Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
|
|
- Daniel Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
3 Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning Kommunikation- Autism Förälder till 17-årig pojke med autism och utvecklingsstörning Ledare för flera projekt med inriktning Kommunikativ miljö tillgodose rätt till kommunikation
4 DART kommunikations kommunikations- och dataresurscenter Huvudman: Västra Götalandsregionen (Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus) Ligger i nya postterminalen på Kruthusgatan sambo med Specialpedagogiska skolmyndigheten (samarbetspart). Del av regionhabiliteringen Västragötalandsregionen
5 DARTs arbetsuppgifter Utredning och utprovning Utbildning, information, handledning Utveckling och forskning Hemsida: - med tips o material! Anmäl dig gärna till vår sändlista om du vill ha information om våra aktiviteter!
6 Innehåll Om kommunikation och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Rätten att kommunicera finns den? Hur tillgodose rätten skapa en kommunikativ miljö? Exempel från projekt habilitering, på Ågrenska, skola, sjukvård Metoden samtalsmatta
7 Kommunikation ett mänskligt behov
8 Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att klara sig Vi är födda med en utrustning för att lära oss - och att lära ut! - kommunikation och språk. Spegelneuron hjälper oss igång att bli samspelta
9 Kommunikationsbehov finns hos alla! Även hos personer med neuropsykiatriska svårigheter att vara avskärmad är INTE ett primärt symptom vid autism Problem med kommunikation och språk centralt hos personer med neuropsykiatriska svårigheter Vi mår dåligt av att inte kunna kommunicera konstaterat samband mellan kommunikation och beteendeproblem! Viktigt att komma in tidigt med kommunikationsstöd och hjälpmedel Jobbar man med kommunikation så kommer beteendeproblem att minska!
10 Kommunikationens två sidor Kommunikationens två sidor Att förstå - kommer först i utvecklingen - innebär att vi i miljön måste visa användningen av andra kommunikationssätt som tecken, bilder, datorhjälpmedel Att uttrycka sig - vissa personer har mer förståelse än förmåga att uttrycka sig mycket frustrerande - tal vår mest avancerade motorik! 100 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo
11 Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Viktiga: Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning Antogs av Sveriges riksdag 2009
12 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas, men främst kanske artikel 21 som behandlar yttrandefrihet och åsiktsfrihet och tillgång till information
13 Artikel 21 Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:
14 a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar
15 B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt
16 C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service tillgängliga ochanvändbara format för personer med funktionsnedsättning
17 D) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet att göra sin tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt E) erkänna och främja användningen av teckenspråk
18 Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter. Lite mer konkret och detaljerat men är inget som är antagen av riksdagen Har vi använt som underlag i flera projekt
19 Specifika projekt för att skapa en kommunikativ miljö där rätten till kommunikation är utgångspunkt AKKTIV föräldrautbildning (2005 VGR, nu hela Sverige och Norge på kö!) Ågrenska Kommunicera Mera KOMPIS- Kommunikation genom pekprat i skolan (4 skolor i Göteborg) KomHIT-Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård (2 avd på barnsjukhuset)
20 Det gemensamma har varit Börja med MÄNNISKORNA! Skapa en kunskap om och förståelse för kommunikation och kommunikationsstöd (AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation) genom Utbildningsinsatser Föreläsningar Diskussioner Videoexempel Lättläst litteratur - handbok
21 och Tillgång till färdiga (anpassningsbara) aktivitets-miljö-anpassade material och metoder främst med utgångspunkt från bilder. Andra stöd lika viktiga men i projekten bilder för att: det mest allmänna, det de flesta med kommunikationssvårigheter använder någon gång Lätt att använda, förstå och lära av personer i omgivningen Det finns en stor brist på färdiga material i Sverige
22 Material och utrustning - basen Bildkartor Schema- aktivitetsstöd Reda-ut-häfte Samtalsmatta Dator med bild/symbolprogramvara (och helst talsyntes), skrivare, digital kamera, inplastningsmaskin
23 Ågrenskas inspirationsbok
24 Utrustning Bra dator med internetuppkoppling och färglaserskrivare Bild/symbolprogramvara: ex. Communicate InPrint, Boardmaker Digital kamera Inplastningsmaskin Spiralbindningsmaskin
25 Bildkartor Utgår från de aktiviteter och situationer som finns i vardagen Är till för att ge möjlighet att kommunicera och samspela i aktiviteten Ger stöd för förståelse: vad och vem ingår och vad som skall hända Ger möjlighet till uttryck av olika slag: frågor, kommentarer, begära, få information, protestera, bejaka!
