Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011"

Transkript

1 Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT Bakgrund Föräldrautbildning KomFler genomfördes HT 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket av personal från habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän och i samarbete med representanter för Kulturföreningen m.i.m. Föreliggande utvärdering har förberetts, genomförts och sammanställts av representanter i föreningen m.i.m och av projektledaren i TAKK för språket, med insyn av projektgruppen där samtliga samarbetspartner i projektet finns representerade. KomFler är en anpassning av föräldrautbildningen KomIgång som utvecklats inom ramen för AKKtiv projektet som drivs av DART i Västra Götalandsregionen och Habiliteringen i Göteborg. KomIgång vänder sig till föräldrar som har barn med kommunikativa funktionsnedsättningar. Tonvikten i utbildningen är att stärka och förbättra kommunikationen inom familjen. 2. Praktiska Förberedelser KomFlers målgrupp skulle bli familjer som har ett annat modersmål än svenska. I början av samarbetet med definierades att målgruppen för KomFler skulle utgöras av familjer som bott i Sverige mindre än tre år eller som bott längre men behöver tolk för sin kontakt med samhället, kursen skulle tolkas till arabiska och somaliska. Det bestämdes att träffarna skulle göras något längre än det brukar, tre timmar per tillfälle. En viktig aspekt i förberedelserna var att bestämma hur informationsprocessen om kursen skulle se ut och vi var överens om att den skulle ta hänsyn till föräldrarnas kulturella bakgrund. Så här gick det till: a. Kursen erbjöds av habiliteringspersonal till familjer som bedömdes vara i behov av den. M.i.m föreslog att personalen som remitterade skulle presentera kursen och samtidigt ta reda på föräldrarnas kunskap och känslor kring barnets funktionsnedsättning, föräldrarnas kommunikationsbehov samt vanor gällande användning av modersmålet i hemmet. Detta kunde dock inte genomföras av praktiska skäl. b. Ett brev som skrivits på lätt svenska och som var översatt till modersmålet skickades för att presentera kursen. Brevet berättade vad som konkret skulle tas upp på kursen. Så här beskrivs kursen i brevet: På kursen kommer vi att diskutera hur du kan hjälpa ditt barn med kommunikationen. Vi kommer också att prata om hur man kan göra med sitt modersmål och med svenskan när man har ett barn som har svårt att kommunicera. 1

2 Du kommer att få lära dig hur man använder till exempel bilder, tecken och talapparater som stöd i samtalet. Det brukar kallas för AKK (alternativ och kompletterande kommunikation). På kursen träffar du habiliteringspersonal och andra föräldrar. Personal från kulturföreningen m.i.m medverkar också. c. M.i.m:s förslag om att be ledare eller föräldrar med det aktuella modersmålet att ringa upp föräldrar och berätta om kursen kunde inte genomföras inom habiliteringen på grund av sekretessen. Det skrevs dock in i brevet namn och telefonnummer på en person som föräldrarna kunde kontakta om de ville ställa frågor eller få information på modersmålet. d. Första kurstillfället förbereds som en introduktion där fokus låg på att presentera sammanhanget som kursen genomfördes i, förklara kursinnehållet och förmedla vilken skillnad det kan bli i vardagen om man använder olika strategier och stöd i kommunikationen. Föräldrarna fick också möjlighet att på slutet av det första kurstillfället bekräfta om de skulle fortsätta delta i kursen. 3. Genomförande Sammanlagt sex familjer anmälde sig till kursen. Antal sammankomster var nio och till de första träffarna kom mellan 3-4 föräldrar. Efterhand blev det tre föräldrar som fortsatte komma regelbundet. Alla var mödrar till barn med funktionsnedsättning och hade somaliska som modersmål. Vistelse i Sverige sträckte sig mellan 9-19 år. Utbildningsmässigt hade en förälder gått ut grundskolan och två gått ut gymnasiet. Barnens åldrar var mellan tre och åtta år och funktionsnedsättningarna som angavs av föräldrarna var autism och Downs Syndrom. Alla föräldrar var inskrivna i habiliteringen sen tidigare. Utvärdering av kursen har gjorts med hjälp av skriftliga enkäter (se bilaga 1), som genomfördes vid två tillfällen (en vid kursstart och en vid kursavslutning). Två gruppsamtal har genomförts med deltagarna, en när halva kursen var genomförd och vid sista kurstillfället. Ett enskilt samtal med kursansvarig genomfördes när kursen var avslutad. Under tiden som deltagarna gick utbildningen KomFler, deltog de också i ett informationstillfälle som förklarade grunderna i kursen TAKK på modersmålet som också har utvecklats inom ramen för projekt TAKK för språket. Samtliga föräldrar som deltog i KomFler anmälde sig till kursen TAKK på modersmålet som genomförs vt i projektets regi. 4. Syfte och mål Ledarnas synvinkel Ledarna anger att syftet med kursen har varit densamma som med den vanliga KomIgång-kursen dvs. man vill öka kunskapen om kommunikation med hjälp av AKK i familjer med barn där det finns en kommunikativ funktionsnedsättning. Detta syfte tycker ledaren som intervjuades att man uppnått genom kursen. På frågan om det planerade innehållet har genomförts med gruppen, svarade kursansvarig att det har varit hög överensstämmelse mellan det planerade och det genomförda. Undantaget är första gången då det blev en aning kaotiskt med deltagare som hamnade på fel kurs och även ett annat tillfälle då tiden inte räckte till för att gå igenom det planerade innehållet i sin helhet. Hon anser att en bidragande orsak till att planeringen till stor del stämde med genomförandet var att man från början avsatt mer tid än man brukar ha dvs. 31,5 timmar istället för 20 timmar (introduktionstillfället inräknat). 2

