Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem"

Transkript

1 Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012

2 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning och behandling Barnpsykologisk/barnpsykiatrisk bedömning och behandling Familjen

3 Grundtes Upprepade positiva erfarenheter av måltider Upplevelse av samband hunger måltid Lustprincipen

4 Målsättningen med behandlingen Tillsammans med föräldrarna ge barnet positiva upplevelser av mat och måltider så att barnet kan äta för sin egen skull och utan rädsla Minskad oro Acceptabel tillväxt

5 Teamet Barnläkare Sjuksköterska/Barnsköterska Psykolog Dietist Logoped Ev sjukgymnast

6 Intagningskriterier Barn <2(-3) års ålder Resurser i Öppen Vård uttömda BVC, BVC-psykolog och primär medicinsk utredning Poliklinisk behandling möjlig Utförlig remiss för bedömning

7 Struktur Team-konferens remisser Inskrivningssamtal läkare, sjuksköterska, psykolog, dietist Kontaktsköterska Matobservation Ätträning och samtal 1gg/vecka Sjuksköterska och psykolog Uppföljning 2 mån; bedömning och fortsatt planering Kontinuerligt samarbete

8 Patienter tidigare < pat samtidigt, olika faser 75% associerad sjd Prematuritet, neonatal kirurgi, GERD, VOC, allergi, malignitet, lindrigt neurol handikapp 40% sond/gastrostomi 25% grundfriska

9 Remisser okt st Barnmott Sachs 22/ALB 15 SV Sachs 20/ALB 8(HS 7) Utomläns 2

10 Diagnoser GERD 25% Födoämnesallergi 25% Sond/GAS 15% Prematuritet <v27 12% Svår psykosoc problematik 10% Utvecklingsförsening 10% Avvänjningsproblematik 10%

11 Diagnoser forts <10% Tidigare frisk/svår infektion BPD VOC Autism, tonsillhypertrofi, Mb Down, kolik, postpartumdepression hos mor

12 Arbetssätt Läkarundersökning vid inskrivning Tillväxt + kostanamnes Psykomot utveckling inkl språk Ev komplett av tidigare utredning Dietist analys av kostregistrering Sjuksköterska Måltidsobservation Kontaktperson Psykolog Utveckling & anknytning Logoped Oralmotorisk bed och beh

13 Olika typer av problem Regleringssvårigheter Sensorisk mat-aversion Anknytningsproblematik Matvägran Sjdtillstånd - smärta vid måltid Posttraumatiskt tillstånd

14 Medicinska överväganden Typ av uppfödningsproblem Behov av kompletterande utredning el farmakologisk behandling; Ex GERD, förstoppning, astma/atopi Bedömning av tillväxt Analys av kostregistrering med rek kostval och ev kostförstärkning Behov av enteral nutrition

15 Måltidsobservation - sjuksköt Hur hanterar barnet maten? Förmåga att suga, svälja o bearbeta maten Barnets beteende Koncentration, intresse, lust/olust, rädsla Samspel barn-förälder

16 Behandlingsprinciper - barnet Se barnets möjligheter Fokus på relationen mellan föräldrar och barn Lustprincipen Bygg på det som fungerar Flexibilitet när det gäller uppfödning och viktuppgång Individualisering

17 Utveckling av medvetet ätande Äter tillfredsställande Mer regelbundet ätande med tillfälliga svackor Äter ibland. Börjar tugga Sked till munnen. Sväljer ibland hamstrar ibland. Smakar ibland - sväljer inte Dricker vatten eller "konstig" dryck Vågar röra vid - känna på maten Stoppar saker i munnen - absolut inte mat Rädsla vid beröring av munnen Rädsla vid beröring av ansiktet

18 Psykologens verktyg Måltid med sjuksköterska barn och förälder Enskilda samtal med föräldrar Filmning Samspelsbehandling Individuell behandling av barnet Föräldrar vid behov hjälp till psykologisk/psykiatrisk behandling

19 Avslutning av behandling Bedömning av fortsatt behov av behandling/uppföljning BVC Barnmottagning Specialistmottagning inom sluten vård BUP Socialtjänst

20 Fallbeskrivning 1 Avvänjningsproblematik Flicka 15 mån Vikstillestånd 4 mån Allvarlig, blek Uttröttad mor

21 Behandling Nasogastrisk sond Ätträning o stödsamtal 1gg/v Stöd till lek och utveckling Förskolestart, samverkan dagis Successiv avveckling av sonden

22 Fallbeskrivning 2 Pojke 8 mån Obehag vid måltid sedan späd ålder Alert, tidigt utvecklad, aktiv Vikt 2SD, längd, -1SD Deprimerad mor

23 Behandling GERD? God effekt av beh Behandlingskontakt mor Ätträning Kostval o förstärkning Recidiv GERD smb infektioner

24 Fallbeskrivning 3 2-årig pojke med gastrostomi 7v ålder GE+kramper Vårdad BIVA inkl sond Kräkningar Extensiv utredning Hemsjukvård Gastrostomi fr 9mån ålder

25 Forts fall 3 Knubbig viljestark normalutvecklad pojke Smakar gärna mat, tuggar bitar Sondmat ml/d

26 Behandling Ätträning flera återbud Svårt att reducera sondmat Sagt upp dagisplats Mor panikångest

27 Forts behandling Aktivera mors psykiatriska kontakt Samverkan soc, vuxenpsyk och BUPkonsult Förskolestart inkl samverkan Sondmat reduceras snabbt

28 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning och behandling Barnpsykologisk/barnpsykiatrisk bedömning och behandling Familjen

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk

Läs mer

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Arbetsterapeut Maria Eklöw Bosaeus Dietist Marie Karpmyr Folke Bernadotte regionhabilitering

Läs mer

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt

Läs mer

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017 Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017 Emma Gotthardsson, Logoped och Lotta Söderberg, Dietist Region Skåne, VO Barnmedicin,

Läs mer

Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter

Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter Matlaget Historisk bakgrund Hjälper familjer där barnen har ätsvårigheter Utredning och behandling parallellt Tvärprofessionellt

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem Oslo 26-27 mars 2009 Teamet arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped,

Läs mer

RAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010

RAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010 RAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010 För 19:onde gången hade referensgruppen i pediatrik nöjet att inbjuda kollegor till fortbildning. I år var intresset ännu större än tidigare att delta trots

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Samverkan kring barnfetma Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Zoltan 4 år Vid 10 dagars ålder dehydrering hypernatremi och acidos. Kortisolbrist

Läs mer

Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom. 2013-11-27

Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom. 2013-11-27 Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom. 2013-11-27 tidpunkt undersökning mål utfört nyfödd + första månad På BB/neonatalavd: Initialt föräldraromhändertagande med kurator och PAL.

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped Klassifikation av ät- och drickförmåga Eva Sjöstrand, leg logoped Vad är EDACS? Klassifikationssystem för funktionell ät- och drickförmåga hos individer med cerebral pares. Utarbetat i England av ett forskarlag

Läs mer

Ätstörningar och ESSENCE

Ätstörningar och ESSENCE Ätstörningar och ESSENCE Elisabet Wentz Disposition ESSENCE och ätstörningar hos små barn ARFID (avoidant /restrictive food intake disorder) ESSENCE hos de som senare utvecklar ätstörning i tonåren Matproblem

Läs mer

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter Barn som inte äter Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter Att lära barn äta för barn måste lära sig att äta, det sker inte automatiskt är för det mesta en lustfylld

Läs mer

Stina Lasu leg psykolog

Stina Lasu leg psykolog Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor

Läs mer

Vision av en barnfetmamottagning

Vision av en barnfetmamottagning Vision av en barnfetmamottagning Christina Lindgren Barnläkare och skolläkare i Helsingborg 2017-10-19 1 Vilken hjälp ska Axel få? Axel 12 år Hemmasittare sen 1 år tillbaka efter friluftsdagar med skolan

Läs mer

Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom.

Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom. Länsövergripande H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus, Linköping och Barn- och ungdomskliniken Norrköping Ett barn med diagnosen Downs syndrom är först och främst en individ med unika

Läs mer

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser

Läs mer

Folke Bernadotte Regionhabilitering, FBH. Ätsvårigheter hos barn som föds för tidigt. Matlaget på FBH. För tidigt födda och ätsvårigheter

Folke Bernadotte Regionhabilitering, FBH. Ätsvårigheter hos barn som föds för tidigt. Matlaget på FBH. För tidigt födda och ätsvårigheter Folke Bernadotte Regionhabilitering, FBH Ätsvårigheter hos barn som föds för tidigt - erfarenheter av utredning och behandling på Folke Bernadotte regionhabilitering (FBH) i Uppsala. Marie Karpmyr, dietist

Läs mer

Bitbeteende Mun-H-Center

Bitbeteende Mun-H-Center Bitbeteende Mun-H-Center På Mun-H-Center träffar vi både barn och vuxna med ett så kalllat bitbeteende. Många föräldrar till barn med orofaciala funktionsnedsättningar rapporterar att deras barn biter

Läs mer

Förbättringsarbete Nutrition

Förbättringsarbete Nutrition Förbättringsarbete Nutrition Carola Weiner-Åberg barnsköterska Christina Jonsson barnsköterska Linda Schönström barnsjuksköterska Sara Duveskog barnsjuksköterska Helene Park Peterson dietist Syfte Förbättra

Läs mer

Down s syndrom - vårdprogram

Down s syndrom - vårdprogram Dok-nr 12961 Författare Barbara Graffmann, överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Fredrik Lundberg, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn-

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Föräldrastöd i Jönköping

Föräldrastöd i Jönköping Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö

Läs mer

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur

Läs mer

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig

Läs mer

Typisk oralmotorisk utveckling

Typisk oralmotorisk utveckling Typisk oralmotorisk utveckling AnnaKarin Larsson, logoped Nutrition på BVC 151203 Frågeställningar Hur utvecklas barns oralmotorik? Hur gör barn när de äter? Vilka milstolpar kan jag luta mig mot? När

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM. Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Hälsobesök 18 månader

Hälsobesök 18 månader Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Alla Alla vid behov Alla vid behov Hälsosamtal-vägledning Hälsoövervakning-undersökning

Läs mer

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,

Läs mer

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring

Läs mer

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Berörda enheter Alla enheter inom Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten. Rutinen är framtagen i sammarbete med

Läs mer

Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun

Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun Dietist Madelene Johansson, Växjö Kommun Logoped Anna Lundqvist, Region Kronoberg Logoped Pärnilla Söderqvist, Region Kronoberg 180517 Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun Steg

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

3 års hälsobesök i team

3 års hälsobesök i team 3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

Team Sjukvårdsrädda Barn

Team Sjukvårdsrädda Barn 1999-2011 En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn. Bakgrund 2 År 1999 startades ett team för att hjälpa sjukvårdsrädda barn. I teamet ingick då barnmedicinska kliniken

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Hälsobesök 18 månader

Hälsobesök 18 månader Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Vera Lilla Vera är snart 19 månader och kommer idag på 18 mån hälsobesök. Det har varit

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik Region of excellence Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR Sektorsrådet i Pediatrik Mål Västra Götalandsregionen (VGR) ska bedriva den bästa hälso- och sjukvården för barn och unga. Denna hälso-

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 4 frågeformulär Synonym Jouberts syndromliknande sjukdomar ICD-10 Q04.3 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska

Läs mer

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnveckan 2013-04-24 Karlstad Gabriel Otterman Överläkare, Barnskyddsteamet Akademiska barnsjukhuset gabriel.otterman@akademiska.se Simon

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014

Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014 Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014 Hur föddes idén om ett tvärprofessionellt forum? Medverkande yrkesgrupper: Logopeder Tandhygienister Psykologer Dietister Socionomer Apotekare

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Tidig upptäckt, tidiga insatser. Stora styrgruppen 14/6-19

Tidig upptäckt, tidiga insatser. Stora styrgruppen 14/6-19 Tidig upptäckt, tidiga insatser Stora styrgruppen 14/6-19 Agenda Presentation Vad har gjorts och vad pågår? Verklighetsnära exempel Utmaningar och framtidsfrågor Diskussion/Beslut Varför projektet Tidig

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

års hälsobesök i team

års hälsobesök i team 3 års hälsobesök i team 1 Barnhälsovårdens nationella program Uppföljning av barnets utveckling från 2,5-års besöket Hoppar på hela fotsulan Sparkar boll Cirkelklotter Lyssnar gärna på sagor Enkla rollekar

Läs mer

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf

Läs mer

FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER

FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER VARFÖR HAR JAG FÅTT DEN HÄR BROSCHYREN? Du har fått den här broschyren eftersom du har ett barn i åldern 0 6 månader, som utreds

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Tillväxt och BMI Svenska tillväxtkurvor baseras på populationsundersökning från 1974 i Göteborg. International Obesity Task Force IOFT ISO-BMI-gränser för vuxna,

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Caroline Nilsson leg. psykolog Flyktingbarnteamet Gamlestaden FLYKTINGBARNTEAMET GAMLESTADEN Uppdrag: 1. Barnmedicinska

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Ann Björklund, Elisabeth Bergqvist Ätstörningsenheten Östersund Ätstörningsenheten Östersund Gisela van

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Födoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog

Födoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog Födoämnesallergi Norrbottensmodellen ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog Målsättning Norrbottensmodellen Uppdaterad kunskap ökar möjlighet till kliniskt motiverad diagnos Inget barn ska undvika

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER Hitta matlusten En föräldragrupp om att äta för lite, äta för ensidigt, äta för mycket Tillfälle 2: Beteende i matsituationen Dagens agenda 1. Frågor från förra gången 2. Vilka mål har ni valt? 3. Vilka

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelning ADRESS Vitaminvägen 17, 41650 Augusti 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten

Läs mer

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa. Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som

Läs mer

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum

Läs mer

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt

Läs mer

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt

Läs mer

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort

Läs mer

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Ätsvårigheter Ätovilja hos barn Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Matvägran Ätproblem Ätsvårigheter Dysfagi Ätstörning Ätaversion Ätovilja Selektivt ätande Termer & begrepp Vi använder gärna Ätsvårigheter

Läs mer