Att få rätt stöd i sitt hem

Transkript

1 Att få rätt stöd i sitt hem

2 Att flytta från föräldrahemmet

3 Bostäder Vi lever i en kultur där vuxna personer oavsett funktionsnedsättningar skall flytta från sina föräldrar och leva ett självständigt liv

4 Att tänka på innan flytten Vilken förmåga har han/hon att uttrycka en egen vilja? När är lämplig tidpunkt att prata med honom/henne? Hur ska man konkretisera detta att flytta? Finns möjlighet för personen att korttidsbo någonstans en rätt lång tid innan? Finns någon kamrat som han/hon kommer bra överens med och skulle vilja bo tillsammans med?

5 Bostaden Måste du som förälder ha det optimala eller vad är du beredd att backa på när det gäller utseende/kvalitet i din sons/dotters bostad?

6 Forts. Vilket stöd kan du som förälder få av samhället? Vilket stöd kan du ge din son/dotter? Vilka garantier krävs för att du som förälder ska börja förbereda en flytt? Hur tänker du dig att livet ska se ut efter flytten ditt eget som förälder och din sons/dotters liv?

7

8 Att flytta hemifrån innebär Frigörelse för vårt barn Frigörelse för oss föräldrar Frigörelse för eventuella syskon

9 Frigörelsen för vårt barn Hur ser frigörelsen ut för barn utan funktionsnedsättning? Vad blir annorlunda när barnet har en funktionsnedsättning?

10 Frigörelsen för föräldrar Hur ser frigörelsen ut för oss föräldrar? Ser frigörelsen för föräldrarna annorlunda ut om barnet har en funktionsnedsättning?

11 Frigörelsen för syskonen Hur ser eventuella syskon på en flytt? Ser frigörelsen annorlunda ut för syskon om det är fråga om ett syskon med funktionsnedsättning? Kan det finns skuldkänslor hos syskonen?

12 Bostäder Hur går det till när vi själva ordnar bostad? Kollar annonser Kollar bostadsmarknaden Tar kontakt med olika bostadsföretag, hyresvärdar etc.

13 Bostäder för personer med funktionsnedsättning Hur går det till när personer med funktionsnedsättning söker en bostad? I Sverige ansöker man om bostad hos kommunen Möte med en handläggare som tar reda på om personen exempelvis tillhör personkretsen i LSS-lagen (LSS = Lag om stöd och service ) och har behov av en bostad Handläggaren fattar ett beslut ja eller nej En annan tjänsteman får kanske i uppdrag att ordna bostaden

14 Bostäder Hur borde det gå till? Var skall bostaden ligga? Hur stor skall bostaden vara? Vilket stöd behöver individen? Vem skall vara ansvarig för bostaden och stödet?

15 Bostäder - Handläggaren Ta reda på vilka drömmar personen som skall flytta har och föräldrarna har! Ordna mötesplatser för diskussion och kunskapsinhämtande! Gör personen med funktionsnedsättning och föräldrarna delaktiga i processen på sina villkor och efter sina förutsättningar

16 Bostäder - Handläggaren Visa att det är tillåtet att tacka nej till erbjudanden från kommunen! Det är ett processinriktat arbete och därför behöver alla tid att hinna med känslomässigt!

17 Bostäder Varför har vi livstidsperspektiv när det gäller bostad till personer med funktionsnedsättningar? Varför lämnar vi föräldrar så ofta över hela ansvaret till samhället när det gäller bostaden för vårt barn med funktionsnedsättningar men med självklarhet hjälper våra andra barn?

18 Bostäder Varför tänker vi nästan bara på gruppbostad när det gäller bostad för personer med omfattande funktionsnedsättningar?

19 Boendekooperativet Kikås Kontakt med Mölndals kommun vårvintern 1993 Riksdagens beslut om LSS och LASS (= Lag om assistansersättning) i maj 1993 Möte med ett antal föräldrar i maj 1993 Studiecirkel med fyra föräldrapar hösten 1993 Bildandet av Boendekooperativet Kikås ekonomisk förening den 8 december 1993

20 Boendekooperativet Kikås Den 1 januari 1994 trädde LSS och LASS i kraft Våren 1994 byggdes huset Våren 1994 anställdes personliga assistenter Inflyttning den 1 juni 1994 Avtal mellan boendekooperativet Kikås och Mölndals kommun upprättades

21 Boendekooperativet Kikås En av hyresgästerna flyttar 1998 Jan-mars 2000 huset byggdes om Hyresvärden i konkurs 2005 Skidlöparen AB bildades ägs av kooperativet Nytt avtal med kommunen 2005 Kommunen säger upp avtalet ensidigt i januari 2010 Nytt avtal undertecknas i juni 2011

22

23

24 Vilket stöd kan den enskilde behöva? Äta, dricka och förflytta sig Sköta personlig hygien och klä sig Sköta hemmet, tillreda måltider, göra ärenden och inköp Kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering Göra tillvaron begriplig, förutsägbar och trygg Planera framåt Göra tillgänglig den hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, och den tandvård som den enskilde behöver, samt Se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot den enskilde polisanmäls

25 Vad krävs för en god bostad? Den enskildes bostad är personalens arbetsplats vilket går först? För vems skull finns personalen? Den enskildes behov måste sättas främst Grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet Inflytande och medbestämmande Bostaden ska ge trygghet Den enskilde måste få välja när han/hon vill vara tillsammans med andra

26 Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som orsakats av det gamla sättet att tänka Albert Einstein

27 Elaine Johansson Ordförande HSO och FUB Västra Götaland Glasbergsgatan 59 S Mölndal, Sverige Mobiltel E-post: