Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter

Transkript

1 Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter

2 Matlaget Historisk bakgrund Hjälper familjer där barnen har ätsvårigheter Utredning och behandling parallellt Tvärprofessionellt team Lång erfarenhet

3 Teamarbete Specialpedagog Logoped Psykolog Dietist Sjukgymnast Läkare Sjuksköterska Arbetsterapeut

4 Läkarens roll i Matlaget

5 Logopedens roll i Matlaget

6

7 Logopeden i måltiden Samtal inför perioden Observationsmåltid: Bedömer barnets förutsättningar att äta Måltid och reflekterande samtal 1-3 gånger om dagen Hjälper föräldrarna att anpassa matsituationen till exempel vad gäller ätmiljö, konsistens och förhållningssätt

8 Att anpassa matsituationen Miljö Lugn ätmiljö Plocka fram allt i förväg Struktur Tydlig start och slut Rytm och timing

9 Att anpassa matsituationen Mat Konsistensanpassning Mängd Vatten

10 Att anpassa matsituationen Ett erbjudande förhållningssätt För att ge barnet chansen att utveckla sitt intresse måste vi ge det utrymme att själv närma sig det ät- och drickbara Man kan aldrig öka sina mängder när man är i försvarsposition

11 Att anpassa matsituationen Ett vägledande tilltal Hjälper barnet (våga) hålla fokus på det ät- och drickbara Korta konkreta meningar om det som händer precis här och nu: - Vad upplever vi? - Vad gör vi?

12 Modell av behandling av barn med ätovilja Matpreferenser/ säkra kort vad gäller smak och konsistens Ger måltiden kvalitet Små mängder ät- och drickbart Vägledande tilltal ger trygghet, minskar krav Barnets intresse växer för annat ätbart, breddat maturval På sikt större mängder, kvantiteter Logoped Ingalill Ek

13 Dietistens roll i Matlaget

14 Barnet äter inte Remiss till dietist för kostråd

15 Anamnes och historik Från födseln till dagsläge Amning, flaska, smakportioner, bitar Konsistens: puré, torr, röror, bitar Livsmedelsval: mat, dryck Nässond och gastrostomi: sondmat Måltidsordning: fördelning över dygnet Måltidernas längd

16 Anamnes och historik forts. Portionsmängder: mat och/eller sondmat Måltidssituationen: hur? Föräldrarnas och barnets arbetsinsats Förskola, skola Syskon, släkt, vänner

17 Tillväxtkurvor Visar inte hur mycket arbete som ligger bakom en okej vikt- och längdtillväxt

18 Moder Vikt kg Fader Vikt kg 1 veckor Vikt kg 3,180 Längd cm Längd cm Födelseuppgifter Graviditetstid, veckor + dagar 39 veckor, 1 dag Ålderskorrektion, veckor Längd cm 49,0 Huvudomf cm Huvudomf cm Huvudomf cm 33,0 Prematurkurvor För barn f ödda före gravidit etsvecka 37 använd nedanstående kurvor tills barnet är motsvarande 40 veckor. Använd därefter de ordinarie kurvorna med ålderskorrektion för prematuritet. För vikt, längd och huvudomfång är medelvärden jämte standardavvikelser (±1 SD, ±2 SD, ±3 SD) angivna för varje ålder. För en normalpopulation ligger tvärsnittsmässigt 67% inom ± 1 SD och 95% inom ± 2 SD. Med värden från upprepade tillfällen införda kan man se om barnets tillväxt följt de kanaler som bildas mellan SD-linjerna. HUVUDOMFÅNG cm SD 3 Huvudomfång, cm M Tillväxtkurvor LÄNGD +3SD +2SD +1SD -1SD -2SD -3SD +3SD +2SD cm SD -1SD M M -2SD -3SD 50 cm Längd cm Lång för tiden Kort för tiden SD 3 2 1cm M VIKT SD +2SD +1SD M -1SD -2SD -3SD kg SD kg Vikt kg Tung för tiden M Lätt för tiden Niklasson A, Karlberg P F mån Albertsson Wikland et al. Acta Pædiatr 91: , 2002 PC PAL OCX Ver

19

20

21 Normalisera ätandet Energi- och näringsintag Måltidsordning Måltidernas längd Livsmedelsval, val av sondmat Portionsmängder Familjens situation

22 Normalisera ätandet forts. Stöd och råd gällande anpassning av mat och dryck på förskola och skola Planering i flera steg vid behov En förändring i taget Fortsättning på hemort

