Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs"

Transkript

1 Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

2 KomHIT - en utvecklingsdel finansierad av Arvsfonden - en forskningsdel finansierad av andra fonder Syfte - tillgodose barnets rätt till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård genom att erbjuda kommunikationsstöd främst i form av bilder och IT

3 Samarbetsparter Arvsfondsprojektet DART kommunikations- och dataresurscenter Projektledare Gunilla Thunberg Dagkirurgi avd 320 start i forskningsprojekt redan 2010 Andra enheter vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus är barnlogopedi, lekterapi, BNK, regionhabiliteringen Barnkliniken vid SÄS Borås Intresseorganisationer: - FUB Lerum (utvecklingsstörning) - DHB Västra (språkstörning) - AAF Göteborg (autismspektrum)

4 Bakgrund KomHIT Vårdsituationer svåra för alla barn Okänd miljö okända aktiviteter Ökade svårigheter vid kommunikationssvårigheter Svårt förklara för föräldern, svårt för barnet att ställa frågor och sedan bearbeta Saknas forskning om problematiken

5 Projektmål KomHIT utveckling Tillskapande av en nationell webresurs som kan användas av personal inom sjukvård och tandvård samt föräldrar Här skall det finnas: - Idébank nedladdningsbart material: för utskrift men också för användning på ipad/smartphone - Bildbank som möjliggör att ändra i och göra nytt material - Filmklipp exempel på hur man använder materialet - Information och utbildningsresurser

6 Treårigt projekt Huvudsyftet år 1: Skapa sjukvårdens idébank och stommen i själva webbresursen Huvudsyftet år 2: Skapa tandvårdens idébank, ta fram utbildningskoncept och utvärdera sjukvård och sprida vidare Huvudsyfte år 3: Utvärdera, revidera, dokumentera och sprida på olika sätt!

7 Vi skall skapa denna resurs ihop! Projektgruppen representerar tillsammans olika typer av verksamheter med olika processer som ger ett bra utbud/underlag till banken Under projekttiden hjälper DART till med att - tillverka material - utbilda personal inom olika verksamheter

8

9 KomHIT utvärdering-forskning Studie på avd 320 dagoperation Magisterarbete i logopedi utvärdering olika neheter som ingår i utvecklingsprojektet

10 KomHIT - studie på 320 dagkirurgi Syfte - Utvärdera eventuella effekter av KomHIT Är barn och föräldrar mindre oroliga/stressade? Uppfattar föräldrarna bemötande och information mer positivt? Vad anser föräldrarna om bildstöden?

11 Forskargrupp DART kommunikations- och dataresurscenter Projektledare Gunilla Thunberg, Arbetsterapeut Margret Buchholz, logoped Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson, sjuksköterska och FilDr, Barnkliniken vid SÄS Borås samt Sahlgrenska Akademin Carl-Johan Törnhage, Docent,Skaraborgs sjukhus Eva Håkansson och Eva Andersson, sjuksköterskor, Avd 320

12 Insatserna på avdelningen Utbildning till all personal 1 dag Kallelse med bildstöd samt bildschema för dagens huvudhändelser, bildkarta som stöd för samtal (främst för barn med kommunikationssvårigheter). Information om Dunder först i kallelsen. Schemabok som stöd vid inskrivningen då barnet får information till barn under 8 år och andra vid behov denna får barnet behålla under dagen. När något hänt tar barnet bort bilden och har kontroll över dagen och tid.

13 Deltagare 16 familjer innan insatsen påbörjades utan bildstöd 7 familjer med bildstöd Screenades för tal/språk och kommunikationsproblem vid bokning av operation Fick tillfrågan om medverkan Problem; ungefär samtidigt som bildstödsfasen påbörjades ändrades bokningsförfarandet få som screenades/ville medverka

14 Datainsamling - Salivcortisolprov Föräldrar 6 tillfällen under 24 tim Barn 4 tillfällen under dagen Uppföljning av dessa i hemmet ca 1 månad senare - STAI frågor om känslotillstånd oro in&utskrivning Föräldrar 6 frågor Barn 4 frågor i samtalsmatteform - Färäldraenkät om bemötande och information

15 Preliminära resultat ännu ej publicerat! Fler insamlade prover än väntat och snygga resultat, mest data på föräldrar Flera barn och föräldrar uppvisar mycket höga salivsortisolvärden! Både med och utan bildstöd! Lägre salivcortisolvärden för bildstödsgruppen dock bara 7 familjer! Barns och föräldrars oro (STAI) och salivcortisol tenderar följas åt Något lägre oro (STAI) med bildstöd, ej statistiskt signifikant, dock ingen i denna grupp som har högre oro EFTER operation. Föräldraenkäten om bemötande ingen skillnad!

