Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Transkript

1 Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan Behövs det? Birgitta Svensson, PhD Folkhälsovetenskap Regional utvecklingsledare Region Värmland

2 Bakgrund Sjunkande andel barn som är behöriga till gymnasiet, social problematik en tydlig riskfaktor Behov av att utveckla samarbetet mellan förskola, BVC och socialtjänsten Avhandling 2013; Barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö utmaningar i ett förebyggande perspektiv Fortsatt forskning utifrån SOFIA-studien Fokus på tidiga insatser före anmälan

3 En longitudinell studie av barns hälsa och utveckling och det praktiska arbetet i förskola och skola

4 Studiens syfte och mål Att bättre förstå utvecklingen av barns sociala, fysiska och psykiska hälsa, inkl. normbrytande beteende Att bättre förstå när och hur barn med svårigheter upptäcks och vilket stöd de får Målet med SOFIA-studien är att ge kunskap om barns utveckling som kan användas för att förbättra stödinsatser och det praktiska arbetet med barn

5 När sker datainsamlingar? 3-5 år 4-6 år 5-7 år Mars Mars Mars Fortsatt plan år Till vh, pedagoger, rektorer Enkät Ca min. till föräldrar Ca min. till pedagoger Ca 10 min. till rektorer Till vh, pedagoger, rektorer Enkät Ca min. till föräldrar Ca min. till pedagoger Ca 10 min. till rektorer Till vh, pedagoger, rektorer Enkät Ca min. till föräldrar Ca min. till pedagoger Ca 10 min. till rektorer år år år år år

6 Ett kontinuerligt samarbete mellan forskare och verksamhetsutvecklare Förankring Utvecklings arbete Insamling av data Återkoppling Analys

7 Oro och särskilt stöd

8 Oro för barnets hälsa och utveckling samt hemförhållanden Ingen oro mkt oro: Fysisk hälsa och utv. Inlärning Språk Känslomässig utv. Psykisk hälsa Social utv. Beteendemässig utv. Hemförhållande (föräldraskap, trygghet och säkerhet, levnadsförhållanden)

9 Oro för barnets utveckling och hälsa (fingerat fall) Förskollärare Ida oroar sig för Kalle. Han är stökig i barngruppen Mer oro och för han pojkar reagerar aggressivt när de andra barnen än för inte gör flickor som han vill. Han vill att allt ska hända NU. Mamma Lena känner ingen oro för Kalle. Hemma lyssnar han för det mesta på vad mamma och pappa... säger men och personal Kalle leker och väldigt föräldrar bra med sin lillebror. Lena tycker kanske ibland att Kalle bestämmer oroar sig lite för sällan mycket för i leken, samma men lillebror barn protesterar inte. Han är liksom lite stolt över sin storebror...

10 Personals oro i procent (%) Mer oro för pojkar än för flickor

11 Personal och föräldrar oroar sig sällan för samma barn (exempel 1)

12 Personal och föräldrar oroar sig sällan för samma barn (exempel 2)

13 Information till föräldrarna Vid utvecklingssamtalet vill förskollärare Ida berätta för Lena att hon oroar sig för Kalle. I samtalet I åtta börjar av tio Ida fall med uppger att prata personalen om det som att fungerar de informerat bra. Det är föräldrarna en trevlig stämning. om oro Mot för slutet av barnets samtalet hälsa berättar och Ida utveckling... att Kalle ibland är stökig i barngruppen. Ida tror att Lena förstår att hon känner oro för Kalles beteende... När mamma Lena kommer hem berättar hon för sin... man men att bara allt är en bra fjärdel på förskolan. av föräldrarna Kalle har det bra. Ibland har uppfattat kanske han personalens är lite stökig, men oro. det verkar inte vara något bekymmer.

14 Oro för hemförhållanden: Information till föräldrar och anmälan 19 kända anmälningar (10 %) 67 barn (35 %): Vårdnadshavaren har informerats 123 barn (65 %): Vårdnadshavaren har ej informerats

15 Det är inte rimligt att enbart fokusera på om anmälningsplikten följs eller inte Av 1000 förskolebarn: 100 oro för barnets hemförhållanden 40 bestående oro 10 anmälan 7? utredning 4? insats

16 Pedagogers oro i procent Oro för barnets hälsa och utveckling i förhållande till oro för hemförhållanden Ingen oro för hemf. Oro för hemf. 0

17 Tillfällig och bestående oro för barnets hemförhållanden Studiegrupp 1: ingen oro år 1 och 2: 86 % Studiegrupp 2: enbart oro år 2: 5 % Studiegrupp 3: enbart oro år 1: 6 % Studiegrupp 4: oro år 1 och år 2: 4 %

18 Procent Ingen oro År 1 År 2 Multipel oro för barnets hälsa och utveckling Oro för hemförhållanden: Nytillkommen oro Upphörande oro Bestående oro

19 Medelvärde multipel oro för barnets hälsa och utveckling SG1 SG2 SG3 4 3 SG1 SG2 SG3 2 SG4 2 SG Baseline 1 yr follow up 0 Baseline 1 yr follow up POJKAR FLICKOR SG1= Ingen oro för hemförhållanden SG2= Nytillkommen oro SG3= Tillfällig oro SG4= Bestående oro

20 Procent Ingen oro År 1 År 2 Bristande kvalitet i kontakten mellan personal och föräldrar Nytillkommen oro Upphörande oro Bestående oro

21 Ingen oro Tillfällig oro Bestående oro Vårdnadshavares utbildningsnivå Vårdnadhavares inkomstnivå Vårdnadshavare född utomlands Oro för barnets hälsa och utveckling Kontakt personalvårdnadshavare Har särskilt stöd i förskolan + behov Anmälan till socialtjänst Hög Medel Låg Hög Medel Låg 16 % 29/27 % 41 % Låg Medel Hög Bäst Bra Sämst 5 +2=7 % 11 +9=20 % =40 % 0.1 % 2 % 23 %

22 Pedagogernas uppfattning om särskilt stöd Stödet motsvarar barnets behov Barnet gör de framsteg som förväntas Stödet ges i tillräcklig omfattning Som personal får jag det stöd som behövs

23 Fungerande stöd i förhållande till oro för hemförhållanden Ingen oro för hemförhållanden Oro för hemförhållanden 0 Stödet motsvarar barnets behov Barnets gör de framsteg som förväntades Stödet ges i tillräcklig omfattning Som personal får jag det stöd som jag behöver

24 Sammanfattning år 1 och 2 Mer oro för pojkar än för flickor Multipel oro vanligast Vårdnadshavare och pedagoger oroar sig sällan för samma barn Vårdnadshavare uppfattar sällan att pedagoger informerat om oro Kraftigt ökad oro för barnets hälsa och utveckling vid oro för barnets hemförhållanden Vid oro för hemförhållanden uppfattas stödet i förskolan i betydligt mindre utsträckning leda till framsteg för barnet, än för övriga barn

25 Vart leder år 3? (preliminära resultat) Tre grupper jämförs: Ingen oro för hemförhållanden de tre åren 80 % Tillfällig oro: oro rapporterad minst ett år 18 % Bestående oro: oro rapporterad alla tre år 2 % (41 barn)

26 Procent Andel barn som förskolepersonal rapporterat ganska- mycket stor oro för barnets inlärningsförmåga- I förhållande till ingen, tillfällig resp. bestående oro för barnets hemförhållanden År 1 År 2 År 3 Ingen oro Tillfällig oro Bestående oro

27 Procent Andel barn som har pågående särskilt stöd i förskolan i förhållande till oro för hemförhållanden ,6 29, ,3 Ingen oro Tillfällig oro Bestående oro ,4 5,6 4,3 5,4 0 År 1 År 2 År 3

28 Vad skiljer bestående från tillfällig oro för hemförhållanden (på gruppnivå)? Graden av oro för hemförhållanden Graden av multipel oro Bestående multipel oro Bestående bristande kontakt med föräldrarna Fortsatt ökat behov av stöd i förskolan

29 Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan. Behövs det? Sällan oro för samma barn Föräldrar uppfattar sällan att personalen oroar sig Oro för barnets hemförhållanden undviks Tidiga samtal behövs kring hela orosbilden för att barnet ska kunna få rätt stöd

30 Oroskarta från enkäten: Oro för barnets hälsa och utveckling samt hemförhållanden Ingen oro mkt oro (5 steg): Fysisk hälsa och utv. Inlärning Språk Känslomässig utv. Psykisk hälsa Social utv. Beteendemässig utv. Hemförhållande (föräldraskap, trygghet och säkerhet, levnadsförhållanden)

31 Tidiga insatser före anmälan Kan oroskartan användas i utvecklingssamtalet för alla barn, för att säkerställa informationen mellan personal och föräldrar? Kan en oroskarta fungera som samtalsstöd och/eller som vägvisare till samarbetspartners? Hur kan vi fånga upp barnets hemsituation i ex 5- årslappen? Ska en målsättning vid oro för barnets hemförhållanden vara att alltid sträva efter att samordna stöd till barnet och stöd till föräldrarna?

32 Några reflektioner All oro är subjektiv, så det funkar inte Det är inte förskolans uppdrag Oro är en trigger för att söka eller erbjuda stöd, så det är bra Vi behöver en ingång i samtalet, kanske bra Kanske en bra första ingång som kan kompletteras med ex ESTER eller andra instrument Det skulle kunna bli naturligt om man samarbetade nära BVC och socialtjänst, som ett team Det behövs en elevhälsa i förskolan eller ett mer praktiskt BHT, som synkar stödet

33 Slutsatser Omfattningen av barn som far illa eller riskerar att fara illa i sin hemmiljö är så stor att man inte enbart kan fokusera på om anmälningsplikten följs eller inte Stöd och insatser behöver finnas på flera nivåer Sambandet mellan oro för hemförhållanden och barnets behov av stöd i förskolan är mycket tydligt Vi saknar: metoder att fånga upp i ett tidigt skede, mottagare av det vi oroar oss för och samordning av insatser till både barn och föräldrar

34 Tack!