23 Sjuksköterskans roll i Matlaget

24 Förstoppning som påverkar välbefinnandet och/eller ätintresset?

25 Antal barn med förstoppning Förstoppning? Utan besvär Förstoppning Alla barn Andel av alla

26 Behandling Förstoppning? Utan besvär Beh. Hemma Beh. FBH 13 Alla barn Andel av alla

27 Bristolskalan

28 TNe -10

29 TNe -10

30 Specialpedagogens roll i Matlaget

31 Olika aktiviteter Förskolebarn Mat och lek Matkul Baka, laga enkel mat Skolbarn Matskola Hemkunskap

32 Mat och Lek Ät och drickbara produkter som naturliga inslag i leken

33 Syfte Nyfikenhet, intresse Positiva känslor Erfarenheter Öva sensorik och ätmotorik med ätbara saker

34 Lek är roligt - annars är det inte lek Stöd från lyhörd vuxen Inspirera, vara modell, vägledande tilltal

35 Baka, laga mat Experimentera Pröva nytt Bjuda på det man gjort

36 Matkul Svensk anpassning av The Sequential Oral Sensory (SOS) Approach to Feeding Kay A. Toomey, Ph.D, Barnpsykolog i USA

37 Ättrappan Huvudstegen Tolerera Interagera Lukta Beröra smaka Äta Varje huvudsteg innehåller många små steg

38 Arbetsterapeutens roll i Matlaget

39 Kartläggning och anpassningar Sensorisk kartläggning med SPM- Sensory Processing Measure Strategier för att minska obehag Tyngdtäcke/kedjetäcke, bollväst Sittställning, bra stol

40 Behandling Träning av oralmotorik och sensorik Till exempel med blåsinstrument och vibration

41 Sjukgymnastens roll i Matlaget

42 Barn med funktionsnedsättning Fokus när barn med funktionsnedsättning kommer Sittposition under måltid Beteende, samspel Kravlös aktivitet, motorisk träning

43 Barn utan synbara motoriska problem Screening av den motoriska förmågan Beteende, samspel Förmåga att sitta lugnt under måltid? Behov av specialanpassad stol? Kravlös aktivitet, vägledande tilltal, grovmotorisk träning som ger mycket sensorisk stimulans Gärna motorisk träning före måltid för att ge bra känsla inför måltiden

44 Psykologens roll i Matlaget

45 Psykologens roll i Matlaget Stödsamtal med föräldrar - förväntningar på utredningen - realistiska mål - vidmakthållande av nya kunskaper - tidigare erfarenheter - reaktioner under behandlingsperioden Observerar barnet hos andra terapeuter

46 Samlad bild Under utredningen får föräldrarna en samlad bild av barnets förmågor: vad som hindrar barnet vilka åtgärder som stödjer barnets förmågor hur nya arbetssätt och rutiner kan anpassas till hemsituationen Föräldrarna får hopp och ser vägar till förändring

47 Hur går det sedan? A -11, 100 % sondmat - utöver detta så smakar och slickar hon på allt som serveras på bordet och vid måltider

48 Hur går det sedan? N -11 Oktober 2014: ca 2 % per os Januari 2015: ca 20 % per os September 2015: 100 % per os

49 Hur går det sedan? O -11, 100 % sondmat - O sväljer fortfarande ingenting. Men intresset blir större och större. Hon biter av, håller kvar i munnen, spottar ut. Låtsas att hon äter. (tuggar och tar mot mun)

50 Hur går det sedan? A -09, 100 % per os - P och jag är så oerhört tacksamma för vår tid hos er! Även om matutvecklingen går långsamt så känns det som att vi har ett fungerade sätt att hantera vardagen, och en helt annan förståelse för hur vi ska kunna hjälpa A på bästa sätt.

51 Litteratur Varsågod - Handbok för föräldrar till barn med ätproblem av Ingalill Ek och Elisabeth Uhlén-Nordin Reviderad upplaga! Tre perspektiv på ätovilja av Ingalill Ek och Anna Ås Finns att beställa på

52 Matlaget Logopeder: Stina Lindkvist, Eva Nordahl Sandberg, Maria Törnhage Dietist: Marie Karpmyr Specialpedagoger: Anna Ås, Anita Björklund Hammarberg, Åsa Öman Gräll Sjukgymnast: Åsa Kratz m fl Psykolog: Petra Boström m fl Arbetsterapeut: Anna Norberg Sjuksköterska: Eva Stagling Läkare: Margareta Dahl m fl Mailadresser: namn.namn@akademiska.se