Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23)

Transkript

1 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) Ärendet Socialdepartementet har inbjudit Stockholms läns landsting att lämna synpunkter på utredningen Ds 2008:23, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I promemorian föreslås att Sverige ska tillträda Förenta Nationernas internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vidare föreslås att Sverige ska tillträda det fakultativa protokollet, som innehåller en överklaganderätt. Den nya konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, men skapar i sig inga nya rättigheter utan har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionshinder att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att som remissyttrande till Socialdepartementet överlämna sammanfattningen av detta tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att inget hindrar att Stockholms läns landsting ställer sig bakom FN-konventionen och det fakultativa protokollet. Stockholms läns landsting arbetar genom olika policydokument och handlingsplaner helt i enlighet med konventionens anda, men har avseende några artiklar ännu inte nått ända fram till konventionens intentioner. Dessa artiklar är: Artikel 6: Kvinnor med funktionsnedsättning Artikel 8: Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning Artikel 9: Tillgänglighet Artikel 26: Habilitering och rehabilitering Bilaga Sammanfattning av Ds 2008:23

2 2 (8) Artiklarna 6 om jämställdhet och 8 om medvetandegörande, kommer att utvecklas i takt med en utökad kunskap och ett utökat medvetande om funktionsnedsättningar inom samhället i stort. Artiklarna 9 om tillgänglighet och 26 om habilitering och rehabilitering har en tids- och kostnadsaspekt, som medför att utvecklingen tar längre tid än vad som är önskvärt enligt konventionen. Bakgrund Nedan beskrivs bakgrunden till remissen om FN-konventionen. Därefter följer en genomgång av de artiklar som i högre grad än de andra artiklarna berör Stockholms läns landsting. Sverige har tillsammans med över ytterligare 80 stater den 30 mars 2007 undertecknat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att utröna om och när Sverige skulle kunna ratificera dokumentet har en utredning genomförts av Lars Grönwall, tidigare departementschef och domstolschef, på uppdrag av Socialdepartementet. Till utredningen knöts en referensgrupp från handikapprörelsen med representanter från HSO och SRF. Konventionens innehåll och landstingets arbete Konventionen består av 50 artiklar, som handlar om följande fjorton områden: 1. Syfte, definitioner och allmänna principer 2. Jämlikhet och icke-diskriminering av kvinnor resp barn med funktionsnedsättning 3. Medvetandegörande och tillgänglighet 4. Rätten till liv, frihet och personlig säkerhet 5. Rätt att inte utsättas för tortyr, våld eller övergrepp samt skydd för den personliga integriteten 6. Rätt till fri rörlighet och att leva ett självständigt liv 7. Yttrandefrihet och respekt för privatlivet 8. Utbildning 9. Hälsa, habilitering och rehabilitering 10. Arbete och sysselsättning 11. Levnadsstandard och deltagande i offentligt liv och kulturliv 12. Statistik och information 13. Internationellt samarbete och Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 14. Konventionsstatskonferens och slutbestämmelser Stockholms läns landsting berörs på ett generellt sätt av de flesta av dessa områden, men på ett mer speciellt sätt av ett färre antal områden. Dessa kommenteras nedan.

3 3 (8) Område 2, artikel 6: Kvinnor med funktionsnedsättning Utredaren skriver att jämställdhetslagen och de nu gällande diskrimineringslagarna samt även den föreslagna sammanhållna diskrimineringslagen är viktiga instrument för att motverka en flerfaldig diskriminering av kvinnor med funktionsnedsättning. Stockholms läns landsting har en jämställdshetspolicy, som gäller för alla människor oavsett funktionsnedsättning. Policyn följs upp årligen i årsredovisningen. Utredningar har påvisat att sjukvård inte alltid utförs på ett jämställt sätt. Det är därför viktigt att Stockholms läns landsting fortsätter att bevaka och arbeta för att den diskriminering, som beskrivs explicit i artikel 6, undanröjs inom de områden, som landstinget är huvudman för. Område 2, artikel 7: Barn med funktionsnedsättning. Konventionstexten handlar om funktionsnedsatta barns mänskliga rättigheter och grundläggande frihet, barns bästa samt barns åsiktsfrihet. Stockholms läns landsting har utformat en Handlingsplan för arbetet med FN:s Barnkonvention Härigenom arbetar landstinget explicit med dessa frågor, som är helt i överensstämmelse med I ett förslag till ny lag om Rapporteringsskyldighet av ej verkställda beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, m. m. (prop 2007/08:43) föreslås åtgärder för att komma till rätta med problemet att kommuner och landstings gynnande beslut för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS inte verkställs inom skälig tid. Som yttersta påtryckningsmedel föreslås ett system med sanktionsavgifter. Lagen föreslås träda ikraft den 1 juli Lagen kommer att hjälpa personer med funktionshinder att få sina rättigheter verkställda. Område 3, artikel 8: Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning Konventionsstaterna skall åta sig att vidta omedelbara, effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att höja medvetandet i hela samhället, bekämpa stereotypa uppfattningar och höja medvetandet om kapaciteten hos och bidrag från personer med funktionsnedsättning. Olika initiativ såsom: en interdepartemental arbetsgrupp, handikappdelegationen, Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning), Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, Skolverkets

4 4 (8) handlingsplan för arbete med de handikappolitiska målen inom skolsektorn , åtgärder och insatser, är exempel på viljan att utveckla samhället till att bli mer medvetet inom funktionshindersområdet. Handikapprörelsen har dock pekat på att brister i det nuvarande arbetet. Stockholms läns landsting har genom att vara en stor sjukvårdsorganisation och arbetsgivare en betydande påverkansmöjlighet avseende att höja insikten och kunskapen om personer med funktionsnedsättningars behov och situation. En god utvecklingspotential finns dock inom detta område. Inget hindrar dock att Stockholms läns landsting kan ställa sig bakom Område 3, artikel 9: Tillgänglighet Artikeln innebär att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva oberoende och kunna delta på livets alla områden. Det medför att den fysiska miljön, informationen och kommunikationen ska vara tillgänglig. För Stockholms läns landstings del innebär det att transportmedlen, vårdinrättningarna och arbetsplatserna ska vara tillgängliga. I enlighet med Prop 199/200:79 (Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken), som antagits av riksdagen den 31 maj 2000, skall enkelt åtgärdade hinder vara åtgärdade till utgången av Locum har inventerat landstingets alla offentliga lokaler dit allmänheten har tillträde. Resultatet blev 1184 enkelt avhjälpta hinder, som nu åtgärdas. Det är dock tveksamt om alla hinder hinner åtgärdas före 2010 års utgång. Här kommer kostnadsaspekten in. Vid ny- och tillbyggnader kan tillgängligheten i de flesta fall utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Däremot kan ombyggnader på grund av otillgänglighet för personer med funktionsnedsättning komma att vara kostnadsbelastande. Inget hindrar dock att Stockholms läns landsting kan ställa sig bakom Område 5, artikel 17: Skydd för den personliga integriteten Artikeln skriver att alla personer har rätt till respekt för sin fysiska och psykiska integritet. Utredaren skriver att vi i Sverige självklart ställer oss bakom artikeln, men att lagarna om psykiatrisk vård och rättspsykiatrisk vård ger möjlighet till viss inskränkning, men att detta är kringgärdat av strikta regler.

5 5 (8) Område 6, artikel 20: Personlig rörlighet Artikel 20 behandlar att staterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende. Hjälpmedel förskrivs inom Stockholms läns landsting med bedömningsgrunden att personen ifråga ska få bästa möjliga rörlighet och oberoende till rimliga kostnader. Område 9, artikel 25: Hälsa Artikeln innebär att konventionsstaterna erkänner att personer med funktionshinder har rätt att åtnjuta bästa möjliga hälsa och utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige är en god hälsa och en vård på lika villkor. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) inskärper att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Den svenska lagstiftningen innebär således samma målsättning som konventionen. Handikapprörelsen har i utredningen påpekat att riktlinjer som riksdagen antagit om prioriteringar av människor med funktionsnedsättning inte efterlevs. Utredningen beskriver olika sätt som Sverige oavbrutet arbetar på för att kunna erbjuda alla människor oavsett funktionshinder hälso- och sjukvårdstjänster i enlighet med de åtaganden som följer av artikel 25. Område 9, artikel 26: Habilitering och rehabilitering Artikeln innehåller krav på att staterna ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att nå och vidmakthålla största möjliga oberoende, full fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget erbjuda de som bor i länet - habilitering och rehabilitering - hjälpmedel till funktionshindrade samt - vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

6 6 (8) Handikapprörelsen har i utredningen framfört kritik över att habilitering och rehabilitering inte ges på jämställt sätt till flickor och pojkar, resp till kvinnor och män. Med nuvarande lagstiftning som grund har Sverige förmodligen kommit långt i jämförelse med andra länder. Det är dock ännu en bit kvar tills kraven i artikel 26 är uppfyllda. Kostnadsaspekten är en del i detta. Inget hindrar dock att Stockholms läns landsting kan ställa sig bakom Område 10, artikel 27: Arbete och sysselsättning Artikeln skriver att konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på samma villkor som för andra. Detta ska genomföras bland annat genom att anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn. Artikeln lyfter vidare fram ett antal åtgärder som behöver genomföras för att målet om en högre sysselsättningsgrad ska säkras. Åtgärderna överensstämmer med de strävanden som finns i svensk lagstiftning och arbetsmarknadspolitik. Område 11, artikel 28: Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet Artikeln beskriver rätten att personer med funktionsnedsättning ska ha en tillfredsställande levnadsstandard med ständigt förbättrade levnadsvillkor och en social trygghet. Utredningen beskriver att målet för handikappolitiken enligt den Nationella handlingsplanen är: - en samhällsgemenskap med mångfald som grund - att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet - jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning Det handikappolitiska arbetet inriktas på att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionshinder, identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning samt ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Fram till 2010 är tre områden prioriterade:

7 7 (8) 1. skapa ett tillgängligt samhälle 2. se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer 3. förbättra bemötandet Stockholms läns landsting arbetar helt i linje med ovan beskriven konventionstext och den nationella handlingsplanen. Det är dock inte säkert att tidplanen om ett tillgängligt samhälle till utgången av år 2010 kommer att hållas. Kostnadsaspekten är här en vital faktor. Inget hindrar dock att Stockholms läns landsting kan ställa sig bakom Område 11, artikel 29: Deltagande i det politiska och offentliga livet Konventionsstaterna ska garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjligheter, vilket innebär att de ska kunna delta i det politiska och offentliga livet, kunna rösta, bli valda och kunna delta i skötseln av offentliga angelägenheter. Kommunallagens 4 kap 33 (1991:900) föreskriver sedan år 2002 att kommuner och landsting ska verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning ska kunna delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Handikapprörelsen har pekat på att bestämmelsen inte efterlevs i tillräcklig utsträckning. Tillgängliga lokaler, tillgänglig information och fungerande kommunikation är förutsättningar för deltagande på lika villkor. Även om förutsättningarna ännu inte är genomförda fullt ut finns inga hinder för att Stockholms läns landsting kan ställa sig bakom konventionens artikel 29. Område 11, artikel 30: Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Konventionen innebär att människor med funktionsnedsättning ska beredas tillgång till kulturella produkter i tillgänglig form, beredas tillgång till tv-program, film, teater och annan kulturell verksamhet i tillgänglig form samt beredas tillträde till platser för kulturella föreställningar eller tjänster. Personer med funktionsnedsättning ska också beredas möjlighet att utveckla och använda sin kreativa, artistiska och intellektuella förmåga, inte bara i eget intresse utan även för samhällets berikande.

8 8 (8) Kulturförvaltningen inom Stockholms läns landsting arbetar i enlighet med artikel 30 då man i sina avtal med kulturbidragsmottagarna kräver att kulturutbudet ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar både på och framför scenen. Det fakultativa protokollet och landstingets ställningstagande Det fakultativa protokollet Genom att ratificera det fakultativa protokollet erkänner staterna att Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning får pröva framställningar från eller för enskilda personer eller grupper av personer som lyder under dess jurisdiktion och som hävdar att de blivit utsatta för en kränkning från ifrågavarande protokollsparts sida av bestämmelserna i konventionen (artikel 1). För att framställningen ska kunna prövas måste alla tillgängliga nationella rättsmedel ha tömts ut. Enligt Stockholms läns landsting finns inget som hindrar att Sverige ratificerar det fakultativa protokollet. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför inga miljökonsekvenser. Mona Boström Landstingsdirektör Anders Nystöm Administrativ direktör