Bilder som stöd i vårdsituationer
|
|
- Cecilia Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilder som stöd i vårdsituationer
2
3 Sandra Derbring Datalingvist och tekniker Arbetat på DART sedan 2008 Medverkar i flera projekt vid DART, bl.a. KomHIT Helena Molker Lovén Pedagog Bakgrund inom särskola och förälder Medverkar i KOMPIS-projektet på DART
4 Bakgrund till KomHIT-projektet Vårdsituationer svåra för alla barn Okänd miljö okända aktiviteter svårt förbereda Ökade problem vid kommunikationssvårigheter Svårt förklara för föräldern, svårt för barnet att ställa frågor och sedan bearbeta Vårdpersonal har enligt studier för lite kunskap om kommunikationsstöd
5 KomHIT - ett arvsfondsprojekt Syfte tillgodose barnets rätt till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinder-konventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård genom att erbjuda kommunikationsstöd främst i form av bilder och IT
6 Projektmål KomHIT Tillskapande av en nationell webresurs som kan användas av personal inom sjukvård och tandvård samt föräldrar Här skall det finnas: Idébank nedladdningsbart material: för utskrift men också för användning på ipad/smartphone Bildbank som möjliggör att ändra i och göra nytt material Filmklipp exempel på hur man använder materialet Information och utbildningsresurser
7 Treårigt projekt Huvudsyftet år 1: Skapa sjukvårdens idébank och stommen i själva webbresursen Huvudsyftet år 2: Skapa tandvårdens idébank, ta fram utbildningskoncept och utvärdera sjukvård och sprida vidare Huvudsyfte år 3: Utvärdera, revidera, dokumentera och sprida på olika sätt!
8 Vi skall skapa denna resurs ihop! Projektgruppen representerar tillsammans olika typer av verksamheter med olika processer som ger ett bra utbud/underlag till banken Under projekttiden hjälper DART till med att tillverka material utbilda personal inom olika verksamheter
9 Samarbetsparter DART Kommunikations- och dataresurscenter Dagkirurgi avd 320 Andra enheter vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus: barnlogopedi, lekterapi, BNK, regionhabiliteringen Barnkliniken vid SÄS Borås Barntandvård och specialisttandvård Mun-H-Center Intresseorganisationer: FUB Lerum DHB Västra Autism- och aspergerföreningen Göteborg
10 Har alla rätt att kommunicera? Vi har yttrandefrihet i grundlagen Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning Inom AKK-området har ASHAs Kommunikativa rättigheter använts sedan 90-talet.
11
12 Nya patientlagen Information ska anpassas till mottagarens: Ålder Mognad Erfarenhet Språkliga bakgrund Andra individuella förutsättningar OBS! Mottagarens önskan att avstå från information ska respekteras. Dokumentera!
13 Samtycke från barn Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad (från Barnkonventionen).
14 Olika AKK-sätt Kroppskommunikation; gester, mimik, blick, hållning, röst Föremål Tecken Foton/bilder/symboler/skrift Talande hjälpmedel/datorer/surfplattor
15 Fördel bildkommunikation Kan användas av många och på olika sätt Kräver mindre motorik än tal och tecken Kräver inte så mycket minne och inlärning Ger stöd för minne och struktur varaktigt! Ger idéer och gemensamt underlag för kommunikation!
16 Att utforma kommunikationsstöd Utgår från en process och olika situationer/aktiviteter Vad brukar jag säga/skriva till barnet/patienten i denna situation och vad ska barnet/patienten kunna kommunicera? Tillgodoses rättigheter? Vilka är huvudorden/nyckelorden som jag behöver (och där objekten inte finns nära att peka på) Vilka bilder/foton kan användas? Tecken?
17 Bildkallelse till DART
18 Bildschema över ett DART-besök
19 Bildkarta om utprovningen
20 Magisterarbete KomHIT sjukvård 1. a) Vilken uppfattning har vårdpersonal om bildstödsanvändning inför och vid vårdbesök? b) Vilken uppfattning har föräldrar om bildstödsanvändning inför och vid vårdbesök? 2. a) Vilken eventuell inverkan har bildstöd på barn inför och vid vårdbesök enligt vårdpersonal och föräldrar? b) Finns det några tendenser till skillnader mellan barn beroende på kommunikationsförmåga?
21 Deltagare 139 enkäter (BNK, Barnlogopedi, Regionhab, DART, dagkirurgi) Personal (97) och föräldrar (42, mest mammor) vid de olika enheterna, stor grupp barn med autism, olika grad av kommunikationssvårigheter (inga till grava) 6 deltagare olika personalgrupper, fokusgruppintervju BNK
22 Resultat i korthet JA mycket positiva erfarenheter rapporteras av både personal och föräldrar, förutom några undantag (alltså bildstöd funkar inte i alla situationer och inte för alla barn i testsituationer ibland knivigt hur mycket stöd som ska ges) Barnen och föräldrar blir mindre oroliga, mer fokuserade förstår och medverkar bättre Tendensen är att barn med mer omfattande svårigheter inte lika självklart tar till sig stödet som barn utan/mindre funktionsnedsättning dock viktigt att se att det fortfarande kan vara viktigare för barnen med större svårigheter ibland helt avgörande!
23 Bildmaterial i tandvården Specialisttandvårdsenheten Mun-H-Center medverkade i projektet Diskuterade processer och valde ut Tillverkade kallelsebrev, pekkartor för väntrum, schemabok och kommunikationsknippor. Kallelsen användes först positiv respons Övrigt material infördes i verksamheten
24 Välkommen till Mun-H- Center Information om besöket är välkommen för undersökning på Mun-H-Center, Odontologen, Medicinaregatan 12A Dag:.. Tid: kl.. Parkering finns utanför. Kom in och hämta ett parkeringstillstånd att lägga i framrutan på bilen. Mera information om Mun-H-Center, vägbeskrivning och fler bilder hittar du på vår hemsida Besöket kommer ta mellan 1,5-2 timmar. Vi är tacksamma om du vill fylla i det medskickade frågeformuläret och ta med det till besöket. Alla frågor kanske inte är relevanta för just dig men det är ett formulär som vi ger till alla patienter. Du kommer att träffa tandläkare. och logoped...
25 Du kommer att få sitta i tandläkarstolen och öppna munnen. Tandläkaren kommer att tända en lampa, titta på dina tänder med en liten spegel, känna på dem och mäta hur stort du kan gapa. Tandläkaren kommer också att rengöra dina tänder. Logopeden vill se hur du kan röra på munnen. Du kommer bland annat att få gapa, göra grimaser och blåsa såpbubblor. Logopeden vill också se hur du gör när du äter och dricker. Det är därför bra om du kan ta med dig sånt som du tycker om att äta: -Mat i puréekonsistens som t.ex. yogurt eller liknande -Kex som du tycker om -Någon form av mat som behöver tuggas, t.ex. torkad frukt, köttbulle eller liknande Vi kommer att ta foto med en vanlig kamera på dina tänder och på ditt ansikte. Sedan säger vi hej då Om du har frågor, behöver ändra tiden eller lämna återbud till tiden så kontakta oss gärna så snart som möjligt. Telefonnummer Vänliga Hälsningar! Mun-H-Center Mun-H-Center Odontologen, Göteborg Medicinaregatan 12 A Göteborg Tel: , Fax: E-post: mun-h-center@vgregion.se hemsida:
26 Utvärdering av bildkallelsen Föräldrar till 30 barn med sällsynta diagnoser (2-16) år tillfrågades 23 av barnen hade kommunikations-svårigheter (expressiva och receptiva) Minst hälften av föräldrarna ansåg att deras barn haft nytta av bildstödet i kallelsen genom ökad delaktighet och minskad oro vid undersökningen
27
28 En nationell webb-resurs som kan användas av personal inom sjukvård och tandvård samt föräldrar och deras nätverk Här finns: Materialbank nedladdningsbart material: för utskrift men också för användning på ipad/smartphone Bildbank som möjliggör att ändra i och göra nytt material (bildstod.se) Filmbank se hur man gör Information och utbildningsresurser
29 Nytt eller kommande Bildstöd.se: Nya funktioner, såsom blissbilder, möjlighet för andra skriftspråk (t.ex. arabiska) KomHIT.se: Webbplatsen fylls på med material Fortsatt arbete med utbildningsmodeller mer tid att arbeta praktiskt och diskutera teori via webbföreläsningar Sannolikt olika urval av material/paket till olika grupper Förankring! Spridning!
30 Vision Sahlgrenska-karta: Allmän karta runt sjukvård. Tillgänglig på alla avdelningar/mottagningar. Sahlgrenska-knippa: Allmän knippa runt sjukvård. Tillgänglig på alla avdelningar/mottagningar. Certifierade kommunikationsvägledare: tillräckligt många så att alla som vill kan ta fram bildstödd information. I framtiden: Kallelser med kort enkel text och information med bilder. Kartor och knippor tillgängliga för de med större behov. Vi har allt att vinna! Bättre förberedda patienter, färre inställda besök, mindre oro och enklare rehabilitering
31 KomHIT Flykting När flyktingmottagandet ökade kraftigt under hösten tog DART fram enkla bildstöd för att underlätta kommunikationen mellan de som kommer och de som tar emot Två situationskartor plus en baskarta Tre olika språk: svenska, engelska och arabiska Kartorna gjordes i bildstöd och lades upp på KomHITs webbplats
32
33 DART skickade kartorna till bl.a.: Migrationsverket SKL Rädda barnen Röda Korset UNHCR Regionkansliet i Göteborg Stadsledningskontoret i Göteborg Enheten Asyl- och flyktingfrågor i Västra Götalandsregionen Avdelning Rättighet i Västra Götalandsregionen Göteborgs stad och närliggande kommuner Arvsfonden Stena Line
34 Vissa fick kartorna direkt i handen: Mölndals, Alingsås och Härryda kommun Migrationsverket, Kållered Bollebygds kommun och Närhälsans flyktingmottagning Mölndals akutmottagning Räddningsmissionen Göteborg, Flera församlingar i Göteborgs kranskommuner Volontärcentralen Landvetter Flyktingboende i Rävlanda Refugees Welcome på centralstationen i Göteborg
35 Mycket respons! Centrala barnhälsovården vill införa detta på alla BVC Röda korsets frivilligverksamhet Träna svenska Kyrkverksamheter, särskolor och habiliteringar runtom i landet Kunskapscentrum för jämlik vård hjälper till med översättning till flera språk 1177 vill länka till kartorna i sin flyktinginformation Dept. of Language & Communication, University of Southern Denmark vill forska på kartornas effekt
36 Uppmärksammat i media Nämnt i olika nyhetsbrev i regionen Inslag i tidningen Föräldrakraft Intervju med DARTs enhetschef i Sveriges radio P4 Göteborg
37 Facebooksidan - statistik 5993 likes/delningar/kommentarer Har nått: personer
38 Vi siktar högt! Vi vill satsa mer på att utveckla detta koncept Inskickad ansökan till VINNOVA under oktober Tanken är att ta fram fler kartor, på fler språk och anpassa Bildstöd med fler funktioner anpassat efter denna grupp (bildmaterial, flerspråkighet, anpassning till mobila enheter) Kommer ske i nära samarbete med flyktingboenden i Göteborg Besked kommer inom ett par veckor
39
40
41 Projektet Ta fram utbildningspaket Prova metoden och utbildningen på de 4 skolorna Ta fram materialpaket (pekkartor) till särskolemiljö Utvärdera - logopedstudenter
42 Hur gick det sedan? KOMPIS handledarutbildning utvecklades ges nu på DART Utbildningsmodellen idag - KOMPIS handledarutbildning 2 dagar, helst 2 personer från samma arbetsplats/verksamhet - Handledarna startar studiecirkel i KOMPIS-modellen på en arbetsplats totalt 6 utbildningstillfällen
43 Hur gick det sedan? DART genomförde kurs/studiecirkel på förskola - modifierade del av materialet Bildmaterial finns nu även i Bildstöd (fri resurs) Stort intresse för handledarutbildningen på DART - främst förskolor och särskolor HT -15 utökat innehåll riktat mot förskola HT -15 utökat innehåll flerspråkighet
44 Här hittar du mer information om projekt och material för kommunikativ miljö
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs KomHIT - en utvecklingsdel finansierad av Arvsfonden - en forskningsdel
Läs merHvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet. Universiell design vs spesialtilpasninger
Hvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet Universiell design vs spesialtilpasninger Ingrid Mattsson Müller Leg logoped Anställd på DART sedan 2001 Inom habiliteringsområdet
Läs merHur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Läs merKommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merKommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Läs merKommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014
Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014 Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Språkvetenskap,
Läs merKomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!
KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Josefin Hansson Leg logoped, Göteborg
Läs merGenomförande, utvärdering och förankring
Genomförande, utvärdering och förankring Syfte KomHIT - en utvecklingsdel finansierad av Arvsfonden - en forskningsdel finansierad av andra fonder - tillgodose barnets rätt till kommunikation enligt Barnkonventionen
Läs merRätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013
Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merKommunikationsstöd för människor på flykt
Kommunikationsstöd för människor på flykt KomHIT Flykting Hösten 2015 många människor kommer på flykt till Sverige och till centralstationen i Göteborg Personal från Dart gör bildkartor som delas ut till
Läs merRätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten
Läs merRätten till kommunikation
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet,
Läs merSpråk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram
Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet Lorna Bartram Dart kommunikations och dataresurscenter Enhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Alternativa kommunikationssätt för
Läs merKommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs KomHIT - studie på 320 dagkirurgi Syfte - Utvärdera eventuella effekter
Läs merKOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merKommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer
Kommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer Gunilla Thunberg Leg logoped, Docent Ålesund 24 oktober 2018 Thunberg okt 2018 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr och Docent Avhandling om barn med autism och talande
Läs merKomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård
KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets
Läs merVåld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Läs merVälkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g
Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/
Läs merDART 2013 en kort presentation
DART 2013 en kort presentation Anette Ihrelius (enhetschef) Mats Lundälv (datapedagog) DART kort historik Start 1988, som projekt, ett av flera dataresurscenter, samordnat av dåv. Handikappinstitutet Multidisciplinärt
Läs mer1 mars 31 dec
1 mars 31 dec 2016 2017 1 Projektägare: Erik Lagersten, Kommunikationsdirektör VGR Projektledare: Ulrika Ferm, forskare och chef DART Projektets kontaktpersoner: Susanne Bäckström, logoped DART, Annika
Läs merMessa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?
Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,
Läs merBryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019
Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019 2 Välkomna och saker att diskutera 3 Idag Nuläge och plan för permanentning Tillbakablick
Läs merVåld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Läs merVåld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Läs merARVSFONDENS PROJEKT VI ÄR MED! -
ARVSFONDENS PROJEKT VI ÄR MED! - UTVECKLING AV EN NY MODELL FÖR ÖKAD DELAKTIGHET OCH SJÄLVSTÄNDIGHET FÖR VUXNA MED FLERFUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH OMFATTANDE INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING PROJEKTETS
Läs merPRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter
PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Läs merKom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"
Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen
Läs merKommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.
Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola Anita Lübeck Gunilla Thun,berg, Helena Molker Lovén DART KomPiS -Kommunikativ delaktighet
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merLeva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning
Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och
Läs merATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART
ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär
Läs merBildsamt- bilder som stöd i samtal om våld
Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld Treårigt samarbetsprojekt mellan DART, Barnhuset, Gymnasiesärskolan Alingsås, FUB Västra götaland, Autism & Aspergerföreningen distrikt Göteborg och Föreningen
Läs merUtvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter
Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Vi som jobbar med utvärderingen Gunilla Thunberg, leg logoped, fil.dr. Ulrika Ferm, leg
Läs merFinansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)
Ett projekt i samverkan mellan -särskolor i Göteborg -DART kommunikations-och dataresurscenter Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Deltagare i projektet Katrina Johansson är
Läs merHur går utredningen till?
Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag
Läs merPatientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Läs merIntroduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet i utredningen
Läs merHur går utredningen till?
Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag
Läs mer- Patientlagen 2014:821
Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Stina Ekdahl, specialpedagog Lekterapin Merja Benjaminsson,
Läs merTalscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två
Läs merKommunikationsstöd vid språkstörning
Kommunikationsstöd vid språkstörning Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Gunilla Thunberg Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-autism
Läs merAtt få rätt stöd i sitt hem
Att få rätt stöd i sitt hem Att flytta från föräldrahemmet Bostäder Vi lever i en kultur där vuxna personer oavsett funktionsnedsättningar skall flytta från sina föräldrar och leva ett självständigt liv
Läs merAtt jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter
Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter Anna Nyman Leg. logoped, doktorand Personer med tal- och språksvårigheter
Läs merHar alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation
Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor
Läs merVÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom
INFORMATION till vårdnadshavare, förskolepersonal och förskolechef Tips på länkar http://epi.vgregion.se/dunder Bekanta dig med Drottning Silvias barnsjukhus mottagningar och avdelningar. Råd till förskola
Läs merVälkomna och presentation!
1 Välkomna och presentation! 2 Ingela sjuksköterska och vårdlärare 3 Sandra skriver 4 Idag Uppdatering Aktuella verksamheter Samarbete med Tolkförmedling Väst Utvärdering Implementering och utbildning
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merVälkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Läs merInformation till barn, ungdomar och närstående
0 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 334 Information till patient och närstående Information till barn, ungdomar och närstående Erfarenheten visar att barn och ungdomar känner mindre
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merKurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se
Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu
Läs merSpråkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning
Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?
Läs mer1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården
1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Läs merParenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram
Parenting Young Children Ett föräldrautbildningsprogram Föräldrautbildningsprogrammet Parenting Young Children (PYC) Evidensbaserad Designad för föräldrar med intellektuella svårigheter Barn upp till sju
Läs merEtt redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt
Samtalsmatta Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut på DART Doktorand, inst. för neurovetenskap och fysiologi,
Läs merEn kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!
1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter
Läs merParenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram
Parenting Young Children Ett föräldrautbildningsprogram Föräldrautbildningsprogrammet Parenting Young Children (PYC) Evidensbaserad Designad för föräldrar med intellektuella svårigheter Barn upp till sju
Läs merDetta är DART. Detta gör DART. Utreder och provar ut kommunikationshjälpmedel. Utbildar inom AKK-området Forskar och utvecklar inom AKKområdet
Detta är DART Västra Sveriges Kommunikations- och dataresurscenter Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, SU Ligger på Kruthusgatan 17, granne med SPSM Team av administratör, arbetsterapeuter, datalingvist,
Läs merPå väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!
På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:
Läs merAtt arbeta med kommunikationsbok i grupp
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av
Läs merAtt leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen
Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla
Läs merAppar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen
Smarta telefoner, surfplattor och appar för kommunikation och kognition möjligheter och begränsningar Livets möjligheter 10 11 mars 2014 Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen 1 Detta
Läs merBildstöd på Barnsjukhuset i Linköping. Författare 1 Ann-Mari Pettersson. Medförfattare 2. Susanna Andersson. Medförfattare 3.
Bildstöd på Barnsjukhuset i Linköping Författare 1 Ann-Mari Pettersson Medförfattare 2 Susanna Andersson Medförfattare 3 Erik Gustafsson 1 Arbetsplats Landstingets habilitering i centrala distriktet, stad
Läs merAlternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv
Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merIntroduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet
Läs merInskolning vid autism
Inskolning vid autism 1000 inlärning Flera delbesök på samma dag Pia Dornérus Koordinator/tandsköterska Individuellt anpassat Upphov Barntandvården Skövde Birgitta Andersson ViviAnn Olsson Anders Nordblom
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merSammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011
Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 1. Bakgrund Föräldrautbildning KomFler genomfördes HT 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket av personal
Läs merSPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merOm kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
Läs merBritt Claesson. Kommunikation TAKK
Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merNu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?
Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare
Läs merProjektavslut Appar för kommunikation
Projektavslut Appar för kommunikation Plan för dagen Introduktion av projektet Genomgång av forumet Appstöd Användarna i projektet och en fallbeskrivning Erfarenheter från en projektdeltagare Hur funkar
Läs merLättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1
Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merMINI-enkäter 2018 Sammanfattning Bakgrund Genomförande
MINI-enkäter 2018 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet av mini-enkäter inom tre olika områden; Stöd i föräldraskapet, Stöd i arbetslivet/daglig verksamhet och På vårdcentralen. Enkäten har
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merTill dig som är i behov av eller använder hjälpmedel
Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter
Läs merVälkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013
Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merTrasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp
Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget www.landstingetsormland.se Det var en gång fyra kompisar som inte mådde så bra.
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merHos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde
Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.
Läs merSÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN
SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om
Läs mer1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.
1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten
Läs merFramgångsfaktorer för inkludering
Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall
Läs merLillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31
Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merTeam för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär
Läs meringrid.mattsson-muller@vgregion.se Treårigt samarbetsprojekt mellan Dart, Barnahus Stockholm, Gymnasiesärskolan Alingsås, FUB Västra Götaland, Autism & Aspergerföreningen distrikt Göteborg och Intresseföreningen
Läs merDet här gör vi för din förskola och skola
Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt
Läs merBarnombudsmannen Cecilia Sjölander
Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har
Läs mer