Lydia Springer, SUF kunskapscentrum Pernilla Rydberg Hallen, SUF kunskapscentrum Amanda Ternstedt, sekreterare

Transkript

1 Plats och tid Regionens hus, Uppsala, , kl ande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter AnnBritt Litsner (S) ordförande Monica Lundberg (L) 2:e vice ordförande Pirjo Thonfors (-) Pernilla Åström (M) Lene Schill (MP) Eleonora Stålenhag (M) Kjell Andersson (S) Lydia Springer, SUF kunskapscentrum Pernilla Rydberg Hallen, SUF kunskapscentrum Amanda Ternstedt, sekreterare AnnBritt Litsner (S) och Monica Lundberg (L) Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala kl Sekreterare Amanda Ternstedt Paragrafer 1-14 Ordförande AnnBritt Litsner (S) ordförande Justerande Monica Lundberg (L) Organ Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för barn och unga Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Regionens hus, registrator

2 1 Amanda Ternstedt, om propositionen för jämlik hälsa Presentation av propositionen för jämlik hälsa. I propositionen finns ett nytt övergripande folkhälsomål beskrivet, med ett större fokus på jämlik hälsa, samt en ny målstruktur för folkhälsoarbetet med åtta målområden. Propositionen överlämnades till riksdagen den 19 april 2018 och godkändes av riksdagen den 14 juni Presentationen skickas ut med protokollet. 2 Lydia Springer och Pernilla Rydberg Hallen, SUF kunskapscentrum Lydia Springer och Pernilla Rydberg Hallen från SUF kunskapscentrum berättar om SUF som är en föräldraskapsstödjande verksamhet. Deras uppdrag är att inhämta och sprida kunskap, kunskapsutveckling genom forskning, metodutveckling, konsultation samt handledning och rådgivning till föräldrar och barn i familjer där någon förälder har en intellektuell funktionsnedsättning, svagbegåvning, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och/eller förvärvad hjärnskada. Lydia och Pernilla berättar om SUF-gruppen och vilka aktörer som ingår, de finns i hela länet. SUFs arbete utgår från barnkonventionen och framförallt artikel 23 och artikel 2. Presentationen skickas ut med protokollet. 3 Öppnande av mötet Ordförande AnnBritt Litsner (S) förklarade mötet öppnat. 4 Val av justerare Beredningen utser Monica Lundberg (L) att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringen sker den 20 november kl Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Beredningen fastställer föredragningslistan. 6 Anmälan övriga frågor

3 Monica Lundberg (L) anmäler en övrig fråga. 7 Föregående protokoll Ärende Inga synpunkter på föregående protokoll. 8 Mandatberättelse Beredningen ställer sig bakom mandatberättelsen. Ärende En powerpointpresentation har gjorts som en sammanfattning av mandatperioden med beredningen. Fullmäktiges presidium har varit fel adressat för beredningens frågor. Intresset har varit svalt hos fullmäktige och därför har många frågor som beredningen behandlat inte kunnat gå vidare. Beredningen vill att hela mandatberättelsen ska följa med powerpointpresentationen som sammanfattar de fyra åren med beredningen, så att den går att förstå när denna överlämnas. 9 Inbjudan till och återrapportering från konferenser/motsvarande AnnBritt Litsner (S), Pirjo Thonfors (-) och Monica Lundberg (L) deltar på föräldraskapsstödskonferensen den 7 november. AnnBritt tar kontakt med BUP för att fråga hur de tänker gällande frågor om ADHD som uppkom nedan. Ärende Inbjudan till föräldraskapsstödskonferens utifrån den nya föräldraskapsstödsstrategin, på Gillet, den 7 november Återrapportering från konferenser/utbildningar ADHD-dagen 19/ Monica och AnnBritt har deltagit på ADHD-dagen i Stockholm. Sammanfattning: Mycket intressant innehåll på hög nivå! Kompetenta föreläsare och forskare. Kanske behövdes en viss förkunskap för att kunna ta till sig allt. Något som kom upp när det gäller tillgänglighet, är att det går åt resurser för att skriva intyg till skolans kosthållning för olika sorts koster.

4 Viktigt med rätt medicinering både när det gäller vilken sorts medicin o rätt dos och det måste utvärderas ofta. Utvärderingen kan med fördel göras av kunniga sjuksköterskor (avlastar läkartider). Varför är det så stor skillnad på medic.beh i Uppsala när det gäller flickor/pojkar??man måste komma i håg att medicineringen är en del i behandlingen. Man måste även strukturera vardagen, där det finns bl.a. hjälpmedel att tillgå och där arbetsterapeuterna är en viktig aktör. Lisa Thorell psykolog i från KI betonade vikten av att se dessa barn med misstänkt ADHD redan under förskoletiden, nytt är att titta på den emotionella regleringen. Barnpsykiater Svenny Kopp berättade om hur flickor och ADHD inte uppmärksammas i samma utsträckning som hos pojkar. Ex. kan hyperaktivitet hos flickor vara stillsamt och inte så utåtagerande som hos pojkar. Det här kräver ett annat fokus på flickor. Det behövs mer köns nominerande skattningsskalor. Flickor får även mindre behandling. När det gäller samsjuklighet med ADHD är det en regel än undantag. När det kommer till fysiska aktiviteter är det av värde att se vilken upplevelse man har av fysiska aktiviteten, för att det ska bli att man fortsätter med att röra sig. När det gäller sömnen vid ADHD, har man inte djupsömn under senare delen utav natten, vilket gör att man blir trött o måste hålla sig i rörelse för att kunna hålla uppmärksamhet uppe, vilket redan är nedsatt vid ADHD. När det gäller nätproblematik, visar det sig att ha 5 timmar eller mer av skärmtid ökar risken för att få diabetes 2. Fortsatta arbetet med ADHD utifrån ovanstående: Frigöra läkartid med intyg om kost, ska tydligen inte behövas, upp till kommunerna att bestämma det. Varför får flickor med ADHD mindre medicinsk behandling i Region Uppsala? Hur ser det ut med vem som håller i medicineringen? Utifrån de 3 översta punkterna, kontakta ansvarig på BUP för att höra hur de tänket kring dessa frågor Arbeta mer med samverkan kommun -region i dessa frågor. Familjecentralsdialogen utbildning AnnBritt har deltagit på utbildningsdagen om familjecentraler. Uppsala kommun hade en utbildningseftermiddag för de som är engagerade i Familjecentraler i Uppsala län. Först ut var information utav kulturdoulor som är ett pågående projekt i Uppsala. Projektet går ut på att utbilda doulor där doulorna är ett stöd för utsatta grupper vid graviditet och förlossning. Målgrupp: Nyanlända och asylsökande kvinnor med svagt socialt stöd (även andra kan få stöd).

5 Syfte: Möjliggöra säker vård. Orsaker: - målgruppen söker senare vård - gör färre bokade besök - högre risk för komplikationer och död i och med graviditet och förlossning - söker mer akut till förlossningen Utbildningens innehåll till doula: - hur ser menscykeln ut - hur blir barn till - förlossning, amning och könsstympning - psykisk ohälsa - dietist - STRAMA, antibiotikaanvändning - mäns våld mot kvinnor En förutfattad mening, Socialen ger pengar och tar barnen Projektet: - doulan träffar kvinnan 2 3 ggr före förlossning och 1 ggr efter. - första gången sker träffen på Öppna förskolan, för att bl.a. introducera dess verksamhet - doulan är timanställd på Cosmos - doulorna har regelbundna träffar och fortbildning - viktigt är att doulorna ej får ge medicinska råd eller vård, det är barnmorskans roll Vidareutveckling: De söker anslag för 2019 för att öka samverkan med Familjecentralerna och utöka projektet med att doulorna även kan vara med på förlossningen. Riktlinjer VIS (Vård I Samverkan) - hur ser verksamheten ut - mall för samverkansavtal - uppdrag för samordnare - mall för uppföljningsplan - mall föräldraenkät Uppsala kommun och Region Uppsala har skrivit ett avtal utifrån ovanstående. Arbete i Gottsunda fortsätter med 2 mål i dagsläget, 1. att få en samlokalisering för Familjecentral, 2.få bort Gottsunda i från svarta listan. Tankar utifrån den information som gavs och vad kan Region Uppsala bidra med när det gäller Familjecentraler och utveckling av doulor. 1. att Regionens alla kommuner har minst en Familjecentral 2. att verka för att samlokalisering sker, Kommun-Region 3. att vidareutveckla arbetet med doulor, både i antal av personer och på övriga platser i Regionen. Genom detta förebyggande arbete hindras både fysisk och psykisk ohälsa, vilket är viktigt för den enskilda individen och samhällsekonomiskt.

6 10 Budget Beredningens ekonomiska utfall till och med oktober 2018 är kr. 11 Program december Beredningen godkänner programmet för sammanträdet i december. 12 Övriga frågor Monica berättar att den 19 oktober är det en heldag med föreläsningar i Grönwallssalen med tema smärta. Ingen anmälan krävs, alla är välkomna. 13 Nästa sammanträde Beredningens nästa sammanträde är den 6 december, kl Avslutning Ordförande AnnBritt Litsner (S) förklarar sammanträdet avslutat.