Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

Transkript

1 Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård Lydia Springer Sandra Melander

2 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner & Region Uppsala Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har en intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan

3 SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander Forskare och arbetsterapeut Gunnel Janeslätt Klinisk psykolog Lydia Springer Informatör Laila Stolpe Socionom, kurator Christine Mattsson Gruppledare Agnetha Hammerin

4

5 Vi vill hinna med Beskrivning av kognitiva svårigheter Anpassning och Bemötande Tidigt stöd Samverkan Lärande exempel Reflektion och frågor

6 SUF:s målgrupp Intellektuell funktionsnedsättning Svagbegåvning Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förvärvad hjärnskada

7 Intellektuell funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) IK<70 sedan barndomen + nedsatt adaptiv förmåga Lindrig US vanligast (IK 50-70) Kan ibland diagnostiseras först i vuxen ålder Ofta samtidigt med andra utvecklingsavvikelser Svagbegåvning IK Ibland stora problem: speciellt om annan samtidig funktionsnedsättning / psykisk sjukdom

8 Normalfördelningskurva av IQ

9 Adaptiva förmågor Kommunikation Egenvård Vardagsliv Sociala färdigheter Självständighet Hälsa och trygghet/aktsamhet Kunskapstillämpning Samhällsdeltagande Fritid Arbete

10 ADHD och ADD Uppmärksamhetsstörning Impulsivitet Bristande aktivitetsreglering

11

12 Autism Brister i socialt samspel och kommunikation Begränsning i beteende- och intresserepertoar

13 Perceptuellt fungerande Sinnesupplevelser/avvikelser Ljus- och ljudkänslighet Känsel/beröring/smärta Kroppskontakt Smak och lukt Mat och matvanor Sömn och sömnproblem Klädsel Svårigheter att känna igen ansikten Automatiseringssvårigheter Upplevd hälsa

14

15 Sociala villkor Arbetslöshet Ekonomisk utsatthet Begränsat socialt nätverk Instabil uppväxt Ökad förekomst av trauma Låg självkänsla Obehandlade medicinska problem Ofta finns rädsla för kontakt med myndigheter och det krävs ett anpassat bemötande och kunskap

16 Hur identifiera personer med kognitiva svårigheter? Ringa in de adaptiva förmågorna, vad fungerar och vad blir problematiskt? Hur hanterar personen vardagssysslor? Hur tillämpar och tillgodogör sig personen kunskap? Hur kommunicerar personen med andra? Hur deltar personen i samhället?

17

18 Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet

19 Intellektuell funktionsnedsättning hos gravida lärande exempel Sårbarhet Anpassningar Samverkan

20 Nyföddhetshälsa för barn till kvinnor med IF och kvinnornas egen hälsa: Tonårsgraviditet sex gånger vanligare Födde dubbelt så ofta sina barn prematurt Ofödda och nyfödda barnen dog fyra till fem gånger så ofta före och under förlossningen samt under den första levnadsveckan Föddes mer än dubbelt så ofta som liten för tiden oavsett graviditetsvecka Använder jämförelsevis mindre lustgas under förlossningen än andra kvinnor (60% jmf. 75 %) Rökte fyra gånger så ofta (28% jmf. 8%) och hade ett högre Body Mass Index (BMI 25 jmf. 24) Födde barnen oftare med kejsarsnitt (25% jmf.18%) Internationell forskning visar att barnen till mödrar med IF familjehemsplaceras till 40 60% Berit Höglund, 2012

21 Vid inskrivning Förutsätt inte att kvinnan har en förförståelse för betydelsen av barnmorskekontrollerna. Förklara varför de är viktiga för kvinnan och barnet. Checka för förståelse! Ge kvinnan en överblick över vad som ska hända idag och framöver Ta reda på hur kvinnan bäst tar till sig information Behöver hon en stödperson på kontrollerna?

22 Checka för förståelse

23 Vänta och föda barn samt sköta om sitt barn den första tiden Broschyren har tagits fram i samarbete med barnmorskestudenter Anpassad för målgruppen men används också till föräldrar med bristande svenskkunskaper

24 Olika nivåer av lättläst

25 INFÖR besöket: Fråga kvinnan om och hur barnmorskan kan underlätta för henne att komma till barnmorskebesöken. Inför varje tidsbokning, undersök tillsammans med kvinnan vilken dag och tid som passar bäst för att minimera eventuella hinder för att hon ska kunna komma. Ge extra påminnelser om besökstiden hos barnmorskan (t ex SMS eller ring om möjligt).

26 VID besöket: Behov av stöd och anpassningar skiljer sig åt beroende på vilka svårigheter man har i vardagen, och hur omfattande svårigheterna är. Genom att identifiera kvinnans styrkor och svårigheter inom ett flertal områden kan mötet och stödet till kvinnan anpassas. Denna information ska dokumenteras för att underlätta fortsatta vårdkontakter.

27 Minne och tidsuppfattning Anpassning och ge förutsättning upprepa viktig information vid flera tillfällen, och följ upp vid kommande besök. erbjud minnesanteckningar på mötesinnehållet. använd whiteboardtavla eller papper som kommunikativt stöd under samtal. Ta kort på tavlan när ni är färdiga som minnesstöd. Tidsuppfattning är allmänt svårt och skapar lätt stress.

28

29 Uppmärksamhet Anpassning och ge förutsättning Skapa lugn och ro vid besöken genom att minimera ljud, ljus och distraktioner. Individanpassa besökstider - längre, kortare och/eller tätare, glesare. Personer med autism kan ha behov av längre tid för att ta del av information.

30 Perception Anpassning och ge förutsättning Fråga om det är något särskilt som kvinnan är över/under- känslig för. Sitt bredvid eller snett framför föräldern så det inte blir tvunget att ha ögonkontakt om det är för energikrävande för föräldern.

31 Kommunikation

32

33 Överrapportering och samarbete med andra verksamheter: Samverkan mellan olika verksamhetsområden och huvudmän för att kunna ge adekvat stöd till barn och föräldrar så tidigt som möjligt Erbjud en individanpassad föräldrautbildning Ta reda på om socialtjänst eller andra vårdverksamheter (habilitering, psykiatri) är inkopplade Skriv en tydlig vårdplan

34 Behov av stöd & kompensation Hjälp med struktur och planering i vardagen Stödperson Fungerande rutiner Mer pengar och hjälp med att ordna med ekonomi Hjälp med vårdkontakter Bryta social isoleringen Förebygga psykisk (o)hälsa Påfyllning av kunskap kring barnets utveckling och behov

35 Eftervårdsbesöket: Förbered ett samtal om familjeplanering och preventivmedel Informationsmaterial om preventivmedel Identifiera eventuella hinder för specifika preventivmedel Hjälpa till med att hela processen från information, beslut, verkställande samt uppföljning

36

37 Frågor och reflektioner

38