Vad sa jag? Diskutera 2 min i par

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad sa jag? Diskutera 2 min i par"

Transkript

1 Vad sa jag? Diskutera 2 min i par

2 AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation Specialpedagogik Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-Autism Förälder till 18-årig pojke med autism och utvecklingsstörning

3 DART kommunikations- och dataresurscenter Alla funktionshinder i alla åldrar Multidisciplinärt team: även pedagoger Huvudman: sjukvård Utredning och utprovning Utbildning, information, handledning Utveckling och forskning Hemsida: - med tips o material! I samma lokaler som SPSM AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation Halvbra översättning av AAC- Augmentative and Alternative Communication Kommunikationsstöd

4 BRO Omfattar BRO = Brukare, Redskap+metoder, Omgivning Stöd för både förståelse och uttryck men vanligt är att förståelsestöd kallas bildstöd eller tydliggörande pedagogik och historiskt placerats utanför AKK (som historiskt mest avsett stöd för att uttrycka sig) Dagens föreläsning - AKK-begreppet Kommunikativa rättigheter och kommunikativ miljö Vem behöver AKK? Video Pekkartan - om AKK i särskolan Videoexempel på AKK i förskola Olika AKK-sätt: fördelar-nackdelar Olika bild- och symbolsystem Läs- och skrivutveckling med AKK och datorstöd

5 Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att klara oss Kunskapsöverföring och inlärning inte möjlig utan kommunikation Ett måste att som pedagog prioritera fungerande kommunikation och språk Stark koppling beteendeproblematik kommunikation (förstå+uttrycka sig) Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Viktiga: Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning Antogs av Sveriges riksdag 2009

6 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas artikel 21 viktig för kommunikation: behandlar yttrandefrihet och åsiktsfrihet och tillgång till information Aritkel 24 viktig rätten till utbildning och på det språk/kommunikationssätt som eleven(familjen) valt Artikel 21 Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

7 Artikel 24 Utbildning 1. Konventionsstaterna erkänner rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt utan diskriminering och på lika villkor, ska konventionsstaterna säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på a) full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av respekten för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och den mänskliga mångfalden, b) utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla möjligheter, samt c) att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att effektivt delta i ett fritt samhälle. 2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsnedsättning, b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.

8 2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsnedsättning, b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering. 3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamratstöd och mentorskap, b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.

9 4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. 5. Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskrimi-nering och på lika villkor som andra. I detta syfte ska konven-tionsstaterna säkerställa att skälig anpassning erbjuds personer med funktionsnedsättning. Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter. Lite mer konkret och detaljerat men är inget som är antagen av riksdagen Har vi använt som underlag i flera projekt

10 Bevakning och åtgärder Regeringskansliet Handisam sago&feature=g-vrec WJJLWmk1Jc&feature=related Kommunikativ miljö Beredskap för att kunna tillgodose de kommunikativa rättighetera och kommunicera med alla genom alla tillgängliga kanaler. Vi använder också AKK till personerna! Personerna i miljön viktigast! Tillgång till resurser och redskap: kunskap om t ex Tecken som AKK (TAKK), bilder och foton +bild- och symbolprogamvaror mm+datorstöd All kommunikation utvecklar språk och tal!

11 Vem behöver AKK? Von Tetzschners 3 grupper: 1. AKK som medel för att uttrycka sig: Personer med god språkförståelse i kombinations med stora uttryckssvårigheter Ofta bestående behov Exempel: Person med CP-skada utan utvecklingsstörning Person med muskelsjukdom Vem behöver AKK? Von Tetzschners 3 grupper: 2. AKK som stöd för uttryck+förståelse Nedsatt språkförståelse Behov av AKK både för att förstå och för att använda språk Ibland övergående behov på väg mot tal Ibland situationsberoende när talet/förståelse inte räcker till Exempel: Person med Aspergers syndrom som har svårt att förstå muntlig instruktion Person med CP och/el utvecklingsstörning som kan prata med personer de känner väl men där andra inte förstår

12 Forts. vem behöver AKK? 3. AKK för uttryck och förståelse Nedsatt språkförståelse Behov av AKK både för att förstå och för att använda språk Ofta bestående behov Exempel: Person med grav utvecklingsstörning och/eller autism Video Pekkartan en väg till kommunikation Elevinflytande via AKK alternativ påverkan Inger Andersson & Kristina Jansson Ludvika Ett mycket bra exempel på hur långt vi kan komma med rätt inställning; vad kommunikation betyder och vad förbättrad kommunikation ger! Glöm delvis det negativa kring bliss

13 Olika AKK-redskap Kroppskommunikation Föremål Tecken Bilder/symboler Text Talande hjälpmedel Kombinationer av låg- och högteknologi behövs alltid! Tekniken gett nya möjligheter som måste tillvaratas! Olika bild/symbolsystem förståelsehierarki (vanligast) Naturligt föremål Foto Tecknade bilder i färg (PCS t ex) Miniatyrföremål Svart-vita tecknade bilder: PCS Rebus Pictogram Bliss Text (Mirenda&Locke 1993)

14 ymbolp: Berepp Bliss Dynasyms Foto PCS Pictogram Rebus hund läder sova vem? ev. teckenspråkstecken ll (ha) teckenspråk saknas Läsa och skriva - kommunikation Viktigt med funktionellt tänk - varför skall man lära sig att läsa och skriva vad är det vi gör? Vi är oftast alltför fixerade vid vårt eget sätt att skriva/läsa och hur vi lärde oss!! Hindrar ibland att se möjligheter - andra sätt att läsa och skriva ses inte sällan som mindre giltiga, som fusk eller sämre varför?

15 Varför dator? Multimodal flera kanaler: bild, ljud ger möjlighet att kompensera! Underlättar uppmärksamhet/koncentration Motorisk avlastning kunna använda energin till syn, inlärning och förståelse!! Även typiska barn lär sig att läsa och skriva snabbare med dator (norsk studie: Trageton 2003) Dagens papper och penna! Funktionellt! AKK för att läsa och skriva Talsyntes Bild/symbol Ord/fraser i tavlor eller listor Prediktion Förkortningsexpansion Stavningskontroll

16 Exempel på programvaror + försäljare Symwriter (www.hargdata.se) el Widgit symbolskrift. Möjlighet att skriva genom att klicka på foton/bilder/helord/fraser och få talsyntesåterkoppling. Möjlighet att få bildstöd+talsyntes till text (även i InPrint Talsyntesstöd för att läsa och skriva: WordReader+(www.svensktalteknologi.se), ViTal (www.frolundadata.se) Ordprediktion (frolundadata.se) Saida ekker WordReader Stava Rex (frolundadata.se). Med frågor kring AKK och datorstöd vänd dig till:

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling

Läs mer

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Kommunikationsstöd vid språkstörning

Kommunikationsstöd vid språkstörning Kommunikationsstöd vid språkstörning Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Gunilla Thunberg Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-autism

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Rätten till kommunikation

Rätten till kommunikation Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet,

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.

Läs mer

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) 2014-03- 21 Ert diarienummer: 2013/6517/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vårt diarienummer: 0049/2014 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet,

Läs mer

Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014

Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014 Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014 Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Språkvetenskap,

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen Smarta telefoner, surfplattor och appar för kommunikation och kognition möjligheter och begränsningar Livets möjligheter 10 11 mars 2014 Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen 1 Detta

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Gunilla Thunberg Vi är -logoped och forskare, DART kommunikations- och dataresurscenter projektledare Stefan Nilsson -smärtsjuksköterska

Läs mer

Detta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel

Detta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel Snacka om appar! Detta gör DART Utreder och provar ut kommunikationshjälpmedel för barn, ungdomar och vuxna Utbildar inom - AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) - Kommunikationsstöd - Tillgänglighet

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Stockholm - en stad för alla

Stockholm - en stad för alla Bilaga 2 Stockholm - en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2015 Oktober 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Stockholm en stad för alla. lättläst. Program för hur personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället.

Stockholm en stad för alla. lättläst. Program för hur personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället. lättläst Stockholm en stad för alla Program för hur personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället. Programmet gäller år 2011 2016 Kommun-fullmäktige beslutade om programmet

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Teckenspråk en mänsklig rättighet

Teckenspråk en mänsklig rättighet VALPLATTFORM 2014: Teckenspråk en mänsklig rättighet Sveriges Dövas Riksförbund, SDR satsar tillsammans med regionala och lokala föreningar och förbund i årets valrörelse på att uppmärksamma vår mänskliga

Läs mer

Platon - om lärande och lek

Platon - om lärande och lek Lek med stöd av Alternativ och kompletterande kommunikation - AKK kommunikationsstöd Britt Claesson, pedagog Gunnel Ivarsson, arbetsterapeut DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för

Läs mer

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunicera hur svårt kan det vara? Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Läs mer

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009. Sammanfattning Utredning om vilka som ska ha ansvar för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 sade FN ja till Konventionen om rättigheter

Läs mer

KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Konventionen och protokollet trädde i kraft den 3 maj 2008 och för Sverige trädde de i kraft den 14 januari 2009. Riksdagsbehandling: Prop

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Anja Morell Logoped och enhetschef, DAHJM Dataresurscenter, Lund Fotograf: Anna-Mi Wendel Sjuläns temadag, Eskilstuna, 23 april 2015 Dagens

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23)

Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) Ärendet

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

ALTERNATIV TILL JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! TALSPRÅKSKOMMUNIKATION

ALTERNATIV TILL JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! TALSPRÅKSKOMMUNIKATION JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! ALTERNATIV TILL TALSPRÅKSKOMMUNIKATION Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Avd för logopedi, Lunds universitet annika@huh.se Likavärdekonferensen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med

Läs mer

BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI

BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI Mats Lundälv Senior IKT-pedagog f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM Det fria ordet och AKK / ASK Kommunikativ och språklig tillgänglighet för alla...byggt på en infrastruktur av fria

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB

Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB 2017-2019 Det här ska FUB arbeta för 2017-2019 Inledning Här talar förbundsstyrelsen om vad FUB ska arbeta för de närmsta två åren. Sedan arbetar förbundsstyrelsen

Läs mer

Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd 2012-12-13 Ert diarienummer: 62-2012:160 Skolverket 106 20 Stockholm Vårt diarienummer: 1379/2012 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

HSO i BOLLNÄS Bollnäs 9 maj 2014 paraplyorganisation för 13 handikappföreningar med 2400 medlemmar

HSO i BOLLNÄS Bollnäs 9 maj 2014 paraplyorganisation för 13 handikappföreningar med 2400 medlemmar HSO i BOLLNÄS Bollnäs 9 maj 2014 paraplyorganisation för 13 handikappföreningar med 2400 medlemmar 1. Rätten till utbildning och stöd Många elever klarar inte skolgången på grund av att deras behov inte

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

Från Applar till appar. AKK i vårt eget livsperspektiv

Från Applar till appar. AKK i vårt eget livsperspektiv Från Applar till appar AKK i vårt eget livsperspektiv Dinosaurierna är: Mats Lundälv DART-startare! Pedagog med världens största AKK-nätverk? EUprojektare dygnet runt Gunilla Thunberg - fil dr, logoped

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning

Läs mer

New York den 13 december 2006

New York den 13 december 2006 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning New York den 13 december 2006 Regeringen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Inledning. Konventionsstaterna,

Konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Inledning. Konventionsstaterna, PRELIMINÄR ÖVERSÄTTNING Sverige har ännu inte ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. Texten nedan är endast en preliminär informell översättning av konventionen till

Läs mer

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets kultur" (SOU 2012:65)

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) 2013-02-25 Ert diarienummer: Ku20 121 1 478/KO Vårt diarienummer: 54/2013 Till: Kul turdepartementet >DR -=-- SVERIGES OOVAS RIKSFÖRBUND Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets

Läs mer

Lek och samspel hos barn med autism. Gunilla Thunberg www.dart gbg.org

Lek och samspel hos barn med autism. Gunilla Thunberg www.dart gbg.org Lek och samspel hos barn med autism Gunilla Thunberg www.dart gbg.org Gunilla Thunberg Leg logoped 1984 Arbetat med barn med språkstörning sedan dess, DART sedan 1988 Doktor i Neurolingvistik 2007 avhandling

Läs mer

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se AUTISMFORUM Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd www.autismforum.se Autism och Aspergers syndrom Autism och Aspergers syndrom är funktionsnedsättningar som

Läs mer

En bra lärmiljö på lika villkor

En bra lärmiljö på lika villkor En bra lärmiljö på lika villkor Sammanfattande rapport Gladenbring Sirpa 2017-01-01 0 Innehåll En bra lärmiljö på lika villkor... 2 Målgrupp... 2 Arbetssätt... 2 Teoretiska utgångspunkter... 3 Praktiskt

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld

Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld Treårigt samarbetsprojekt mellan DART, Barnhuset, Gymnasiesärskolan Alingsås, FUB Västra götaland, Autism & Aspergerföreningen distrikt Göteborg och Föreningen

Läs mer

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Bliss för dem som behöver kommunicera med symboler

Bliss för dem som behöver kommunicera med symboler Bliss för dem som behöver kommunicera med symboler Förmågan att kommunicera med våra medmänniskor i tal och skrift är för de flesta av oss en självklarhet. Att genom kommunikation kunna påverka sina egna

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Vad är Lärvux? Lärvux är en egen skolform som består av en grundläggande och en gymnasial nivå. Du är välkommen att söka kurser hos oss om du behöver

Läs mer

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Ett projekt i samverkan mellan -särskolor i Göteborg -DART kommunikations-och dataresurscenter Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Deltagare i projektet Katrina Johansson är

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda:

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda: Detta är en bearbetad version av Kulturrådets Handledning inför arbetet med Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder. Ambitionen är att alla kulturinstitutioner

Läs mer

Tecken som AKK Biennalen 2009 1

Tecken som AKK Biennalen 2009 1 Tecken som AKK (TAKK) Jag gillar Tiger Samtalsämne vid frukostbordet på en förskola. Britt Claesson, AKK-pedagog DART kommunikations- och dataresurscenter, Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Plan för personer med funktionsnedsättning

Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och

Läs mer

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. dess fakultativa protokoll

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. dess fakultativa protokoll FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll FINLANDS FN-FÖRBUND UNA FINLAND Utgivare: Finlands FN-förbund www.ykliitto.fi Inledning: Pirkko Mahlamäki

Läs mer