Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017

Transkript

1 Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017 Emma Gotthardsson, Logoped och Lotta Söderberg, Dietist Region Skåne, VO Barnmedicin, Skånes universitetssjukhus Våra förutsättningar Skåne Skånes universitetssjukhus 1

2 Målgrupp Barn som inte kan eller inte vill äta, barn som av oklar anledning inte går upp i vikt Huvudsakligt mål Varje barn ska få adekvat nutrition utan stress för barnet och matare och utan risk för barnets hälsa BUP Teamarbete Socialtjänst Sjuksköterska Dietist och logoped BRH Psykolog Förskola Läkare Skola Kurator Barn och familj Sjukgymnast BVC Arbetsterapeut Habilitering 2

3 Ny patient aktualiseras av ansvarig läkare/annan personal på kliniken. Medicinsk utredning avslutad eller pågår Matobservation med dietist och logoped Flödesschema Matobservation av logoped i hemmet och/eller på förskolan/skolan Dagvården/avdelningen för matobservation, 1-5 dagar Remisser, t.ex. till BUP Uppföljning på matobservationsmottagning + team med läkare Vidare utredning medicinskt Behandling av enskilda i teamet Ansvarig läkare finns tillgänglig vid behov Bedömning Barnets ätförmåga Samspel föräldrar/barn Föräldraoro Beteendeavvikelser Nutritionsintag, tillväxt och nutritionsstatus Medicinsk bakgrund och hälsa 3

4 Bedömning Anamnes och observation Barn Föräldrar Begränsad aptit Selektiv intag Rädsla för att äta Matnings-stilar Feluppfattad Energisk Apatisk Organiskt Feluppfattad Mild selektivitet Hög selektivitet Organiskt Feluppfattad smärta Rädsla efter ett enstaka trauma Organiskt Ansvarsfull Kontrollerande Eftergiven Försummande Barns ätande Ätproblem Milda ätsvårigheter Feluppfattade ätproblem Föräldrar beskriver problem hos ca 25% av barnen Normalt ätande 4

5 Arbetssätt Lösningsfokuserat Överenskommelse Pedagogiska anpassningar utifrån familjens förutsättningar Uppföljning - Trygghet Ätträning Tillgodose nutritionsbehov Generella råd för en bra måltid Undvik distraktion Ha en trevlig neutral attityd under hela måltiden Ge mat så att aptit uppmuntras Begränsa måltidernas tid (20-30 minuter) 4-6 måltider/mellanmål per dag med bara vatten mellan Erbjud lämplig mat för åldern Introducera systematiskt ny mat (8-15 gånger) Uppmuntra självständigt ätande Tolerera åldersadekvat kladd 5

6 Siffror från mottagningen 68 barn (91 besök) under 6 månader 54%, 3 år eller yngre. 56% pojkar Remisser från gastro endokrin neurologi allergi m.fl. Siffror från mottagningen 50% avslutade, av dem 60% friska 17% enbart BUP/psykolog 8% remitterade till habiliteringen 15% flyttat eller uteblev Siffror av intresse 10% gastrostomi 20% sjukdom som påverkar ätandet 21% prematurfödda 28% behov av psykolog/kurator 6

7 Ätproblem hos barnen (n=68) Mixade svårigheter 21% Rädsla för att äta 10% Begränsad aptit 44% Selektivt ätande 25% Feeding styles of the parents (n=68) Matningsstilar hos föräldrar (n=68) Kombinerad 16% Försummande 6% Eftergiven 9% Ansvarstagande 35% Kontrollerande 34% 7

8 Vanligaste åtgärder Begränsad aptit måltider/dag med bara vatten mellan - Föräldrarna bestämmer vad som ska serveras och när, barnet hur mycket det ska äta Selektiv intag - Erbjuda många gånger - Hungerstimulering Vanligaste åtgärder Rädsla för att äta - Näringstillförsel - Medicinsk utredning Mixade - Koppla mättnad till måltider - Energiberika maten 8

9 Andra åtgärder Måltider max 30 minuter Vidga repertoar, smak och konsistens Tuggträning Förstoppningsåtgärder Öka motivation Viktkontroller Lugna föräldrar Sensorisk stimulans Med flera Referenser Kerzner B mfl. A practial approache to classifying an managing feeding difficulties. Pediatrics, 135; 2, Dunitz-Scheer M mfl. Prevention and treatment of tube debedency in infancy and early childhood Hartdorff C mfl. Clinical tube weaning supported by hunger provocation in fully-tube-feed childreen. JPGN, 60; 4, Gotthardsson E och Söderberg L. An evaluation of a two member team aproach to assessing children with weight and eating problems. Poster ESPGHAN, Jerusalem, Ask S, Första hjälpen vid matbordet, Ordfront

10 Referenser Lamm Laurin K, När ditt bar inte äter. Roos & Tegner, Shaw V. Clinical Paediatric Dietetics, Wiley Blackwell, Carruth BR mfl. Prevalence of picky eaters among infants and toddlers and their caregivers' decisions about offering. J Am Diet Assoc. 2004, Jan; 104 Silverman A. Behavioral management of feeding disorder of childhood. Ann Nutr Metab 2015;66 (supp 5). Gotthardsson E och Söderberg L. Implementing a classification of feeding problems on an eating observation clinic. Poster Nutrition and Growth, Wien, Tack från Malmö Lotta.soderberg@skane.se Emma.gotthardsson@skane.se 10