Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.

Transkript

1 Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET. Gunnar Augustsson DISPOSITION AV PRESENTATIONEN Evidensbaserat skolarbete Vetenskaplig grund Beprövad erfarenhet Lärande exempel Summering 2 1

2 EVIDENS BÄSTA TILLGÄNGLIGA KUNSKAP Sätt att arbeta som grundas i bästa tillgängliga kunskap. Kunskap som kommer från akademisk forskning eller från annan systematiskt dokumenterad kunskap. Begreppet evidens lanserades inom det medicinska fältet. Idén var att behandlingsåtgärder skulle bygga på bästa tillgängliga kunskap för att garantera alla patienter bästa möjliga vård. Inom utbildningsområdet ska läraren i klassrummet ta beslut utifrån den för tillfället bästa tillgängliga kunskapen på området. Användning av vetenskaplig kunskap i skolans praktik förutsätter att man också tillämpar ett professionellt omdöme. 3 URSPRUNGET TILL EVIDENSBASERAD PRAKTIK 1. Formulera undersökningsbara frågor på basis av information om klienten och/eller andra relevanta faktorer. 2. Leta upp bästa möjliga kunskapsunderlag (evidens) med relevans för frågorna systematisk kunskapsöversikt. 3. Kritiskt granska kunskapsunderlaget med avseende på validitet, betydelse (i form av evidensens styrka) och användbarhet i praktiken. 4. Tillämpa den evidensbaserade kunskapen i praktiken, med hänsynstagande till klientens individuella egenskaper och preferenser. 5. Utvärdera effekterna av tillämpningen och värdera hur man kan förbättra tillämpningen enligt steg 1 till 4 i framtiden. 4 2

3 TVÅ URSPRUNGSVERSIONER AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK Critical appraisal (kritisk bedömning): praktiker tar själva fram vetenskapliga belägg, vilka i sin tur väger tyngre än auktoriteter och klinisk känsla/erfarenhet. Guidelines (riktlinjer): praktiker följer riktlinjer som konstruerats av andra. Två centrala metodologiska komponenter: Randomiserade, kontrollerade experiment (RCT-studier). Systematiska litteraturöversikter. 5 EVIDENSBASERAT SKOLARBETE Viktigt att skilja mellan evidensbasering i naturvetenskapliga sammanhang och evidensbasering inom utbildningsvetenskaplig forskning och praktik. Inom medicinsk praktik ska en metod ha både en vetenskapligt kartlagd effekt och en bestämning av att effekten är större eller mindre än för en annan metod. Innebörden av en sådan teknokratisk modell är att det ska vara möjligt att uttala sig om vad man skall göra för att uppnå ett visst resultat, dvs. vad fungerar? Som alternativ till detta behöver lärare själva ta ställning till vad de vill använda i sin praktik. Innebörden är ett kulturellt perspektiv, där lärare som använder ett vidgat didaktikbegrepp behöver göra det i förhållande till ett specifikt sammanhang, dvs. lärares arbete, skolans organisation och samhälleliga värderingar: Vad fungerar?, Vad fungerar för vem? och Vad fungerar i vilket sammanhang? 6 3

4 DET AKTUELLA SAMMANHANGETS BETYDELSE Resultat av (naturvetenskaplig) forskning formuleras ofta i generella termer och gäller nästan alltid bara på gruppnivå, ofta oberoende av sammanhang. Inom utbildning blir sammanhanget oerhört viktigt, vilket inte är fallet inom medicin. Därför krävs även annan kunskap inom utbildning, t.ex. när lärare tar beslut i klassrummet utifrån elevens erfarenheter, förväntningar och situation samt aktuellt sammanhang. Utbildningens grundfrågor är med andra ord kontextuella: Vad fungerar för vem? I vilket sammanhang fungerar detta? 7 VETENSKAPLIG GRUND DET GENOMSKINLIGA TILLVÄGAGÅNGSÄTTET Att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda fakta i ett sammanhang. Söka förståelse, förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning. Skapa förståelse och perspektiv på tillvaron utifrån olika utgångspunkter. Systematiskt arbetssätt som är transparant, dvs. genomskinligt och därmed är möjligt att bedömas av andra än de som medverkat i arbetet. Dokumentation inför, under och efter genomförande av viss pedagogisk verksamhet. Utvärdera (efterhandsanalys): att följa upp om hur något har gått: vad som var bra?; vad som var mindre bra?; och om det finns alternativa tillvägagångsätt? Ett utprövande förhållningssätt som präglas av nyfikenhet, granskning och ett kritiskt (medvetet) förhållningssätt till arbetssättets styrkor/fördelar och svagheter/nackdelar. 8 4

5 VETENSKAPLIG GRUND I PRAKTIKEN I praktiken handlar vetenskaplig grund om att arbeta utifrån vissa kriterier som inkluderar: Tidigare forskning, dvs. identifiera och granska befintlig kunskapsmassa. Syfteformulering att välja ut något som fokuseras och därmed prioritera arbetstiden. Metod, dvs. systematiskt arbetssätt. Datamaterial, dvs. användning av ett visst arbetsmaterial. Analys, dvs. att sönderdela datamaterialet med utgångspunkt i syfte och metod samt att relatera det till befintlig kunskapsmassa. Källhänvisningar som möjliggör för andra att kontrollera de källor som man baserar sig på. I detta ingår källkritik. Hänsynstagande till etiska principer. 9 VETENSKAPLIG PRAKTIK DIDAKTISK TRIANGEL 10 5

6 Den didaktiska triangeln Stoff Presentationsteknik, retorik, föreläsning Samtal och kommunikation Arbetsuppgifter Återkoppling Handledning Hantera grupper och grupprocesser Genomföra svåra samtal Lärare Kontextbunden interaktion Bemöta elev/elevgrupp Konflikthantering Elev/elev grupp 11 EXEMPEL PÅ SYSTEMATISKT ARBETSSÄTT Ett exempel på systematiskt arbetssätt är att det tycks finnas stöd för att formativ bedömning ger positiva effekter. Det gör att lärare kan pröva att dokumentera sitt systematiska arbete med olika typer av formativa praktiker i undervisningen. När detta är gjort är det dags för att utvärdera dokumentationen genom att ställa frågor om: Hur det gick? Vad var bra? Vad var mindre bra? Finns det alternativa tillvägagångsätt? 12 6

7 BEPRÖVAD ERFARENHET Beprövad erfarenhet utvecklas av lärare med viktiga erfarenheter och används i lärares verksamhet. Beprövad erfarenhet har ingen exakt definition i lagtext eller förarbeten. Skolverket definierar, i likhet med Socialstyrelsen, beprövad erfarenhet som kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad enligt vedertagen metod. En bottom-up -strategi som engagerar lärare och att de känner att de äger viktiga delar i de nödvändiga processerna. Kunskapen ska vara genererad i ett större sammanhang och under en längre tid (beprövad erfarenhet handlar alltså inte om sådant som lärare gör i eget klassrum, det är för lite och för snävt). Däremot, lärare som dokumenterar sin tysta kunskap och över tid skapar en systematik i, kommunicerar och prövar den, har beprövad erfarenhet. 13 BEPRÖVAD ERFARENHET = SYSTEMATISK PRÖVNING OCH DOKUMENTATION Systematik i prövningen/undersökningen av något. Erfarenheten måste bli kollektivt delad för att den ska kunna utvecklas. Dokumenteringen av det som har gjorts i utvecklingsarbetet är A och O. En viktig fråga är också vad det handlar om för form: färdiga lektionsplaner, exempel på uppgifter, etc. Det ska inte handla om vad Jag som lärare har kommit fram till, utan vad Vi har lärt oss. Att Vi kollegor över tid skapar ett gemensamt språk. Kan vara svårt att avgöra frågan om vad över tid innebär; flera gånger eller flera år Förstå det Kritiska Förhållningssättet som det Medvetna Förhållningssättet, dvs. att vara medveten om styrkor/fördelar och svagheter/nackdelar i det som man håller på med är att anamma ett kritiskt förhållningssätt. 14 7

8 LÄRANDE EXEMPEL Kunskap som utvecklats inom begränsade sammanhang. Exempelvis, en eller ett fåtal skolor som arbetar på ett visst sätt. Lärare utvecklar sin kollektiva kompetens på ett systematiskt sätt i en egen lokal praktik: det man studerar görs på arbetstid och det vardagliga lärararbetet görs till föremål för vetenskapliga analyser (Kroksmark, 2013, s. 172). Systematiska studier är ett annat uttryck för vetenskaplig kunskap, som utvecklas med hjälp av vetenskapliga metoder inom den egna skolan. 15 SUMMERING Evidensbaserat skolarbete bästa tillgängliga kunskap Vetenskaplig grund det genomskinlig tillvägagångsättet Beprövad erfarenhet utvecklad av lärare och använd av lärare Lärande exempel kunskap som utvecklas inom begränsade sammanhang 16 8

9 REFERENSER Bergmark, A., Bergmark, Å. & Lundström, T. (2012). Evidensbaserat socialt arbete teori, kritik, praktik. Johanneshov: TPB. Evaldsson, A-C och Nilholm, C (2009) Evidensbaserat skolarbete och demokrati Mobbing som exempel. Pedagogisk forskning I Sverige, årg 14, nr 1, s Heikkilä, M (2013) Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden Med lärande exempel. TemaNord 2013:557. Nordiska Ministerrådet. [Lärande exempel som inspiration till vidare jämställdhetsarbete i förskolan och skolan.] Skolverket (2017a) Evidensbaserad praktik på agendan. Skolverket (2017b) Några nyckelbegrepp. Kroksmark, T. (2013) De stora frågorna om skolan. Lund: Studentlitteratur. Se sid Länssyrelse Västmanland (2017) Lärande exempel för förskola och skola. Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. (2. uppl.) Stockholm: Norsted. Skinner, B.F. (2008). Undervisningsteknologi. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. 17 9