Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet"

Transkript

1 Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 3 REDOVISNING AV PATIENTVERKSAMHETEN... 4 ANTAL REMISSER... 4 URSPRUNG... 8 ÅLDER... 8 REMITTERANDE ENHETER... 8 JURIDISK STATUS... 9 AVSLUTADE PATIENTER... 9 DIAGNOSER... 9 ÖVRIG VERKSAMHET UTÅTRIKTAT ARBETE PLANERING INFÖR (10)

3 Sammanfattning Inledning Flyktingbarnteamet (FBT) ska enligt uppdraget utgöra en samlad barn- och ungdomsmedicinsk och barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens med inriktningen migration och flyktingskap. Teamet har uppdraget att dels göra bedömningar av samt erbjuda insatser för barn och deras familj, dels sprida kunskap om frågor rörande migration, flyktingskap och trauma. Flyktingbarnteamet drivs i samverkan mellan Barn- och ungdomsmedicinska (BUM) och Barn- och ungdomspsykiatriska (BUP) mottagningarna i Gamlestaden och startade sin verksamhet 2008 på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 (Nordost). Från att ursprungligen ha utgjort en del av Enheten för vuxna flyktingar omformulerades uppdraget i december 2008 så att FBT blev en självständig enhet. Den förändrade uppdragsbeskrivningen trädde i kraft (Bilaga 1) och är det dokument som FBT arbetat utefter sedan dess. Under 2013 har verksamheten alltså fyllt fem år, och vi har haft möjlighet att både se tillbaks och reflektera över de första åren och att planera för framtiden. Under senhösten 2012 blev det tydligt att teamets resurser inte längre räckte till för det behov som fanns i Göteborg. Antalet remisser hade ökat med 40 procent under Under våren 2013 utökades därför teamet med en behandlartjänst. Resursen utgörs i dag av 2,5 psykolog/socionom och 0,5 sekreterare på BUP-sidan samt 0,5 barnläkare och 1 barnsjuksköterska på BUM-sidan. Liksom 2012 skedde en stor ökning i antalet inkommande remisser, under 2013 en ökning med ca 30 procent. Drygt 60 procent av remisserna gällde ensamkommande barn. Av 120 ankomna remisser har 92 barn kallats till ett nybesök, fyra av dessa har tackat nej eller uteblivit. 28 remisser bedömdes ej uppfylla remisskraven och hänvisades eller vidarebefordrades till andra enheter, majoriteten till BUP, men en del även till primärvården och skolhälsovård. Av 120 ankomna remisser gällde 64 procent pojkar. En tredjedel av remisserna kom från Socialtjänsten, en knapp tredjedel från Skolhälsovården och resterande kom från primärvård, egenremisser (13 procent) och övriga. De insatser som riktas mot patienterna innefattar förutom bedömning och behandling även konsultationer, rådgivning, remisser till och samverkan med andra vårdgivare. Teamet har under 2013 också deltagit i kunskapsutbyte och utveckling i form av nätverkssamarbeten och annan samverkan. Nyheter under året är att en gruppbehandling för ensamkommande pojkar genomfördes under våren. Behandlingsutbudet har under 2013 också kompletterats med taktil massage. 3(10)

