Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014"

Transkript

1 Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014

2

3 Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Språkvetenskap, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-Autism Förälder till 20-årig pojke med autism och utvecklingsstörning Ledare av flera projekt med syfte att förbättra kommunikationsrätt och öka förutsättningar för kommunikation i samarbete med AAF

4 DART kommunikations- och dataresurscenter Alla funktionshinder i alla åldrar Tillhör Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Utredning och utprovning Utbildning, information, handledning Utveckling och forskning Hemsida: - med kurser, tips o material!

5 Kvällens presentation Kommunikation & rättigheter Hur stimulerar vi bäst kommunikationvad säger forskning/evidens? Att skapa förutsättningar för kommunikation i Sjukvård&tandvård projekt KomHIT Skola projekt KOMPIS KOMPIS Kommunikationskarnevalen 2010

6 Kommunikation det viktigaste! Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att klara sig Det är i mötet med andra som vi människor blir till vi blir någon Vi mår dåligt av att inte kunna kommunicera! Klart och starkt samband mellan kommunikation och beteendeproblem! Viktigaste faktorn för delaktighet och livskvalitet

7 Kommunikationens två sidor Att förstå - kommer först i utvecklingen Att uttrycka sig - tal vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo De flesta inom autismspektrum har svårt med båda ofta övervikt åt någon sida

8 Svårigheterna drabbar även oss som samtalspartners Är svårt! När barnet pratar mindre, har färre och svårtolkade signaler..så. Kommunicerar vi mindre med barnet När vi väl kommunicerar är vi mer styrande och dominanta. Vi vill så mycket! Det klassiska är att vi frågar väldigt mycket och svarar själva! Ger mindre utrymme för barnet skapar en negativ cirkel! Går att bryta genom handledning-utbildning!

9 Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning

10 Barnkonventionen garanterar barnets rätt till Inflytande Information Lika värde Må bra

11 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Antagen jan artiklar, varav de 4 första reglerande, 26 sakartiklar, genomförande

12 Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas, I artikel 2 definieras kommunikation som också omfattande AKK-Alternativ och Kompletterande Kommunikation ALLA artiklar viktiga, men för oss kanske ändå: 1-4, 8, 9, 13, 19, 21, 24, 25, 26

13 Artikel 2 - definitioner kommunikation innefattar språk, textning, punktskrift, taktil kommunikation, storstil, tillgängliga multimedier, kompletterande och alternativa former, medel och format för kommunikation baserade på textstöd, uppläst text, lättläst språk, mänskligt tal, tillgänglig informations- och kommunikationsteknik (IT). språk innefattar bl.a. talade och tecknade språk och andra former av icke talade språk. diskriminering på grund av funktionsnedsättning betyder varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av funktionsnedsättning som har till syfte eller verkan att inskränka eller omintetgöra erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor som andra av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och civila området eller på andra områden. Det omfattar alla former av diskriminering, inklusive underlåtenhet att göra skälig anpassning. skälig anpassning betyder nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda universellt utformade produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla. Universellt utformade ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda

14 Artikel 21 Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

15 a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar

16 B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande (kommer korrigeras till kompletterande) och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

17 C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning

18 Artikel 24 Utbildning 2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.

19 3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, förstorande (kompletterande!) och alternativa former, medel och format för kommunikation samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamratstöd och mentorskap, b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.

20 4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande (kompletterande!) och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. 5. Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskrimi-nering och på lika villkor som andra. I detta syfte ska konven-tionsstaterna säkerställa att skälig anpassning erbjuds personer med funktionsnedsättning.

21 Hur ska vi ge stöd för kommunikation och hur förbättrar vi den kommunikativa tillgängligheten?

22 Evidens för kommunikationsinsatser Evidensbaserad habilitering projekt initierat av Sveriges habiliteringschefers förening 2001 Områden att söka evidens inom identifieras i dialog med personal/habchefer Vetenskaplig ledare utses, utlysning om gruppdeltagande går ut i Sverige Rapport om tidiga kommunikationsinsatser publicerad 1 april 2011, uppdatering 5 nov 2012 och ny på gång

23 Fynd 116 publikationer Främst vetenskapliga artiklar men också några: Bokkapitel Magisterarbeten (svenska) 39 översiktsstudier 67 primärstudier Uppdatering på g : Ca 25 publikationer Totalt drygt 50% autismspektrum!!: Thunberg, G (2013). Early Communication Intervention for Children with Autism Spectrum Disorders, Recent Advances in Autism Spectrum Disorders - Volume I, Prof. Michael Fitzgerald (Ed.), ISBN: , InTech, Available from:

24 Resultat i stora drag 1. Föräldrar och närstående ska handledas/utbildas i responsiv kommunikation. 2. För att stimulera barnens utveckling ytterligare rekommenderas också direkt insatser till barnet ofta genom handledning till föräldern i hemmet/besök på klinik. 3. Omedelbart kommunikationsstöd- AKK. Helst olika typ: ljud, bild, gest/tecken. Aldrig för tidigt! Stimulerar språk och talutveckling.

25 Responsiv kommunikationsstil AKKtiv föräldrautdbildning: Den medvetna kursen: T V T att vara som en uggla 1. Titta & lyssna 2. Vänta & förvänta 3. Tolka & bekräfta Oerhört verksamt!

26 Direkta insatser träning Ska ske inom ramen för naturligt samspel i vardag och lek naturalistisk typ Barnets intressen och lek är utgångspunkten (barnfokus) Skall inriktas på att bygga grundläggande kommunikation: imitation, gemensam uppmärksamhet, användning av tal/gest/bild

27 RÄVA locka eller prompta barnet att kommunicera att använda list för att skapa situationer där barnet lockas att kommunicera mer utgå ifrån det som barnet kan och tycker är spännande

28 AKK-Alternativ och Kompletterande Kommunikation Finns ingen lägsta ålder eller nivå Gärna mångfacetterad förstärkning på olika sätt och i olika kanaler ALLA AKK-sätt funkar vid autism; tecken, bild, tal/app fungerar lika bra första app-studierna visar mycket goda resultat! Viktigt att vi är modeller använder AKK till barnet

29 Kommunikativ miljö - tillgänglighet Beredskap för att kunna tillgodose de kommunikativa rättigheter och kommunicera med alla genom alla tillgängliga kanaler. Vi använder också AKK till personerna! Personerna i miljön viktigast! Tillgång till resurser och redskap: kunskap om t ex Tecken som AKK (TAKK), bilder och foton +bild- och symbolprogamvaror mm+datorstöd All kommunikation utvecklar språk och tal!

30 Kommunikativ miljö - projekt AKKtiv föräldrautbildning hemmet Kommunicera Mera på Ågrenska KOMPIS skola (hittills främst träningsskola och förskola) KomHIT kommunikationsstöd i tandvård och sjukvård

31 Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

32 KomHIT - ett arvsfondsprojekt Syfte tillgodose barnets rätt till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård genom att erbjuda kommunikationsstöd främst i form av bilder och IT KomHIT grundpaket 32

33 Målgrupp Barn med kommunikativ funktionsnedsättning och deras föräldrar Barn och familjer som har svårt med svenska: språket, skriftspråket, kultur och sjukvårdskultur hur funkar det? Små barn som ännu inte erövrat språket och har svårt att förstå muntliga instruktioner och föreställa sig vad som skall hända Alla barn och deras familjer! har nytta av struktur och bildstöd! När föräldern förstår kan hen förklara och lugna bättre, känner sig tryggare detta gör barnet lugnare och tryggare! UNIVERSELL & HÅLLBAR UTFORMNING/DESIGN! KomHIT grundpaket 33

34 Samarbetsparter DART kommunikations- och dataresurscenter Andra enheter vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus t ex dagkirurgi, lekterapi, BNK, regionhabiliteringen Barnkliniken vid SÄS Borås Tandvården Mun-H-center i ledningen Intresseorganisationer: FUB Lerum (utvecklingsstörning) DHB Västra (språkstörning) AAF Göteborg (autismspektrum) KomHIT grundpaket 34

