Projektarbete 2011: Dysfagiverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset: kartläggning av åtgärder
|
|
- Alexandra Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektarbete 2011: Dysfagiverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset: kartläggning av åtgärder Therese Engström Helen Giger Johansson Kerstin Johansson Ellika Schalling Lina Flank Sanna Jansson Åsa Karlsson Karin Wier
2 2009 Förbättrad kvalitet och patientsäkerhet i varje led Ett av tre övergripande mål för Logopedklinikens verksamhet 2009 Bred satsning på evidensvärdering som en del i patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhetsområde (VO) Litteraturgenomgång Evidensgradering av metoder Översatte gradering till stoppljuslista
3 Trafikljusmarkeringar
4 Evidensgrad (interventionsmetoder) NIVÅER 1. Stora, randomiserade studier, metaanalyser 2. Små, randomiserade studier 3. Icke-randomiserade prospektiva studier 4. Icke-randomiserade historiska jämförelser 5. Fallbeskrivningar utan kontroller 6. Beprövad erfarenhet
5 Reliabilitetsgrad (undersökningsmetoder) NIVÅER 1. Validerade och standardiserade metoder. Svensktalande referensgrupp Publicerade i internationella tidskrifter 2. Standardiserade metoder Svensktalande referensgrupp Publicerade i internationella tidskrifter 3. Standardiserade metoder Svensktalande referensgrupp Ej krav på publicering i internationell tidskrift 4. Systematiska observationer 5. Observationer, tolkningar, endast beprövad erfarenhet
6 Resultat av kartläggningen? + Utredningsinstrument (funktion och struktur) - Intervention och bedömning (aktivitets- och delaktighet) Generellt tycks verksamheten ha högre evidens när det gäller undersökning än intervention
7 2010 Varje VO identifierar utvecklingsprojekt Fortsatt evidensarbete: Läsa och värdera Utvärdera eget arbete Se över och ensa dokumentation i journaler! Identifiera förbättringsområden inom varje VO (utifrån stoppljus ) Formulera utvecklingsprojekt
8 2011: Utvecklingsprojekt VO dysfagi/dysartri Syfte Att utvärdera effekten av supraglottisk manöver på graden av aspiration och penetration Inklusions- och exklusionskriterier formulerades Projektplan och studieprotokoll sammanställdes
9 Resultat Inga patienter inkluderades pga för snäva inklusionskriterier Inte vanligt att supraglottisk sväljning rekommenderades Svårt sjuka patienter Akutvård, oftast enbart tid för bedömning Rehabilitering - relativt liten del av vår nuvarande verksamhet Tillbaka till GÅ!
10 Reviderad projektplan Diskussioner, identifiera problem Nytt projekt: Syfte: Kartläggning av rekommenderade åtgärder inom dysfagiverksamheten Att inventera vilka åtgärder våra dysfagibedömningar mynnar ut i Identifiera intressanta områden/frågeställningar för fortsatt forskning
11 Frågeställningar 1. Antal patienter som rekommenderas åtgärd(er)? 2. Antal patienter inom sluten- respektive öppenvård (SV resp. ÖV) som rekommenderas åtgärd(er)? 3. Antal patienter som behöver assistans för att följa våra rekommendationer? 4. Vilka åtgärder rekommenderar vi? 5. Vad grundar vi våra rekommendationer på?
