Tecken som AKK Biennalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tecken som AKK Biennalen 2009 1"

Transkript

1 Tecken som AKK (TAKK) Jag gillar Tiger Samtalsämne vid frukostbordet på en förskola. Britt Claesson, AKK-pedagog DART kommunikations- och dataresurscenter, Göteborg DART Västra Sveriges kommunikationsoch dataresurscenter för funktionshindrade Utredning/utprovning Utbildning kurser på Dart och på uppdrag. Forskning och utveckling Tvärprofessionellt team Kombination anslags- och intäktsfinansiering Information: Innehåll Teckenspråk Teckenspråk, STS. Tecken Som Stöd,TSS. Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK. Historik bakom begreppen Hur ska vi öka möjligheterna för barn med kommunikationssvårigheter att vara delaktiga i samtal med andra barn? Exempel på aktiviteter Teckenspråk är det språk som döva sinsemellan har använt i alla tider. Inte internationellt Grammatiken skiljer sig från talat språk Gestuellt och visuellt 1760 Abbé de l Épée En värld av tystnad full av liv Den orala metoden Grundade den första organiserade dövskolan Använde teckenspråk Undervisade många samtidig Hans teckenmetod spreds över hela världen 1778 dövundervisning i Tyskland som förespråkade Talmetoden, även denna metod spreds över världen. Milanokongressen beslut att gå in för talmetoden. Tecken som AKK Biennalen

2 1960 utveckling Tecken för hörande Teckenspråksforskning i USA 1968 tecknad svenska blir tillåten i undervisning Teckenspråks-forskningen med Brita Bergman i spetsen startade 1972 på Stockholms universitet. Danmark 1969; språkstimulering där man använde tecken som stöd i kommunikationen Upp med händerna tv-program och kortlek Cecilia Olsson bedriver undervisning i teckenkommunikation Citat I teckenkommunikation har enskilda tecken lånats från de dövas teckenspråk och anpassats i utformning och användning till den begåvningshandikappades förutsättningar Som det första landet i världen beslutar Sveriges riksdag att döva ska betraktas som en tvåspråkig grupp med teckenspråk som första språk Kärt barn har många namn TSS och TAKK Tecknad svenska Teckenkommunikation Tecken som stöd Tecken till tal Tecken och samtidigt tal Tecken som AKK, TAKK Engelska Manual signs Tecken som stöd TSS Främst utvecklat för vuxendöva och hörselskadade Tecken som stöd för läppavläsning Normal språkutveckling Tecken som AKK -TAKK Tecken från svenska teckenspråket Används för förståelse och som uttryckssätt Stöd för kommunikations- och språkutveckling Tecken som AKK Biennalen

3 Varför tecken? När ska vi använda tecken? kräver mindre finmotorik än tal använder andra sinnen ökar koncentrationen är ofta mer konkreta tydliggör det talade språket gör att vi pratar långsammare det man lärt sig har man alltid med sig ger möjlighet för en person att samspela språkligt innan/om inte talet kommer När det finns risk att barnet inte utvecklar kommunikation, språk och eller tal som förväntat. Så fort det finns ett barn i gruppen som använder tecken Träning Kommunikation I träning bestämmer den vuxne både mål och medel, medan det kommunikativa samspelet är präglat av ett försök att ge rum för barnets medbestämmande, initiativ och intresse. Kommunikativ och tecknande miljö En miljö där vi har förutsättningar att anpassa det vi säger till situationen och den vi kommunicerar med. Dvs. en miljö där kommunikation står i fokus och olika sätt att kommunicera tillåts. Tecknande miljö tecken används naturligt i kommunikation mellan människor material med tecken finns lättillgängligt Samtal påverkas av Barnets kommunikation sammanhanget vi befinner oss i våra intressen och kunskap vår kunskap om samtalspartnern vårt humör Hur ofta kommunicerar barnet med jämnåriga använder barnet tecken tar barnet initiativ till andra och hur frågar resp. svarar barnet handlar samtalet om något bortom här och nu blir det missförstånd Tecken som AKK Biennalen

4 Din kommunikation Vad kan nätverket göra? Hur ofta kommunicerar du med tecken tecknar du till din partner/kollega eller andra barn frågar resp. svarar du barnet handlar samtalet om något bortom här och nu upplever du glädje i samspelet identifiera tillfällen för samspel kartlägg barnet och kompisarnas intressen. Lyssna på vad kompisarna säger arrangera aktiviteter för lek och samspel lekar med tydliga leksignaler, gör teckenkartor över ord som är viktiga i leken förbereda aktiviteter som barnet ska delta i T ex studiebesök eller utflykter dokumentera ta kort till barnets pratbok Vad kan förskola/skola göra För att utveckla samspelet mer veckans tecken fler än ett. Tecken som är aktuella för olika lekar, årstiden etc. placeras väl synlig, både för barn och vuxna gamla veckans tecken ska finnas kvar synligt. veckans bok strukturerad lek med tecken enskild arbetsstund Imitera barnet Tolka, svara och utvidga barnets kommunikation Kommentera, minimera frågorna Upprepa en aktivitet många gånger Lek bredvid barnet med samma typ av leksak Hjälp barnet att se vad andra barn gör Var passivt stödjande när barnet leker med andra barn Brandkåren kommer på besök bör Kartan är gjort i Communicate: In Print (Widgit Software) + Bildbas Tecken Ebba Editor (SPSM) Tecken som AKK Biennalen

5 Pratbord Möjliggöra samtal Tecken/symboltavla om aktuella ämnen för barnen vuxnas aktiviteter eller t ex en händelse på väg till jobbet gemensamma upplevelser, både det som har hänt och det som förväntas hända Saga blir till verklighet Docklek, tågbanelek etc. T ex. Ellas utflykt (www.ellas.se) Pinoböckerna ( Lisen kan inte sova m fl. (www.teckenforlaget.info) Olika berättelser i Teckenhatten 2 (www.hatteforlag.se) bygg upp leken steg för steg ev. tillsammans med någon/några barn anpassa miljön efter lekstegen pratkartor placerar väl synligt i lekmiljön Utvidga ordförråd: Pratkarta för att prata om känslor Tydliga lekar Ett skepp kommer lastat gör en pratkarta med tecken och symboler eller lägg lösa bilder i en burk som barnen får dra ett kort ur, teckna och sätta upp på skeppet Gjord i Boardmaker (Mayer-Johnson) + Bildbas Tecken med Ebba Editor Tecken som AKK Biennalen

6 Tecknande miljöer hur kan vi skapa det? TAKK-utbildning till föräldrar och andra viktiga personer Verksamheter där all personal får kontinuerlig fortbildning i TAKK Information till beslutsfattare Nätverk för erfarenhetsutbyte Barnprogram med AKK och Tecken som AKK Länkar teckenspråkslexikon barnprogram på teckenspråk sök på teckensång Tecken som AKK Biennalen

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Platon - om lärande och lek

Platon - om lärande och lek Lek med stöd av Alternativ och kompletterande kommunikation - AKK kommunikationsstöd Britt Claesson, pedagog Gunnel Ivarsson, arbetsterapeut DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för

Läs mer

Ritade Tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken

Ritade Tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken Ritade Tecken för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken Grunden i all kommunikation är att kunna göra sig förstådd och att förstå andra. Det är också viktigt att kunna samspela i olika situationer

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten

Läs mer

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Läs mer

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

DART 2013 en kort presentation

DART 2013 en kort presentation DART 2013 en kort presentation Anette Ihrelius (enhetschef) Mats Lundälv (datapedagog) DART kort historik Start 1988, som projekt, ett av flera dataresurscenter, samordnat av dåv. Handikappinstitutet Multidisciplinärt

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Reviderad februari 2015

Reviderad februari 2015 2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK. Lejla Kocan, Leg. logoped DART

Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK. Lejla Kocan, Leg. logoped DART Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK Lejla Kocan, Leg. logoped DART 2 1 Kommunikation, språk och tal språk Hej, hur är det? språk Tal 3 Ägget Kommunikation Kommunikation Språk Tal Språk vårt

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskola Junibacken 2015-2016 Förskolan Junibackens vision På vår förskola ska alla må bra, leka, lära och utvecklas. Gemenskapen ska präglas av omsorg,

Läs mer

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Tolka Mig Rätt 1 Språklagen SFS 2009:600, enligt riksdagens beslut 2009 14 2. Den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla

Läs mer

Från Applar till appar. AKK i vårt eget livsperspektiv

Från Applar till appar. AKK i vårt eget livsperspektiv Från Applar till appar AKK i vårt eget livsperspektiv Dinosaurierna är: Mats Lundälv DART-startare! Pedagog med världens största AKK-nätverk? EUprojektare dygnet runt Gunilla Thunberg - fil dr, logoped

Läs mer

Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning. Bemötandedagarna 13-14 oktober 2015

Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning. Bemötandedagarna 13-14 oktober 2015 Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning Bemötandedagarna 13-14 oktober 2015 2 De aktörer som stödjer barn och unga med funktionsnedsättning ska samverka och samordna sig så

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 KVALITETSREDOVISNING BARN OCH ELEVERS BEHOV Grundsärskolan Gärsnäs Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika

Läs mer

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),

Läs mer

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad Välkommen till TAKK - tecken som stöd Svenskt Teckenspråk (Tsp) på olika sätt Svenskt teckenspråk, i dagligt tal bara teckenspråk Visuellt språk - annan grammatik än svenskan. Tecknad svenska Talar och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011 Förskola: Specialförskolan Uroxen Ansvarig för KR: AnnCharlotte Olai Förutsättning Antal förskolebarn 48 Antal årsarbetare

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av

Läs mer

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola Verksamhetsplan för Frilufts Förskolor Mål och metoder Vi arbetar efter Lpfö 98, Läroplan för förskolan, och vi följer Kommunens förskole- och skolplan.

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010 NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010 Skutansförskola ~ 1 ~ Övergripande tema Arlanda - närmiljön Under läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta med tema Arlanda, det kommer genomsyra

Läs mer

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll. Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

Hej! Tecknen som vi använder är lånade från det svenska teckenspråket, men ibland förenklas tecknen för att de ska vara lättare att göra och förstå.

Hej! Tecknen som vi använder är lånade från det svenska teckenspråket, men ibland förenklas tecknen för att de ska vara lättare att göra och förstå. TECKEN DOKUMENT 1 Informationsbrev till föräldrar Hej! På förskolan arbetar vi enligt förskolans läroplan för att stötta alla barns utveckling av språk, tal och kommunikation. Det gör vi bland annat genom

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Hur förklaras språkstörning?

Hur förklaras språkstörning? Språkstörning Hur förklaras språkstörning? Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning

Läs mer

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation I IV B 2 går elever med stort behov av stöd i sin kommunikation. Några elever har talat språk och använder teckenkommunikation och bildstöd

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Beskrivning av verksamheten Rosenholms förskola startades i januari 2007 och består av två avdelningar, Skorpan och Körsbärsdalen. Vi har barn i åldrarna

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET OCH VARFÖR Förskolan skal stäva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

GUIDE FÖR KOMMUNIKATION. En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet.

GUIDE FÖR KOMMUNIKATION. En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet. GUIDE FÖR KOMMUNIKATION En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet. Mathilda Finne 2014 1 Innehåll Inledning... 3 Bilder... 4 Tecken

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Herrängs förskola 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Herrängs förskola 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Herrängs förskola 2016 Inledning Som inledning till vår plan vill vi citera ur läroplanens avsnitt som behandlar de grundläggande värdena i Förskolans värdegrund

Läs mer

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk Kommunikation som daglig verksamhet Lund 19:e april 2016 Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö. Livssituation helhetsperspektiv Kommunikativ miljö. Delaktiga medarbetare.

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lillbergets- och Kilsmyrans förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med närhet till skog och med stora lekytor utomhus.

Lillbergets- och Kilsmyrans förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med närhet till skog och med stora lekytor utomhus. Lillbergets- och Kilsmyrans förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med närhet till skog och med stora lekytor utomhus. Förskolorna består av nio avdelningar med ett väl fungerande

Läs mer

Blästad friförskolor 2010/11

Blästad friförskolor 2010/11 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Våren 2016 Program Utbildning Grupper 1 Autismutbildning Målgrupp: Utbildning för föräldrar med barn som fått diagnos inom området autism. Program: Grundläggande utbildning. Under

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje Programutbud för barn och föräldrar på Hösten 2013 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Ett projekt i samverkan mellan -särskolor i Göteborg -DART kommunikations-och dataresurscenter Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Deltagare i projektet Katrina Johansson är

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se Barn- och ungdomshabiliteringen i LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning

Läs mer

Arbetsplan. Ljura Grundsärskola Inriktning Träningsskola

Arbetsplan. Ljura Grundsärskola Inriktning Träningsskola LJURASKOLAN GRUNDSÄR INRIKTNING TRÄNINGSSKOLA Arbetsplan Ljura Grundsärskola Inriktning Träningsskola Läsåret 2015-2016 Ljuraskolan Albrektsvägen 29-3160350 Norrköping. Expedition: 011-15 23 89 Innehållsförteckning

Läs mer

Start-paket. Prata med. bilder. Widgitsymboler Widgit Software 2011 - Informationsbok

Start-paket. Prata med. bilder. Widgitsymboler Widgit Software 2011 - Informationsbok Start-paket Prata med bilder Widgitsymboler Widgit Software 2011 - Informationsbok Start-paket Prata med bilder Innehåll Bakgrund S 3 Tänk på att: lite tips kring användandet S 5 Start-paket Innehåll S

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår

Läs mer

Kurser våren 2014 D AR T

Kurser våren 2014 D AR T Kurser våren 2014 D AR T 2 Allmän information DART erbjuder kurser, seminarier och workshops. Du kan anmäla dig till DARTs adressregister om du vill få våra utskick om kurser och andra aktiviteter. Vi

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Årlig plan gällande för Karamellens förskola

Årlig plan gällande för Karamellens förskola 2015-03-13 Torshälla stads nämnd 2016-01-22 1 (5) Torshälla stad Torshälla förskolor Bilaga 1 Årlig plan gällande för Karamellens förskola -gäller perioden 1 januari 2016 till 31 december 2016. Nuläge:

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde. Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde. Håksberg är beläget ca 6 km utanför Ludvika, rekorsområdet omfattar förskola, förskoleklassår 6 och fritidshem. Arbetsplanen för Håksberg är

Läs mer

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag

Läs mer

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker MUMINDALEN 2015/2016 Förutsättningar Ålder 2år 3år 4år Flickor 4 2 1 Pojkar 2 3 3 Andrine Hultstrand Leg. Förskolelärare Emma Larsson Barnskötare Jenny Nilsson Barnskötare

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016

Arbetsplan 2015-2016 Lejonets och Torsviks förskolor Arbetsplan 2015-2016 Hållbar utveckling Gården Närsamhället/Lidingö Naturen runt oss 2 Inledning Förskolan är en del i utbildningsväsendet. Vi arbetar med det livslånga

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola

Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen rev 140127 Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) inom Örebro läns landsting är en specialistresurs, en plusresurs, till

Läs mer

Skärgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skärgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skärgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Examensarbete. 15 högskolepoäng. Hjälp mig att höra! Help me to hear!

Examensarbete. 15 högskolepoäng. Hjälp mig att höra! Help me to hear! Malmö högskola Lärarutbildningen Barn unga samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Hjälp mig att höra! En studie om språkutveckling hos hörselskadade barn i förskolan Help me to hear! A study of language

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål Normer och värden... 3 Läroplansmål Utveckling och lärande... 5 Läroplansmål

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? -Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gullvivan År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef Louise Marwig Nilsson pedagoger Cecilia Löfwall, Viviane

Läs mer

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Blå V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-178350 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Onsjöskolans likabehandlingsplan 151007 Onsjöskolans likabehandlingsplan Onsjöskolans likabehandlingsplan omfattar såväl arbetet med likabehandling, arbetet mot diskriminering (Diskrimineringslagen) och arbetet mot kränkande behandling

Läs mer

ARBETSPLAN 1 2013-2014

ARBETSPLAN 1 2013-2014 ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR

Läs mer

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunicera hur svårt kan det vara? Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Sidan 1 av 15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Idenors skola och fritidshem Giltighetstid: 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja

Läs mer