontaktfamiljer, skriver avtal. Familjestödjare/öppenvård: 8 tjänster. Bollnäs: Socialsekreterare: 5 tjänster barn, 5 tjänster ungdom, 2 tjänster ensamkommande flykting barn. Utreder behov, följer upp, rekryterar, utreder och stödjer kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Familjehemssekreterarna arbetar endast med familjehem. Familjestödjare/öppen vård: oklara siffror då omorganisation pågår.

20 18 Stimulans och/eller vila Under- eller överstimulerade barn, kaos i familjen, stärka barnet i vardagen, göra aktiviteter med barnet, ge lugn och ro, ensam tid med vuxen, bryta destruktiva mönster. Alternativ uppväxtmiljö ge en bild av andra vuxna, annan miljö och annat sätt att leva, delta i det som inte är möjligt hemma, goda vuxna förebilder. Manliga förebilder fader saknas och män i nätverket. Söderhamn: Socialsekreterare: 4 tjänster +teamledare på barn, 4 tjänster + teamledare på ungdom 2 tjänster ensamkommande flykting barn. Utreder behov av stöd. Familjehemssekreterare: 2 tjänster + 1 socialsekr. som rekryterar, utreder kontaktfamiljer samt följer upp insatsen i varje ärende. Familjestödjare/öppen vård: 10. Ljusdal: Socialsekreterare: 6 tjänster barn, 4 tjänster ungdom. Utreder behov av stöd, följer upp insatsen. Familjehemssekreterare: 2 tjänster. Rekrytering, utredning, stöd och avtal med kontaktfamiljer och familjehem. Familjestödjare/öppen vård: 5 tjänster. Ovanåker: Socialsekreterare: 5 tjänster (1 vakant) 2 tjänster utreder behoven, 2 tjänster verkställer beslut och följer upp t.ex. rekryterar, tillsätter och följer upp kontaktfamilj. Utredning av kontaktfamiljer köps av konsulter. Familjestödjare/öppenvård: 8 tjänster (arbetar med vuxna och barn). Hofors: Socialsekreterare: 5 tjänster. Utreder behov av stöd, uppföljning av biståndet. Familjehemssekreterare: 1 tjänst fördelad på 2 personer (50% var). Rekryterar, utreder, råd och stöd till kontaktfamilj, kontaktpersoner och familjehem. Familjestödjare/öppen vård: 2 Nordanstig Socialsekreterare: 5 tjänster. Utreder behov av stöd, följer upp insatser. 2 tjänster rekryterar, utreder, stödjer kontaktfamiljer, kontaktpersoner och familjehem. Familjestödjare/öppen vård: 2 tjänster. Ockelbo Socialsekreterare: 5 tjänster, utreder barnets behov, rekryterar och utreder, följer upp och stödjer kontaktfamiljen. Viljeinriktningen är att en utreder barnet och en kollega utreder kontaktfamiljen. Hösten 12 tillsätts en extra tjänst som har uppdraget att utreda alla kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Familjestödjare/öppen vård: 2 tjänster. Figur 2. Tablå över tjänsten kontaktfamilj för kommunerna i Gävleborgs län. Tjänsteerbjudandet = kontaktfamilj Utifrån tjänsteforskningen är tjänsteerbjudandet det som ska svara mot klientens behov i det aktuella fallet. I denna studie är kontaktfamilj det som erbjuds utifrån de behov som barnet anses ha. I intervjumaterialet beskrivs den ideala kontaktfamiljen (tjänsteerbjudandet) som en familj med tillgångar och brister. Inga överkompetenta människor eller experter. Gärna inte alltför olik den egna familjen. Kontaktfamiljen ska kunna vara ett alternativ eller en motbild. Erbjuda en alternativ syn på hur man kan vara som vuxen. Vara ställföreträdande föräldrar och en vuxen förebild. Ha en stabil social situation och ta in kontaktbarnet i den egna familjen. När det gäller barn med en mera komplex problematik ställs mer specifika krav på kompetens, erfarenhet och ork.