16 Bildstödsenkäter 9 frågor om vad föräldrar anser om bildstöden Barn i ålder 2-15 (medel 5,5), 3 annat språk, 4 kommunik.svårigheter Serie 1: 50 (2012) + Serie 2: 20 (2013) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Serie1 Serie2 1,5 1,0 0,5 0,

17 1. Det var bra med bildstödet i informationsbrevet 2. Bildkartan var ett bra stöd då jag berättade för mitt barn vad som skulle hända 3. Bildkartan underlättade för mitt barn att ställa frågor, kommentera till mig 4. Bildschemat verkade underlätta för mitt barn att förstå vad som skulle hända 5. Jag tror att bildstödet minskade mitt barns oro inför sjukhusbesöket 6. Jag tror att personalens användning av bildstöd till mitt barn underlättade förståelsen 7. Bilderna gjorde det lättare för mitt barn att ställa frågor och kommentera tillbaka 8. Schemaboken var ett stöd under dagen 9. Min uppfattning är att bildstödet minskade mitt barns oro under sjukhusbesöket

18 Slutsats Lovvärt mäta AKK-effekt fysiologiskt men komplicerat! Hög stress hos barn med kommunikationssvårigheter och föräldrar Barn och föräldrar förefaller följas åt vg nivå oro/stress Färre barn behöver premedicineras Stress förefaller minska med bildstöd (fem i kontrollgruppen, inga i bildstödsgruppen dock bara 7 familjer ingen statistisk signifikans)

19 Pilotutvärdering av KomHIT sjukvård - Frågeställningar 1. a) Vilken uppfattning har vårdpersonal om bildstödsanvändning inför och vid vårdsbesök? b) Vilken uppfattning har föräldrar om bildstödsanvändning inför och vid vårdsbesök? 2. a) Vilken eventuell inverkan har bildstöd på barn inför och vid vårdbesök enligt vårdpersonal och föräldrar? b) Finns det några tendenser till skillnader mellan barn utifrån bakgrundsinformation om autism respektive kommunikationsförmåga?

20 Vårdenhet Vårdpersonal Föräldrar Barnneuropsykiatrisk enhet Enkäter Fokusgruppsin tervju Enkäter Barnlogopedisk enhet Enkäter Enkäter Regional habiliteringsenhet Enkäter Enkäter Dagoperativ enhet Enkäter Enkäter Specialistenhet för kommunikation och hjälpmedel - Enkäter

21 Deltagare 139 enkäter - Personal (97) och föräldrar (42, mest mammor) vid de olika enheterna, stor grupp barn med autism, olika grad av kommunikationssvårigheter 6 deltagare, olika personalgrupper, gruppintervju

22 Inget svar Vet ej/ej aktuellt Enkätsvar Vårdpersonal Påstående Jag fick intrycket av att barnet sett bilderna i kallelsen hemma Bildkallelsen verkade underlätta för barnet att förstå vad som skulle hända under besöket Jag fick intrycket av/såg att bildkartorna i väntrummet uppmärksammats/använts Jag pekade på bildstödet (pekpratade) medan jag pratade med barnet** Det kändes onaturligt och svårt att pekprata** M (sd)* ,48 (1,5) ,08 (1,6) ,52 (1,5) ,00 (1,3) ,30 (0,9) Jag tror att bildstödet gjorde det lättare för barnet att ställa frågor och prata (med ord, bilder eller gester) vid besöket** ,25 (1,5) Jag tror att bildstödet innan och vid besöket minskade barnets oro Jag tror att användningen av bildstödet underlättade barnets medverkan ,16 (1,4) ,24 (1,3)

23 Inget svar Vet ej/ej aktuellt Enkätsvar Föräldrar Påstående M (sd)* Jag gick igenom bilderna i kallelsen med mitt barn inför besöket** ,59 (1,7) Bilderna var ett bra stöd för mig då jag berättade för mitt barn vad som skulle hända** ,56 (1,4) Jag tror att bilderna underlättade för mitt barn att förstå vad som skulle hända** ,56 (1,4) Jag tror att bilderna i kallelsen gjorde det lättare för mitt barn att ställa frågor och prata (med ord, bilder eller gester) om besöket** Bilderna minskade min oro inför besöket** Jag tror att bilderna minskade mitt barns oro inför besöket** ,11 (1,7) ,68 (1,6) ,11 (1,5) Jag tror att bilderna gjorde att mitt barn var bättre förberett vid besöket jämfört med tidigare vårdbesök** ,35 (1,4) Jag och mitt barn tittade på bildkartorna som fanns i väntrummet ,55 (1,5) Bildstödet vid besöket gjorde det lättare för mitt barn att ställa frågor och prata (med ord, bilder eller gester) ** Bildstödet minskade min oro vid besöket** Jag tror att bildstödet minskade mitt barns oro vid besöket** Jag KomHIT tror att det feb2014 blev lättare för mitt barn att medverka när personalen använde bildstöd** ,61 (1,3) ,67 (1,6) ,21 (1,4) ,44 (1,4)

24 Kategorier och underkategorier i innehållsanalys av personalintervju Kategorier Bilder före vårdbesök Bilder vid vårdbesök Utformning av bilder Användning av bilder Vägledning Reaktioner hos barn Behov av bilder i vård Underkategorier Stöd för föräldrar Förberedelse Bilder i väntrum Påverkan på testning Inlärning Struktur Medverkan Bilder digitalt Form Utvecklingsnivå och bildnivå Användningstillfällen Bilder som tillgång Vårdpersonal som modell Överföring Oro Intresse Tidigare behov av bildstöd Bilder i övrig vård

25 Sammanfattningsvis JA mycket positiva erfarenheter rapporteras av både personal och föräldrar, förutom några undantag (alltså bildstöd funkar inte i alla situationer och inte för alla barn Barnen och föräldrar blir mindre oroliga, mer fokuserade förstår och medverkar bättre Färre hemskickade patienter nästan ingen premedicinering på 320 Tendensen är att barn med mer omfattande svårigheter inte lika självklart tar till sig stödet dock viktigt att se att det fortfarande kan vara viktigare för dessa barn ibland helt avgörande!

26 Här hittar du mer information om projekt och material för kommunikativ miljö

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs KomHIT - studie på 320 dagkirurgi Syfte - Utvärdera eventuella effekter

Läs mer

Bilder som stöd i vårdsituationer

Bilder som stöd i vårdsituationer Bilder som stöd i vårdsituationer Sandra Derbring Datalingvist och tekniker Arbetat på DART sedan 2008 Medverkar i flera projekt vid DART, bl.a. KomHIT Helena Molker Lovén Pedagog Bakgrund inom särskola

Läs mer

Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014

Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014 Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014 Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Språkvetenskap,

Läs mer

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag

Läs mer

Pilotutvärdering av KomHIT: Hur uppfattar vårdpersonal och föräldrar bilder som kommunikationsstöd i barnsjukvård?

Pilotutvärdering av KomHIT: Hur uppfattar vårdpersonal och föräldrar bilder som kommunikationsstöd i barnsjukvård? SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 267 Pilotutvärdering av KomHIT: Hur uppfattar vårdpersonal och föräldrar bilder som kommunikationsstöd i barnsjukvård?

Läs mer

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Vi som jobbar med utvärderingen Gunilla Thunberg, leg logoped, fil.dr. Ulrika Ferm, leg

Läs mer

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Rätten till kommunikation

Rätten till kommunikation Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet,

Läs mer

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten

Läs mer

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling

Läs mer

Projektavslut Appar för kommunikation

Projektavslut Appar för kommunikation Projektavslut Appar för kommunikation Plan för dagen Introduktion av projektet Genomgång av forumet Appstöd Användarna i projektet och en fallbeskrivning Erfarenheter från en projektdeltagare Hur funkar

Läs mer

Kommunikationsstöd vid språkstörning

Kommunikationsstöd vid språkstörning Kommunikationsstöd vid språkstörning Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Gunilla Thunberg Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-autism

Läs mer

- Patientlagen 2014:821

- Patientlagen 2014:821 Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Stina Ekdahl, specialpedagog Lekterapin Merja Benjaminsson,

Läs mer

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av

Läs mer

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Torsdagen den 15 april 8.30-10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00-10.10 Välkommen! 10.10-10.40 BOSS - ett instrument för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Marie

Läs mer

Bildstöd på Barnsjukhuset i Linköping. Författare 1 Ann-Mari Pettersson. Medförfattare 2. Susanna Andersson. Medförfattare 3.

Bildstöd på Barnsjukhuset i Linköping. Författare 1 Ann-Mari Pettersson. Medförfattare 2. Susanna Andersson. Medförfattare 3. Bildstöd på Barnsjukhuset i Linköping Författare 1 Ann-Mari Pettersson Medförfattare 2 Susanna Andersson Medförfattare 3 Erik Gustafsson 1 Arbetsplats Landstingets habilitering i centrala distriktet, stad

Läs mer

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Torsdagen den 15 april 8.30-10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00-10.10 Välkommen! 10.10-10.40 BOSS - ett instrument för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Marie

Läs mer

20-21 september 2010

20-21 september 2010 Smärta hos barn med särskilda behov 20-21 september 2010 Måndagen den 20 september 8.30 10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00 10.10 Välkommen! 10.10 10.40 Föräldrarnas roll när barn genomgår en perifer

Läs mer

Bildstöd Hjälpmedelscentralen

Bildstöd Hjälpmedelscentralen Bildstöd Bildstöd - till vad? Planera, förbereda Välja, komma på Vad, vilken ordning och hur länge Komma ihåg Visa, prata Förstå Behålla fokus Minnas, gå tillbaka Seriesamtal, sociala berättelser Symbolbaser

Läs mer

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Hur uppfattar barn, föräldrar och personal bilder som stöd för kommunikation? En pilotstudie inom barn- och ungdomspsykiatri

Hur uppfattar barn, föräldrar och personal bilder som stöd för kommunikation? En pilotstudie inom barn- och ungdomspsykiatri Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för logopedi 296 Hur uppfattar barn, föräldrar och personal bilder som stöd för kommunikation? En pilotstudie

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld

Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld Treårigt samarbetsprojekt mellan DART, Barnhuset, Gymnasiesärskolan Alingsås, FUB Västra götaland, Autism & Aspergerföreningen distrikt Göteborg och Föreningen

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 1. Bakgrund Föräldrautbildning KomFler genomfördes HT 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket av personal

Läs mer

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram Parenting Young Children Ett föräldrautbildningsprogram Föräldrautbildningsprogrammet Parenting Young Children (PYC) Evidensbaserad Designad för föräldrar med intellektuella svårigheter Barn upp till sju

Läs mer

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger

Läs mer

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta

Läs mer

Information till barn, ungdomar och närstående

Information till barn, ungdomar och närstående 0 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 334 Information till patient och närstående Information till barn, ungdomar och närstående Erfarenheten visar att barn och ungdomar känner mindre

Läs mer

DART 2013 en kort presentation

DART 2013 en kort presentation DART 2013 en kort presentation Anette Ihrelius (enhetschef) Mats Lundälv (datapedagog) DART kort historik Start 1988, som projekt, ett av flera dataresurscenter, samordnat av dåv. Handikappinstitutet Multidisciplinärt

Läs mer

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter IN LIFE - Independent living support functions for the elderly Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter Katja Laakso Margret Buchholz Sandra Derbring Om projektet IN LIFE

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2011

Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2011 Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2011 Vikten av sjukhusmiljöns utformning för att främja kommunikation och delaktighet hos barn med kommunikationssvårigheter, utifrån ett

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT Bilder: Stock.xchng KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre Denna broschyr sammanfattar projektet

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

1 mars 31 dec

1 mars 31 dec 1 mars 31 dec 2016 2017 1 Projektägare: Erik Lagersten, Kommunikationsdirektör VGR Projektledare: Ulrika Ferm, forskare och chef DART Projektets kontaktpersoner: Susanne Bäckström, logoped DART, Annika

Läs mer

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

Barns delaktighet och användning av bildstöd. Children s participation and use of pictorial support

Barns delaktighet och användning av bildstöd. Children s participation and use of pictorial support SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för logopedi 298 Barns delaktighet och användning av bildstöd - en pilotstudie av KomHIT-modellen

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

AKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK

AKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK AKKtiv AKK tidig intervention Föräldrautbildning om kommunikation och AKK Två delprojekt Utvecklingsprojekt: Stöd från Allmänna Arvsfonden. DART huvudsökande ihop med RBU, FA, FUB. Forskningsprojekt: stöd

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(18) Grupper för person som har en

Läs mer

Information om patientsäkerhetslagen

Information om patientsäkerhetslagen Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Ansvarsfördelningsverktyget. För tydlighet, delaktighet och självbestämmande

Ansvarsfördelningsverktyget. För tydlighet, delaktighet och självbestämmande Ansvarsfördelningsverktyget För tydlighet, delaktighet och självbestämmande 1 Hur arbetar ni med assistansanvändarens rätt till delaktighet och självbestämmande i sin personliga assistans? Grundläggande

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Ett projekt i samverkan mellan -särskolor i Göteborg -DART kommunikations-och dataresurscenter Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Deltagare i projektet Katrina Johansson är

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Medbestämmande, AKK och godmanskap Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Bakgrund Avhandling i Socialt arbete på Linnéuniversitetet: Erkännande, makt och möten, En studie av inflytande och självbestämmande

Läs mer

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen Smarta telefoner, surfplattor och appar för kommunikation och kognition möjligheter och begränsningar Livets möjligheter 10 11 mars 2014 Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen 1 Detta

Läs mer

Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014

Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014 Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q3 2013 Q2 2014 Om analysen I januari 2014 gjordes en första utvärdering av patientnöjdheten sett till bakgrundsfaktorerna i enkäten. Den baserades på

Läs mer

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)

Läs mer

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder Vi som presenterar Sofie Karlsson Erfaren förälder Margaretha Tauberman kurator i MS teamet Neurologi och Rehabiliteringskliniken Centralsjukhuset Karlstad/ Samordnare för patient och närståendeutbildning,

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

Reviderad Bild :www.microsoft.se. Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

Reviderad Bild :www.microsoft.se. Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning Reviderad 130625 Bild :www.microsoft.se Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande Innehållsförteckning 1. Syfte: 3 2. Vision: 3 3. Mål: 3 4. Aktiviteter elever 3 4.1. BARNKLINIKEN Fel!

Läs mer

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för Hälsa och Rehabilitering Specialistarbetsterapeut

Läs mer

Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter. Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014

Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter. Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014 Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014 Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr Jobbat på DART sedan början av 90-talet

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Framtidens habilitering

Framtidens habilitering inbjudan till konferens i Stockholm den 20-21 november 2013 VÅRA TALARE Socialstyrelsen Karin Flyckt Samordnare funktionshinderfrågor Västra Götalandsregionen Rune Johansson Verksamhetschef Habilitering

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(17) Grupper för person som har en

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Stockholm 080207 Skolverket Utbildningsdepartementet Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Under årens lopp har Riksföreningen Autism haft kontakt med anhöriga till barn

Läs mer

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till? Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Se mig hör mig! 2015 års NOBAB-konferens. om barn och unga i hälso-och sjukvård - perspektiv och kommunikation - 8-9/10 2015

Se mig hör mig! 2015 års NOBAB-konferens. om barn och unga i hälso-och sjukvård - perspektiv och kommunikation - 8-9/10 2015 Se mig hör mig! 2015 års NOBAB-konferens om barn och unga i hälso-och sjukvård - perspektiv och kommunikation - 8-9/10 2015 Skånes Universitetssjukhus, Malmö NOBAB -Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Parenting Young Children PYC

Parenting Young Children PYC Parenting Young Children PYC Vad är PYC? PYC är ett utbildningsprogram för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) Det riktar sig till föräldrar som har barn yngre än 7 år. Programmet

Läs mer

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG VÅREN 2014 AKKtiv KomIgång - Grundkurs Föräldrautbildning om kommunikation och Kommunikationsstöd t med kursen är att: Få ökad kunskap om hur ni som

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt

Läs mer

IN LIFE. INdependent LIving support Functions for the Elderly. Katarina Mühlenbock, projektledare katarina.muhlenbock@vgregion.se www.dart-gbg.

IN LIFE. INdependent LIving support Functions for the Elderly. Katarina Mühlenbock, projektledare katarina.muhlenbock@vgregion.se www.dart-gbg. IN LIFE INdependent LIving support Functions for the Elderly Katarina Mühlenbock, projektledare katarina.muhlenbock@vgregion.se www.dart-gbg.org IN LIFE Åtta europeiska länder deltar i det treåriga projektet

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

En tågresa är inte alltid bara en tågresa

En tågresa är inte alltid bara en tågresa En tågresa är inte alltid bara en tågresa Arne Arne stressar iväg till stationen. Han har problem att hitta rätt sittplats. Han irriterar sig på personen bredvid som pratar i telefonen. Han är uttråkad,

Läs mer

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Innovativa och effektiva metoder för en personcentrerad hälso- och sjukvård

Innovativa och effektiva metoder för en personcentrerad hälso- och sjukvård Innovativa och effektiva metoder för en personcentrerad hälso- och sjukvård Dagens Industri Healthcare 20160428 Ann Ekberg Jansson Forskningschef Angered Närsjukhus Nordöstra Göteborg Två stadsdelar 95

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer Förskolan

Läs mer