Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr"

Transkript

1

2 Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

3 Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning Kommunikation- Autism Förälder till 17-årig pojke med autism och utvecklingsstörning Ledare för flera projekt med inriktning Kommunikativ miljö tillgodose rätt till kommunikation

4 DART kommunikations kommunikations- och dataresurscenter Huvudman: Västra Götalandsregionen (Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus) Ligger i nya postterminalen på Kruthusgatan sambo med Specialpedagogiska skolmyndigheten (samarbetspart). Del av regionhabiliteringen Västragötalandsregionen

5 DARTs arbetsuppgifter Utredning och utprovning Utbildning, information, handledning Utveckling och forskning Hemsida: - med tips o material! Anmäl dig gärna till vår sändlista om du vill ha information om våra aktiviteter!

6 Innehåll Om kommunikation och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Rätten att kommunicera finns den? Hur tillgodose rätten skapa en kommunikativ miljö? Exempel från projekt habilitering, på Ågrenska, skola, sjukvård Metoden samtalsmatta

7 Kommunikation ett mänskligt behov

8 Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att klara sig Vi är födda med en utrustning för att lära oss - och att lära ut! - kommunikation och språk. Spegelneuron hjälper oss igång att bli samspelta

9 Kommunikationsbehov finns hos alla! Även hos personer med neuropsykiatriska svårigheter att vara avskärmad är INTE ett primärt symptom vid autism Problem med kommunikation och språk centralt hos personer med neuropsykiatriska svårigheter Vi mår dåligt av att inte kunna kommunicera konstaterat samband mellan kommunikation och beteendeproblem! Viktigt att komma in tidigt med kommunikationsstöd och hjälpmedel Jobbar man med kommunikation så kommer beteendeproblem att minska!

10 Kommunikationens två sidor Kommunikationens två sidor Att förstå - kommer först i utvecklingen - innebär att vi i miljön måste visa användningen av andra kommunikationssätt som tecken, bilder, datorhjälpmedel Att uttrycka sig - vissa personer har mer förståelse än förmåga att uttrycka sig mycket frustrerande - tal vår mest avancerade motorik! 100 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo

11 Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Viktiga: Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning Antogs av Sveriges riksdag 2009

12 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas, men främst kanske artikel 21 som behandlar yttrandefrihet och åsiktsfrihet och tillgång till information

13 Artikel 21 Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

14 a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar

15 B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

16 C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service tillgängliga ochanvändbara format för personer med funktionsnedsättning

17 D) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet att göra sin tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt E) erkänna och främja användningen av teckenspråk

18 Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter. Lite mer konkret och detaljerat men är inget som är antagen av riksdagen Har vi använt som underlag i flera projekt

19 Specifika projekt för att skapa en kommunikativ miljö där rätten till kommunikation är utgångspunkt AKKTIV föräldrautbildning (2005 VGR, nu hela Sverige och Norge på kö!) Ågrenska Kommunicera Mera KOMPIS- Kommunikation genom pekprat i skolan (4 skolor i Göteborg) KomHIT-Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård (2 avd på barnsjukhuset)

20 Det gemensamma har varit Börja med MÄNNISKORNA! Skapa en kunskap om och förståelse för kommunikation och kommunikationsstöd (AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation) genom Utbildningsinsatser Föreläsningar Diskussioner Videoexempel Lättläst litteratur - handbok

21 och Tillgång till färdiga (anpassningsbara) aktivitets-miljö-anpassade material och metoder främst med utgångspunkt från bilder. Andra stöd lika viktiga men i projekten bilder för att: det mest allmänna, det de flesta med kommunikationssvårigheter använder någon gång Lätt att använda, förstå och lära av personer i omgivningen Det finns en stor brist på färdiga material i Sverige

22 Material och utrustning - basen Bildkartor Schema- aktivitetsstöd Reda-ut-häfte Samtalsmatta Dator med bild/symbolprogramvara (och helst talsyntes), skrivare, digital kamera, inplastningsmaskin

23 Ågrenskas inspirationsbok

24 Utrustning Bra dator med internetuppkoppling och färglaserskrivare Bild/symbolprogramvara: ex. Communicate InPrint, Boardmaker Digital kamera Inplastningsmaskin Spiralbindningsmaskin

25 Bildkartor Utgår från de aktiviteter och situationer som finns i vardagen Är till för att ge möjlighet att kommunicera och samspela i aktiviteten Ger stöd för förståelse: vad och vem ingår och vad som skall hända Ger möjlighet till uttryck av olika slag: frågor, kommentarer, begära, få information, protestera, bejaka!

26 Schema/aktivitetsstöd Är i första hand avsett att ge stöd för att kunna förstå vad som skall hända Aktivitetsstöd ger stöd för att också kunna utföra något man ser momenten och i vilken ordning de skall utföras

27 Reda-ut ut-häfte En kommunikationsbok som ger stöd för att med hjälp av bilder kunna reda ut ett missförstånd där parterna inte förstår varandra. Ger stöd till verbala frågor, struktur i utfrågning och stöd för att kunna svara Kan användas även till personer som talar men där kommunikationsproblem ibland uppstår.

28 Samtalsmatta En metod som möjliggör för en person med kommunikativa och/eller kognitiva svårigheter att uttrycka sina känslor, åsikter eller önskemål Tydliggör, neutraliserar och underlättar för båda parterna i samtalet

29 Samtalsmatta Talking Mats Kommer från Skottland Har använts och utvärderats vetenskapligt av och för personer med olika kognitiva och kommunikativa svårigheter: afasi, utvecklingsstörning, demens, omfattande talsvårigheter och neuropsykiatriska svårigheter, främst autism. Mycket positiva resultat ger mer

30 Samtalsmatta

31 4 olika bilduppsättningar på matta Värderingsskala Samtalsämne Frågeställningarna Tomma kort till frågeställningar som man missat eller som dyker upp under samtalet

32 Lära mer om samtalsmatta? Handbok+DVD Hjälpmedelsinstitutet 300:- beställes här: https://www.sklkomm entus.se/web/produkt B.aspx?p=2153 Certifierings kurser på DART

33 Här hittar du information om AKK: kurser, projekt och en mängd material att ladda ner!

34 Projekt med fokus på kommunikativ miljö Kommunicera Mera på Ågrenska Ågrenska Utifrån familjeveckor togs material fram Utbildning av personal Inspirationsbok Fina situationskartor särskilt utemiljö!

35 AKKTIV föräldrautbildning Under grundkursen KomIgång frår föräldrarna hem ett bildpaket som omfattar 10 kartor Hemuppgiften är att använda kartorna TILL barnet för att Uppleva hur det är att använda AKK Fundera över vilka bilder/ord som man använder Se hur barnet reagerar/svarar på det nya kommunikationssättet

36 KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Förbättra kommunikationsstöd på barnsjukhuset Utbildning till personal Färdigt material: situationskartor, bildschema, samtalsmatte-material Utvärdering med bl a mätning av cortisol och smärta/oro

37 KOMPIS Kommunikation genom Pekprat i skolmiljö Möjliggöra ömsesidig kommunikation med främst bilder för barn med kommunikationssvårigheter främst autism och utvecklingsstörning Utbildning Materialpaket: situationskartor, samtalsmatte-paket, reda-ut-häfte

38 Symboltyp: Begrepp Bliss Dynasyms Foto PCS Pictogram Rebus hund kläder sova vem? ev. teckenspråkstecken vill (ha) teckenspråk saknas

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Rätten till kommunikation

Rätten till kommunikation Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet,

Läs mer

DART 2013 en kort presentation

DART 2013 en kort presentation DART 2013 en kort presentation Anette Ihrelius (enhetschef) Mats Lundälv (datapedagog) DART kort historik Start 1988, som projekt, ett av flera dataresurscenter, samordnat av dåv. Handikappinstitutet Multidisciplinärt

Läs mer

Kommunikationsstöd vid språkstörning

Kommunikationsstöd vid språkstörning Kommunikationsstöd vid språkstörning Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Gunilla Thunberg Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-autism

Läs mer

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Ett projekt i samverkan mellan -särskolor i Göteborg -DART kommunikations-och dataresurscenter Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Deltagare i projektet Katrina Johansson är

Läs mer

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av

Läs mer

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets

Läs mer

Vad sa jag? Diskutera 2 min i par

Vad sa jag? Diskutera 2 min i par Vad sa jag? Diskutera 2 min i par AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation Specialpedagogik Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla

Läs mer

Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014

Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014 Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014 Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Språkvetenskap,

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Kurser våren 2014 D AR T

Kurser våren 2014 D AR T Kurser våren 2014 D AR T 2 Allmän information DART erbjuder kurser, seminarier och workshops. Du kan anmäla dig till DARTs adressregister om du vill få våra utskick om kurser och andra aktiviteter. Vi

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Gunilla Thunberg Vi är -logoped och forskare, DART kommunikations- och dataresurscenter projektledare Stefan Nilsson -smärtsjuksköterska

Läs mer

Bilder som stöd i vårdsituationer

Bilder som stöd i vårdsituationer Bilder som stöd i vårdsituationer Sandra Derbring Datalingvist och tekniker Arbetat på DART sedan 2008 Medverkar i flera projekt vid DART, bl.a. KomHIT Helena Molker Lovén Pedagog Bakgrund inom särskola

Läs mer

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Vi som jobbar med utvärderingen Gunilla Thunberg, leg logoped, fil.dr. Ulrika Ferm, leg

Läs mer

Tecken som AKK Biennalen 2009 1

Tecken som AKK Biennalen 2009 1 Tecken som AKK (TAKK) Jag gillar Tiger Samtalsämne vid frukostbordet på en förskola. Britt Claesson, AKK-pedagog DART kommunikations- och dataresurscenter, Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

AKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK

AKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK AKKtiv AKK tidig intervention Föräldrautbildning om kommunikation och AKK Två delprojekt Utvecklingsprojekt: Stöd från Allmänna Arvsfonden. DART huvudsökande ihop med RBU, FA, FUB. Forskningsprojekt: stöd

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta

Läs mer

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Februari september 2011

Februari september 2011 Februari september 2011 Ett urval av kurser och föredrag från Autismforums och Forum Funktionshinders program Programmet finns även på www.habilitering.nu Om kurserna i det här programmet Det här programmet

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande

Läs mer

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Tolka Mig Rätt 1 Språklagen SFS 2009:600, enligt riksdagens beslut 2009 14 2. Den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla

Läs mer

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs KomHIT - en utvecklingsdel finansierad av Arvsfonden - en forskningsdel

Läs mer

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs KomHIT - studie på 320 dagkirurgi Syfte - Utvärdera eventuella effekter

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se Barn- och ungdomshabiliteringen i LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning

Läs mer

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till

Läs mer

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Våren 2016 Program Utbildning Grupper 1 Autismutbildning Målgrupp: Utbildning för föräldrar med barn som fått diagnos inom området autism. Program: Grundläggande utbildning. Under

Läs mer

Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter. Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014

Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter. Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014 Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014 Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr Jobbat på DART sedan början av 90-talet

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Utbildning i kommunikation för föräldrar till barn som är blinda och på tidig utvecklingsnivå

Utbildning i kommunikation för föräldrar till barn som är blinda och på tidig utvecklingsnivå Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-rapport 1/2016 Utbildning i kommunikation för föräldrar till barn som är blinda och på tidig utvecklingsnivå Verksamhet: Enhetschef: Projektansvarig:

Läs mer

Flerspråkighet och ipad i Arvika kommun. Kommunikativ mångfald

Flerspråkighet och ipad i Arvika kommun. Kommunikativ mångfald Flerspråkighet och ipad i Arvika kommun Kommunikativ mångfald Hur förskolor i Arvika har arbetat med flerspråkighet, mångfald och digitala verktyg, för att skapa en samspelande atmosfär i förskolan med

Läs mer

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Långsiktiga mål 3 Främjande och förebyggande arbete 4 Kartläggning av trygghet

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014 FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling MALUNG-SÄLENS KOMMUN Sälens rektorsområde Vildmarksskolan i Rörbäcksnäs Inga-Maj Fjällborg, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vildmarksskolan F-5 2015/2016 Skollagen (2010:800) 1

Läs mer

Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK

Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 (25) 2015-09-15 Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK En förstudie av alternativ kompletterande kommunikation inom stöd och omsorg i Luleå kommun Peter Hedström Durhan Projektledare

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Barnhabilitering Kalmar

Barnhabilitering Kalmar Barnhabilitering Kalmar Gruppverksamhet och kurser hösten 2014 Välkommen till barnhabiliteringen! Telefon 0480-843 00 Besöksadress Hus 48, plan 2 Lasarettsvägen 1, Kalmar Receptionens öppettider Måndag,

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland 13 08 20 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer.

