Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar

Transkript

1 Minnesanteckning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: Fastställandedatum: Upprättare: Elisabet V Sundgren Fastställare: Elisabet V Sundgren Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar Anteckningar från barn och ungdomsrådets möte den 29 maj augusti Är det svårt eller jobbigt att läsa anteckningarna får ni gärna ringa Elisabet eller Rebecca så läser vi det åt er. Ni ser våra telefonnummer på sista sidan. Det går ju också bra att fråga era föräldrar eller någon annan vuxen om de kan läsa för er. Kom ihåg att alla får berätta om rådet och prata om vad vi gör i rådet men är det något personligt som någon i rådet berättar om så har rådet beslutat att man inte berättar om det för andra. Detta gäller både för deltagare och de gäster som kommer till rådet. Vi ser Johan Kaarme genom fönstret där vi sitter. Johan är biträdande hälso och sjukvårsdirektör och barnläkare och har berättat för Elisabet att han verkligen vill komma och träffa alla i rådet. Elisabet går ut och bjuder in Johan så att han kan komma och säga hej och berätta lite om vem han är. Johan berättar att vuxna ibland tappar bort barnen när man tar beslut att han och flera andra vuxna som vårdar barn träffas för att hjälpa varandra för att bli bättre på att se barn och unga. Johan berättar hur mycket det betyder för dem att rådet finns. Johan tackar alla i rådet. Johan berättar att de vuxna som bestämer verkligen behöver rådet, att det är viktigt för vården och de som beslutar att få hjälp och att de kan ställa frågor till rådet. Johan berättar också att det finns ett barn och ungdomsråd i Uppsala som hjälper hälso och sjukvården där. Rebecca berättar lite om förra mötet och att rådet har fått svar från en av de verksamheter som finns inom hälso och sjukvården. Det är Anna Styf från barn och ungdomsverksamheten som har svarat på alla tankar och råd. Rebecca läste upp delar av svaret på mötet. Du hittar hela svaret längst ner på sista sidan. Förra gången vi träffades bestämde ni i rådet att vi skulle bjuda in och prata med någon som jobbar med vård och hälsa på skolan, som även kallas Elevhälsan. Elisabet och Rebecca har pratat med många från vården och kom fram till att det är kommunerna som bestämmer över elevhälsan.

2 Minnesanteckning 2(7) Det vi kommer att göra idag är att samlar in era synpunkter och frågor och skickar dem till vidare till kommunerna. Elevhälsan Förlag från rådet: Mer tid att vara på plats Många vill gå dit Olika på olika skolor, varför då? Skillnad på friskolor och kommunala skolor, varför då? Sjuksköterskorna är inte där så ofta. Kuratorn är oftare där På gymnasiet kan man boka tid med kuratorn via sms, det är bra. Man får information men kan behöva mer information om vilken hjälp man verkligen kan få. Lärare kan presentera kuratorn och sjuksköterskan för klassen. Besök från Måns och Ida om digitala idéer: Ida är sjuksköterska och jobbar med digitala lösningar för hälso och sjukvården. Måns Lööf är också sjuksköterska och jobbar på barn och ungdomspsykiatrin, som även kallas BUP. Måns berättar att han är expert på ADHD. Hur kontakt vi varandra? Snapchat, Instagram, SMS, Facebook och Messenger Hur kontaktas vården? Måns och Ida berättar att de som arbetar i vården inte får svara på SMS och mail som kommer till dem från patienter. Rådet medlemmar tycker att det både kan vara bra och dåligt att man inte kan använda SMS. Om du fick drömma, hur skulle du ta kontakt med vården? Att det fungerar ungefär som KRY En hjälp-knapp, typ som en larm knapp, som man kan ha hemma som kanske sitter på TV:en som man kan koppla upp med video och telefon -som 1177 fast med en knapp.

3 Minnesanteckning 3(7) En knapp som kan få någon att prata med föräldrar om det är ett litet barn som tryckt på knappen. Facetime/videsamtal är ok om det är med någon som man träffat och har haft kontakt med tidigare. Videsamtal kan göra det smidigare. Både prata och skriva är ok men beror på vad det gäller Kommunikation på plats på sjukhus eller väntrum En pipdosa, sådan dosa som man får när man väntar på sin mat. Den ska kunna både pipa och vibrera, den kan även ha en tracker. Genom dosan kan man få uppdateringar om vad som är på gång som exempel tider. Genom dosan kan man kommunicera med den man ska träffa och den kan kommunicera med en. Efter besöket Det ska vara möjligt att få info om mötet digitalt Man ska kunna få det man behöver från mötet som ett skolschema- som en plan Man ska få möjlighet att göra en enkät direkt efter mötet för att kunna berätta eller skriva ner vad man tycker, lätt att glömma bort annars eller att det inte blir av. Man ska kunna fylla i enkäten anonymt. Digitala journaler även kallat journal på nätet Ida och Måns berättar att det finns något som heter digital journal, det innebär att man kan få reda på vad som hände på mötet och läsa om det digitalt. Man kan läsa sin egen journal på nätet när man har fyllt 16 år. Det finns en broschyr som beskriver mer hur det fungerar för just barn och unga. Vi skickar med denna broschyr i utskicket till er som är med i rådet. Legimus för digitala journaler Anpassa texten i journalen för människor Måns har skapat en app som heter HIPR, som han visar hur den ser ut för rådet. Den hjälper ADHD-patienter då de kan registrera när de har tagit sin medicin samt hur de mår efter det. Rådets medlemar tycker att appen verkar bra. Måns berättar att appen är nominerad till ett pris och undrar om någon i rådet kan tänka sig att vara med i en kort film som ska spelas in och visas upp i samband med pris utdelningen, de visar upp filmer på alla som blivit nominerad. Flera deltagare kunde tänka sig att vara med. Elisabet hjälper de deltagarna som anmält sig att få kontakt med Måns och den informationen de behöver kring filmningen.

4 Minnesanteckning 4(7) Förslag till nästa möte: Träffa Johan igen, fast lite längre tid. Träffa Micke som jobbar med att bygga nya sjukhus och byggnader i det som kallas Framtidsbygget. Träff tillsammans för att skapa digitala idéer! Rådets medlemmar kan, om dom vill, ta med en kompis var till en träff som kommer att handla om att tillsammans komma på olika nya lösningar, så som digitala knappar och pipdosor, för att göra det lättare att prata med personalen inom hälso och sjukvården. Det kommer även att vara olika människor som jobbar med sjukvård med på träffen så att man kan berätta sina idéer direkt till dem och kanske komma på något nytt tillsammans. Denna träff kommer inte att vara istället för ett råd utan de som kan komma träffas en extra gång. På träffen kommer Måns att visa hur 1177 fungerar och även visa upp sin nya app, CENO, som hjälper dem som är ledsna och tar medicin för det. Ersättning för att vara med i rådet Elisabet och Rebecca ger ett förslag på att från och med detta möte med rådet kommer presentkorten vara så att alla kan ha möjlighet att hitta något som passar, exempelvis Valbo köpcentrum, Gävle city, biobiljetter. Denna gång blir det presentkort på Valbo Köpcentrum. Rådets deltagare har sagt ja till att ersättningen från och med nu och framöver är presentkort på köpcentrum. Om ni kommer på något eller vill fråga något får ni gärna ringa eller messa Elisabet eller Rebecca Tack för att ni kom och bidrog med er Kunskap Elisabet och Rebecca!

5 Minnesanteckning 5(7) Bilaga Hej! Jag heter Anna och jobbar inom barn- och ungdomssjukvården. Till oss på barnoch ungdomssjukvården kommer barn och ungdomar upptill 18 år som behöver vårdas på sjukhus, eller som behöver mer specialiserad vård än man får på hälsocentralen. Jag leder två grupper med sjuksköterskor, läkare, lekterapeut, medicinsk sekreterare och chefer som tillsammans försöker göra saker bättre för våra patienter. Vi blev därför väldigt glada när vi fick läsa era synpunkter. Här kommer svar på era frågor och synpunkter från oss som jobbar inom barnoch ungdomssjukvården: Kommunikation: Vi tycker det är jätteviktigt att ni som barn och ungdomar förstår vad vi säger. Vi behöver bli bättre på det. En sak vi provar just nu är bildstöd på whiteboardtavlor och i böcker som man kan ta med sig om man ska vara på flera olika ställen. Bildstödet kan vi använda som hjälp när vi ska förklara krångliga saker. Eller om vi ska berätta många saker på samma gång. Vi försöker göra om våra kallelser så att det är anpassade för barn och unga. Det är inte så enkelt men vi hoppas att det ska gå. Precis som Tommy svarade är det så att vi inom barn- och ungdomssjukvården skickar kallelsen till vårdnadshavaren för barnet. Kanske är det olika på olika ställen. I sommar provar vi en patientenkät. Ett påstående är: Jag förstod vad dom som jobbar här sa till mig. Hittills har dom flesta av våra patienter hållit med om det. Men vi kan självklart bli ännu bättre.

6 Minnesanteckning 6(7) Om man måste vänta länge: Det kan vi verkligen bli bättre på. Många gånger kan det vara så att man behöver vänta, till exempel om läkaren vill ta något extra prov som inte var planerade. Det kan vi inte göra så mycket åt. Men vi kan bli mycket bättre på att tala om att ni kommer behöva vänta, ungefär hur länge ni behöver vänta och varför. Vi vet att våra väntrum mest har saker för små barn. Men när ni kommer till oss på barn- och ungdomssjukvården i Gävle finns det ett ungdomsrum på lekterapin som ni gärna får gå till när ni väntar. Där finns dator, musik, VR-glasögon och tv-spel. I Hudiksvall ligger tyvärr lekterapin på en annan våning ganska långt ifrån mottagningen, det tänker vi försöka ändra på när man bygger om sjukhuset om några år. Vi hoppas att vi i framtiden ska kunna skicka sms till våra patienter så att dom slipper sitta i väntrummet så länge. En automat med saker att äta är ett riktigt bra förslag det får vi undersöka om vi kan göra. Kanske när vi bygger om sjukhuset om några år. Lugnande om man är orolig/har spring i benen: På lekterapin finns plats att röra sig, lite i alla fall. I Gävle kan man spela pingis och i Hudiksvall kan man spela fotbollsspel till exempel. Vad önskar ni mer? Kom gärna med förslag. Musik i väntrummet är ett bra förslag jag tror inte vi har tänkt på det. Akvarium har vi tänkt mycket på, vi hoppas att vi kan ha akvarier i våra väntrum när vi bygger om. Vi får inte ha mjuka gosedjur då de är svåra att göra ren. Hygien är ett viktigt ämne som handlar om att inte sprida bakterier. Vi är mycket noga med det och då måste våra saker kunna spritas av och bli riktigt rena. Men man får gärna ta med eget gosedjur eller leksaker. Vi kommer att spara dessa synpunkter tills vi ska bygga om sjukhuset om några år.

7 Minnesanteckning 7(7) Om man ligger inlagd på sjukhuset Eftersom vi har två barn- och ungdomsavdelningar är dom anpassade för barn- och ungdomar. Vi försöker anpassa efter ålder, men ibland är det svårt. Vi tänker mycket på det här inför att vi ska bygga om. Vi vill göra patientrum som är enkla att anpassa efter barn och ungdomar och deras olika intressen. Vi jobbar mycket med att vi ska göra det bästa för patienten. Kanske kan vi samarbeta bättre med vuxenavdelningar så att ungdomar som vill, kan vårdas på en vuxenavdelning istället. Men på barnavdelningar finns det mycket som inte finns på vuxenavdelningar som vi tycker att alla barn ska få ta del av. På barnavdelningar får man alltid ett eget rum och en förälder får plats att sova över. På vuxenavdelningar delar ofta flera patienter rum. På barnavdelningen får man dessutom ta emot besök när man vill. Personalen som jobbar på barnavdelningar är utbildade för att ta hand om barn, att prata på ett sätt som är anpassat till barn och unga. Vi har lekterapin med lekterapeuter och sjukhuslärare. Vi har tv på alla rum, men inte chromecast det var en bra idé! Vi försöker julpynta så mycket det går, men vissa saker får man inte ha på sjukhus på grund av hygienregler. Adventskalender kanske man kan få det måste vi undersöka. När vi ska bygga om har vi önskemål om just familjerum där man kan umgås hela familjen och komma ifrån sjukhusmiljön en stund. Stort tack för era synpunkter! Vi är så glada att ni är med i barn- och ungdomsrådet och vill berätta för oss vad ni tycker är viktigt och hur ni vill ha det när ni kommer till oss.