35 Bakgrund KomHIT Vårdsituationer svåra för alla barn Okänd miljö okända aktiviteter Ökade svårigheter vid kommunikationssvårigheter svårt förklara för föräldern, svårt för barnet att ställa frågor och sedan bearbeta Saknas forskning om problematiken KomHIT grundpaket 35

36 Studie: Gruppintervju av föräldrar till barn med kommunikationssvårigheter Generellt bra bemötande i barnsjukvård MEN Generellt dålig kunskap om kommunikationssvårigheter och A/kommunikationsstöd Olika sätt att hantera detta nästan alla vänder sig direkt till föräldern och förväntar sig tolkhjälp. KomHIT grundpaket 36

37 Forts gruppintervju Olika respekt för det föräldern tolkar/säger att barnet vill/behöver en del kör över och gör som man brukar göra ändå Detta funkar tyvärr oftast inte säger föräldrarna de önskar ett mer individuellt omhändertagande De tycker att det vore rimligt att det fanns mer kunskap om kommunikation och bildstöd - AKK KomHIT grundpaket 37

38 Forts gruppintervju Det hade betytt mycket för barnen att det finns i alla fall några bilder och om personal kan några vanliga tecken. Varför inte utnyttja ny teknik som appar? DUNDER o NARKOSWEBBEN de flesta hade inte sett förrän innan gruppintervjun. Några tyckte det var kanon andra trodde/visste att det var för svårt för barnet KomHIT grundpaket 38

39 Projektmål KomHIT Tillskapande av en nationell webresurs som kan användas av personal inom sjukvård och tandvård samt föräldrar Här skall det finnas: Idébank nedladdningsbart material: för utskrift men också för användning på ipad/smartphone Bildbank som möjliggör att ändra i och göra nytt material Filmklipp se hur man gör Information och utbildningsresurser KomHIT grundpaket 39

40 Treårigt projekt Huvudsyftet år 1: Skapa sjukvårdens idébank och stommen i själva webbresursen Huvudsyftet år 2: Skapa tandvårdens idébank, ta fram utbildningskoncept och utvärdera sjukvård och sprida vidare Huvudsyfte år 3: Webbutbildning. Utvärdera, revidera, dokumentera och sprida på olika sätt! KomHIT grundpaket 40

41 Några exempel: BNK, och Dagkirurgi 320 Metoder & material (forskning)

42 BNK & Dagkirurgi avd 320 Filmklipp från BNK och i hos familj: http ://www.dart-gbg.org/sv/tips_material/tm_bild_s Filmklipp (från Norrköping-Rapportinslag): 42

43 Välkommen till Dagoperation 320 Information Dagoperation 320 finns på plan 2. Räkna med att vistelsen här tar hela dagen. Mera information finns på Sahlgrenska Universitetssjukhuset hemsida: Information till barn om sjukhusbesöket, klicka på Dunder-ikonen längst ner till höger på sidan. Ytterligare information finns på Hinder för operationen Har du snuva, hosta eller feber? Har du sår på den kroppsdel som ska opereras? Finns det vattenkoppor i omgivningen, förskolan eller skolan? Har du haft kikhosta de senaste 6 månaderna? Om du svarar JA på någon av ovanstående frågor måste du snarast kontakta oss på telefon: mellan klockan 10:00 och 11:30 KomHIT grundpaket 43

44 Information om projektet och instruktion till bildmaterialet KomHIT grundpaket 44

45 Bildschema över dagen KomHIT grundpaket 45

46 Pekkkarta att använda hemma och på sjukhuset KomHIT grundpaket 46

47 Pekkarta i kallelse används också på avdelningen KomHIT grundpaket 47

48 6-sidig schemabok Bilderna fästs med kardborre Barnet kan bära med sig boken hela vistelsen Bilderna kan tas bort efter hand och läggas i plastficka längst bak KomHIT grundpaket 48

49 En samtalsmatta uttrycka oro Visuell skala samtalsämne frågeställningar KomHIT grundpaket 49

50 Material hittar du på Bank och verktyg för bildstöd av typen: 1.kartor (rutnät, några olika mallar) 2.schema, 3.bildbrev (kallelse, information mm med bild), 4.knippor (mindre bilder, flikar) Fria symbolresurser utvecklade inom EU 50

51 Utvärdering - forskning 16 familjer innan insatsen påbörjades utan bildstöd 7 familjer med bildstöd Screenades för tal/språk och kommunikationsproblem vid bokning av operation Fick tillfrågan om medverkan Problem; ungefär samtidigt som bildstödsfasen påbörjades ändrades bokningsförfarandet få som screenades/ville medverka KomHIT grundpaket 51

52 Datainsamling Salivcortisolprov Föräldrar 6 tillfällen under 24 tim Barn 4 tillfällen under dagen Uppföljning av dessa i hemmet ca 1 månad senare STAI frågor om känslotillstånd oro in&utskrivning - samtalsmatta Föräldrar 6 frågor Barn 4 frågor i samtalsmatteform KomHIT grundpaket 52

53 Preliminära resultat Fler insamlade prover än väntat och snygga resultat, mest data på föräldrar Flera barn och föräldrar uppvisar mycket höga salivsortisolvärden! Både med och utan bildstöd! Lägre salivcortisolvärden för bildstödsgruppen dock bara 7 familjer ej statiskt signifikant! Barns och föräldrars oro (STAI) och salivcortisol följs oftast åt Något lägre oro (STAI) med bildstöd, ej statistiskt signifikant, dock ingen i denna grupp som har högre oro EFTER operation. KomHIT grundpaket 53

54 1. Det var bra med bildstödet i informationsbrevet 2. Bildkartan var ett bra stöd då jag berättade för mitt barn vad som skulle hända 3. Bildkartan underlättade för mitt barn att ställa frågor, kommentera till mig 4. Bildschemat verkade underlätta för mitt barn att förstå vad som skulle hända 5. Jag tror att bildstödet minskade mitt barns oro inför sjukhusbesöket 6. Jag tror att personalens användning av bildstöd till mitt barn underlättade förståelsen 7. Bilderna gjorde det lättare för mitt barn att ställa frågor och kommentera tillbaka 8. Schemaboken var ett stöd under dagen 9. Min uppfattning är att bildstödet minskade mitt barns oro under sjukhusbesöket KomHIT grundpaket 54

55 Bildstödsenkäter till 70 föräldrar- 60 utan kommunikationsproblem Serie 1: 50 (2012) + Serie 2: 20 (2013) 1-5-gradig skala 5 mest positivt 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 Serie1 2,5 Serie2 2,0 1,5 1,0 0,5 0, KomHIT grundpaket

56 Slutsats Lovvärt mäta AKK-effekt fysiologiskt men komplicerat! Hög stress hos barn med kommunikationssvårigheter och föräldrar Barn och föräldrar förefaller följas åt vg nivå oro/stress Stress förefaller minska med bildstöd bara 7 familjer KomHIT grundpaket 56

57 Kommunikation genom Pekprat i Skolmiljö Exempel träningsskola förskola

58 KOMPIS-modellen Har syftet att tillgodose ALLA barns rätt till kommunikation i skolmiljö öka barnets aktivitet och delaktighet Universell design utgångspunkt dvs hitta arbetssätt som funkar för ALLA barn så långt det går GENOM: Kunskap och medvetenhet om kommunikation och AKK- kommunikationsstöd Lätt tillgång till kommunikationsstödjande material bilder/grafiska symboler huvudfokus

59 Bakgrunden Kommunicera Mera-projektet på Ågrenska - pekpratsmetoden - goda förebilder - öppning till något nytt -boken beställs från AKKTIV föräldrautbildning - sedan 2007 givits till föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter nu spridd till nästan alla Sveriges habiliteringar. Evidensbaserat: bygger på aktuell forskning om kommunikation, utveckling och stimulans, lek&aktivitet, AKKkommunikationsstöd alla får hem en uppsättnig bildkartor för att använda själva Bok beställes från:

60 Utbildning Utbildad KOMPIS-handledare ( 2 dagars utbildning) håller i cirkel/internutbildning: 6 tillfällen à ca 2 tim: Kommunikativa rättigheter, kommunikation, kommunikationsutveckling, responsiva och kommunikationsstödjande strategier, AKK, workshop kartor/app, samtalsmatta Arbetsuppgifter mellan varje tillfälle

61 Pekkartor&knippor Viktigast: är personalens redskap i kommunikationen med eleverna ett sätt att nå eleven och samtidigt vara modell i pekprat Utgår från situationer och aktiviteter i skolvardagen Vi har efter hand gjort tre typer av kartor: 1-sida 14 bilder 2-sidiga 48 bilder Böcker upp till 12 flikar Alla kartor består av Basord Specifika ord KOMPIS Kommunikationskarnevalen 2010

62 Paket kommunikationsstöd Finns nu på: Mellanstora kartor finns också på:

63 Filmexempel träningsskola Kvibergsnässkolan Göteborg

64 Att göra det ovanliga vanligt Kompis-modellen i förskolan

65 Kompis - förskolemodellen Samma som särskola men lite annat bildpaket: Knippkarta Situationskartor från AKKtiv föräldrautbildning Visuella schema Mattablett Bilder till samtalsmatta

66 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjligheter att påverka sin situation (Lpfö 98/10)

67 Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. (Lpfö 98/10)

68

69 Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. (Lpfö 98/10)

70 Filmexempel Rösekullens förskola Gråbo KOMPIS förskola Kommunikationskarnevalen 2012

71 Vill du veta mer? Välkommen till Kommunikationskarnevalen 2-3 juni Hotell Post Kommunikativ tillgänglighet för alla! Anhörigpris på konferensdeltagande Gratis mässa/utställning VÄLKOMNA!!!!

72 Här hittar du mer information om projekt och material för kommunikation

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs KomHIT - en utvecklingsdel finansierad av Arvsfonden - en forskningsdel

Läs mer

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets

Läs mer

Kommunikationsstöd vid språkstörning

Kommunikationsstöd vid språkstörning Kommunikationsstöd vid språkstörning Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Gunilla Thunberg Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-autism

Läs mer

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Vi som jobbar med utvärderingen Gunilla Thunberg, leg logoped, fil.dr. Ulrika Ferm, leg

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Lek och samspel hos barn med autism. Gunilla Thunberg www.dart gbg.org

Lek och samspel hos barn med autism. Gunilla Thunberg www.dart gbg.org Lek och samspel hos barn med autism Gunilla Thunberg www.dart gbg.org Gunilla Thunberg Leg logoped 1984 Arbetat med barn med språkstörning sedan dess, DART sedan 1988 Doktor i Neurolingvistik 2007 avhandling

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där

Läs mer

New York den 13 december 2006

New York den 13 december 2006 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning New York den 13 december 2006 Regeringen

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Inledning. Konventionsstaterna,

Konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Inledning. Konventionsstaterna, PRELIMINÄR ÖVERSÄTTNING Sverige har ännu inte ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. Texten nedan är endast en preliminär informell översättning av konventionen till

Läs mer

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen Smarta telefoner, surfplattor och appar för kommunikation och kognition möjligheter och begränsningar Livets möjligheter 10 11 mars 2014 Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen 1 Detta

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter. Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014

Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter. Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014 Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014 Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr Jobbat på DART sedan början av 90-talet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

det salutogena museet www.allaombord.se Konceptansvarig carina.ostenfeldt @gmail.com

det salutogena museet www.allaombord.se Konceptansvarig carina.ostenfeldt @gmail.com det salutogena museet www.allaombord.se Konceptansvarig carina.ostenfeldt @gmail.com Vägen in i arbetet- Vadå tillgänglighet/funkisperspektiv? Vad heter det, Vilka är dem? Vad säger lagen? De olika FN:

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning

Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning VÄLKOMMEN TILL FUB! FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer