Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Transkript

1 Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Språkvetenskap, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-Autism Förälder till 20-årig ung man med autism och utvecklingsstörning DART s- och dataresurscenter Alla funktionshinder i alla åldrar Multidisciplinärt team Huvudman: sjukvård, sambo med SPSM Skola/skolpersonal stor uppdragsgivare Utredning och utprovning Utbildning, information, handledning Utveckling och forskning Hemsida: - med tips o material! Upplägg Kommunikationens och berättelsernas betydelse Kommunikativa rättigheter Att skapa en kommunikativ miljö med AKK som andraspråk där allas berättande blir möjligt Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att klara oss Kunskapsöverföring och inlärning inte möjlig utan Ett måste att som pedagog prioritera fungerande och språk Stark koppling beteendeproblematik (förstå+uttrycka) 1

2 Berättelsernas betydelse Berättande människans viktigaste sätt att föra kunskap vidare Vi är gjorda för att förstå och komma ihåg genom och i berättelser kulturbärare Vi berättar hela tiden 7,5 berättelser/tim de uppstår i social interaktion formar och stödjer minnet och identiteten = berättelsen om mig Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Viktiga: Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning Antogs av Sveriges riksdag 2009 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Antagen jan artiklar, varav de 4 första reglerande, 26 sakartiklar, genomförande 15 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att måste anpassas och AKK tillåtas och främjas, men främst kanske artikel 21 som behandlar yttrandefrihet och åsiktsfrihet och tillgång till information i skola förstås även artikel 24 om utbildning Artikel 21 Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (AKK räknas som, även språk) genom att: a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar 2

3 B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, alternativ och kompletterande som personer med funktionsnedsättning själva valt C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning D) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet att göra sin tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt E) erkänna och främja användningen av teckenspråk Artikel 24 Utbildning 1. Konventionsstaterna erkänner rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt utan diskriminering och på lika villkor, ska konventionsstaterna säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på a) full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av respekten för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och den mänskliga mångfalden, b) utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla möjligheter, samt c) att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att effektivt delta i ett fritt samhälle. 2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsnedsättning, b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering. 3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, kompletterande och alternativa former, medel och format för samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamratstöd och mentorskap, b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling. 4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga kompletterande och alternativa former, medel och format för, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. 5. Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskrimi-nering och på lika villkor som andra. I detta syfte ska konven-tionsstaterna säkerställa att skälig anpassning erbjuds personer med funktionsnedsättning. 3

4 Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer ommunicera_bildversion.pdf Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter. Lite mer konkret och detaljerat men är inget som är antagen av riksdagen Har vi använt som underlag i flera projekt Kommunikativ miljö Beredskap för att kunna tillgodose de kommunikativa rättigheter och kommunicera med alla genom alla tillgängliga kanaler. Vi använder också AKK till personerna! Personerna - NI - i miljön viktigast! Tillgång till resurser och redskap: kunskap om t ex Tecken som AKK (TAKK), bilder och foton +bild- och symbolprogamvaror mm+datorstöd All utvecklar språk och tal! God kommunikativ miljö (med utgångspunkt från Heister-Trygg, 2008) Personalen har god kompetens och förmåga att kommunicera Används ett tydligt och rikligt kroppsspråk Uppmärksammas alla kommunikativa initiativ och olika uttryckssätt: kroppsspråk, ljud, tecken, bilder, tal. Kommunikation får ta tid och omgivningen kan vänta God kommunikativ miljö forts. Är i centrum hela dagen är inte bara en punkt på schemat! Finns kamrater med samma ssätt Ges riktligt med tillfällen att ta initiativ Ges riktligt med tillfällen till turtagning: frågor och svar! Är omgivningen sparsam med utfrågning! God kommunikativ miljö forts. Omgivningen bekräftar och uppmuntrar aktivt samspel utan att styra och korrigera Finns attraktiva föremål/aktiviteter tillgängliga som kan locka till Varvas struktur och trygghet med oväntade händelser Så vad behövs hur gör vi för att tillgodose srätten och skapa en kommunikativt tillgänglig miljö? 4

5 Vi börjar med oss själva! Attityder och värderingar Tillgång till redskap&metoder - AKK Kunskap och medvetenhet Om rättigheter, och AKK Thunberg 2014 Bilder/symboler lite mer i fokus Kan användas av många och på olika sätt Kräver mindre motorik än tal och tecken Kräver inte så mycket minne och inlärning Ger stöd för minne och struktur varaktigt! Ger idéer och gemensamt underlag för! Thunberg 2014 KOMPIS Kommunikation genom Pekprat I Skolmiljö Utbildning: 6 tf à 1,5-2 tim Materialpaket: kartor i 3 olika utföranden Filmexempel: Kvibergsnässkolan Länk till KOMPIS-material: rial/tm_bild_symbolmaterial_kompis Thunberg 2014 Kvibergsnässkolan visar Metoder och redskap Tecken som AKK (TAKK) Visuella scheman Kommunikationskartor/Böcker låg- och högteknologi (appar) Reda-ut-häfte Kommunikationspass Samtalsmatta 5

6 Tecken som AKK politik/verksamheter/halsa-ochhabilitering1/utbildningar-ochkurser/webbkurser/tecken-som-akk--- TAKK/ Reda-ut-häfte En sbok som ger stöd för att med hjälp av bilder kunna reda ut ett missförstånd där parterna inte förstår varandra. Ger stöd till verbala frågor, struktur i utfrågning och stöd för att kunna svara Kan användas även till personer som talar men där sproblem ibland uppstår. Schema/aktivitetsstöd Är i första hand avsett att ge stöd för att kunna förstå vad som skall hända Aktivitetsstöd ger stöd för att också kunna utföra något man ser momenten och i vilken ordning de skall utföras Samtalsmatta för att berätta tala om åsikter, värderingar, känslor Kommunikationspass Redskap för att ge information om personen, hens och AKK hens livsberättelse med fokus på Vilka bilder väljer man? Olika bilder och symboler är olika abstrakta. Det är därför viktigt att utgå från det som är lätt att uppfatta för och passar dina elever. Vi människor är intresserade av bilder med människor och ansikten särskilt de vi känner! Avskalade bilder (ex Pictogram) är inte alltid lättare för de flesta ger sammanhanget stöd Färgbilder är lättare och naturligare att tolka En del elever kan lära abstraktare symboler vi bestämmer när detta är viktigt inlärningsenergin skall länge gå till 6

7 Symboler konkret till abstrakt Naturligt föremål Foto Tecknade bilder i färg (PCS t ex) Miniatyrföremål Svart-vita tecknade bilder: Bliss Text (Mirenda&Locke 1993) Symbolbanker och verktygsprogram Boardmaker (PCS-symboler) Bildfabriken In Print - Widgit symbolskrift (äldre) här kan du ladda ner fria symboler PowerPoint (använd tabell för rutnät du kan sedan släpa in material från t ex Picto selector eller andra foton/bilder från Internet) Här hittar du information om AKK: kurser, projekt och en mängd material att ladda ner! 7