reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

Transkript

1 Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009

2 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten Charlotte Simmons får många tillbaka lusten att röra på sig. Fjortonårige Eddy Schulz är en av dem. text: Kristina Karlberg foto: Anna Rehnberg Vill inspirera. Charlotte Simmons är sjukgymnast vid Obesitascentrum på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Det hon gillar bäst med jobbet är att inspirera truliga tonåringar till förändring. Eddy går så snabbt han kan mellan konerna på löparbanan som finns i korridoren utanför sjukgymnastiken på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Kanonbra jobbat! uppmuntrar sjukgymnasten Charlotte Simmons med tidtagarur i handen. Eddy har ett 50 minuter långt träningspass. Charlotte testar hans kondition och styrka, för att se om han behöver träna extra inom något område. Förutom intervallträning i gång hinner han också cykla, spela bordtennis, träna lårstyrka i en träningsmaskin, göra sit-ups, armhävningar och rygglyft. Armhävningarna var jobbigast, annars tyckte jag att det mesta var ganska lätt, säger Eddy efter träningen. Han går i åttan på högstadiet och har varit kraftig under hela sitt liv. När Eddy blev tonåring började han skämmas över sin kropp och slutade att delta i skolgymnastiken. Han ville gå ner i vikt och familjen provade olika bantningsmetoder. Men ingen lyckades. För ett år sedan vände sig familjen till Obesitascentrum för att få hjälp. Och behandlingen har gett resultat. Eddy är nu med på gymnastiklektionerna igen, han har fått bättre kondition och börjar sakta gå ner i vikt. Tillsammans med Charlotte har han satt upp mål för sin träning. Vi har bestämt att jag ska använda stegräknare och gå steg varje dag. Jag orienterar också. Eddy besöker sjukgymnasten en gång var tredje månad. Vi använder oss av fartvindsmodellen. Ungdomar som är motiverade att träna och förändra sin kosthållning kommer hit en gång i månaden och får draghjälp av oss. Då träffar de antingen dietisten, sjuksköterskan eller mig, säger Charlotte. Mellan besöken sker all träning på egen hand. Det viktigaste är att vi sätter upp rimliga mål så att de känner att de kan lyckas. Tonåringar med fetma har oftast väldigt dåligt självförtroende, berättar Charlotte. Men många av dem som Charlotte träffar har inte så positiv inställning till träning som Eddy. Då blir arbetet intensivare och några tonåringar träffar hon varje vecka för att motivera och prova Goda resultat. Eddy Schulz har via Obesitascentrum fått bättre kondition och börjat gå ner i vikt. Fysioterapi nr 4/

3 Det viktigaste är att vi sätter upp rimliga mål så att de känner att de kan lyckas. Mångsidig träning. Under ett 50-minuterspass hinner Eddie och Charlotte även spela bordtennis. 12 Fysioterapi nr 4 / 2009

4 Då gäller det att bygga upp en bra kontakt, ha tålamod och vara påhittig. fakta Obesitascentrum vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, är en specialistmottagning för barn och ungdomar med svår fetma. Obesitascentrum (hette tidigare Runda Barn-teamet) startades i projektform för åtta år sedan. Hösten 2007 blev verksamheten permanent. I teamet ingår sjukgymnast, sjuksköterska, läkare, psykolog, dietist och kurator. De olika yrkeskategorierna samverkar och föreslår åtgärder som skräddarsys för varje enskilt barn. Hela familjen involveras alltid i behandlingen. Teamet tar årligen emot 100 nybesök som har remiss och endast barn och ungdomar med diagnosen fetma. Liknade specialistteam finns även i Malmö och Stockholm. Runt om i landet byggs även mindre team upp inom primärvården som ska arbeta förebyggande med överviktiga barn och deras familjer. olika träningsformer. Vissa är så deprimerade att de har svårt att hitta en anledning till att komma och träna. Det är frustrerande att se. Då gäller det att bygga upp en bra kontakt, ha tålamod och vara påhittig. Just nu håller Charlotte på att introducera en helt ny form av fysisk aktivitet på sjukgymnastiken. TV-spelen Wii Fitness och Wii Sports. Spel som styrs med hjälp av rörelser. De flesta är vana vid att sitta stilla vid TV- och dataspel. Nu måste de svinga med armarna och röra kroppen i olika riktningar om de ska lyckas. De tränar styrka och balans samtidigt som pulsen går upp. Jag hoppas att spelen kommer att locka många av mina tonåringar till att bli mer fysiskt aktiva. Förutom sjukgymnastik och besök hos dietist och sjuksköterska, används också motiverande samtal och familjesamtal som behandlingsmetoder. I teamet arbetar även läkare, psykolog och kurator. För tonåringar som har kommit i puberteten kan även medicinska åtgärder som pulverdiet, läkemedel och ope ration bli aktuella. Barnfetma kan förutom psykiskt lidande och socialt utanförskap orsaka en rad sjukdomar som exempelvis typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, gallsten, förfettning av levern och smärta i leder och skelett. Det finns också vetenskapliga belägg för att vuxna med fetma är överrepresenterade i det som kallas plötslig död. Det är därför viktigt att barn och ungdomar med övervikt och fetma får hjälp i tid. Charlottes yngsta patient är sex år. Möjligheterna till förändring är större när barnet inte har växt klart och fastnat i olika beteendemönster. Oftast upplever de yngre barnen inte sin fetma som ett lika stort problem som tonåringarna. Sexåringen kan märka att han inte orkar springa lika fort som sina kompisar eller att det inte funkar att hoppa på ett ben. Men att motivera ett barn i 5-12 årsåldern till förändring på egen hand kan vara svårt. Istället är det föräldrarna som måste driva på. Behandlingsarbetet kan pågå med regelbundna besök på mottag Fysioterapi nr 4/

5 aktivitetstips Sjukgymnast Charlotte Simmons tips för barn och ungdomarmed övervikt: Var vardagsaktiv en timma varje dag. Låt barnen själva få välja aktivitet. Uppmuntra utomhuslek! Att bygga kojor, leka i skogen eller meta krabbor ger också motion. Tillåt inte mer än två timmars skärmtid vid dator eller TV. Serva inte barnen med så mycket! Låt dem hjälpa till att handla, duka eller skrapa bilrutor. Gå eller cykla istället för att åka bil kortare sträckor. Gå i trappor istället för att ta hissen. Lite rörelse varje dag kan göra stor skillnad! ningen under flera års tid. Det går inte att förändra levnadsvanorna i en familj på en gång. Det är ganska vanligt att flera av familjemedlemmarna är överviktiga och det krävs stark motivation för att bryta invanda mönster. De vardagliga rutinerna har stor betydelse. Man gör barnen en otjänst om man låter dem sitta stilla för mycket. Jag uppmanar föräldrarna att pusha sina barn att vara fysiskt aktiva i vardagen. Även om det är motigt. Det är inte ovanligt att barn med fetma aldrig har lärt sig cykla, simma eller åka skridskor. Kanske har de gett upp sina försök när kroppen känts alltför otymp lig. Ett barn som inte kan cykla eller simma missar både motion och får svårt att hänga med sina kompisar på aktiviteter. Med de yngre barnen övar Charlotte framförallt balans och motorik. Till ex empel bollekar, att hoppa rep och olika balansövningar. Det viktigast av allt är att motivera föräldrarna till att få barnen att röra på sig. Jag brukar rekommendera en timmes fysisk aktivitet per dag. Charlotte skulle vilja lägga mer arbetstid på förebyggande arbete genom att informera på skolor, förskolor och barnhälsovård. Forskning visar att barnfetma kan förhindras med ganska små insatser om de görs i tid. Med hjälp av tillväxtkurvor, ärftlighetsfaktorer och provtagningar går det ganska enkelt att upptäcka de barn som riskerar att drabbas av fetma. Det är en oerhört tuff uppgift för en tonåring som väger över 100 kilo att gå ner i vikt. Kan vi nå ut till föräldrar med aktivitets- och kostråd redan på BVC skulle vi kunna förhindra mycket lidande. u 14 Fysioterapi nr 4 / 2009