4 I övrigt har teamets arbete fortgått enligt uppdrag med i första hand behandling och bedömning av barn, i övrigt utåtriktad verksamhet i form av föreläsningar, information, konsultationer och rådgivning. Redovisning av patientverksamheten Arbetet med patienterna omfattar alltså medicinsk och barnpsykiatrisk bedömning samt behandling. Kontakten inleds med ett bedömningssamtal hos barnläkare/barnsjuksköterska och/eller psykolog/terapeut, alltså en medicinsk eller en barnpsykiatrisk behandlare eller i vissa fall en av varje. Därefter beslutas om de insatser som passar utifrån barnets och vårdnadshavares önskemål och behov. Insatserna kan vara medicinska utredningar/behandlingar samt stabiliserande insatser, utredning eller traumabehandling på psykiatrisidan. Nyheter är dels den gruppbehandling som gjordes under våren. Behandlingen hade sin utgångspunkt i traumafokuserad KBT som modifierades för att fungera i grupp. Gruppbehandlingen var på många sätt en positiv erfarenhet, inte minst genom att känslan av ensamhet och utsatthet minskade för gruppdeltagarna. En svårighet var att gruppen bestod såväl av ungdomar med uppehållstillstånd som av ungdomar i asylprocess samt gömda. Denna skillnad i yttre stabilitet visade sig vara en mycket stor utmaning. Det finns planer på att fortsätta med gruppverksamhet. Från hösten har taktil massage också kunnat erbjudas som en komplementär behandling, ett arbete som ännu inte har utvärderats. Nedan följer statistik från patientarbetet. När det gäller antal remisser som ankommit räknas det på samtliga 120 ankomna remisser. Övriga siffror refererar till de 92 patienter vars remisser togs emot och som kallades till ett första bedömningssamtal. Antal remisser Antalet ankomna remisser har återigen ökat jämfört med året innan, en ökning med ca 30 %. Under 2012 ankom 85 patienter varav 69 kallades till bedömningssamtal och under 2013 togs 92 av 120 ankomna remisser emot. Av totalt 120 patienter tackade fyra nej till att komma och 28 hänvisades till andra vårdgivare. Exempel på patienter som har hänvisats eller vidarebefordrats är de som inte haft någon somatisk problematik utan enbart psykiatrisk och som hänvisats till BUP eller fall där remittenten inte haft tillräckligt med information kring barnet för att det skulle gå att bedöma remissen. Elva av dessa patienter hänvisades till BUP och 14 remisser sändes åter för komplettering eller hänvisades till primärvården då det endast fanns medicinska symtom eller inte tillräcklig information om barnet. Några återsändes till skolhälsovård för kompletterande bedömning eller basutredning. 4(10)

5 Av de 88 patienter som kom på bedömningssamtal var 62 procent ensamkommande och 38 procent barn i familj, vilket ser ut ungefär som föregående år (65 respektive 35 procent). Könsfördelningen bland de ensamkommande är 64 % pojkar och 36 % flickor. Andelen pojkar är större både bland de ensamkommande barnen och barn i familj. Ensamkommande flickor bor i något större utsträckning i familjehem än de ensamkommande pojkarna. 5(10)

6 6(10)

7 7(10)

8 Ursprung Största gruppen barn kommer liksom föregående år från Afghanistan och Somalia, men under 2013 var barn från Syrien den tredje största gruppen, följd av Iran. De remisser som togs emot gällde barn från totalt 15 olika länder. Ålder Majoriteten av patienterna är år gamla, men drygt 30 procent är under 13 år. I gruppen ensamkommande är större andel 13 år och uppåt, medan barn i familj är yngre och jämnare uppdelade i alla åldergrupper. Remitterande enheter Under 2013 har största delen av remisserna skrivits av socialsekreterare till ensamkommande barn. I övrigt har elevhälsan skickat en stor del och resten av remisserna fördelar sig mellan vårdcentraler, BVC, BUP, Barnmedicinska mottagningar, egenremisser (framför allt från gode män till ensamkommande) och övriga, som exempelvis olika organisationer som möter flyktingbarn och Drottning Silvias barnsjukhus. 8(10)

9 Juridisk status Majoriteten (48) av patienterna var asylsökande vid remissankomsten. 31 patienter hade permanent och en hade tillfälligt uppehållstillstånd. Åtta patienter var papperslösa, av dessa åtta blev dock sex asylsökande under behandlingstiden. Av de 48 asylsökande patienterna fick 16 uppehållstillstånd under 2013 och två som fick avslag blev papperslösa. Några kontakter avslutades på grund av att patienten avvisades till ett annat land. Avslutade patienter Under året avslutades drygt 80 patienter, varav knappt hälften var patienter som remitterats till oss under Insatserna för dessa patienter skiljer sig både i tid och innehåll. Genomsnittlig behandlingstid var 39 veckor med 10 besök, antalet besök per patient samt behandlingstid har dock stor spridning. 15 patienter kom endast på ett första besök, 31 patienter gjorde 2-7 besök, 13 patienter gjorde 8-12 besök och 22 patienter besök. Diagnoser Till följd av Flyktingbarnteamets uppdrag finns stor variation i vilka somatiska och psykiska besvär patienterna har. Patienterna diagnostiseras enligt DSM IV med ICD 10- koder. Patienternas kroppsliga besvär har till stor del handlat om vanliga barnmedicinska problem som förstoppning, enures (barn som av olika orsaker kissar i sängen på natten), vitaminbrist och bakterieinfektioner. De psykiatriska diagnoserna är oftast stressrelaterade eller depressiva och patienterna uppfyller ofta kriterierna för mer än en diagnos. Av ca 80 patienter som gjorde nybesök under 2013 fick 65 patienter diagnoser inom området stress och ångest, oftast handlar det då om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller andra reaktioner på svår stress, men fjorton av dessa hade endast symtom som sömnstörning och mardrömmar. 9(10)

10 Åtta av 51 barn med stress- och ångestdiagnos var dessutom deprimerade. Två barn fick endast diagnosen depression. 49 patienter fick så kallade omgivningsdiagnoser, alltså att de varit med om eller lever under olika belastande omständigheter som exempelvis krig och förföljelse, misshandel, sexuella övergrepp eller att ha mist föräldrar eller syskon. Två patienter fick endast en medicinsk diagnos, tre fick en neuropsykiatrisk diagnos och tre bedömdes som helt friska utan vare sig psykisk påverkan eller somatiska problem. I något fall gick det inte att fastställa om det fanns några problem eftersom patienten egentligen inte ville komma utan hade övertalats att följa med till besöket. Många patienter (33) fick både en stressdiagnos samt omgivningsdiagnoser. Övrig verksamhet Utåtriktat arbete När det gäller den utåtriktade verksamheten gäller uppdraget att höja kunskapen bland de verksamheter som möter flyktingbarn i olika typer av verksamheter. Detta gäller offentligt finansierade verksamheter som primärvård/sjukvård, skola, kommunala boenden och andra verksamheter som möter flyktingbarn i deras vardag. Exempel på sådana verksamheter där teamets medlemmar har föreläst under året är för barn- och skolhälsovård i samband med informationsdag om vaccinationer, för Primärvården Hisingen, skolpersonal i olika sammanhang samt socialtjänsten. Utöver detta har föreläsningar till verksamheter som inte tillhör uppdraget utfört mot betalning i mån av tid, exempelvis BUP Halland, sjuksköterske-, läkare-, psykologoch socionomprogrammen samt deltagande i teater- och filmsamtal kring flyktingbarn. Planering inför 2014 Kommande året kommer teamet arbeta med att utveckla tydligare administrativa rutiner samt tydliggöra uppdraget och remisskriterier i en uppdaterad remissblankett. Då remissinflödet inte ser ut att minska under 2014 behöver arbetet effektiviseras. Administrativa hinder som att verksamheterna har olika journalsystem kommer troligen inte att lösa sig innan 2015, men ett steg på vägen kan vara att Angereds Närsjukhus (och BUM) enligt planerna under hösten 2014 skall byta journalsystem till Melior, samt att det blir lättare att följa patienter som flyttas över mellan verksamheterna. 10(10)

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2012 E TT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, Gamlestaden Innehållsförteckning Inledning...3 Förändringar under

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet UNHCR/L. Taylor UNHCR/R. Arnold UNHCR/R. Chalasani UNHCR/J. Stejskal UNHCR/S. Boness 2010 E TT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatrisk

Läs mer

Flyktingbarnteamet Rapport 2009 2010-02-01

Flyktingbarnteamet Rapport 2009 2010-02-01 FLYKTINGBARNTEAMET BUM/BUP Gamlestaden Gamlestadsvägen 2-4, Hus B2 415 02 Göteborg Telefon: 0736-60 17 58 Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionens hus Hälso- och sjukvårdskansliet 405 44 Göteborg Flyktingbarnteamet

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Nadja

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Caroline Nilsson leg. psykolog Flyktingbarnteamet Gamlestaden FLYKTINGBARNTEAMET GAMLESTADEN Uppdrag: 1. Barnmedicinska

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande Katrin Sepp, psykolog Södra Älvsborgs Sjukhus Skaraborgsvägen 21, Borås Asylsökandes rättigheter och begränsningar Asylsökande barn Asylsökande barn har

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Inkomna remisser. Kartläggning av remisser inkomna till Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Örebro län under april och maj 2012

Inkomna remisser. Kartläggning av remisser inkomna till Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Örebro län under april och maj 2012 Inkomna remisser Kartläggning av remisser inkomna till Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Örebro län under april och maj 2012 Veronika Malmgren, PTP-psykolog September 2012 Inkomna remisser

Läs mer

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn

Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Reflektioner, data och goda exempel BUP TKT, Malmö Björn Ramel Psykiatrisera eller inte? Ensamkommande är ingen enhetlig grupp Troligen relativt selekterade och ofta resursstarka

Läs mer

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Ensamkommande barn De mest utsatta! Ensamkommande barn De mest utsatta! Etthundra-åttiotusen asylsökande väntar i Sverige idag..här finns över trettiotusen ensam-kommande barn. och dessutom ska sextio till åttiotusen avvisas.. Asylsökande

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Barnkonventionen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända

Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE 31 MARS 2016 Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända RAPPORT TILL SOCIALDEPARTEMENTET EFTER REGERINGSBESLUT S2015/06414/FS Positiv hälsoutveckling för asylsökande och

Läs mer

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET

HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET Dnr HSN 12-32-2012 UTREDNING HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET 1 (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 Uppdrag och syfte...

Läs mer

Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt

Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt Gunilla Klingberg gunilla.klingberg@mah.se DN 150426 http://www.manskligarattigheter.se/ http://www.unhcr.org/

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa

Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa Center för skolutveckling, Göteborg 2015-04-28 Henry Ascher MD, professor i Folkhälsovetenskap, NHV docent

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2015/110 Datum 14 april 2015 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Konsekvenser för hälso- och sjukvården angående ökat flyktingmottagande Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige 2012 120903. Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige 2012 120903. Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige 2012 120903 Rosengrenska / Röda Korset Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Teamledare: 031 741 6207 Jourtelefon: 0704 066670 Rosengrenska pg: 462154-6 Röda

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Används av sjuksköterska inom barnhälsovård eller skolsköterska inom elevhälsa (alternativt av undersökande

Läs mer

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez DISPOSITION Fallbeskrivning 1 Fallbeskrivning 2 Utmaningar i BUP öppenvård Övergången till vuxenpsykiatri

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)

Läs mer

Rapport. utifrån Västbus riktlinjer. Rapportera mera. våren 2014 2014-12-04

Rapport. utifrån Västbus riktlinjer. Rapportera mera. våren 2014 2014-12-04 2014-12-04 Rapport Rapportera mera våren 2014 utifrån Västbus riktlinjer Sammanställt av: Anita Nilsson, processledare Temagrupp Barn och Unga Madeleine Nilsson, processledare Västbus i Mölndal 1 Bakgrund

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag. Liv Lyngå Folsach

Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag. Liv Lyngå Folsach Barns behov i Centrum Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag Liv Lyngå Folsach Barnhälsoöverläkare liv.lynga-vonfolsach@skane.se VISION BBIC MÅL REGIONALT UPPDRAG BBIC De barn och unga som

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Problem i samband med remittering

Problem i samband med remittering Förvaltningschef: Eva Ljung PaN 2015-12-01 P 12 1 (1) Problem i samband med remittering Ärendet På uppdrag från nämnden har förvaltningen genomfört en särskild analys av ärenden avseende problem med remisser/remittering.

Läs mer

Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011. Henry Ascher

Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011. Henry Ascher Flyktingbarns helse Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska

Läs mer

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Uppföljning av ärenden angående akutmottagningar

Uppföljning av ärenden angående akutmottagningar Controller: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 21--21 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 21-4-28 PaN A12-6-43 Uppföljning av ärenden angående akutmottagningar Ärendet I ärendet föreligger en redovisning av förvaltningens ärenden

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, P 23 1 (4) HSN 1310-1129 Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson Psykiatri på Gotland Verksamhetschef Ulf Larsson Verksamhetsbeskrivning Från årsskiftet 2003 är Gotland Psykiatri en klinik, där även barn/ ungdomspsykiatri ingår. Vi är lokaliserade som tidigare, men

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och

Läs mer

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Begrepps förklaring Asylsökande En person som benämns asylsökande har kommit till Sverige

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

LANDA. Hur ett utökat psykosocialt stöd för svårt traumatiserade nyanlända flyktingar kan möjliggöra en väg in i samhället.

LANDA. Hur ett utökat psykosocialt stöd för svårt traumatiserade nyanlända flyktingar kan möjliggöra en väg in i samhället. LANDA Hur ett utökat psykosocialt stöd för svårt traumatiserade nyanlända flyktingar kan möjliggöra en väg in i samhället Delrapport 1 Emma Envall Ryman Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Röda Korsets

Läs mer

- hur kan vi alla hjälpa till?

- hur kan vi alla hjälpa till? Det psykosociala stödet vid migration för barn och ungdomar - hur kan vi alla hjälpa till? Sabine Kirschard, Socionom/leg psykoterapeut Rebecka Lind, socionom Lina Harald, socionom Södra Älvsborgs Sjukhus

Läs mer

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning 1 Övergripande mål och förhållningssätt Älvens grupphems mål är att ge ungdomarna en trygg, meningsfull och lärorik tid oavsett asylutredningens resultat. Målet

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS Ensamkommande flyktingbarn inom SiS BUP-kongress 2016 Catrine Kaunitz (catrine.kaunitz@stat-inst.se) SiS Bedriver den statliga slutna ungdoms- och missbruksvården. De flesta tvångsvårdas efter beslut i

Läs mer

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Psykiatriska öppenvården i Arvika, Eda och Årjäng Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Remiss/Egenremiss Remissgenomgång Åter till inremmiterande med förslag på åtgärder Bedömning enligt MINI..

Läs mer

Föräldrastöd i Jönköping

Föräldrastöd i Jönköping Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska

Läs mer

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en

Läs mer

Barns hverdagsmiljø helsefremmende faktor

Barns hverdagsmiljø helsefremmende faktor Barns hverdagsmiljø hverdagsmiljø som helsefremmende faktor NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska

Läs mer

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård Anne Sjögren Om Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset Köpenhamn 120912 Sjuksköterska/teamledare Rosengrenska / Röda Korset Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Tel: + 46 31 741 6207, - 08 Jourtelefon:

Läs mer

Samverkansrutiner. mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Samverkansrutiner. mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Samverkansrutiner mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 2016-06-01 Förord Ett övergripande

Läs mer

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Anna Derwinger-Hallberg, verksamhetsledare Ärendenr HSN 2014/534 Handlingstyp Beslutsärende Datum 6 april 2016 1 (14) Hälso- och sjukvårdsnämnden Första linjens hälso-

Läs mer

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet Utsatta barn och ungdomar i Sverige - hur syns de i tandvården? Våldsutsatthet ger ohälsa Therese Kvist ST-tandläkare/ Doktorand Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Registreringsrutiner för sjukgymnastik och lymfödembehandling på Röda korsets sjukhus (öppen vård)

Registreringsrutiner för sjukgymnastik och lymfödembehandling på Röda korsets sjukhus (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsnämndes förvaltning Sektionen för individuella vårdärenden Fredrik Persson Registreringsrutiner för sjukgymnastik och lymfödembehandling på Röda korsets sjukhus (öppen vård) Gäller

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Jämlik vård en självklarhet för alla?

Jämlik vård en självklarhet för alla? Jämlik vård en självklarhet för alla? Lars-Olof Larsson Diskrimineringsseminarium 13 maj 2011 Hälso- och sjukvård i Sverige Vi och dom oss alla Jämlik vård baserad på Individens Behov och Resurser Jämlik

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Psykologens roll i Obesitasteam

Psykologens roll i Obesitasteam Psykologens roll i Obesitasteam Marie Olausson Psykolog Barn- och Ungdomsmedicin öppenvård Borås Disposition Organisation/Bakgrund/Uppdrag Varför psykolog? Till vilken nytta? Hur ser det konkreta arbetet

Läs mer

Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer