Riskbarn. Nutrition vid neurologiskt funktionsnedsättning. 6/2-09 Inger-Marie Isacson Dietist. Tillväxtproblem. Tillväxtkurvor

Transkript

1 Personnr (12 siffror) Efternamn Förnamn Kön Moder Niklasson A, Karlberg P Fader För vikt, längd och huvudomfång är medelvärden jämte standardavvikelser Vikt kg Längd cm (±1 SD, Huvudomf ±2 SD, ±3 cm SD) angivna för varje ålder. För en normalpopulation ligger tvärsnittsmässigt 67% inom ± 1 SD och 95% inom ± 2 SD. Med värden från upprepade tillfällen införda kan man se Födelseuppgifter om barnets tillväxt följt de kanaler som bildas Graviditetstid, veckor + dagar mellan SD-linjerna. Vikt kg cm Längd cm Huvudomf cm 45 53,0 36,0 45 Prematurkurvor cm barnet är motsvarande 40 veckor. Använd därefter de 40 ordinarie kurvorna 100 med ålderskorrektion för prematuritet. 40 SD 3 Huvudomfång, cm M Vikt kg Ålderskorrektion, veckor 24 Längd, cm Vikt, kg Längd cm cm kg SD M Huvudomf cm SD M F Albertsson Wikland et al. Acta Pædiatr 91: , 2002 PC PAL OCX Ver kg SD +1SD M -1SD -2SD -3SD M M mån Nutrition vid neurologiskt funktionsnedsättning 6/2-09 Inger-Marie Isacson Dietist Riskbarn Barn med Flerfunktionsnedsättning Störd munmotorik Spasticitet Syndrom Hjärtfel Andningsproblem Kräkningar Förstoppning Svåra allergier Tillväxtproblem litet intag? förluster? inte tid att äta? födoämnesintolerans? hormonrubbning? Tidig intervention viktig! Följ tillväxten regelbundet Tillväxtkurvor Pojke Tillväxtkurvor Ett friskt barn följer sin tillväxtkanal Om barnet avviker måste man följa upp - Avviker längd eller vikt först? - Pubertet? Syndromspecifika kurvor - Downs syndrom - Turner - För barn födda före graviditetsvecka 37 använd nedanstående kurvor tills Lång för tiden Kort för tiden Tung för tiden HUVUDOMFÅNG LÄNGD VIKT cm 55 +3SD +3SD +2SD +1SD -1SD -2SD -3SD +3SD +2SD +1SD -1SD -2SD -3SD Lätt för tiden 1

2 Body Mass Index, kg/m² VIKTIGT!!! 30 Obesitas (WHO) Följ vikt och längd regelbundet 25 Övervikt (WHO) Habilitering 0 1 och 2 Hjälpmedel Karlberg J, Luo ZC, Albertsson Wikland K, Acta Pædiatrica 90: , Cole T, Bellizzi M BMJ 320: , 2000 PC PAL OCX Armspann Från 6-7 år till puberteten ungefär lika som längd Kroppsproportioner Logoped Psykolog Ät-och näringsteam Sjuksköterska Dietist Sjukgymnast Läkare Ät- och näringsteamet Varför ätproblem? Grovmotorik Sjukgymnast Läkare Sittrond Mottagning Uppföljning Utbildning Handledning Hembesök Psykolog Familj Sjuksköterska Team Sittställning Handmotorik Sensorik Oralmotorik Logoped -förskola -skola Utvecklingsarbete Remiss från vårdgranne Dietist Läkare Matens sammansättning Samspel Medicinska orsaker 2

3 Undernäring Tillväxt Försämrat immunförsvar Beteende Spasticitet Epilepsi Nutritionella konsekvenser Låg vikt till längd Hjärnans tillväxt Förstoppning För lite vitaminer och mineraler Tandproblem Sårläkning Matsituationen är en helhet Barnets ätmotorik Barnets kommunikationsförmåga Matsituationen är en helhet Matens energi- näringsinnehåll, konsistens Energibehov SNR -05 NNR -04 BMR 95 kcal -(ålder i år x3) x önskad vikt till längd = energibehov i kcal/dygn CP 22 MMC 4 Övrigt 14 Hypoton 17 Spastisk 12 Tonusvxl. 8 Normal 3 Indirekt kalorimetri 40 barn 3

4 Kostanamnes 4-dagars matdagbok Databeräkning Analys Behandling Regelbunden måltidsordning Flera små måltider på bestämda tider Måltidslängd EN DAGS MAT 1-3 ÅR Berikning Energi- och näringsrika livsmedel Berikningsprodukter Näringsdrycker Behandling Behandling Rätt konsistens på maten och drycken Majsstärkelse Potatisstärkelse Thick and easy, Thixo-D Thick and up Nutilis Förtjockningsmedel 4

5 Associerade problem Den onda cirkeln Kramper Förstoppning Gastroesofagal reflux Beteende. Illamående Ätproblem Kräkningar Förstoppning Vätskebrist If brain doesn t work gut doesn t work Dysmotorik Toaskola Förstoppning Kladd i byxan är förstoppning tills motsatsen har bevisats Vätskeintag Toalettvanor Anpassad mat Rörelse Laxantia Lavemang 5

6 Kroppsvikt - Vätskebehov Kroppsvikt Vätskebehov 2,5 4 kg 150 ml/kg 4 7 kg 135 ml/kg 7 10 kg 120 ml/kg kg 100 ml/kg kg 80 ml/kg kg Ca 1600 ml/dygn kg Ca 1800 ml/dygn Toaträning Över 40 kg Minimum 2000 ml/dygn Anpassad mat Grönsaker Frukt (katrinplommon, päron, kiwi) Cerealier Produkter med bakteriekultur Perorala medel Laktulos Lavemang - Duphalac - Klyx - Laktulos - Resulax - Loraga - Microlax - Laktipex Laktitol - Importal Movicol, Movicol Jr GER ska misstänkas om barnet har: Sura uppstötningar Kräkningar Hosta aspiration, med ökad andningsfrekvens, låggradig feber Pneumoni, obstruktivitet, ökad sekretmängd Matvägran, dysfagi och oral överkänslighet Läppsmackning, hes röst, sväljer luft, ökad dregling GER ska misstänkas om barnet har: Dålig viktuppgång Ökad tonus, ibland opistotonus, vrider på huvudet vid måltid, Sandifers tecken Sömnstörning, irritabilitet Svettning Apnétillbud Syrafrätskador på tänderna 6

7 Fysiologiska undersökningsmetoder av oesofagus Oesofagusmanometri Oesofagusscintigrafi 24-tim ph-mätning Behandling av GER Bra sittställning vid måltid Små, täta måltider Fastare konsistens på maten, förtjockad dryck Höjd huvudända på sängen Viktreduktion om övervikt Läkemedel Kirurgi Farmakologisk behandling av GER Antirefluxkirurgi Protonpumpshämmare omeprazol Losec MUPS Nexium, H2-receptorblockerare - ranitidin - Zantac Lägg locket på - Gaviscon Antacida - Novalucol Slemhinneskyddande - Andapsin Sondnäring Behandling Fibrer Fett Protein Vitaminer/Mineraler 7

8 Enteral nutrition: indikationer Enteral nutrition Lågt energi och näringsintag Ej säkert sväljande Lågt vätskeintag Tvångsmatning Viktstillestånd mer än 6 månader Måltidslängd Nässond Gastrostomi Knapp Sort Standard, ålder Fibrer Energität Energilåg Mängd Sondnäring Oralstimulering Ge smakportioner Munnmassage Borsta tänderna Matsituationen är en helhet Ät och drick-hjälpmedel Barnets sittställning Matarens sittställning 8

9 Ätmiljö Förberedelser Ljudnivå Ljus utifrån Belysning Rumstemperatur Färg Lugn och ro Rutiner Plocka fram allt Lukta Varje livsmedel för sig Portionsstorlek Patientfall NUTRITION VID DOWNS-SYNDROM Varför nutritionsproblem? Sug svaga Hjärtproblem Förstoppning Glutenintolerans! Celiaki 9

10 Andra orsaker till förstoppning Övervikt Aganglios/Hirschsprungs sjukdom Hypothyreos Låg fysisk aktivitet Låg tonus God munmotorik Lägre energibehov Matskola Äter ensidigt isberget beteende Varför starta matskola? upplägg och planering presentation nutrition och näringslära för mycket/för lite, för ensidigt målformulering (GAS) strategier Underliggande faktorer blir inte bjuden egna matregler gillar viss smak gillar viss konsistens Före strategier (före beteende) Förberedelse, schema Tillgänglighet, erbjuds? begränsa? Välja, meny, två erbjudanden liten-stor portion Närmandeprincipen tittmat Späda in- späda ut Topping Förstaprincipen Avtal Modellinlärning Matrytm Social berättelse Stimuluskontroll Prompt (bild-kommando) Habiliteringens kännetecken Familjecentrering Nätverksarbete Kunskapsöverföring Kvalitet och utveckling 10

11 Ökad Nätverksbaserad intensivträning NIT träningsvolym genom kunskapsöverföring till personer i barnets närmiljö så att barnet kan hjälpas till daglig träning i vardagligt funktionella situationer NIT-metod Strukturerad utbildning i kursform Ökad träningsvolym genom kontinuerlig handledning i det direkta behandlingsarbetet i hem och förskola Daglig träning integrerad i vardagen Individuella mål funktionella färdigheter Gruppverksamhet med individuell träning Tillväxt Nutriton 92 barn: 2 16 år FBH Habiliteringsprogram Kurskatalog Filmer CP 48 MMC 14 Andra diagnoser 30 Ätproblem Lång måltid 15 Tugga/Svälja 12 Svårt äta 7 Matvägran 6 Kräkningar 3 Undernäring riskfaktorer Svårt handikapp *** Ätproblem ** Ålder < 8 År * 11

12 Riskfaktorer för undernutrition Svårt motoriskt handikapp *** Dystonia/spasticet *** Svår epilepsi * Energi intag NS Ätproblem Lång måltid 50 % Svårt äta 40 % Irritabel 25 % Matvägran 25 % Samlad bedömning 18 barn (1 15 år) Uppfödning Cerebral pares 9 Annan neurol. diagnos 6 Icke-neurol diagnos 3 Gastrostomi 6 Kräkningar 9 Låg vikt/längd 8 Huvudproblem Åtgärder Litet intag av mat/vätska 9 Matvägran 5 Dysfagi 4 Anpassad kost 17 Ätmiljö 15 Matningsteknik 14 Sittställning 12 12

13 Resultat 6-mån followup: 17/18 barn förbättrades Större intag per os Mindre förstoppning/kräkningar Mer positiv ätmiljö Viktuppgång, men mycket sakta 13