3 Deltagarnas synvinkel Deltagarna syfte och förväntningar med kursen har enligt enkäterna i första hand varit att bli bättre på att förstå och kommunicera med barnet som har en funktionsnedsättning. Att lära barnet att träna på munmotorik, tala tydligt och att kommunicera via bilder och kommunicera bättre med barnet i specifika situationer som vid måltider och toalettsituationer. Vidare önskar man få tillgång och information om AKK-material och med att hitta funktionella lösningar för vardagen som tex. tekniska hjälpmedel, skydd och anpassning av hemmet. I gruppsamtalen som genomfördes med deltagarna, tillfrågades de om den viktigaste kunskapen de hade fått genom kursen. De svarade på olika sätt att kursen har lärt dem bemöta barnet på ett bättre sätt. En av föräldrarna som deltog i kursen säger: Jag kan inte använda samma metod med henne som jag har använt till mina andra barn. Jag behöver ändra mig. En annan deltagare anger att hon har lärt sig att först iaktta barnet och se vad det gör och kan för att sedan kunna hjälpa till. Tidigare trodde jag att de skulle härma mig om jag gjorde och göra som jag men jag har lärt mig att jag måste ta initiativet för att de ska kunna göra sedan. Filmer som visat konkreta exempel har varit väldigt uppskattat att se på. Man anser att kursen har varit anpassad till målgruppen då man har kunnat förstå informationen via tolk. Deltagarnas svar visar att det är första gången som man tar upp AKK och modersmål på en föräldrakurs. Kursen har varit till stor hjälp och man önskar att lära sig mer om AKK och nämner tex. tecken som stöd som exempel på detta. Kursen har lärt mig det här att vänta och förvänta och att ha tålamodet, alltså att ge det tid och upprepa ett antal gånger och inte ge upp så fort. Deltagarna anger att det har varit viktigt att lära sig hur man använder bilder för att stödja kommunikationen. Bildkartorna var för mig det viktigaste och tecken. Kursen är bra för att jag har lärt mig använda bildkartor för att prata med min son och för att jag vet att man kan använda tecken tillsammans med orden. Jag har lärt mig att det kan man använda ihop för kommunikationen och inte separat som jag hade lärt mig på andra kursen som jag gått. Det ska vara fokus på samspel och man kan använda det systemet med barnet. 5. Viktiga aspekter för ett flerspråkigt perspektiv Vad ledarna lyfter fram Man tycker att man lärt sig mer om annan kultur, i det här fallet somalisk kultur. I planeringen av kursen har man tagit stort intryck av m.i.m: sätt att arbeta och genomföra kurser och att anpassa material i förhållande till målgruppen. I framtiden anser man att materialet på KomFler bör anpassas mer till målgruppens behov. Innehållet i filmer tex. visar enbart svensktalande familjer. Att utveckla ett tydligare samarbete med tolk är något man har gjort men även vill förbättra. Under kursens gång har det saknats löpande diskussion med tolkarna om hur deras roll ska se ut och är något man måste definiera bättre inför en fortsättning. Kursdelen som handlar om lekens betydelse har varit särskilt rolig att arbeta med. Att det funnits tillräckligt med tid vid varje kurstillfälle är 3

4 också bra då arbetet med en tolk tar extra tid mot i vanliga fall. Det har varit nödvändigt i förhållande till målgruppen att hålla sig lite friare till kursplanen än med en svensktalande grupp. Även i förhållande till sin yrkesroll tycker kursledaren att hon har fått bredda sig men påpekar att det är viktigt också i det sammanhanget att sätta gränser för sin roll som ledare. Vad deltagarna lyfter fram Deltagarna har visat ett stort behov och intresse av att diskutera funktionsnedsättningar, dess ursprung och vad dessa väcker för känslor hos sig själv och omgivningen: Det minsta barnet såg de i magen att det var något fel på. De sade att de skulle ta ett prov för att se vad som var fel och jag frågade: -Kan ni hjälpa den när den är i magen? Och de sade: Nej. Jag sade: då låter ni den vara. Det är ingen som vet om autismen var medfödd eller kom senare En annan aspekt som kommer fram under samtalen med deltagarna är avsaknad av information om hur samhällsstödet fungerar och vem som kan ge det stödet. Deltagare: Jag skulle vilja veta om det finns ett sätt för att få mitt barn att sluta skrika det stör de andra två som ska göra sina läxor Jag vet inte om de kanske har rätt att vara någon annanstans några timmar så att syskonen inte blir så störda. Samtalsledare: Har du kontakt med någon LSS-handlägare? Deltagare: Jag tror inte det Samtalsledare: Kontakt med kurator i teamet? Deltagare: Nej, nu har de flyttat till en annan habilitering, men jag vet inte vem man pratar med där Något som både deltagare men även tolkarna diskuterade öppet och utan att någon direkt fråga om detta ställdes, gällde det som gör att somalier (som det uttrycktes under samtalet), väljer att komma på kurs, respektive inte göra det: Tolk 1: Jag tänker på deltagarna som var här men inte har kommit tillbaka eller som var anmälda och inte kom. Vi somalier gör inte klart saker...vi går en gång och om vi inte gillar det så kommer vi inte tillbaka Dialogen har varit väldigt viktig och bra och jag har varit på många kurser där man inte har haft en öppen dialog med deltagarna men det har varit mycket reflektion här och det är viktigt 6. Detaljerad redovisning av enkätsvaren a. Kommunikation och användningen av AKK hos målgruppen Sammantaget i båda enkäterna svarar alla deltagare att man använder någon form av AKK i sin kommunikation med barnet med funktionsnedsättning (fråga 9). En deltagare använder sig av dagbok i sin kontakt med skolan. Alla svarar att AKK underlättar kommunikationen och förståelsen mellan barnet och omgivningen. 4

5 Kommunikation inom familjen På frågan om hur ofta man lyckas kommunicera med barnet med funktionsnedsättning (fråga 12), svarar två utav deltagarna A+B ibland i båda enkäterna. Bara en C svarar att hon väldigt ofta lyckas i kommunikationen. Ingen utav deltagarna svarar alltid eller aldrig. På frågan om barnet med behov av stöd kan kommunicera med resten av familjemedlemmarna (fråga 2), svarar deltagare A i enkät nr.1, att barnet kan prata lite och göra sig förstådd och att det är i första hon mamman som kan kommunicera med barnet mest. I enkät nr.2 svarar samma deltagare att: Han (sonen med funktionsnedsättning) pratar med systern och kan förstå alla. Deltagare B svarar i enkät nr.1 att det var i första han hon mamman- som kommunicerade och att hon hjälpte de andra i familjen vid behov. I enkät nr.2 svarar B att barnet hade svårigheter att kommunicera med syskon, men att dessa syskon nu försöker att kommunicera med barnet med hjälp av bilder. Deltagare C svarar i enkät nr.1 att barnet med funktionsnedsättning inte kan kommunicera med alla i familjen. Användningen av AKK tillsammans med modersmålet Alla deltagare pratar sitt modersmål med familj och syskon. Alla pratar dessutom sitt modersmål med det barn som har funktionsnedsättning och använder det tillsammans med AKK. Modersmålet (i det här fallet somaliska) är helt enkelt det enda språket man använder sig av för att kommunicera och det språk man kan göra sig förstådd på. På frågan om man vet hur man använde AKK (tecken, bilder, dagböcker och datorer) + modersmålet (fråga 14) svarar deltagarna A + B att man försökt. C svarar nej. A har skrivit en kommentar att hon önskar lära sig mer om detta. I enkät nr.2 hade en delfråga lagts till där man skulle svara på var man lärt sig om AKK + modersmål och deltagare A + B svarar att det är just i samband med KomFler-kursen som man lärt sig detta. Alla deltagare anser att det är av största vikt att barnet med funktionsnedsättning lär sig modersmålet för att kunna kommunicera med resten av familjen och med släktingar som inte talar svenska och för att man själv som förälder bäst kommunicerar på sitt modersmål. I enkät nr.2, där deltagarna har svarat på tilläggsfrågor om kursen varit anpassad för dem som deltagare och målgrupp, svarar deltagarna att kursen har hjälpt dem att kombinera AKK och modersmålet. En av deltagarna anser att hon lärt sig kommunicera bättre med sitt barn. b. Deltagarnas kommunikation i vardagen För att få en bild om deltagarnas behov av kommunikation i vardagen fick de svara på frågan vad man gör under tiden då barnen är hemma (fråga 1). A svarar att man leker, lagar mat och städar tillsammans med barnet och att man lyssnar på musik och tittar å TV. B svarar att man arbetar tillsammans, simmar och promenerar. Barnet leker också med sina syskon. I enkät nr.2 anger B som svar på samma fråga att hon numera använder bilder i alla situationer hon kan. C svarar att de mest pratar och leker med varandra. Deltagarna har i sin vardag många konkreta situationer där man upplever att kommunikationen med barnet med funktionsnedsättning känns svår (fråga 3). Rutiner vid matbordet och vid läggdags kan vara besvärliga speciellt om man har flera barn. Att läsa av när barnet behöver gå på toaletten är en annan situation som upplevs som jobbig. Man önskar få stöd och hjälp och mer kunskap för att kunna underlätta dessa situationer. Kanske anpassa hemmet och få tillgång till teknisk utrustning som talsyntes och inplastade bilder tex. (fråga 4). Deltagare B, nämner också att hon önska lärs sig använda TAKK. 5

6 När man frågar deltagarna om vilka situationer de anser fungerar bra (fråga 5) med barnet med behov av stöd, svarar deltagare A i enkät nr.1 att det när barnet får lyssna på den musik han/hon tycker om. I enkät nr.2 säger samma deltagare att tandborstningen går bra och att det fungerar bra nu att visa först borste och sedan tandkrämen. Deltagare B svarar i enkät nr.1 det fungerar bäst när hon är ensam med barnet, har mycket tid och kan ge honom mycket kärlek. B säger sedan i enkät nr.2 att det känns som lättast barnet ger henne bilder för att tala om vad han/hon vill. Deltagare C tycker att det är när barnet leker som det fungerar bäst. Hur ofta eller sällan man känner oro för barnet som har funktionsnedsättning varierade alltid till nästan aldrig. Två av deltagarna A + C uppger att man har någon att prata med när man är ledsen och känner oro, och B svarar i båda enkäterna att hon inte har någon att prata med. Projekt TAKK för språket, Göteborg den 17 februari 2012 Luz Solano, Projektledare TAKK för språket Monalisa Algar, Utvärderingssamordnare i m.i.m 6

7 Bilaga 1 Datainsamling för utvärdering av KomFler ( ). Enkät Hej! Du som fyller i den här enkäten ska veta att: 1. Det är bara personer som utvärderar kursen som kommer att läsa svaren. Syftet med frågorna är att göra en kurs som ger ett bra stöd för dig som förälder. Genom att vara ärlig med vad du tycker kan du också hjälpa oss att utvärdera kursen så att kommande/nya föräldrautbildningar för flerspråkiga föräldrar kan bli bättre. 2. Alla ska fylla i den här blanketten för att vi som gör den här kursen ska veta vilka behov ni har och vad ni önskar er att kursen ska handla om. Vi vill också använda svaren du ger för att utvärdera om utbildningen var bra för dig eller inte. Du kan själv bestämma om svaren du ger ska användas för att utvärdera kursen eller inte. Om du inte vill att svaren ska användas till att utvärdera kursen kryssar du på nej och om dina svar kan användas för att utvärdera kursen kryssar du ja. Får informationen som du lämnar användas för den undersökning som ska utvärdera kursen? Ja Nej 3. Vi vill berätta att svaren som du lämnar ska användas på ett sätt som gör att ingen som läser undersökningen som ska utvärdera utbildningen kan veta vem som har lämnat vilka uppgifter. Alla som vill ta del av slutsatserna som kommer från undersökningen får göra det. Vill du ta del av slutsatserna från undersökningen efteråt? Ja Nej 7

8 4. Det är viktigt att du vet att även om du har svarat ja till att dina svar ska användas för undersökningen som ska utvärdera utbildningen, så kan du alltid ångra dig och be att dina svar inte används i undersökningen. Bakgrundsinformation Läs alternativen som följer och kryssa eller fyll i med det som stämmer för dig: Mamma Pappa Antal år i Sverige Modersmål Barnets ålder Funktionsnedsättning? Utbildning: Grundskola Gymnasiet Universitet Sysselsättning nu: Arbetar Studerar, vad? Söker arbete Annat a. Kommunikation i hemmet (Obs!alla frågor handlar om barnet som behöver stöd i kommunikationen) 1. Vad gör ni hemma med barnet? På helgerna eller när det kommer från förskola/skolan/ fritids? 8

9 2. Kan ditt barn som behöver stöd kommunicera med alla familjemedlemmarna? 3. Är det någon situation i hemmet som är särskilt svår? Vad är svårt då? 4. Vad skulle du behöva för att det blev bättre? 5. Är det någon situation i hemmet som fungerar bra? Hur gör du då? b. Språk som används hemma. 6. Hur ofta använder du ditt modersmål hemma med barnet som har funktionsnedsättning? Alltid Väldigt ofta Ibland Aldrig 7. Hur ofta använder du ditt modersmål hemma tillsammans med syskon? Alltid Väldigt ofta Ibland Aldrig 9

10 8. Hur ofta använder du stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer eller annat stöd för att kommunicera med ditt barn? Alltid Väldigt ofta Ibland Nästan aldrig 9. Använder ni stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer tillsammans med modersmålet i familjen? Ja Nej Varför? 10. Är det viktigt för dig att ditt barn som har en funktionsnedsättning lär sig modersmålet? Ja Nej Varför? c. Upplevelsen av funktionsnedsättning och kunskap om användning av alternativ kommunikation och modersmålet. 11. Hur ofta känner du oro för ditt/dina barn med funktionsnedsättning Alltid Väldigt ofta Ibland Nästan aldrig 12. Hur ofta lyckas du kommunicera och förstå ditt/dina barn med funktionsnedsättning 10

11 Alltid Väldigt ofta Ibland Nästan aldrig 13. Ibland känner man sig väldigt ledsen, arg eller glad för något som händer med sitt barn, hur ofta har du någon att prata med när det är så för dig? Alltid Väldigt ofta Ibland Nästan aldrig 14. Vet du hur man gör för att använda Akk ( stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer?) för att förbättra kommunikationen med barnet som har funktionsnedsättning? Ja Nej Var har du lärt dig det? 15. Vet du hur man gör för att använda Akk ( stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer ) tillsammans med modersmålet? Ja Nej Var har du lärt dig det? 16. Tycker du att materialet som användes under kursen var anpassad till dig som har ett annat modersmål än svenska? Ja Nej 11

12 Varför? 17. Tycker du att innehållet i kursen har varit anpassad till dig som har et annat modersmål än svenska? Ja Nej Varför? 18. Utifrån det du vet om ditt barn: vad skulle du vilja förändra i er kontakt med varandra, i er relation med hjälp av den här kursen? TACK FÖR ATT DU TOG DIG TID ATT SVARA PÅ FRÅGORNA! 12

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011.

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011. Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011. 1. Bakgrund Föräldrautbildning TAKK på Modersmålet genomfördes HT hösten 2011 inom ramen för

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/

Läs mer

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT. 2013 Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Ett flerspråkigt perspektiv på AKK- Samarbetet mellan hemmet och skolan Luz Solano ht. 2013 AKK utifrån ett flerspråkigt perspektiv

Läs mer

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015. Preliminär verksamhetsplan för år 2015. Bakgrund Under år 2015 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund och utifrån sina individuella förutsättningar ska kunna påverka samhällsutvecklingen.

Läs mer

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014. Preliminär verksamhetsplan för år 2014. Bakgrund Under år 2014 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund (etnisk, socioekonomisk, kulturell, religiös, sexuell läggning, genus och

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2016 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG VÅREN 2014 AKKtiv KomIgång - Grundkurs Föräldrautbildning om kommunikation och Kommunikationsstöd t med kursen är att: Få ökad kunskap om hur ni som

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Årsredovisning för KULTURFÖREN MIM Räkenskapsåret

Årsredovisning för KULTURFÖREN MIM Räkenskapsåret Årsredovisning för KULTURFÖREN MIM Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 KULTURFÖREN MIM 1(10) Förvaltningsberättelse Styrelsen för KULTURFÖREN MIM, får härmed avge årsredovisning för 2011. Årsberättelse

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Verksamhetsberättelsen för MiM Kunskapscentrum år 2013.

Verksamhetsberättelsen för MiM Kunskapscentrum år 2013. Verksamhetsberättelsen för år 2013. Styrelsen för, 857209-6090 får härmed avge årsredovisning för 2013 Årsberättelse 2013 Årsredovisning för, ideell förening. Organisationsnummer: 857209-6090 Räkenskapsåret

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kurser. Hösten 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Hösten 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Hösten 2015 Autismcenter för barn & ungdom,, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom,, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu ANMÄLAN TILL VÅRA KURSER Våra kurser riktar

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Våren 2017 Program Utbildning Grupper 1 Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång Målgrupp: KomIgång passar föräldrar till barn i förskoleåldern (0-6 år) som

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet

Läs mer

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke FöräldraStegen 1. Är du kvinna eller man? kvinna man. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke 3. Hur gammalt är barnet?.år 4. Vilka STEG har du deltagit

Läs mer

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6.

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6. ENGELSKA NU92: ÅK 9 Elevenkät 1 och 2 Databas en29e1.sav Här är några frågor som rör undervisningen i engelska och vad du kan i engelska. Svara genom att skriva X i den ( ) som passar bäst. 1.När började

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk Kommunikation som daglig verksamhet Lund 19:e april 2016 Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö. Livssituation helhetsperspektiv Kommunikativ miljö. Delaktiga medarbetare.

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation I IV B 2 går elever med stort behov av stöd i sin kommunikation. Några elever har talat språk och använder teckenkommunikation och bildstöd

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern 1 Namn: Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa barnet från det att han/hon anländer till Sverige och genom barnets skolgång.

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Introduktion till studier på Masugnen och sfi Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Carina

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Hur nöjd är du med förskolan?

Hur nöjd är du med förskolan? Mars 0 Hur är du med förskolan? Syftet med denna enkät är att ta reda på hur du och ditt barn är med barnets förskola eller familjedaghem.

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Varför tjänstedeklarationer? Vi vill förtydliga vad våra olika tjänster innebär och vad du kan förvänta dig av oss. Vi beskriver också vilka förväntningar vi har på dig. Vårt mål är att din insats ska

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer Förskolan

Läs mer

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov Familjeenkät Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni jer ert Instruktioner: Denna enkät ska fyllas i av den familjemedlem s oftast har kontakt

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lea ringer 112 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lea sticker iväg till skateparken. Hon brukar gå med sin kompis Erik men idag ska han spela fotbollsmatch. När hon kommer dit

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

mellan barn och föräldrar

mellan barn och föräldrar mellan barn och föräldrar Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer Gävle 2016 09 30 Kalle 9 år, barnexpert i projektet Ohälsa När viktiga tankar och känslor inte sägs

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(18) Grupper för person som har en

Läs mer