12 Metod Projektprotokoll konstruerades Varje logoped samlade in uppgifter för 30 konsekutiva dysfagipatienter
13 Ingen åtgärd aktuell Orsak Datum/Logoped.. Behöver assistans att utföra åtgärd Åtgärd Vad grundar jag min rekommendation på? A. Sittställning/kroppspositionering B. Sväljmanöver/huvudpositionering C. Konsistensanpassning D. Bolusanpassning E. Ätbeteende. F. Övningar G. Ätverktyg H. Annat Grunddiagnos.. Slutenvård Öppenvård
14 Metod (forts.) Analys av grad av evidens av de vanligast förekommande åtgärderna ( stoppljusmetoden )
15 Resultat
16 Antal patienter Frågeställning 1 och 2 Antal patienter inom SV/ÖV som rekommenderades någon åtgärd Information om 163 patienter 53% slutenvård, SV (n=86) 0 logopedisk åtgärd: 4% (n=6) 1 inom SV, 5 patienter inom ÖV 47% öppenvård, ÖV (n=77) Demens, ALS, HD CVS MS, PD Huvud/halsca Övrigt Sjukdomsgrupp SV ÖV
17 Frågeställning 3 Behov av assistans 44 % (n=72) hade behov av assistans för att utföra åtgärd 72% av dessa (n=52) var patienter inom SV Inom ÖV behövde 26% (n=20) hjälp Inom SV behövde 58% (n=52) hjälp
18 Frågeställning 4 Vilka åtgärder rekommenderar vi? Antal
19 Sittställning 68 patienter (42%) gavs rekommendationer om sittställning Upprätt (n=67) Sitta upp efter måltid (n=14)
20 Konsistensanpassning 106 patienter (65%) rekommenderades konsistensanpassning Dryck (n=66) Fast föda (n=96)
21 Bolusanpassning 55 patienter (34%) gavs rekommendation(er) om anpassning av bolus Mindre bolus (n=51) Noll per os (n=8) Smakportioner (n=15)
22 Ätbeteende 74 patienter (45%) gavs rekommendationer om ändrat ätbeteende Varva dryck/vätska (n=30) Tillsyn (n=24) Eftersvälj mellan tuggor (n=17) Ät långsamt (n=16) Tugga noga (n=13) Hosta/harkla viljemässigt (n=7) Varva inte dryck/vätska (n=1)
23 Ätverktyg 14 patienter (9%) gavs rekommendationer Sked (n=10) Sugrör (n=3) Ej pipmugg (n=4)
24 Sväljmanövrar/huvudpositionering 56 patienter (34%) rekommenderades huvudpositionering eller sväljmanöver Chintuck (n=28) Effortful (n=3) Huvudvridning (n=3) Supraglottisk (n=1) Dessa tekniker rekommenderades endast om de hade effekt vid undersökning
25 Sväljövningar 27 patienter (17%) rekommenderades sväljövning(ar) Shakers huvudlyftningar (n=11) Mendelsons manöver (n=6) Oralmotoriska övningar (n=16)
26 Övrigt 81 patienter (50%) gavs andra rekommendationer Munvård (n=56) Vidare utredning (n=13) Råd mot muntorrhet (n=20) Dietist (n=9)
27 Skillnad i antal åtgärder i SV och ÖV? *) *) p<0.001
28 Vilka åtgärder var vanligast? 4b. Mängdanpass ning 4% 7. Ätverktyg 3% 4b. Mängdanpass ning 3% 7. Ätverktyg 0% 1. Sittställning 5% 6. Övningar 10% 4a. Bolusanpassn ing 12% 2. Sväljmanöver och huvudposition ering 13% 3. Konsistensan passning 20% 8. ÖVRIGT 16% 5. Ätbeteende 17% 6. Övningar 9% 4a. Bolusanpassn ing 10% 1. Sittställning 8% 2. Sväljmanöver och huvudposition ering 13% 8. ÖVRIGT 17% 3. Konsistensan passning 22% 5. Ätbeteende 18% SV-patienter (N=86) ÖV-patienter (N=77)
29 Sammanfattning 1. Sväljundersökningarna resulterade i M=2 åtgärder/pat (ÖV) och M=4 (SV), (p<0.001) 2. Ingen större skillnad mellan fördelningen över typ av åtgärder inom SV/ÖV 3. Återspeglar den ringa omfattningen av sväljträning (<20%) brist på resurser för att ge sväljträning? att patienter med grav dysfagi uppmärksammas i större utsträckning inom vården? att patienterna som kan tillgodogöra sig sväljrehabilitering får hjälp på andra vårdinstanser/nivåer? 4. Vanligare med sväljträning om vi lärde oss t ex MDTP?
30 Fortsatta arbetet inom VO-gruppen Vad mynnade vårt projekt ut i? Behov av utvärdering av behandlingsinsatser Olika verksamheter, olika patientgrupper Önskemål om att individuellt projekt kan väljas istället för grupprojekt F n ett master-projekt samt ett doktorandprojekt på gång
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar
Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik
Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson
Röst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning
Röst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Institutionen för
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 Reviderad 2016-12-20 2018-12-31 2 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska
Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke
2018-07-11 21443 1 (5) Sammanfattning I riktlinjen beskrivs handläggning för identifiering av sväljningssvårigheter vid akut stroke. Vid misstanke om sväljningssvårigheter ska sväljningsförmågan screenas
Jubileumssymposium Ellika Schalling
Jubileumssymposium 140614 Talstörningar hos vuxna -vad har gjorts hittills och vad behöver göras nu? Ellika Schalling, leg logoped, universitetslektor Enheten för logopedi Karolinska Institutet 140614
Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller
Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010
DYSFAGI DVS SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER Aivohalvaus- ja dysfasialiitto ry Stroke- och dysfasiförbundet rf Dysfagi dvs sväljningssvårigheter Att svälja är en viktig funktion för människan, både för att få i sig
en översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN
ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade
Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped
Klassifikation av ät- och drickförmåga Eva Sjöstrand, leg logoped Vad är EDACS? Klassifikationssystem för funktionell ät- och drickförmåga hos individer med cerebral pares. Utarbetat i England av ett forskarlag
Vårdprogram - dysfagi
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (8) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett
Dysfagi och munhälsa 2018 05 17 Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett Dysfagi (av grekiska dys- som uttrycker nedsatt funktion eller störning och fagein som betyder äta.) Äter inte, undviker viss
Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun
Dietist Madelene Johansson, Växjö Kommun Logoped Anna Lundqvist, Region Kronoberg Logoped Pärnilla Söderqvist, Region Kronoberg 180517 Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun Steg
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
FUS En portabel instrumentell undersökning av sväljning. Julia Yli-Hukka, logoped Neuro- och rehabiliteringskliniken Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
FUS En portabel instrumentell undersökning av sväljning Julia Yli-Hukka, logoped Neuro- och rehabiliteringskliniken Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås ÄTA DRICKA - SVÄLJA Försörjning tillfredsställelse - socialt
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:
Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.
Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Tugg- och sväljsvårigheter Åtgärdsförslag Kontakt med
Fast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se
Information- dialogmöte HVK 170921 Bakgrund Vi har ansvar enligt lag att utse fast vårdkontakt, det finns bestämmelser om fast vårdkontakt i hälso- och sjukvårdslagen sedan 2010 och bestämmelsen finns
Manual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID
EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.
Sammanfattning Dysfagiscreening på Bågen och Hovslund
Sammanfattning Dysfagiscreening på Bågen och Hovslund Pärnilla Söderqvist, logoped Madelene Johansson, dietist Bakgrund Dysfagi är vanligt förekommande på särskilda boenden för äldre. Prevalensen varierar
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Förutsättningar för lyckade förskrivningar
Förutsättningar för lyckade förskrivningar Konferens E-kommunikation 19 November 2018 Åsa Karlsson Hjälpmedelskonsulent SPRIDA Kommunikationscenter, Region Örebro län Olika studier visar att ungefär en
Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen
Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer
Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
Avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde gällande centrum för cancerrehabilitering
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åsa Karlsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-18 Reviderat 2016-02-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 13 1 (5) HSN 1404-0542 Avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde
Samordnad Rehabillitering
Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär
Evidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Riktlinjer fo r va rdval logopedi
Riktlinjer fo r va rdval logopedi Dokument framtaget 2016-12-16 Revideringshistorik finns på dokumentets sista sida. Medicinska prioriteringar Medicinska prioriteringar görs inom all hälso- och sjukvård
Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd
1 (5) Datum 2013-09-18 Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd Tack för era kommentarer. Vi skulle först och främst vilja klargöra att SBU inte ger
Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll
Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017
Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården Nationell tillsyn 2017 Varför gjorde vi tillsynen? Risk för brister i patientsäkerheten hos Små privata vårdgivare med ensampraktiserande tandläkare
Sväljningsbedömning Kalmar
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
Gastrostomi vid cerebral pares
Gastrostomi vid cerebral pares Kajsa Lamm logoped BRH Lena Westbom neuropediatriker SUS 2016-10-24 Habiliteringprogram Bou Skåne Regionala resursteamet nutrition Bou Skåne Indikationer för gastrostomi
Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz
Gap-analys F14, F15 F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning Anneli Schwarz Arbetsgången Representanter från de olika sjukhusen samlades i juni månad för diskussion om; Resurser
Nutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt
Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Litteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA
BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter
Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården
Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Gunnel Hedman Wallin Anna Jedenius Moderator: Birgitta Hagström Missbruksuppdraget Regeringen gav Socialstyrelsen och länsstyrelserna uppdraget att förstärka
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksmahetsformer som omfattas av planen: Notbladets förskola, Kåge Reviderad: Oktober 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Projekt för förlossningsbristningar och sena besvär Elisabeth Johansson, Ingela Mainkvist KK och KHV Halland 22 november 2018
Projekt för förlossningsbristningar och sena besvär Elisabeth Johansson, Ingela Mainkvist KK och KHV Halland 22 november 2018 Projekt för förlossningsbristningar och sena besvär Överenskommelsen förbättrad
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Projektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter
Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter Matlaget Historisk bakgrund Hjälper familjer där barnen har ätsvårigheter Utredning och behandling parallellt Tvärprofessionellt
Skolforskningsinstitutet
Skolforskningsinstitutet Mats Miljand, utredningssekreterare CUL-konferensen, Stenungsund tisdagen den 4 november 2014 Skolforskningsinstitutets uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges
LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Jonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten
DIREKTIV 1 (5) Uppdrag: Kartläggning av vårdkedjan för personer med förvärvad hjärnskada, med fokus på de med traumatisk hjärnskada i vuxen ålder, ge förslag på åtgärder som förbättrar vård och rehabilitering
Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017
Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården Nationell tillsyn 2017 Varför gjorde vi tillsynen? Risk för brister i patientsäkerheten hos Små vårdgivare med ensampraktiserande tandläkare
Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09
Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att
Cosmic R8.1. Bättre stödja vårdens processer Vilket kan öka effektiviteten och patientsäkerheten
Ge vårdpersonalen möjligheter till fler och förbättrade funktioner Bättre stödja vårdens processer Vilket kan öka effektiviteten och patientsäkerheten Cosmic R8.1 Agenda Tidplan Verksamhetsanalys Expertstöd
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Rehabiliteringsstege ny modell för rehabilitering av huvud- och halspatienter
Jukka Nopsanen Slutrapport Rehabiliteringsstege ny modell för rehabilitering av huvud- och halspatienter Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden 2004 2006 Göran Laurell, professor, ÖNH-kliniken, Norrlands
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI LP6492 Logopediska insatser vid trakeostomi, 5 högskolepoäng Speech Therapy after Tracheostomy, 5 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Varmt välkomna till Äldresamordnarträff
Varmt välkomna till Äldresamordnarträff 2018-05-17 KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa samla sprida skapa kunskap 13.00- ca 13.15 Inledning Ca 13.15-15.00 Hållpunkter Föreläsning kost/nutrition, fil.dr.
U T V E C K L I N G S L E D A R E
Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik
Skånes universitetssjukvård
Skånes universitetssjukvård Maria Hellbom VO onkologi och strålningsfysik Handlingsplan Datum: 2014-09-23 Dnr Version HANDLINGSPLAN FÖR SYSTEMATISKT ARBETE MED CANCERREHABILITERING SKÅNES UNIVERSITETSSJUKVÅRD
ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET
ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational
Checklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna
interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt
Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition
Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits
1(5) 8LOA63 Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2018 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden
UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts
UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik
PRIORITERA MATEN - PRIOMAT
PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK
SBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram
Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet Lorna Bartram Dart kommunikations och dataresurscenter Enhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Alternativa kommunikationssätt för
Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015
ESCel Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott ESCel ESC e-learning ESCel Webbaserad plattform i syfte att underlätta harmonisering av specialistutbildning i cardiologi - över subspecialiteter
OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada
OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Geriatrisk kost och nutrition
inspiration Hur påverkas de äldre av tugg- och sväljningssvårigheter? Konkreta åtgärder som underlättar vid dysfagi God mat och trevlig måltidsupplevelse i en relationsbaserad äldreomsorg möt Tubberödshus
Min plan Tillgängliga samordnade individuella planer
Min plan Tillgängliga samordnade individuella planer 2016-2019 Barriärer Förseningar och glapp i kommunikationen Bristande dokumentation Bristande samarbetsstrategier IT-stöd stödjer inte processen Bristande
Trycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL
, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt
Stöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen
Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning