Mat och välbefinnande

Transkript

1 Mat och välbefinnande Ann-Kristin Ölund Habiliteringsläkare, Sunderby sjukhus och Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga Livets möjligheter

2 Mat och välbefinnande Vi vill alla att en måltid ska vara en stund av trivsel och gemenskap, men är för många med stora ätsvårigheter snarast motsatsen. Vilka risker och glädjeämnen finns? Hur kan man skapa förutsättningar så att mat ger välbefinnande till personer med flerfunktionsnedsättningar? 2

3 En måltid Måltid kallas specifika tillfällen på dygnet då människor i ett samhälle äter. Tidpunkten för måltiderna varierar över plats och tid, liksom vad måltiderna kallas, även inom olika regioner. (Wikipedia) ann-kristin.olund@anhoriga.se 3

4 Välbefinnande = hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. Världshälsoorganisationen (WHO) 1948 ann-kristin.olund@anhoriga.se 4

5 Vem har rätt till hälsa? Alla människor har lika värde Människovärdet är utan villkor Människovärdet grundas på hennes person oberoende av vad hon kan eller vilka funktioner hon saknar 5

6 Hälsogreppet MAT VATTEN SOCIAL VÄLFÄRD MATERIELL VÄLFÄRD SJUK- OCH HÄLSOVÅRD 6

7 Hälsan är hotad hos personer med utvecklingsstörning Vid 30 års ålder har många med utvecklingsstörning riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som hos allmänbefolkningen vid 50 år! Vem följer deras hälsoläge? 7

8 Bästa uppnåeliga hälsa Barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa dvs. rätt till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. En viss hälsonivå förutsätts för att man ska kunna vara aktiv på fritiden och tillgodogöra sig undervisningen i skolan. ann-kristin.olund@anhoriga.se 8

9 Lek och aktivitet I landstingens uppgifter ingår att förebygga ohälsa. ann-kristin.olund@anhoriga.se 9

10 Vad kan kommuner och landsting göra för att det ska bli bra? 10

11 A short period of early dietary manipulation in preterm infants may have major consequences for later development, which suggests that the first weeks may be critical for nutrition Alan Lucas 11

12 Tillväxt hos barn styrs av Arv Näringsintag Hälsa Funktionsnedsättning Hormoner Psykosociala faktorer Miljöfaktorer 12

13 Tillväxtkurvor Ett friskt barn följer sin tillväxtkanal Om barnet avviker måste man följa upp - Avviker längd eller vikt först? - Pubertet? Syndromspecifika kurvor - Downs syndrom - - ann-kristin.olund@anhoriga.se 13

14 Ätoförmåga Ätovilja Selektivt ätande Vad är vad? Varför? Vad göra? 14

15 Undervikt Normalvikt Övervikt För litet intag Fel intag För stort intag Munmotoriska svårigheter Kognitiva svårigheter Psykologiska svårigheter FFH, syndrom, Rh.. Förvärvad hjärnskada Syndrom, ADHD. Utvecklingsstörning Autismspektrum. Ide: Lena Frick Uppsala 15

16 Riskbarn - inom habilitering Barn med Flerfunktionsnedsättning Störd munmotorik Spasticitet Hjärtfel Andningsproblem Kräkningar Förstoppning Syndrom Svåra allergier mm ann-kristin.olund@anhoriga.se 16

17 Ätproblemet är ibland ett allt överskuggande problem i familjens vardag och bör tas på största allvar ann-kristin.olund@anhoriga.se 17

18 Probleminventering litet intag? förluster? inte tid att äta? födoämnesintolerans? hormonrubbning? Tidig intervention viktig! Regelbunden uppföljning! 18

19 Neurologisk funktionsnedsättning Följd av en skada på hjärnan eller andra delar av det centrala nervsystemet, CNS Bristande funktion i CNS Förlust av funktioner ann-kristin.olund@anhoriga.se 19

20 Intervjuer - föräldraberättelser Ätproblem från födelsen Alla sugsvaga Utvecklingen av problem: NG sond kräkning bristande tillväxt frekventa måltider rädd för oral stimulering vägrar oral föda Svåra ät- och näringsproblem hos små barn med funktionshinder Rapport nr 1, BUH, Uppsala Annan rapport om CP nr 18 LSS-projekt ann-kristin.olund@anhoriga.se 20

21 Föräldrarnas situation Bundna till hemmet Trötta - utmattade Ensamma Hjälplösa Skuld Psykologisk stress Känsla av att inte duga som förälder (Intervjuer med föräldrar, Uppsala) ann-kristin.olund@anhoriga.se 21

22 Vad är problemen? Hjälp att äta Sätter i halsen Långa måltider; 3-8 tim/dag Kompenserar en tid för lågt intag gräns! Stress för förälder Kräkningar och reflux Förstoppning ann-kristin.olund@anhoriga.se 22

23 The Oxford feeding study Peter Sullivan 377 föräldrar intervjuade Barnen oralmotoriska svårigheter 59% förstoppning 22% kräkningar 31% lunginflammation sista 6 mån 89% ätsvårigheter 56% satte i mat halsen Feeding and Nutrition in Children with Neurodevelopmental Disabilities Peter B. Sullivan (Editor) ann-kristin.olund@anhoriga.se 23

24 Konsekvenser av svåra uppfödningsproblem på sikt viktminskning / långsam viktuppgång / bristande tillväxt brist på näringsämnen, vitaminer, mineraler Obs! Risk även vid sondnäring och lågt intag nedsatt muskelstyrka inklusive hostreflex/ hoststöt Sämre GMFM (grovmotorisk förmåga) ann-kristin.olund@anhoriga.se 24

25 Konsekvenser av svåra uppfödningsproblem på sikt nedsatt immunförsvar täta och / eller långvariga förkylningar återkommande luftvägsinfektioner / lunginflammationer sårläkning tar längre tid t.ex. vid ortopediska operationer ann-kristin.olund@anhoriga.se 25

26 Konsekvenser av svåra uppfödningsproblem på sikt utveckling av benskörhet / ökad risk för frakturer nedsatt funktion i mag-tarmkanalen andra sjukdomar, t ex epilepsi, kan förvärras generell trötthet / energibrist andningsproblem påverkan på munhälsa och tänder ätovilja kan utvecklas ann-kristin.olund@anhoriga.se 26

27 Tänk på! OBS på oralmotoriska problem i nyföddhetstiden! Behandla förstoppning! Behandla gastroesofagal reflux! ann-kristin.olund@anhoriga.se 27

28 Suga andas - svälja Matvägen och andningsvägen korsar i svalget i kampen vinner andningen RISK för aspiration / felsväljning Andningsfrekvensen Aspiration ökar risken för skador på lungorna ann-kristin.olund@anhoriga.se 28

29 The competent throat* (H Kashima) Under tidig barndom går vi från Slumpmässig till ordnad koordination andning - sväljning Flytande till fast föda Lapande/sugande till tuggande munmotorik * En enhet flera funktioner: andning, sväljning, röst ann-kristin.olund@anhoriga.se 29

30 Aspiration sätta i halsen Förekommer hos ca 70% av de som har svårare funktionsnedsättningar Varningstecken: Många pneumonier och slemmighet. Hosta el. tyst aspiration! Slemmobilisera innan måltid och innan sänggående UTRED! Filma. Sväljröntgen mm ann-kristin.olund@anhoriga.se 30

31 Konsistenstrappan (Efter Gunnel Tunell, logoped) 31

32 Ätmotoriska problem är bara en del av problemet Kramper Förstoppning Kräkning Ulkningar, reflux Tarmfunktion Ofrivilliga rörelser Beteende Socialt Allergier Läkemedel Feber Smärta Sömn Motoriska OCH sensoriska banor drabbade! Smak som känns. Jobba med munövningar Munskärm, gomplatta, blåsa.. 32

33 Måltidssituationen som helhet Sittställning Ätmiljö Äthjälpmedel Mognad Kommunikation Samspel Syn Matens Innehåll Konsistens Temperatur Smak Kryddning Tempo 33

34 Ätmiljö Ljudnivå Ljus utifrån Belysning Rumstemperatur Färg Kontraster Lugn och ro Rutiner Plocka fram allt Lukta Varje livsmedel för sig Portionsstorlek Filma måltid hemma och t.ex. boende Se filmen med teamet och förälder/personal 34

35 Matens energi- och näringsinnehåll Kostanamnes 4-dagars matdagbok varav en helgdag Databeräkning Dietist! 35

36 Protein 4 kcal / g 22 aminosyror 8 essentiella Proteinkvalitet ann-kristin.olund@anhoriga.se 36

37 Kolhydrater 4 kcal / g ann-kristin.olund@anhoriga.se 37

38 Fett 9 kcal / g Byggstenar för membraner i kroppen Basen för hormoner ann-kristin.olund@anhoriga.se 38

39 Vitaminer och mineraler 39

40 D-vitamin 40

41 Energirika produkter för berikning och tillbehör med slät konsistens. Varje portion ger ca 100 kcal. (Handboken sid 75) 1 msk olja ½ avokado 1 msk flytande margarin 1 msk margarin/smör 2 msk vispgrädde 2 msk crème fraiche 1 msk majonnäs 1 dl gräddglass 2 msk chokladsås 1 ½ msk kolasås 1 ½ msk honung 2 msk socker 1 ½ msk Nutella 1 msk jordnötssmör utan bitar 3 msk jordgubbssylt 2 ½ msk äppelmos 1 dl vaniljsås på pulver 2 msk gräddsås ½ dl bearnaisesås ¾ dl ketchup 1 ½ msk Rhode Island dressing ann-kristin.olund@anhoriga.se 41

42 Krydda maten! 42

43 Lägg upp trevligt och färgglatt 43

44 Grundläggande principer ü ü ü ü ü Det får inte vara farligt att äta Ingen ska behöva svälta Kortast möjliga tid med nässond Enteral nutrition ges om tarmen fungerar Gastrostomi 44

45 Utvärdering, uppföljning Evaluering av resultat Etiska frågor Hur involvera familjen? Notera socialt värde av att äta via munnen Betydelsen av sondmat för familjens vardag 45

46 Smakstimulans Sondmat utesluter inte pure via munnen om det är säkert. Läkemedel ges med fördel i knappen Smakstimulans // smakportioner Fortsätt stimulera munnen ev. bara med massage, el. lite som barnet tycker om ann-kristin.olund@anhoriga.se 46

47 Ät- och näringsteam DIETIST LOGOPED LÄKARE TAND - LÄKARE SJUK - SKÖTERSKA PSYKOLOG ARBETSTERAPEUT SJUKGYMNAST Konsulter vid behov ex. kirurg, ÖNH, tandläkare. ann-kristin.olund@anhoriga.se 47

48 Fysisk aktivitet och nöjen. 48

49 A och O är mobilisering av slem -Byte av kroppsställning och rörelseträning -Hjälp till djupandning och slemmobilisering Se film på NkaPlay filmer om andning God näringstillförsel och regelbunden tarmtömning Slemmobilisera INNAN måltid!! ann-kristin.olund@anhoriga.se annkristin.olund@gmail.com 49

50 Boktips 50

51 Kvalificerad omvårdnad i vardagen på NkaPlay Anmäl dig för nyhetsbrev! Nationellt kompetenscenter Anhöriga ann-kristin.olund@anhoriga.se 51