Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

Transkript

1 Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

2 Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK Föreläsning 3 Hur man underlättar vardagen Föreläsning 4 Samhällets stöd

3 Dagens föreläsning Utvecklingsstörning Vad är det? Hur vanligt är det? Vad beror det på? Hur får man diagnosen? och sen då?

4 Vad är utvecklingsstörning? Begrepp och definition

5 Utvecklingsstörning Begåvningshandikapp Mental retardation Utvecklingsförsening Begåvningsmässigt funktionshinder Förståndshandikapp Intellektuellt funktionsnedsättning Svagbegåvning Utvecklingshämning

6 Varför finns så många begrepp? Olika synsätt genom tiderna Olika klassifikationssystem DSM-IV /DSM5 ICD-10

7 Varför finns så många begrepp? Utvecklingsstörning

8 Definition Utvecklingsstörning Begåvningsmässigt funktionshinder som uppstår under utvecklingsperioden, dvs. före 16 års ålder, och är av sådan omfattning att en person behöver särskilt stöd av samhället. Definition enligt Nationalencyklopedin

9 Vad är utvecklingsstörning? Utvecklingsstörning är när en människa har så svårt att förstå och lära sig saker att han eller hon inte klarar sig själv. Definition enligt Nationalencyklopedin (lättläst)

10 Vad är utvecklingsstörning? Det finns olika grader av utvecklingsstörning, från dem som klarar det mesta själva till dem som måste ha tillsyn dygnet runt.

11 Vad är begåvning? Rum Tid Egenskap Mängd Orsak

12 Var? Rum Här och där, på, bakom, under osv. Hitta och kunna vägen till olika ställen. Tänka ut genvägar. Kunskap om länder, hav, jorden, månen osv.

13 När? Tid Förstå tidigare - nu - då, före och efter osv. Förstå veckodagar, månader, år och kunna klockan. Förstår historisk tid, framtid och evighet. Kunna planera.

14 Vad? Hur? Egenskap (kvalitet) Förstå att saker finns, även när de inte syns. Att saker behåller färg, form eller storlek. Kan urskilja olika egenskaper som rött - gult, lätt - tungt. Kan skilja på hund - katt, äpple - päron.

15 Hur mycket? Mängd (kvantitet) Kunna skilja på mer - mindre, fler - färre, lång - kort osv. Kunna räkna osv. Förstå begrepp som dubbelt, hälften, inga, alla. Kunna naturliga tal, hela tal, bråktal och andra talmängder.

16 Varför? Orsak Se samband mellan händelser ljusknapp - ljus. Förstå samband äta - mätt, sova - pigg. Förstå att man blir våt när det regnar, fryser när det är kallt. Se konsekvenser som städa - uppskattning.

17 Hur mycket kan en person lära sig? Det är personens begåvningsnivå som bestämmer hur mycket och hur snabbt man kan lära sig inom varje område.

18 Vad är begåvningsnivå?

19 Normalfördelning

20 Intelligenskvot Ett sätt att sätta en siffra på begåvning: intelligenskvot Medelvärdet är definierat till 100

21 Tre nivåer av utvecklingsstörning Lindrig / lätt Måttlig / medelsvår Svår / grav

22 Varför går det långsammare?

23 Lindrig utvecklingsstörning Kunna hitta, komma på olika vägar. Förstår sådant som ej är upplevt, att det finns människor man inte träffat och platser man inte besökt. Börjar förstå antal, kunna räkna, läsa och skriva. Svårare att förstå abstrakta begrepp.

24 Måttlig utvecklingsstörning Tidsuppfattningen omfattar från någon dag upp till en vecka. Kan räkna några siffror. Kan tala och förstå bildsymboler. Beroende av det upplevda för tänkandet (t. ex. svårt att tänka ut en förändring utan att se den utföras.)

25 Svår utvecklingsstörning Mycket begränsad rums- och tidsuppfattning. Handlar genom intuitiva associationer och tankekedjor, t.ex. säng=ligga, sked=äta. Kan inte tala, kan använda signaler i form av kroppsspråk och ljud. Behöver tillsyn dygnet runt.

26 Sammanfattning Personer med utvecklingsstörning har ett enklare sätt att tänka. Tankarna behöver ha stöd av föremål, personer, händelser eller egna erfarenheter. Personer med utvecklingsstörning lär sig långsammare (begåvning, tal, motorik). En del saker är omöjliga att lära sig.

27 Viktigt att komma ihåg! Alla personer lär sig och skaffar sig nya erfarenheter genom hela livet Och detta oavsett begåvningsnivå

28 Hur vanligt är det?

29 Hur vanligt är det med utvecklingsstörning? Ungefär 1 % av befolkningen har en utvecklingsstörning. Av alla som har diagnosen utvecklingsstörning har 3 av 10 svår utvecklingsstörning.

30 Vad beror det på? Handikappcentrum -

31 Utvecklingsstörning Utvecklingsstörning är en funktionsbeskrivande diagnos. Hos en del kan en utvidgad medicinsk utredning ge en orsaksdiagnos. Många olika medicinska orsaker

32 Orsaker Före födelsen är vanligaste orsaken kromosomavvikelser, familjära avvikelser, neurologiska sjukdomar. Vid födelsen syrebrist, kramper. Efter födelsen hjärnblödning, infektion, skallskada.

33 Exempel på utvecklingsstörning av olika orsaker

34 Downs syndrom En på tusen Medel-IK: pojkar 40, flickor 50 8 % även autism.

35

36 Fragil X-syndrom En på 3500 Pojkar: Alltid utvecklingsstörning (IK 45 60) Orsakar 25 % av infantil autism hos pojkar 90 % har autism med uttalad ängslan

37 Fragil X-syndrom Flickor: 1/3 lindrig utvecklingsstörning Återfinns i gruppen ADHD, autistiska drag, svag begåvning

38 Fragil x-syndrom

39 Noonans syndrom En på tusen till Kortvuxenhet % har hjärtfel. Ofta problem med syn och hörsel.

40 Andra svårigheter Flerfunktionsnedsättning vanligt med rörelsehinder, syn, hörselskador. Autismspektrumtillstånd. Epilepsi. Beteendeproblematik. Psykisk sjukdom eller ohälsa.

41 Hur får man diagnosen utvecklingsstörning?

42 Frågan väcks Familjen Barnavårdscentralen Skolhälsovården Barn- och Ungdomspsykiatrin

43 Svea, 6 år Familjen är oroliga inför skolstart Skolpsykologen gör utredning

44 Vad gör psykologen?

45 Vad gör psykologen? Försöker svara på olika frågor Varför har Svea så svårt i förskolan? Varför kommer hon inte in efter rasten?

46 Vad gör psykologen? Träffar den som ska utredas och ställer frågor till honom eller henne. Besöker personen i hemmet, i skolan eller på arbetet.

47 Vad gör psykologen? Träffar föräldrar och lärare Läser journaler Låter personen göra ett eller flera test

48 Vad är psykologisk testning?

49 Vad är psykologisk testning?

50 Vad mäter testen? Hur personen förstår och bearbetar information. Abstrakt tänkande. Logisk förmåga.

51 Vad mäter testen? Minne Snabbhet

52 Vad mäter testen? Förmåga att anpassa sig efter olika situationer. Inlärd kunskap

53 Sammanvägning Testresultaten sammanställs och vägs samman med information från intervjuer och observationer

54 Diagnos Utvecklingsstörning Nedsatt begåvning 70 poäng eller lägre på IK-skalan. Nedsatta adaptiva färdigheter Svårigheter i att klara sig själv i vardagen på minst två områden. Beständighet över tid Svårigheterna ska ha börjat före 18 års ålder.

55 Svea Svea har 65 i IK-poäng och nedsatta adaptiva färdigheter Diagnosen lindrig utvecklingsstörning Ansökan till Habiliteringscentrum

56 Vad gör läkaren? Ansökan tas emot Medicinsk orsaksbedömning

57 Läkarbedömning Sjukdomshistoria. Läkarundersökning. Psykologtestutlåtande. Tillväxtkurvor. Syn. Hörsel.

58 Viktiga saker att ta reda på! Graviditet (mediciner/droger?) och förlossning. Debutålder? Släkthistoria (är föräldrarna släkt?) Försämring, tappar barnet funktioner? Svårare skalltrauma? Autistiska drag?

59 Fortsatt undersökning? MRT hjärna. EEG. Ämnesomsättningsutredning Databassökning vid syndrommisstanke. Genetisk konsultation/foto.

60 Genetisk utredning Svea

61 Genetisk utredning Kromosomanalys om stigmata/dysmorfi/ärftlighet. Fragilt-X-analys övervägs i övriga fall. Annan specifik DNA-analys om annan riktad syndrommisstanke. Array-CGH om kromosomanalys är u.a. trots stark misstanke på kromosomstörning eller syndrom.

62 Och sen då?

63 Vad betyder diagnosen för familjen? Det kan kännas jobbigt både för personen själv, föräldrar och syskon att få reda på diagnosen. Det kan samtidigt vara en lättnad att förstå varför en del saker varit så svårt.

64 Diagnosen ger förståelse! Varför Svea har svårt med att komma ihåg saker att lära sig nya saker att hitta i de nya lokalerna

65 Diagnosen ger möjligheter! Möjlighet att ta hänsyn till och anpassa sig efter Sveas förmåga och underlätta hennes vardag.

66 Diagnosen ger rättigheter! Rätt att få anpassad undervisning. Rätt att få insatser från Habiliteringscentrum. Rätt till samhällsinsatser, till exempel LSS

67 Diagnosen ändrar inte människan! Diagnosen är inte människan! Tack för att ni har lyssnat!