Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Transkript

1 Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson Den 3:e nordiska konferensen för stamning och skenande tal Uppsala 7-9 maj 2014 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull vård som uppfyller dessa krav Vården skall så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten Patienten skall visas omtanke och respekt 2, Lag om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården elisabeth.lindstrom@abo.fi Vad menas med kliniska riktlinjer? "Riktlinjer är systematiskt utvecklade rekommendationer med syftet att underlätta för vårdgivare och patienter att fatta beslut om lämpliga behandlingsåtgärder i specifika situationer." Field och Lohr, 1992 Centralt för kliniska riktlinjer är att de: presenterar en klar bild av de "bästa tillgängliga bevisen på behandlingseffekt" vid ett specifikt tillstånd eller en specifik klinisk situation rekommenderar de mest effektiva åtgärderna under specifika omständigheter inom klinisk praktik, utgående från de "bästa tillgängliga bevisen på behandlingseffekt" ger vårdgivare och patienter underlag för beslutsfattande som leder till den effektivaste behandlingen för specifika patientgrupper i specifika kliniska situationer har upprättats på ett systematiskt sätt för att minimera ovidkommande hänsyn och maximera rekommendationernas giltighet. Och, inte minst, att de tjänar som grund för diskussioner med vårdbeställare och politiker 1

2 Evidens Vad är evidensbaserad logopedi? Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om eller vetenskapligt stöd för insatsers effekter (Socialstyrelsen, 2008). Att integrera den egna individuella kliniska expertisen med bästa tillgängliga bevis från systematisk forskning med hänsyn tagen till patientens önskemål och behov (Ferm & Hartelius) Att göra rätt sak på rätt sätt... det vill säga En medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund. Viktiga vårdbeslut som rör patienters hälsa ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag På engelska används termerna EBM (evidence-based medicine) eller EBP(evidence-based practice) Den som vill arbeta med EBM börjar med att formulera en tydligt avgränsad fråga Nästa steg är att systematiskt söka, granska och väga samman tillgängliga forskningsresultat från studier som försökt ge svar på frågan Slutsatserna tillämpas sedan utifrån den kliniska situationen och varje enskild patient Målet med EBM är att vården använder de metoder som gör störst nytta E Lindström sept -13 2

3 Tre typer av källor till evidens Resultat av forskning E 1 Erfarenheter från klinisk praktik E 2 Upplysning från välinformerade patienter och deras anhöriga om deras preferenser E 3 dvs E 3 BP (Dollaghan, 2007) Evidenstriangeln Vetenskapliga bevis Klinisk expertis/erfarenhet Klienter/patienter och anhöriga E Lindström sept -13 Informationssökning! Värdering av undersökningsmetoder Reliabilitetsgrad * Vi har sökt information i olika databaser som Scopus, Amed,PsycIinfo, Pubmed, Cochrane, Web of science, Eric, Cinahl, Embase, EBM guidelines, Speechbite, Google scholar 1. Validerade och standardiserade metoder. Svensktalande referensgrupp Publicerade i internationella tidskrifter 2. Standardiserade metoder Svensktalande referensgrupp Publicerade i internationella tidskrifter 3. Standardiserade metoder Svensktalande referensgrupp, ej krav på publicering i internationell tidskrift 4. Systematiska observationer 5. Observationer, tolkningar, endast beprövad erfarenhet *Enheten för logopedi, Karolinska Institutet 3

4 Värdering av behandlingsstudier Evidensnivåer 1a Systematisk genomgång av två eller fler randomiserade väl kontrollerade studier (RCT) 1b En väl upplagd RCT- studie med smalt konfidensintervall 2a Systematisk genomgång av två eller fler kohortstudier* där resultaten pekar i samma riktning och storlek på utfallet 2b Enskild högkvalitativ kohortstudie eller mindre väl genomförd RCT Evidensnivåer, forts 3a Systematisk genomgång av fallstudier där resultaten pekar i samma riktning och storlek på utfallet 3b Enstaka högkvalitativa fallstudier 4 Fallserier eller bristfälligt genomförda kohort- eller fallstudier 5 Expertutlåtande utan explicit kritisk prövning, fysiologiska fynd, laboratoriestudier eller sunt förnuft (dvs beprövad erfarenhet) Logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik a) Definition Bakgrund Vision och värderingar Att verka för autonomi och ökad delaktighet för personer som stammar Att med kvalité och omtanke och respekt för individens förutsättningar och behov erbjuda stöd och behandling på lika villkor åt stammande personer i alla åldrar b) Orsaker c) Symtom d) Förekomst e) Komorbiditet vilka diagnoser förekommer ofta samtidigt med stamning? f) Differentialdiagnoser g) Prioritering, inklusive etiska aspekter 4

5 Insatser, barn Förebyggande åtgärder Tidig remittering, information till barn- och skolhälsovård Utredning, diagnostik Föräldrasamtal Bedömningsinstrument: Föräldraskattningar, stamningsbedömning, bedömning av språkutveckling, barnets egen uppfattning Mål Att med adekvata insatser stärka individens tillit till den egna förmågan att kommunicera. Förebygga stamningsutveckling hos barn som stammar Målformulering görs tillsammans med patienten och utgör underlag för planering av insatser Behandlande insatser Indirekt behandling Insatser, ungdomar och vuxna Utredning, diagnostik Direkt behandling - talflytskapande behandling - stamningsmodifierande behandling - integrerad behandling Kombinerat angreppssätt Kompletterande insatser Lägerverksamhet, aktiviteter i stamningsförbundet Bedömningsinstrument Stamningsbedömning, personens egen uppfattning Mål Att med adekvata insatser stärka individens tillit till den egna förmågan att kommunicera. Hindra utveckling och befästande av negativ identitet hos ungdomar som stammar. Motverka psykiska pålagringar och begränsad delaktighet hos vuxna som stammar. 5

6 Målformulering görs tillsammans med patienten och utgör underlag för planering av insatser. Behandlande insatser Stamningsmodifierande behandling - stamningshantering Talflytskapande behandling Beteendemodifierande behandling Integrerad behandling Medicinsk behandling Prognos Uppföljning och utvärdering Hjälpmedel Dokumentation Plan för revidering OBS! Riktlinjer är färskvara, de måste revideras med jämna mellanrum Implementering Remiss till fackförbund, nätverk för behandlare, stamningsförbund, utbildningsanordnare 6