26 Schema/aktivitetsstöd Är i första hand avsett att ge stöd för att kunna förstå vad som skall hända Aktivitetsstöd ger stöd för att också kunna utföra något man ser momenten och i vilken ordning de skall utföras
27 Reda-ut ut-häfte En kommunikationsbok som ger stöd för att med hjälp av bilder kunna reda ut ett missförstånd där parterna inte förstår varandra. Ger stöd till verbala frågor, struktur i utfrågning och stöd för att kunna svara Kan användas även till personer som talar men där kommunikationsproblem ibland uppstår.
28 Samtalsmatta En metod som möjliggör för en person med kommunikativa och/eller kognitiva svårigheter att uttrycka sina känslor, åsikter eller önskemål Tydliggör, neutraliserar och underlättar för båda parterna i samtalet
29 Samtalsmatta Talking Mats Kommer från Skottland Har använts och utvärderats vetenskapligt av och för personer med olika kognitiva och kommunikativa svårigheter: afasi, utvecklingsstörning, demens, omfattande talsvårigheter och neuropsykiatriska svårigheter, främst autism. Mycket positiva resultat ger mer
30 Samtalsmatta
31 4 olika bilduppsättningar på matta Värderingsskala Samtalsämne Frågeställningarna Tomma kort till frågeställningar som man missat eller som dyker upp under samtalet
32 Lära mer om samtalsmatta? Handbok+DVD Hjälpmedelsinstitutet 300:- beställes här: entus.se/web/produkt B.aspx?p= Certifierings kurser på DART
33 Här hittar du information om AKK: kurser, projekt och en mängd material att ladda ner!
34 Projekt med fokus på kommunikativ miljö Kommunicera Mera på Ågrenska Ågrenska Utifrån familjeveckor togs material fram Utbildning av personal Inspirationsbok Fina situationskartor särskilt utemiljö!
35 AKKTIV föräldrautbildning Under grundkursen KomIgång frår föräldrarna hem ett bildpaket som omfattar 10 kartor Hemuppgiften är att använda kartorna TILL barnet för att Uppleva hur det är att använda AKK Fundera över vilka bilder/ord som man använder Se hur barnet reagerar/svarar på det nya kommunikationssättet
36 KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Förbättra kommunikationsstöd på barnsjukhuset Utbildning till personal Färdigt material: situationskartor, bildschema, samtalsmatte-material Utvärdering med bl a mätning av cortisol och smärta/oro
37 KOMPIS Kommunikation genom Pekprat i skolmiljö Möjliggöra ömsesidig kommunikation med främst bilder för barn med kommunikationssvårigheter främst autism och utvecklingsstörning Utbildning Materialpaket: situationskartor, samtalsmatte-paket, reda-ut-häfte
38 Symboltyp: Begrepp Bliss Dynasyms Foto PCS Pictogram Rebus hund kläder sova vem? ev. teckenspråkstecken vill (ha) teckenspråk saknas
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merHar alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation
Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor
Läs merRätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013
Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag
Läs merHur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Läs merKommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merRätten till kommunikation
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet,
Läs merKOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Läs merDART 2013 en kort presentation
DART 2013 en kort presentation Anette Ihrelius (enhetschef) Mats Lundälv (datapedagog) DART kort historik Start 1988, som projekt, ett av flera dataresurscenter, samordnat av dåv. Handikappinstitutet Multidisciplinärt
Läs merAtt arbeta med kommunikationsbok i grupp
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av
Läs merKommunikationsstöd vid språkstörning
Kommunikationsstöd vid språkstörning Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Gunilla Thunberg Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-autism
Läs merFinansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)
Ett projekt i samverkan mellan -särskolor i Göteborg -DART kommunikations-och dataresurscenter Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Deltagare i projektet Katrina Johansson är
Läs merVad sa jag? Diskutera 2 min i par
Vad sa jag? Diskutera 2 min i par AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation Specialpedagogik Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla
Läs merKomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård
KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets
Läs merKurser våren 2014 D AR T
Kurser våren 2014 D AR T 2 Allmän information DART erbjuder kurser, seminarier och workshops. Du kan anmäla dig till DARTs adressregister om du vill få våra utskick om kurser och andra aktiviteter. Vi
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merKommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014
Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014 Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Språkvetenskap,
Läs merTecken som AKK Biennalen 2009 1
Tecken som AKK (TAKK) Jag gillar Tiger Samtalsämne vid frukostbordet på en förskola. Britt Claesson, AKK-pedagog DART kommunikations- och dataresurscenter, Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra
Läs merKommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.
Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola Anita Lübeck Gunilla Thun,berg, Helena Molker Lovén DART KomPiS -Kommunikativ delaktighet
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna
Läs merOmbyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen
Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen
Läs merOm kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
Läs merMetoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation
Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande
Läs merFebruari september 2011
Februari september 2011 Ett urval av kurser och föredrag från Autismforums och Forum Funktionshinders program Programmet finns även på www.habilitering.nu Om kurserna i det här programmet Det här programmet
Läs merUtvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter
Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Vi som jobbar med utvärderingen Gunilla Thunberg, leg logoped, fil.dr. Ulrika Ferm, leg
Läs merSlutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson
Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta
Läs merAKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK
AKKtiv AKK tidig intervention Föräldrautbildning om kommunikation och AKK Två delprojekt Utvecklingsprojekt: Stöd från Allmänna Arvsfonden. DART huvudsökande ihop med RBU, FA, FUB. Forskningsprojekt: stöd
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merBilder som stöd i vårdsituationer
Bilder som stöd i vårdsituationer Sandra Derbring Datalingvist och tekniker Arbetat på DART sedan 2008 Medverkar i flera projekt vid DART, bl.a. KomHIT Helena Molker Lovén Pedagog Bakgrund inom särskola
Läs merOktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merVi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.
Tolka Mig Rätt 1 Språklagen SFS 2009:600, enligt riksdagens beslut 2009 14 2. Den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår
Läs merHabiliteringen i Blekinge
Habiliteringen i Blekinge Våren 2016 Program Utbildning Grupper 1 Autismutbildning Målgrupp: Utbildning för föräldrar med barn som fått diagnos inom området autism. Program: Grundläggande utbildning. Under
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merFlerspråkighet och ipad i Arvika kommun. Kommunikativ mångfald
Flerspråkighet och ipad i Arvika kommun Kommunikativ mångfald Hur förskolor i Arvika har arbetat med flerspråkighet, mångfald och digitala verktyg, för att skapa en samspelande atmosfär i förskolan med
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se
Barn- och ungdomshabiliteringen i LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning
Läs merRiktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun
Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merGrundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015
Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Långsiktiga mål 3 Främjande och förebyggande arbete 4 Kartläggning av trygghet
Läs merKommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer
Kommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer Gunilla Thunberg Leg logoped, Docent Ålesund 24 oktober 2018 Thunberg okt 2018 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr och Docent Avhandling om barn med autism och talande
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merKom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"
Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen
Läs merGrupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017
Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merInformationsträff 4 nov 2015
Informationsträff 4 nov 2015 UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Period vecka 47-51 Vem är jag och vem är du? Examinator: Anna Öqvist Kursledare: Monica Grape Övriga involverade lärare: Kattis Edström. Ull-Britt
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merTAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre
Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merPolicy för barnets rättigheter i Örebro kommun.
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund
Läs merMyndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merAlternativ Kompletterande Kommunikation AKK
LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 (25) 2015-09-15 Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK En förstudie av alternativ kompletterande kommunikation inom stöd och omsorg i Luleå kommun Peter Hedström Durhan Projektledare
Läs merGrupper och kurser 2016
Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med
Läs merEn dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz
En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz I en klass kan man t.ex. dela upp eleverna i fyra grupper och låta varje grupp diskutera kring ett barn och därefter be dem redovisa lite
Läs merHvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet. Universiell design vs spesialtilpasninger
Hvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet Universiell design vs spesialtilpasninger Ingrid Mattsson Müller Leg logoped Anställd på DART sedan 2001 Inom habiliteringsområdet
Läs merBedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2
Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2 Reception-förståelsen av det man hör och läser på målspråket Vad du förstår när du lyssnar och hur du visar vad du har förstått. Du uppfattar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
MALUNG-SÄLENS KOMMUN Sälens rektorsområde Vildmarksskolan i Rörbäcksnäs Inga-Maj Fjällborg, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vildmarksskolan F-5 2015/2016 Skollagen (2010:800) 1
Läs merRitade Tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken
Ritade Tecken för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken Grunden i all kommunikation är att kunna göra sig förstådd och att förstå andra. Det är också viktigt att kunna samspela i olika situationer
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merUtbildning i kommunikation för föräldrar till barn som är blinda och på tidig utvecklingsnivå
Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-rapport 1/2016 Utbildning i kommunikation för föräldrar till barn som är blinda och på tidig utvecklingsnivå Verksamhet: Enhetschef: Projektansvarig:
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merHandikappolitiskt program för
Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merArealens Förskola Arealens Förskola A
Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:
Läs merAtt höra barn och unga
Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.
Läs merÖverenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar
Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar 1 Förord Överenskommelsen kring hjälpmedel i pedagogisk verksamhet har arbetats fram gemensamt av Kommunförbundet Skåne
Läs merBarnhabilitering Kalmar
Barnhabilitering Kalmar Gruppverksamhet och kurser hösten 2014 Välkommen till barnhabiliteringen! Telefon 0480-843 00 Besöksadress Hus 48, plan 2 Lasarettsvägen 1, Kalmar Receptionens öppettider Måndag,
Läs merLikabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016
2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merTrygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011
Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Fröets förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Sso 278/2010 Innehållsförteckning Inledning 1 Visioner för barn i Örebro kommun 1 Örebro kommuns
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merTRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8
TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ankaret, Gränsliden 8 En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Läs merHandbok / Steg för steg... Steg för steg. Handbok för praktik inom Steg för steg
Handbok / Steg för steg... Steg för steg Handbok för praktik inom Steg för steg 1 Inledning Handboken är en del av ESF-projektet Steg för steg S10932. Projektet är treårigt och har delfinansierats av Utbildningsstyrelsen.
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merOmråde Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merLikabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Förskolan Måsen Skolområde Centrum/Väster Bsf Lunds stad 2013 Upprättad:2013 02 26 Gäller tom 2014 02 26 Förslaget upprättat av förskolechef Pernilla
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs merÅk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1
Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge
Läs merReviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs meringrid.mattsson-muller@vgregion.se Treårigt samarbetsprojekt mellan Dart, Barnahus Stockholm, Gymnasiesärskolan Alingsås, FUB Västra Götaland, Autism & Aspergerföreningen distrikt Göteborg och Intresseföreningen
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005
Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 KVALITETSREDOVISNING BARN OCH ELEVERS BEHOV Grundsärskolan Gärsnäs Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merVäsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Borgen 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot
Läs mer