Läs mer

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunicera hur svårt kan det vara? Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28

Läs mer

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full

Läs mer

Grupper och kurser 2016

Grupper och kurser 2016 Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med

Läs mer

DART-kommunikations och dataresurscenter

DART-kommunikations och dataresurscenter DART-kommunikations och dataresurscenter Komm-A - kommunikationsböcker vid afasi klinisk modell 3 AKKtiv KomIgång - kursledarutbildning 4 Komm-A - kommunikationsböcker vid afasi - gruppmodell 5 In Print

Läs mer

Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar

Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar 1 Förord Överenskommelsen kring hjälpmedel i pedagogisk verksamhet har arbetats fram gemensamt av Kommunförbundet Skåne

Läs mer

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz I en klass kan man t.ex. dela upp eleverna i fyra grupper och låta varje grupp diskutera kring ett barn och därefter be dem redovisa lite

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Fröets förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Sso 278/2010 Innehållsförteckning Inledning 1 Visioner för barn i Örebro kommun 1 Örebro kommuns

Läs mer

Vägar till kommunikation. FUB Mölndal 25 april 2016

Vägar till kommunikation. FUB Mölndal 25 april 2016 Vägar till kommunikation FUB Mölndal 25 april 2016 Presentation Helena Molker-Lovén pedagog 2 DART Kommunikations- och dataresurscenter för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Kommunikationsstöd

Läs mer

Handbok / Steg för steg... Steg för steg. Handbok för praktik inom Steg för steg

Handbok / Steg för steg... Steg för steg. Handbok för praktik inom Steg för steg Handbok / Steg för steg... Steg för steg Handbok för praktik inom Steg för steg 1 Inledning Handboken är en del av ESF-projektet Steg för steg S10932. Projektet är treårigt och har delfinansierats av Utbildningsstyrelsen.

Läs mer

Informationsträff 4 nov 2015

Informationsträff 4 nov 2015 Informationsträff 4 nov 2015 UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Period vecka 47-51 Vem är jag och vem är du? Examinator: Anna Öqvist Kursledare: Monica Grape Övriga involverade lärare: Kattis Edström. Ull-Britt

Läs mer

Ritade Tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken

Ritade Tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken Ritade Tecken för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken Grunden i all kommunikation är att kunna göra sig förstådd och att förstå andra. Det är också viktigt att kunna samspela i olika situationer

Läs mer

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8 TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ankaret, Gränsliden 8 En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

Läs mer

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Arealens Förskola Arealens Förskola A Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 KVALITETSREDOVISNING BARN OCH ELEVERS BEHOV Grundsärskolan Gärsnäs Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika

Läs mer

BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI

BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI Mats Lundälv Senior IKT-pedagog f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM Det fria ordet och AKK / ASK Kommunikativ och språklig tillgänglighet för alla...byggt på en infrastruktur av fria

Läs mer

Att höra barn och unga

Att höra barn och unga Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget.

Läs mer

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva

Läs mer

Innehåll informations- och utbildningsmaterial Kom-kIT

Innehåll informations- och utbildningsmaterial Kom-kIT Innehåll informations- och utbildningsmaterial Kom-kIT 1. Rätten att kommunicera 2. Kommunikationspass 3. Olika AKK fördelar & nackdelar 4. Konkreta föremål som kommunikationsstöd 5. Teckenkommunikation

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2010 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Obligatoriska särskolan Inlämnad av: Verksamhetschef Ann-Catrin A-Göthlin Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Förskolan Måsen Skolområde Centrum/Väster Bsf Lunds stad 2013 Upprättad:2013 02 26 Gäller tom 2014 02 26 Förslaget upprättat av förskolechef Pernilla

Läs mer