Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Transkript

1 Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Lydia Springer Christine Mattsson

2 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan

3 SUF-KC Klinisk psykolog Lydia Springer Metodutvecklare Sandra Melander Forskare och arbetsterapeut Gunnel Janeslätt Informatör Laila Stolpe Gruppledare Agnetha Hammerin

4 Referensgruppen

5

6 SUF:s målgrupp Utvecklingsstörning Svagbegåvning Neuropsykiatriska funktionshinder Förvärvad hjärnskada

7 Intellektuell funktionsnedsättning Utvecklingsstörning / Intellektuell funktionsnedsättning IK<70 sedan barndomen + nedsatt adaptiv förmåga Lindrig US vanligast (IK 50-70) Kan ibland diagnostiseras först i vuxen ålder Ofta samtidigt med andra utvecklingsavvikelser Svagbegåvning IK Ibland stora problem: speciellt om annan samtidig funktionsnedsättning / psykisk sjukdom

8 Normalfördelningskurva

9 Adaptiva förmågor Kommunikation Egenvård Vardagsliv Sociala färdigheter Självständighet Hälsa och trygghet/aktsamhet Kunskapsutnyttjande Samhällsdeltagande Fritid Arbete

10 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar en utvecklingsavvikelse ofta flera diagnoser

11 ADHD och ADD Uppmärksamhetsstörning Impulsivitet Bristande aktivitetsreglering

12 ADHD symtom hos vuxna Uppmärksamhetssvårigheter Undviker, skjuter upp krävande uppgifter Lättdistraherad Avslutar ej påbörjade projekt Bristande tidsuppfattning Glömmer tider, åtaganden Svårt att planera, organisera, hålla ordning Svårt att hitta

13 ADHD och ADD symtom hos vuxna Aktivitetsreglering- över/under Svårt med igångsättning Verka lat & omotiverad Rör händer och fötter Svårt att koppla av, vila Lätt uttråkad Aktivt, rörligt arbete Arbets/träningsnarkoman Pratar för mycket Inre rastlöshet

14 ADHD och ADD symtom hos vuxna Impulsivitet Bristande bromsar (hämning) Svårt se konsekvenser på sikt Snabba belöningar, t ex mat, alkohol sex, shopping Risktagande Svårt att vänta Avbryter andra Känslomässig labilitet

15

16

17 Autismspektrum tillstånd Brister i samspel och kommunikation Begränsning i beteende- och intresserepertoar

18 Hos personer med autism är det tydligt att minst tre viktiga områden påverkas av brister i de kognitiva förmågorna 1. Mentalisering 2. Central koherens 3. Exekutiva funktioner

19 Autismspektrumtillstånd: Perceptuellt fungerande Sinnesupplevelser/avvikelser Ljus- och ljudkänslighet Känsel/beröring/smärta Kroppskontakt Smak och lukt Mat och matvanor Sömn och sömnproblem Klädsel Svårigheter att känna igen ansikten Automatiseringssvårigheter Upplevd hälsa

20 Kriterier - från drag av till diagnos Symtom och beteenden Lite symtom Mycket symtom Kognitiv funktionsnedsättning

21 Samsjuklighet Tilläggsdiagnoser t ex OCD Trotssyndrom Depression Ångest Självskadebeteende Beroende Bipolär sjukdom psykos

22 Föräldraskap och funktionshinder = Stress - när kraven överstiger förmågor STRESS! Förmågor Krav från omgivningen

23 Stress och sårbarhetsmodellen

24

25

26 Ur Ninjakoll 1

27 Bikupa erfarenheter av personer med NPF? Tänk till och berätta mycket kort för din bänkgranne om du träffat på personer med ADHD/ADD Asperger syndrom/autismspektrumtillstånd (AST) Tourettes syndrom

28 Föräldraförmåga är lika med föräldrars förmågor att. Kunskaper VETA förvärva och hålla kvar kunskap/insikt Färdigheterer KUNNA omsätta kunskaper till färdigheter Tillämpning GÖRA att vidmakthålla & generalisera färdigheter

29 Bedömningar

30

31 Prioriteringar

32

33 Automatisering Föräldern har förmåga men det brister i tillämpning i och med att förmågorna inte är automatiserade. Detta gör att de inte har energi till att upprätthålla en jämn kvalité i föräldraförmågan.

34 Kommunikation

35 Checka för förståelse!

36

37 Förberedelser Tid, början och slut? Plats? Planering? Hinder? Innehåll? Vad händer sen? Vad förväntas av mig?

38 De 8 frågorna 1. Vad ska jag göra? 2. Varför? 3. Var ska jag vara? 4. När ska jag göra det? 5. Hur länge ska jag göra det? 6. Hur mycket ska jag göra? 7. Hur ska jag göra det? 8. Vad händer sedan?

39 STÖD VID MÖTEN Till personal inom hälso- och sjukvård Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av mitt funktionshinder. 1 Läkare och annan personal ska få information om Aspergers syndrom. 2. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum. 3. Möten i lugn och ostörd miljö. 4. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör. 5. Att ha en stödperson på möten, som förklarar för mig vad som händer och berättar för andra om vilket stöd jag kan behöva.

40 Drunkningsläge?

41 Kompensation

42 Minnesstöd

43

44

45 Vi mammor ska: Berätta för barnet att det är ok att du bor i familjehemmet Berätta för barnet att du har det bra här och att dom tar hand om dig jättebra Hjälpa barnet att lösa problem som uppstår i familjehemmet Lyssna på barnets bekymmer i familjehemmet ta det på allvar och även visa på något som är gott/bra just nu i familjehemmet

46 Vi mammor ska: Försöka få det att fungera med familjehemsföräldrarna Hålla god min inför barnet Inte prata illa om någon Tillåta att barnet får tycka om familjehemmet också Prata och hålla kontakt med familjehemmet så att barnet ser att vi tycker bra om varandra och att vi kan samarbeta Hålla kontakt

47 Vi mammor förväntar oss att familjehemmet och socialtjänsten: Göra oss delaktiga och hålla oss informerade Skicka en bild på barnet/ett sms från barnet Barnet ska veta vem som är deras biologiska föräldrar och syskon Ha foton tillgängliga för barnet i hemmet på barnets ursprungsfamilj Barnuppföljare de är viktiga för oss Att få fira minst en högtid på rätt dag med barnet per år

48 Hur kan man prata med barnen? Vad tror du att barnet vet? Vad är det DU ser, hör, tänker på? Hur tror du barnet tänker om förälderns funktionsnedsättning/kognitiva svårigheter? Hur tror du barnet förklarar funktionsnedsättningen för sig själv? Vad tror du barnet behöver säga till andra? Vilka är för- eller nackdelarna med att prata nu? När skulle kunna vara ett bra tillfälle att prata? Vad tror du händer när ni pratar?

49 Fler frågor Vad är det du vill skydda barnet ifrån? Vad behöver barnet mer veta för att vara skyddat? Kan prat och att tillsammans veta ge barnet mer beskydd och trygghet? Eller tror du att prata och vetskap ger mindre trygghet? Tror du att barnet inte berättar eller pratar för att skydda föräldern? Eller kan det vara så att barnet fått för sig att det där att prata är för svårt?