Krångel och problem när barn ska äta

Transkript

1 Krångel och problem när barn ska äta Birgitta Spjut leg. psykolog/doktorand

2 Hur kan vi förstå avvikande beteende Skillnader i hjärnans sätt att bearbeta social information (Social reward theory; Dawson et al, 2004, Potential neural basis; medial temporal lobe/limbic circuits) Nedsatt funktion i neuron som utgör det sociala belöningssystemet Avsaknad av sociala belöningssystem Svårigheter att Förstå sociala koder & krav

3 Barnets utveckling påverkas Barnet engagerar sig inte adekvat i social inlärning Ger en ökad social deprivation Minskad social inlärning Förändrar neurologisk och psykologisk utveckling

4 Matproblem som Äta för lite Äta ensidigt/selektivt Aldrig äta mat som är.ex gul Aldrig smaka nyheter

5 Informationens betydelse Sensoriska upplevelser ger information om omvärlden Det du hör Det du ser Det du känner Det du smakar på Det du känner lukt från Om information ej är pålitlig får du brister i din kunskap om vanliga förhållanden

6 Informationsbrist Bättre och tydligare information Desensibilisering

7 Kommunikationens betydelse Att veta att barnet har koncentration Att veta att barnet lyssnar Att tala så barnet förstår Att ta del av det barnet uttrycker

8 Att använda beteendeterapeutisk ansats när barn har matproblem Inledande analys Vad gör barnet för mycket av överskotts beteende Vad gör inte barnet underskottsbeteende

9 Beteendeanalysen Observera barnet i den aktuella miljön Individuellt beteende Gruppaktivitet

10 Funktionell analys Vad gör den andre ex. tandläkaren, logopeden, föräldern, förskolläraren STIMULI Vilket svarsbeteende har barnet RESPONS Vilken konsekvens finns KONSEKVENS

11 Funktionell analys vid matproblem Hur erbjuds barnet maten Hur reagerar barnet Vilka konsekvenser får barnet Skillnad på ätandet i olika miljöer

12 Olika typer av konsekvens Förstärkare Ökar sannolikheten för eller styrkan på ett beteende Försvagare Minskar sannolikheten för ett beteende

13 Primära förstärkare Primära förstärkare medfödda och behöver inte läras in ex mat och dryck, sensorisk stimulans Sekundära förstärkare Pengar, något jag tycker om att göra eller leka med, beröm

14 Förstärkning Kontinuerlig Varje gång Används vid nyinlärning Intermittent Då och då, men tillräckligt ofta för att barnen ska förvänta sig förstärkning Bra för att bevara beteende

15 Frekvensmätning Kan behövas om vi vill få reda på hur stort problemet är Bra som utgångspunkt när man ska mäta förändring

16 Tänk beteendeförändring ett steg i taget, skriv ner stegen

17 Stegvis inlärning Ökad stegring av stimuli ex. vis sensorisk stimulans, mat, dryck När barnet klarar uppsatt mål förstärkning Barnet får positiv förstärkning vid lyckade försök När barnet börjar verka mindre intresserat eller motiverat Slutar man Försök att förhindra att barnet styr med negativ respons

18 Stegvis Steg 1 När Kalle äter en tesked middagsmat som är mosad. Detta ska Kalle göra vid varje middag i en vecka. När Kalle gör detta får han positiv förstärkning. Positiv förstärkning är rolig leksak eller att spela dator

19 Pojke med selektivt ätande Historia av matproblem SITUATIONER SOM FÖRSTÄRKT BETEENDE Använt schema Använt fastlåsning Använt timstock Funktionell analys filmning vid två mattillfälle Frekvensmätning

20 Ny inlärning Personal medvetna om vad som påverkat och ökat problemsituation Ny rön: Öva vid fler tillfälle Ändrad förstärkning Öka modellering Undvik att arbeta med oönskat beteende Skriv upp vad som händer 3 veckor + 3 veckor

21 Resultat 3 veckor Äter själv alla måltider Äter den mat som serveras Bestick på golvet Ingen aggressivitet

22 Resultat Ytterligare 3 veckor Äter med andra Färre extra måltider Mindre förstärkning Mindre beteendeproblem Fortsätter så hela våren, hösten äter fler maträtter i fler miljöer

23 Skillnad Förälders upplevelse av att barn äter för lite och för mycket För lite ger föräldrar en ökad stress och ofta ställer sig föräldrar frågan Är jag en dålig förälder?

24 Barn som beter sig som om de haft en orm på tallriken

25 Negativ förstärkning Ett obehag kan avbrytas eller undvikas genom att man ändrar sitt beteende Barnet gör ett undvikandebeteende Förälder tar bort stimuli Barnet känner sig mer bekväm Förstärker och lär barnet undvikande Barnet visar undvikande beteende, ett inlärt beteende för att påverka föräldern Förälder erbjuder ej stimuli Barnet har lärt sig hur man slipper svåra situationer

26 Matsituation Barnet saknar adekvat beteende Vuxens beteende förstärker Rädslan och farligheten i matsituationen blir sann Icke adekvat rädsla utvecklas

27 Påverkar barnets upplevelse Mat Matsituation Behovet av mat Önskan om att äta aptit

28 Plötslig förändring Tror du att barnet är sjukt? Har en nedsatt funktion i sväljfunktion?

29 Plötslig förändring Kan medverka till att barnet får ett oönskat beteende Av tillfällighet Som förstärker barnet på ett avgörande sätt

30 Barnet kan ha upplevt en positiv eller negativ sensation Ex kan barnet varit känsligt Ex kan barnet varit extra mätt Ex kan barnet mått illa

31 Den vuxne kan i situationen medverkat Den vuxne kan med sitt beteende ha förstärkt barnets agerande Den vuxnes agerande kan ha lett till att barnet upplevt stora fördelar med sitt beteende

32 Vid nyinlärning Den vuxne Positiv Förstärkande Ökar gradvis svårighet, men först när barnet KAN

33 Vad ska man göra? Små eller stora problem Autistiskt beteende

34 Vad kan man börja med Farmors fostran eller Premacks princip

35 Farmors råd Ät det som barnet gillar, ta lite av det nya ät dig mätt på det du gillar Äter du upp förrätten, får du Glass Om barnet börjar äta öka inte kraven

36 Överraska med ny smaker och nytt utseende Mat som kan överraska barnens tungor och få upp aptiten: Oliver, Vitlök, Citronpeppar, Curry, Svagare chili, Sill, Ajvar relish och Mörk choklad Ändra formen potatisklyftor, morotsslantar

37 Öka barns aptit Rör er så att ni är hungriga tillsammans Ät utomhus Ät samma mat och tillsammans Ät på regelbundna tider Ät en liten lagom portion, be hellre att få mer Servera gärna plockmat som barnet kan äta själv med händerna Varje sak för sig, inte en röra Ändra former på det goda/variera Förstärk samtalet med trevligheter

38 Vad kan jag göra utan att veta bättre Förstärk det barnet gör bra utan att höja kravnivån Ändra inte i stora rutiner Minska inom ramen för det normala ex Ge mindre portioner Ge mer av det barnet äter Erbjud fler måltider Ät med gäster som barnet tycker om, Ät hos mormor och farmor

39 Vad ska jag göra när det är stora problem Be om stöd för att göra en analys kring matsituationen

40 Genomförande för förändring Vad ska jag göra som vuxen? Vad ska barnet erbjudas och hur? Hur vill vi att barnet ska svara? Om barnet gör rätt vad ska jag göra då? Om barnet inte gör som förväntas? Nästa steg på utvecklingen? När ska nästa steg tas?

41 Vi ska nu presentera några av de barn som vi arbetar eller arbetat med

42 Sammanfattning Hanterande av barnets uppmärksamhet S R K Instruktiva tekniker Modulerande av barnets känsloläge Hur optimeras barnets motivation Hur förstärks barnet positiv effekt Den vuxnes sensivitet/responsivitet Hur hanterar den vuxne barnets kommunikationsnivå Övergångar mellan aktiviteter

43 Frågestund