21 19 Klientens behov Klienten beskrivs samstämmigt och vanligtvis som en ensamstående mamma som ansöker om kontaktfamilj för att få avlastning i en besvärlig situation. Par kan också förekomma om de har ett barn med t.ex. ADHD. (Enligt Almqvist & Åsbrink 2010, levde % av dem som beviljades kontaktfamilj/kontaktperson i sju kommuner i Gävleborgs län 2007 med en ensamstående mamma). Det vanligaste är att yngre barn får kontaktfamilj även om tonåringar också förekommer. När det gäller de behov som tjänsten ska uppfylla är detta som tidigare sagts en sammanfattande bild av vad alla kommuner har svarat. För att ta del av varje kommuns egna svar (se bilaga 2-11). De sammantagna behoven är stöd till föräldrar i omsorg och fostran, utökat nätverk, föräldrars behov av avlastning, även att barnet kan behöva lastas av från ansvar i en svår familjesituation eller ett syskon som kan behöva vila från ett bråkigt syskon. Ytterligare behov är stimulans och/eller vila för barnet och att få vistas i en alternativ uppväxtmiljö med goda vuxna förebilder. Behov av manliga förebilder pga. att män saknas i nätverket nämns också i materialet. Tjänsteprocessen Jag kommer utifrån mitt intervjumaterial nu att beskriva tjänsteprocessen i form av en tjänstekarta (se figur 3, nästa sida). Varje aktivitet i tjänsteprocessen har högst upp en egen rubrik och presenteras linjärt från vänster till höger. Under varje aktivitet finns ett antal rutor som visar vilka personer/myndigheter som är involverade i varje aktivitet. Kartan illustrerar klientens väg i olika steg från upptäckt av ett behov via tjänsteerbjudandet kontaktfamilj och vidare fram till att tjänsten avslutas. Kommentarer till tjänstekartan I beskrivningen av tjänsteprocessen framkommer stor samstämmighet i att föräldrar själva oftast ansöker om tjänsten. Andra myndigheter kan också se behovet och informera och stödja föräldrar i att ansöka. Ett annat vanligt scenario är att Socialtjänsten själva upptäcker behovet inom ramen för en anmälan/utredning om hur ett barn har det (SoL 11). 64 % av samtliga barn som fick kontaktfamilj/kontaktperson i sju av länets kommuner 2007 hade ansökt själva, 35 % upptäcktes via en anmälan om oro (Almqvist & Åsbrink, 2010). Samtliga uttrycker att barnets behov utreds med hjälp av BBIC (utredningsverktyg, barns behov i centrum). Vid ansökan från föräldrar utreds endast de delar som anses relevanta för ansökan om kontaktfamilj, t.ex. familj och sociala relationer samt förälders omsorgsförmåga. Samtliga anger att de alltid träffar och/eller pratar med barnet under utredningen. Om barnet inte har ett språk görs observationer av barnet. Familjens nätverk inventeras. Eventuellt hålls nätverksmöte eller familjerådslag för att utröna om behoven kan tillgodoses i det egna nätverket. När det anses nödvändigt kontaktas referenter och/eller annan myndighet som informanter i utredningen. Om det utifrån utredningen beslutas att en kontaktfamilj ska erbjudas familjen rekryteras en sådan. Samtliga intervjuade kommuner säger att det är vanligt att föräldrar själva föreslår kontaktfamilj. Andra sätt att rekrytera är att tjänstemännen tipsar varandra om personer ur det egna nätverket eller andra som man känner till. Familjer kan också anmäla sitt eget intresse eller att man använder dem som tidigare har haft liknade uppdrag. Samtliga uppger att man ibland försöker att annonsera men att det inte brukare ge något vidare resultat. Flera uppger det är olika lätt att rekrytera till olika barn. De som har väldigt stora behov och innebär ett stort åtagande har man svårare att hitta familjer till.

22 20 Behovet uttrycks Utredning barnets behov Beslut Rekrytering av kontaktfam. Utredning av kontaktfamilj Matchning Barnet Föräldrar Socialsekr/ fam.hemssekr Kontaktfam Vanligast att föräldrar ansöker eller att socialtjänsten ser behovet i en egen utredning 11:2. Behovet utreds via BBIC. Relevanta delar, t.ex. fam. och sociala relationer. (vid ansökan). Föräldrar tillfrågas, pratar med eller observerar barnet. Socialsekreterare beslutar om tjänsten. Vanligt att barn och föräldrar själva ger förslag på kontaktfamilj. Socialsekr./ famhemssekr. Söker i sitt nätverk över befintliga familjer. Familjer anmäler sig själva till socialtjänsten. Familjen intervjuas via t.ex. hembesök. Olika hur omfattande utred. Som görs. Ingen anger någon särskilt utprövad metod för matcher att hitta familjer som kan svara upp mot barnets intressen och personlighet/behov Flera talar om intuition magkänsla och erfarenhet av vad som fungerar Anhöriga/ nätverk Annan myndighet Annan myndighet, t.ex. skolan hör av sig Nätverket inventeras. Ev. nätverksmöte/ familjerådslag. Referenter tillfrågas och vid behov annan myndighet, t.ex. skolan. Annan myndighet, t.ex. skolan ger tips Registerutdrag tas vid behov t.ex. polis-, och social-register). 4 mån utredning enl 11:2

23 21 Första kontakten Genomförandeplan (BBIC) Inskolning Uppdraget pågår Stöd till kontaktfam. Uppföljning av tjänsten. Förlängning eller avslut Familjerna informeras om varandra. Kontakt via telefon, träff på socialtjänsten eller i kontaktfamiljens hem. Olika i vilken ordning, hur, och vilka som deltar här. Olika i vilken utsträckning och när i processen barnet deltar. Skrivs när båda parter sagt ja till varandra. För att tydliggöra kontaktfamiljens uppdrag och mål med tjänsten. Inskolning lära-känna - fasen varierar i tid i olika ärenden, t.ex. yngre barn längre inskolning. Olika hur mycket Socialtjänsten styr inskolningen. Uppdraget löper på vanligast varannan eller var tredje helg. Barnet åker till kontaktfamiljen. Inget formellt stöd till kontaktfamiljerna erbjuds. De får höra av sig till socialsekr. vid behov. Gävle erbjuder viss fortbildning. Uppföljning sker var sjätte månad och tätare i början (ca 3 mån). Olika hur och vilka som deltar. Olika och osäkert i vilken utsträckning barnet deltar. Avslutas om målet anses uppnått, barn eller föräldrar inte vill längre, ändrade för-hållanden i kontaktfamiljen. Om alla är nöjda och behov fortfarande finns förlängs uppdraget. 3/6 mån Figur 3. Tjänstekarta som beskriver tjänsten kontaktfamilj som stöd till barn- och ung-domar i socialtjänsten i Gävleborgs län från att ett behov upptäckts fram till att tjänsten avlutas.

24 Sid Efter rekrytering utreds och godkänns familjerna för uppdraget. Det förefaller vara olika mellan kommunerna hur omfattande utredningar som görs. Det har att göra med tillgång till resurser och tillgång till familjer som man redan har viss kunskap om, via andra uppdrag eller via egna kontakter. T.ex. intervjuas familjen, det görs hembesök och utdrag tas ur kronofogde- social- samt brottsregistret. Samtliga informanter uttrycker att de försöker att göra någon form av matchning mellan kontaktfamilj och barn. Om behovet hos det aktuella barnet inte anses kunna tillfredsställas av de familjer som är aktuella görs en ny sökning i det egna kontaktnätet eller via annons. Ingen anger någon särskild metod för hur man matchar. Utredningen ger vägledning om vad barnet behöver och några informanter talar också om intuition och magkänsla. När en familj som anses lämplig för uppdraget är utredd och godkänd tas kontakt mellan parterna vilket enligt intervjumaterialet kan ske på olika sätt. Allt från att alla inblandade (inklusive barnet) träffas på socialkontoret till att handläggaren väljer att informera kontaktfamiljen anonymt om det barn som är aktuellt. Det är olika i vilken utsträckning barnet finns med som fysisk person i inledningsskedet och innan kontaktfamiljen har bestämt sig för att säga ja till uppdraget. Samtliga informanter anger att genomförandeplanen (som är en del av BBIC) är ett viktigt dokument då det anger syfte och mål med insatsen. Planen verkar ofta skrivas tillsammans. När familjerna har sagt ja till varandra startar inskolningen av barnet. Några uttrycker att detta kan gå väldigt fort och att familjerna i stort sett sköter detta själva medan andra mera talar om formell inskolning som sker stegvis, vilket anses särskilt viktigt när det gäller små barn. Uppdraget löper sedan på varannan eller var tredje helg vilket anses vara vanligast. Uppföljning av tjänsten görs efter sex månader men tätare i början. Hur tätt har att göra med ärendets art. När det gäller svåra barn eller stökiga tonåringar kan kontakten mellan Socialtjänst, kontaktfamilj och föräldrar vara mycket intensiv i perioder. Det framkommer olikheter i hur ingående man gör halvårsuppföljningen. Att den görs är alla informanter eniga om. En del följer upp endast per telefon med var och en medan andra ordnar fysiska träffar med parterna tillsammans eller var för sig. Det är också olika i vilken utsträckning barnet deltar och på vilket sätt. Om målet är uppnått avslutas tjänsten. Förhållandena i den egna familjen kan ha förändrats till det bättre. Avslut kan även bero på att barnet inte längre vill åka eller bero på ändrade förhållanden i kontaktfamiljen. Tjänstesystemet Tjänstesystemet redovisar de resurser som varje kommun har till förfogande för att stödja tjänsten kontaktfamilj samt hur organisationen ser ut. Om de resurser som står till buds i varje kommun för att stödja tjänsten kontaktfamilj är rimliga eller ej ingår inte i denna rapport att analysera. Varje kommun kan förhoppningsvis ha nytta av att se sina egna resurser i förhållande till andras. Jag har inte gjort några jämförelser av resurser kommunerna emellan. I materialet framkommer fyra olika typer av organisationsformer: 1. Socialsekreterare utreder och följer upp tjänsten. Familjehemssekreterare rekryterar och utreder och ger stöd till kontaktfamiljen. 2. Samma socialsekreterare handlägger hela processen. Utreder barnets behov samt rekryterar, utreder och stödjer kontaktfamiljen samt följer upp tjänsten.

25 23 3. Socialsekreterare utreder barnets behov. Familjehemssekreterare rekryterar, utreder kontaktfamiljen, följer upp barnets behov och stödjer kontaktfamiljen. 4. Socialsekreterare utreder barnets behov. Annan socialsekreterare verkställer beslut samt följer upp. Hudiksvall, Sandviken, Ljusdal och Hofors har typ 1. Även Gävle har typ 1 med det undantaget att en särskild person har i uppdrag att göra alla uppföljningar av pågående uppdrag samt att stödja kontaktfamiljerna. Typ 2 förkommer i Bollnäs och Ockelbo (dock planeras i Ockelbo en tillfällig förändring till typ 1), Söderhamn har typ 3 och Ovanåker har typ 4. Berg Eklundh(2010) påpekar att lagstiftningen inte ger någon vägledning när det gäller målgrupp eller användningsområde för tjänsten kontaktfamilj. Författaren uttrycker också att hon i en tidigare FOU-rapport fann en väl utvecklad praxis i 15 undersökta kommuner där likheten dem emellan var stor när det gällde vilka kriterier som gällde för att tjänsten skulle beviljas. Brännström m.fl. (2012) anger att flera forskare ingående har diskuterat insatsens syfte i praktiken. Stöd och avlastning, förstärkning av familjens nätverk, manliga förebilder och tillgång till en vanlig familj är återkommande teman vilka ytterligare bekräftas i denna studie. Den bekräftar också att det även i Gävleborgs läns 10 kommuner har utvecklats en praxis när det gäller tjänsten kontaktfamilj. Informanterna gav en i hög grad samstämmig bild av de intentioner man har med tjänsten. Vilken typ klienter som får den, vilka behov den ska tillgodose. När det gäller tjänsteprocessens olika steg samt i sättet att organisera personalen för den aktuella tjänsten finns fler olikheter. Statistik Jag kommer här att presentera siffror på tjänsten kontaktfamilj och kontaktperson i länets kommuner under åren Siffrorna är hämtade från Socialstyrelsens register som bygger på det antal beviljade insatser som respektive kommun årligen rapporterar in. En svaghet är som tidigare nämnts är att det inte går att urskilja varje tjänst för sig då de samredovisas i statistiken. En annan svaghet kan vara att det finns brister i kommunernas redovisningssystem. De siffror som redovisas gäller barn och ungdomar 0 20 år. Socialstyrelsens siffror på antalet beviljade tjänster i varje kommun jämförs sedan procentuellt med antalet barn i varje kommun för att på så sätt relatera de olika kommunernas siffror till varandra. Siffror på antalet barn gäller barn och ungdomar 0 19 år vilket är det intervall som går att finna i SCB:s statistik. Även om det är en svaghet att åldersintervallen inte är desamma i de båda systemen är det troligen en liten andel ungdomar som har tjänsten kontaktfamilj/kontaktperson efter fyllda 19 år. Jag kommer nu att presentera siffrorna i tabellform i ordning efter kommunernas storlek: