Gunilla Thunberg DART. Evidensbaserad praktik - EBP

Transkript

1 Evidens för tidiga kommunikationsinsatser Gunilla Thunberg ISAAC Danmark mars 2018 Gunilla Thunberg Fil Dr språkvetenskap Docent i Logopedi Avhandling om barn med autism och talande hjälpmedel 2007 Jobbar på DART kommunikations- och dataresurscenter, Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Undervisar logopedi och specialpedagogik Son med autism och utvecklingsstörning DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning Utredning och handledning Utbildning och information Utveckling och forskning Evidensbaserad praktik - EBP Allt mer efterfrågat och ett mål eller krav i många verksamheter Inte helt okomplicerat särskilt som forskning och kunskap om forskning saknas på många områden Kräver kunskap och tid MEN ska ju spara tid och leda oss rätt - så viktigt! Definition EBP AKK Schlosser 2003 Eng: The integration of best and current research evidence with clinical/educational expertise and relevant stakeholder perspectives to facilitate decisions for assessment and intervention that are deemed effective and efficient for a given stakeholder Sve: Att sammanväga 1) bästa aktuella forskning med 2) klinisk/pedagogisk expertis/erfarenhet och 3) intressenternas perspektiv - för att underlätta beslut om kartläggning och insatser som skall vara effektiva för en given individ/intressent Projektet Evidenbaserad Habilitering: vårt uppdrag Litteraturöversikt över aktuell forskning kring kommunikation och språk Granska studier som publicerats Sammanfatta i en rapport senare tillägg: Inkludera Karlstadmodellen 1

2 Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn Deltagare Gunilla Thunberg DART, Göteborg Anna Fäldt Barbara Eberhart Jessica Forsberg Lena Nilsson Maria Nolemo Ruth Breivik Uppsala Västerbotten Skåne Uppsala Västmanland Dalarna Vår frågeställning/ avgränsning Barn tidig kommunikativ nivå fokus förspråklig nivå, tidig språklig nivå Förskolebarn (många studier innehåller även äldre barn) Indirekta insatser: utbildning&handledning Direkta insatser: arbete med barnet Typ av direkt insats: vuxenstyrd versus barnfokuserad respektive innehåll? Metod Schlosser 2003 Sökning vetenskapliga databaser, CINAHL överlägsen inom området Svenska metoder/praktiker t ex Karlstadmodellen även hemsidor mm. Evidensgradering 3 system, Schlosser viktigaste Fynd 2011: 82 publikationer 2012: Tillägg 24 publikationer : Ytterligare : Ytterligare 31 Mest studier när det gäller insatser till barn på tidig kommunikativ nivå gjorda på barn med autism gäller alla sorters insatser: föräldrautbildning, intensiv träning, AKK näst mest på barn med utvecklingsstörning, minst CP Resultat 7 rekommendationspunkter Som handlar om: Vad: Vilket innehåll? Hur: direkt indirekt? Direkta insatser hur då? Vuxenstyrt eller barnfokuserat? Intensitet? ASK måder 2

3 Responsiv kommunikationsstil Flera studier kring responsiva strategier- STARK EVIDENS! Viktigt på tidig kommunikativ nivå, förefaller inte vara lika betydelsefullt när barnet kommit igång med sin språkutveckling (fönster på 9-15 månader utvecklingsmässigt) Går förhållandevis enkelt att påverka t ex genom utbildning i grupp men för ännu bättre effekt: handledning & modellering av terapeut Insatser till barnet - Många fina studier (RCT) med barnfokuserade insatser och av naturalistisk typ ofta genom att jobba med barnet en stund, handleda föräldrar i strategier och ge feed-back som sedan använder detta i vardagen. - Fler studier som visar att hög intensitet (dock ändå ca 1-2 ggr v) inte är nödvändigt tom. kontraproduktivt i denna typ av insats. Intensiteten uppnås genom att träningen ligger invävd i vardagskommunikationen. Är bara när barnet är på högre nivå språkligt som hög intensitet klassisk träning ger effekt. ASK Många studier, men med lägre evidensgrad ALLA ASK-måter underlättar kommunikation, språk- och talutveckling: tegn, bild, talad ASK Multimodal AKK förefaller bäst Fler appstudier med positiva resultat: Barn lär sig snabbt använda kommunikationsappar funktionellt i samspel. Viktigt att partnern/föräldrar själva använder AKK i samspelet med/till barnet! Utvecklingsgång Responsiv kommunikation Samordnad lek/aktivitet (joint engagement) Samordnad uppmärksamhet (joint attention) Samordnade representationer symboler Sprog Tal Karlstadmodellen Få och gamla studier med många svagheter. Gjorda på en ganska stor grupp av barn med DS. Dessa barn utvecklades signifikant betydligt mer än kontrollgrupp men stora svagheter (vad barnen i de olika grupperna får, inte får, ålder, andra variabler) Vad Karlstadmodellen egentligen är också svårt att få grepp om vår grupp har många bilder av detta! Irene Johansson betonar idag nätverksarbetet ej övningarna. 3

4 Implementering vad har hänt i Sverige? AKKtiv KomIgång föräldrautbildning ges i habiliteringsverksamhet: responsiva strategier, miljömodifierande strategier, AKK Karlstadmodellen används/ges fortfarande IBT till barn med autism på tidig nivå har modifierats vid flera habiliteringar ASK-tillvägagångssätt Nätverksbaserade omgivning viktig Tydliga vardagsnära mål Utgångspunkt från individuella behov i vardagen Viktigt med kunskap om kommunikation och responsiv kommunikation ASK-specialister formulerar fler mål på delaktighetsnivå jämfört med annan personal ASK tale? Vanligt med oro att ASK hämmar tal både hos föräldrar och i nätverket Ingen studie visar på hämmat tal Dock inga studier som har målet att öka tal. Studeras som bieffekt Fler studier visar på ökad talutveckling, viktigast är kanske Romski et al 2010 Ofta ganska små framsteg (vilket i sig motiverar användning av ASK) ASK-atferd Stark koppling kommunikation-atferd FCT-Functional Communication Training Analys av beteende i kommunikationsperspektiv Bästa rekommendationen tillsammans med fysisk aktivitet, visuella strategier, utesluta hälsofaktorer Ny rapport: ASK-start INGEN studie anger lägsta ålder Ska startas så snart misstanke finns om svårigheter Multimodal ASK i starten förordas av många forskare/auktoriteter mest etiskt Olika kommunikativa funktioner från start ASK-tegn Barn på tidig nivå kan lära sig teckna olika kommunikativa funktioner Viktigt spegla barnens teckenanvändning och ge respons på teckenförsök Viktigt välja funktionella, motiverande tegn Välj tecken utifrån barnets intressefokus Långsammare inlärning än bilder och talande hjälpmedel. 4

5 ASK Pecs De största ASK-studierna Barn på tidig nivå kan lära sig fr a begära Främst fas 1-3 som studerats Motstridiga resultat vg effekt på tal möjligen stimulerar tegn och talande hjälpmedel talutveckling mer Noen börn föredrar PECS framför talande hjälpmedel/ipad och tvärtom! ASK-kartor och talande hjälpmedel Snabb inlärning Modellinlärning viktig pekprat/aided language input Bra vid atferdsproblem- snabb effekt Utformning/val av vokabulär viktigt både för person och omgivning Kunskap hos nätverk mycket viktigt ASK-surfplatta Snabbare inlärning än PECS Många föredrar framför t ex PECS (ej alla) Med bild/film på surfplatta bättre inlärning av prepositioner jämfört med annan träning. Ingen skillnad film jämfört med foto/bild. Film som AKK ny spännande möjlighet ASK-bildval Omdiskuterat! Naturtrogna bilder lärs snabbast Bilder lärs snabbare ihop med tal Motivation ändå alltid den viktigaste faktorn. Barn på mkt tidig nivå kan lära in abstrakta symboler om de är motiverande Barn associerar annorlunda kring bilder ASK i system Barn har lättast att lära kombinera bilder som finns nära varandra Barn arrangerar bilder situationellt tills de är 5-6 år då de börjar kategorisera mer Bakgrundsfärg underlättar att hitta MEN distraherar då vi endast har noen få symboler Faktorer som mönster, ramar, storlek har också betydelse för inlärning PODD forskning behövs! Hur ser det ut hos er? Diskutera kort i grupper om tre jobbar ni så här? 5

6 Här hittar du mer info och massor av material och info t ex program om karnvalen dvs: munikationskarnevalen_2017.pdf 6