Habiliteringsprogram för barn och ungdomar i behov av kommunikationsstöd. Antaget
|
|
- Erik Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Habiliteringsprogram för barn och ungdomar i behov av kommunikationsstöd Antaget
2 Bakgrund Programmet bygger på Föreningen Sveriges Habiliteringschefers granskning av evidens inom området tidiga kommunikations- och språkinsatser för förskolebarn inom habilitering. Rapporten publicerades på föreningens hemsida Rapporten bestod av en sammanställning och evidensgranskning av den publicerade forskningen inom området, och resulterade i ett antal rekommendationer samt ett förslag för hur insatserna för barnen kan fördelas över tid. Habiliteringsprogrammet som antagits inom barn och ungdomshabiliteringen i Västerbotten bygger vidare på rapportens rekommendationer som kortfattat beskrivs nedan. En kombination av indirekta insatser (t ex i form av utbildning till föräldrar eller handledning till nätverket), och direkta insatser (där terapeuten/pedagogen träffar barnet) ger bäst effekt. Insatserna bör erbjudas under ett längre tidsperspektiv och med regelbunden uppföljning. Utbildning till föräldrar och nätverk bör innehålla grunderna i kommunikation, responsiv kommunikationsstil och beteendemodifierande strategier i naturlig interaktion och i vardagsmiljön. Direkta insatser bör utgå från barnets intresse snarare än styrda av den vuxne, och så mycket som möjligt likna naturliga interaktioner. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) bör erbjudas så tidigt som möjligt, och innefatta användning av mer än ett AKK-sätt. AKK-insatserna bör utföras inom ramen för ett nätverksbaserat arbete, där målen formuleras på aktivitets- och delaktighetsnivå. Programmet bygger också på den AKK-policy som tidigare fanns inom vår verksamhet och som nu ersätts av det nya programmet. Med utgångspunkt från den evidens som finns och våra tidigare erfarenheter av alternativ och kompletterande kommunikation vill vi erbjuda insatser för kommunikationsstöd till barn och ungdomar från tidig ålder till ung vuxen. Eftersom vi vet att insatserna har bäst effekt när de ges tidigt är programmet utformat så att föräldrautbildningar, intensivträningsprogram och grupper för kommunikationsträning erbjuds familjer med förskolebarn. När barnen har börjat skolan ingår oftast kommunikation i skolundervisningen. I den mån barnet eller ungdomen använder ett eller flera AKK-sätt ges möjlighet att delta i nätverksarbete för förskolepersonal, skolpersonal och personal i annan verksamhet där barnet/ungdomen vistas regelbundet. Habiliteringen erbjuder även AKKutbildningar som riktar sig till alla. Rätten till kommunikation är grundläggande och att bidra till att ge stöd och verktyg till barn och ungdomar med kommunikationsnedsättningar är högt prioriterat inom barn- och ungdomshabiliteringen. För att insatserna ska kunna genomföras och bidra till delaktighet krävs ett nära samarbete mellan habiliteringen, barnens familjer, ledning och personal i de miljöer där barnen finns och kommunicerar. Vi kommer att prova och utvärdera en ny dialogmodell för samarbetet (se sidan 7). Ett stort tack till logoped Barbara Eberhart, logoped Marie Leijon och specialpedagog Karin Arnqvist som arbetat med att utforma underlaget till programmet. Programmet kommer att ses över en gång per år för att fortsätta vara aktuellt Carina Folkesson, verksamhetschef
3 Innehållsförteckning Tidiga insatser för förskolebarn i behov av kommunikationsstöd...4 Alternativ kommunikation...6 Flödesschema för nätverksarbete..8 Utbildningsinsatser via habiliteringen Ordlista...10 Litteraturlista.11 Bilagor: A. Fördjupad kartläggning B. Alla har rätten till en god kommunikation
4 Tidiga insatser för förskolebarn i behov av kommunikationsstöd 1. Individuell plan (IP): Behov av kommunikationsstöd skrivs in i planen. 2. Rådgivning av logoped, pedagog och/eller psykolog, med syfte att vägleda familjen vilken av de nedanstående insatserna som kan passa för dem. 3. Insatser för barn upp till 6 år inom kommunikation och språk: Ålder Diagnos/funktionshinder Insats Syfte Förskoleålder Downs syndrom Flerfunktionsnedsättning Individuell rådgivning om tidig kommunikation och samspel, föräldrar Främja tidig kommunikationsutveckling Förskoleålder Downs syndrom Andra barn med sen språkutveckling Tecken-lek i grupp, föräldrar och nätverk Hjälpa de vuxna att komma igång med tecken 12 mån 6 år Alla med stora språkförseningar AKKtiv KomIgång föräldrautbildning Lära ut responsiv föräldrastil och multimodal AKK 2 5 år Autism Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism Intensiv beteendeträning (IBT) enligt program Tidigast 4 år Alla med behov av fördjupad utredning (där inte annan intensiv insats pågår) KommAC Utredning av specialistteam Intensivträning 2 år innan skolstart; socialt samspel, kommunikation, adaptiva förmågor Samlad utredning och utprovning av alternativa kommunikationssätt gemensamt med nätverket kring barnet Individuell rådgivning om tidig kommunikation och samspel utformas i samråd med familjen. Den innebär vanligtvis att logoped eller specialpedagog gör hembesök i överenskomna intervaller. Besöken kan också ske på förskolan. Syftet är att stödja föräldrarna att främja barnets kommunikationsutveckling genom att, till exempel, vara lyhörda för barnets kommunikationsförsök, locka barnet till kommunikation, och använda alternativa kommunikationssätt. Rådgivningen kan också utifrån önskemål innehålla inslag av språkträning, exempelvis inspirerat av Karlstadmodellen* (se sidan 8). Tecken-lek i grupp erbjuds familjer och nätverk kring barn som kan ha nytta av att använda tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Insatsen består vanligtvis i ett antal träffar på habiliteringen med barnen, föräldrarna, och personer i nätverket som föräldrarna anser viktiga för barnet. Träffarna innehåller lek och sånger med teckenstöd men kan också innehålla praktiska råd för hur man kan komma igång med tecken i vardagen. (* se ordlista) Sid 4
5 AKKtiv KomIgång är en utbildning som riktar sig till föräldrar och består av 8 sammankomster på två timmar med föreläsningar och övningar. I AKKtiv ingår utbildning om kommunikationsutveckling, responsiv* kommunikationsstil, miljömodifierande strategier*/ beteendeterapeutiska tekniker med utgångspunkt från barnets intresse, och multimodal* alternativ kommunikation. Mångsidiga intensiva insatser eller Intensiv beteendeträning, IBT är ett program särskilt utformat för förskolebarn med autistiskt syndrom, baserat på tillämpad beteendeanalys*. Utforming av samarbete med förskolan sker i samråd med rektor. Kontrakt skrivs mellan habilitering, föräldrar och förskola. KommAC: Specialistteam för kommunikationsutredningar av barn och ungdomar inskrivna i habiliteringen i Västerbotten. Teamet består av arbetsterapeut, specialpedagog, psykolog och logoped. Anmälan sker via distriktsteamet när en samlad bedömning och AKK-utprovning behövs. Krav att det finns hög motivation i närmiljön för deltagande. (* se ordlista) Sid 5
6 Alternativ och kompletterande kommunikation AKK AKK introduceras vanligtvis som en ersättning för eller ett komplement till bristfälligt tal. Forskning har emellertid visat att AKK har en stimulerande påverkan på talutvecklingen, kan ha en god effekt på problemskapande beteenden* och leda till en högre delaktighet generellt. För alla insatser generellt gäller att effekterna håller i sig längre om insatsen sker i barnets vardagsmiljö och i naturliga interaktioner. Det rekommenderas att arbeta med flera kommunikationssätt samtidigt för att tillmötesgå barnets utveckling och passa olika behov i olika situationer. Forskningen visar också att bäst resultat uppnås om man arbetar med nätverket kring barnet, för att stötta dem i att vara en kommunikativ miljö med hög responsivitet* och med direkta insatser till barnet. Det finns ingen lägsta ålder eller lägsta utvecklingsnivå för AKK-insatser. Kontinuerlig uppföljning är viktig, då effekten av en given insats avtar med tiden. AKK-insatser på tidig utvecklingsnivå bygger först och främst på omgivningens lyhördhet för och responsivitet* till individens spontana kommunikativa uttryck. Uttrycken kan t ex bestå av naturliga reaktioner*, handlingar, vokaliseringar, gester som fungerar som signaler om de används medvetet. Symboler används inte eller endast i mycket begränsad omfattning. Tanken är att omedvetna uttryck kan bli medvetna och avsiktliga tack vare konsekventa responser från omgivningen. En detaljerad kartläggning av individens uttryck i olika miljöer och situationer, till exempel genom videofilmning, skapar en bra grund för att tillsammans i nätverket arbeta vidare med att utveckla individens kommunikation. Målen för individen är individuella och bör fokusera på delaktighet snarare än funktion. Man kartlägger alltså en situation som helhet och tittar på både individen, samspelspartners, den fysiska miljön och andra miljöfaktorer som underlättar eller försvårar. När barnen är små behöver man också ta hänsyn till den naturliga och förväntade utvecklingen och för alla gäller det att förutse och planera för framtida behov. Tecken som AKK kan användas i större omfattning om barnet har eller förväntas uppnå symbolförståelse. Förmågan att motoriskt utföra tecken har viss betydelse men det går ofta att anpassa utförandet till en begränsad motorik. Att använda tecken som stöd har lång tradition i Sverige och bygger på goda erfarenheter även om det inte finns så mycket bra forskning kring metodik och effekt jämfört med annan AKK. Tecken AKK är ett praktiskt kommunikationssätt som det går fort att komma igång med. I de flesta fall kombineras tecken med annan AKK vilket också har stöd i forskningen. För att komma igång behövs grund- och vidareutbildning i tecken till föräldrar och personer i nätverket. Vidare behövs stöd kring metodiken så att omgivningen anammar ett naturligt tecknande och det inte blir ett en-tillen-tecknande vid tillrättalagda träningstillfällen. Målet är att skapa en tecknande miljö som blir som ett alternativt språkbad för barnet. Som vid andra insatser är det även här viktigt att inta ett barnfokuserat perspektiv* och använda tecken i naturliga interaktioner. Grafisk AKK är ett hjälpmedelsberoende* AKK-sätt som använder sig av grafiska (eller i vissa fall taktila*) symboler som stöd både för förståelse och uttryck. Det finns huvudsakligen två metoder: ALS (aided language stimulation) på svenska pekpratsmetoden vi pekar på bilder då vi pratar med någon, och användaren förväntas med tiden imitera detta. PECS (picture exchange communication system, en manualbaserad* metod) innebär att vi lär användaren att överlämna en bild för att uttrycka något. Detta tränas in med hjälp av promptar* (man sufflerar barnet att utföra den önskade handlingen). (*se ordlista) Sid 6
7 Grafisk AKK kräver att användaren alltid har tillgång till sitt bildsystem, och att det alltid är uppdaterat. Detta kräver tillgång till någon typ av bildbank och verktygsprogram. Båda kan förskrivas som hjälpmedel, alternativt är det habiliteringen som ofta i initialskedet skriver ut bilderna åt användaren. Bilder som används i undervisningen ansvarar skolan för. Det krävs också någon form av kommunikationspärm eller mapp där bilder kan fästas eller sättas in i plastfickor. Även dessa förskrivs som hjälpmedel. SAL* (system for augmented language) är samma metod som ALS* fast med användning av talande hjälpmedel. Talande hjälpmedel, pratapparater finns i många olika utföranden, från de med bara en knapp till avancerade modeller med många tryckfält och flera nivåer. I grunden är de digitala bandspelare där man spelar in ett meddelande som kan spelas upp med en knapptryckning. Meddelandet kan symboliseras med en bild. Pratapparater kan vara en fördel i vissa situationer där det är viktigt att ha en röst, eller om användaren behöver konsekvent återkoppling på sin pekning. Det kan vara mer motiverande att trycka och höra ordet/meddelandet än att bara peka på en bild. Enkla pratapparater används ofta av personer på tidig kommunikativ nivå för effektens skull och som ett sätt att ta initiativ. Kommunikationsprogram finns till datorer, handdatorer, smarta telefoner och surfplattor. Gemensamt för dem som kallas dynamiska är ordnandet i nivåer och olika kategorier där vokabulären, oftast i form av bilder eller Blissymboler, är sorterad. Användaren klickar eller pekar på en symbol och talsyntes läser upp ordet eller meddelandet, och i vissa fall syns de valda symbolerna på en skrivrad. Fördelen är att det finns plats för ett i stort sett obegränsat antal symboler. Några av dessa system tillåter också fjärrkommunikation med symboler. En nackdel är den kognitiva utmaningen som sådana system ställer för brukaren. En annan är den relativa sårbarheten p g a tekniken. Det finns också enklare program som inte hanterar så stor vokabulär men som kan vara användbara i vissa situationer. Vid förskrivning gäller landstingets aktuella hjälpmedelspolicy. Landstinget förskriver inte allmänna produkter som hjälpmedel utan endast anpassade produkter som kräver hälso- och sjukvårdspersonal för bedömning och förskrivning. Extern utbildning till exempel i hanteringen av kommunikations- eller verktygsprogram ges av landstinget vid förskrivning av vissa hjälpmedel. (*se ordlista) Sid 7
8 Flödesschema för dialogmodell för nätverksarbete AKK IP Logoped/specialpedagog får uppdrag och kontaktar rektor/förskole-/enhetschef, beskriver problemet och behov av kartläggning och nätverksarbete Nätverksmöte: Föräldrar, personal, enhetschef, log/spec ped., ev elevhälsan 1. Problembeskrivning: Mötets syfte Beskrivning av barnets kommunikation: vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Etablera gemensam grund, klargöra begrepp, t ex: Vad menar vi med kommunikation? 2. Problemanalys: Utifrån beskrivningen: vilka är faktorerna i barnets omgivning som försvårar? Kan det behöva göras bedömning och/eller fördjupad kartläggning? Mätning före åtgärder Ja J Fördjupad kartläggning: Se bilaga A 3. Åtgärdsförslag i dialog Max 2 förslag 4. Hinderanalys Vad finns för faktorer som kan göra att åtgärdsförslagen inte fungerar? Kan vi göra något åt det? Ja ja 5. Ansvar för åtgärderna. Vem? När? Var? Hur ofta? Nej Nej Åtgärden går inte att genomföra på detta sätt eller i denna miljö Mötet ajourneras i väntan på kartläggning 6. Uppföljning med nytt nätverksmöte om ca 2 månader Mätning efter åtgärder Sid 8
9 Utbildningsinsatser via habiliteringen Till föräldrar Teckenkurs erbjuds för länet en gång per år; intensivkurs 5 dagar alternativt underhållskurs 2 3 dagar. Föräldrar har möjlighet att anmäla sig vid ett tillfälle. AKKtiv Kom Igång föräldrakurs; erbjuds på respektive ort en gång per år eller när det finns underlag för en grupp. Vid önskemål om språkträning enligt Karlstadsmodellen erbjuds individuell handledning utifrån böckerna Språkutveckling hos handikappade barn av Irene Johansson; språkövningarna anpassas efter barnets ålder och utvecklingsnivå I kurskatalogen erbjuds följande kurser till nätverket (och andra i mån av plats) AKK-dag; grundkurs varje år AKK på tidig nivå en gång vartannat år Grafisk AKK en gång vartannat år Vid önskemål om och behov av PECS ges handledning enskilt till respektive nätverk Utbildning till habiliteringspersonal Grundutbildning i AKK erbjuds all personal. Fördjupning utifrån behov, planeras i utbildningsplanen varje år Sid 9
10 Ordlista ALS: Aided Language Stimulation. Pekprat vi pekar på bilder då vi pratar med någon. Barnfokuserat perspektiv: Den vuxne uppmärksammar och kommenterar det som barnet spontant visar intresse för, istället för att styra barnets fokus mot något som den vuxne vill visa. Hjälpmedelsberoende AKK: AKK-sätt som kräver någon form av yttre hjälpmedel, exempelvis bilder Manualbaserad: Det finns en manual till metoden. Miljömodifierande strategier: Syftar till att på olika sätt manipulera omgivningen för att locka barnet till mer kommunikation. Kan t ex innebära att arrangera situationer som barnet förmodas reagera på eller placera föremål utom räckhåll så att barnet behöver kommunicera för att komma åt dem. Multimodal kommunikation: Kommunikation inom flera modaliteter parallellt, d v s man använder både tal, tecken och bilder för att kommunicera. Naturliga reaktioner: Omedvetna eller oavsiktliga reaktioner på inre eller yttre stimuli, t ex att rygga tillbaka, hosta, svettas, rodna, gäspa. PECS: Metod som enligt noggrant beskrivna steg lär barnet att ta initiativ till kommunikation och att rikta kommunikationen genom att överräcka bilder/symboler. Licensierad metod. Problemskapande beteenden: Beteenden hos personer med funktionsnedsättning som orsakar problem för dem själva eller omgivningen, t ex att skada sig själv eller andra. Prompt: Metod där man hjälper barnet mer eller mindre handgripligt att utföra en uppgift, t ex överräcka en bild. Man hjälper så mycket som barnet behöver inte mer. Responsiv kommunikationsstil, responsivitet: Samtalspartnern uppmärksammar, inväntar och ger respons på barnets kommunikation samt följer och kommunicerar utifrån barnets intressefokus. Responsen kan vara språklig eller icke-språklig. SAL: System for Augmented Language. Samtalspartnern använder pratapparat i sin kommunikation till barnet tal varvas med tryckningar på pratapparaten. Taktila: Kännbara, t ex föremål som man kan känna på med handen. Tillämpad beteendeanalys: Inlärningsmodell på beteendeterapeutisk grund. Handlar om att lära barnet lära med hjälp av olika typer av övningar och externa förstärkare Sid 10
11 Litteraturlista Policyfrågor Förslag till policy för AKK. Boel Heister-Trygg. Södra Regionens Kommunikationscentrum/Hjälpmedelsinstitutet Evidensrapport: Tidiga kommunikations- och språkinsatser för förskolebarn inom habilitering, ( ). Allmänt om AKK och beskrivning av olika AKK-sätt AKK i teori och praktik. Heister-Trygg, Andersson, Pilesjö. Hjälpmedelsinstitutet Vad är AKK? Broschyr. Hjälpmedelsinstitutet Alternative and Augmentative Communication. Beukelman och Mirenda. Brookes förlag Alternativ og supplerende kommunikasjon. Tetzchner och Martinsen. Gyldendal förlag AKK på rätt nivå. Bergh och Bergsten. Hjälpmedelsinstitutet Tecken som AKK. Heister-Trygg. Specialpedagogiska Institutet Grafisk AKK. Heister-Trygg. Specialpedagogiska Institutet Studiecirkel AKK i praktiken. Studiecirkel. Hjälpmedelsinstitutet Metodfrågor Gemensam problemlösning vid AKK. Zachrisson, Rydeman, Björck-Åkesson. Hjälpmedelsinstitutet Ska vi leka? Kartläggning av kommunikation i vardagliga aktiviteter. Helena Wandin och Anna Ås. Hjälpmedelsinstitutet Se mig hör mig förstå mig. Gunnel Wiklund. ALA förlag När barn behöver pratapparater - hur gör man då? Hjälpmedelsinstitutet Hur kommer vi igång med kommunikationskartan? Pilesjö. SPSM Pictogram i praktiken. Falck. SPSM Naturliga reaktioner och signaler som AKK. Broschyr. Södra regionens Kommunikationscentrum Dynamiska kommunikationsprogram och styrsätt för personer med rörelsehinder. Projektrapport nr 2. Hjälpmedelsinstitutet PECS-manualen. Frost och Bondy. Utbildningscenter Autism m fl Pamela Åsten: Att förändra sin kommunikation ett dialogiskt arbetssätt (bokkapitel) Sid 11
12 Bilaga A Förslag på material/metoder vid fördjupad kartläggning av barnets kommunikation Helena Wandin och Anna Ås: Ska vi leka Kartläggning av kommunikation i vardagliga aktiviteter. Kartläggningen kan göras av förskole- eller skolpersonal. Gunnel Wiklund: Se mig, hör mig, förstå mig. Kartlägger individens uttryckssätt genom direkta eller indirekta observationer. Exempelvis: X tar initiativ ofta ibland sällan X svarar på initiativ ofta ibland sällan X upprätthåller samspel ofta ibland sällan Lekobservation Formell språkbedömning Filmning av barnet i olika miljöer. Det är viktigt att både partnern och miljön syns. Videotittning: Beskriv utan att tolka det ni ser på filmen. Titta på det som fungerar. Se det som ett gemensamt utbildningstillfälle av barnets kommunikation. Se vad de olika personerna gör och hur det påverkar barnets kommunikation. Om det fungerar bättre i någon miljö med någon person, varför? Kartläggningen sker genom samtal mellan alla i nätverket. Tillsammans sätter vi ord på det vi vet och ser, det skapar ett samförstånd och medvetandegör olika möjligheter och vägar att komma vidare.
13 Bilaga B
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär
Läs merKOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Läs merEvidens för lyckad AKKpraktik. Kommunikationskarnevalen Gunilla Thunberg DART
Evidens för lyckad AKKpraktik finns det? Kommunikationskarnevalen Gunilla Thunberg DART Evidensbaserad praktik - EBP Allt mer efterfrågat och ett mål eller krav i många verksamheter Inte helt okomplicerat
Läs merErfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation
Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention
Läs merEn kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!
1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter
Läs merKommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merInformation till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Läs merKommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.
Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola Anita Lübeck Gunilla Thun,berg, Helena Molker Lovén DART KomPiS -Kommunikativ delaktighet
Läs merVåren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge
Våren 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merFinansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)
Ett projekt i samverkan mellan -särskolor i Göteborg -DART kommunikations-och dataresurscenter Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel) Deltagare i projektet Katrina Johansson är
Läs merPECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation
1(5) PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation The Picture Exchange Communication System (PECS) är en vanlig metod för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Metoden går ut på att
Läs merTAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre
Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning
Läs merKurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se
Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu
Läs merBritt Claesson. Kommunikation TAKK
Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merHur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Läs merGunilla Thunberg DART. Evidensbaserad praktik - EBP
Evidens för tidiga kommunikationsinsatser Gunilla Thunberg ISAAC Danmark mars 2018 Gunilla Thunberg Fil Dr språkvetenskap Docent i Logopedi Avhandling om barn med autism och talande hjälpmedel 2007 Jobbar
Läs merLänsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland
KURSKATALOG hösten 2018 et, i Östergötland www.regionostergotland.se Kurser inom et s målgrupp är personer som på grund av funktionsnedsättning har långvariga eller bestående funktionshinder. Funktionsnedsättningen
Läs merHabiliteringens kurskatalog Våren 2019
Habiliteringens kurskatalog Våren 2019 Innehållsförteckning 1. Information om Cerebral Pares 2. Toa-mat-sömn (Karlskrona) 3. AKKtiv grundkurs KomIgång - föräldrautbildning i kommunikation 4. Vad händer
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merKurser och aktiviteter
Kurser Autismcenter för barn & ungdom Hösten 2010 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-kurs om autism 2. På Spåret fördjupad BAS-kurs 3. Föräldraträningsprogram
Läs merKURSKATALOG våren 2017
KURSKATALOG våren 2017 www.1177.se Habilitering, barn och ungdom www.regionostergotland.se 1 Kurskatalog våren 2017 Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till
Läs merLänsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland
KURSKATALOG hösten 2019 et, i Östergötland www.regionostergotland.se Kurser inom et s målgrupp är personer som på grund av funktionsnedsättning har långvariga eller bestående funktionshinder. Funktionsnedsättningen
Läs merFöräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång
Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång Målgrupp: KomIgång passar föräldrar till barn i förskoleåldern (0-6 år) som har kommunikationssvårigheter. Anhöriga kan delta i mån av plats.
Läs merHabiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG. Våren
LÄNSTEAM KURSKATALOG Våren 2016 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning har långvariga eller bestående
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Våren 2016 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merLänsteam KURSKATALOG hösten 2017
KURSKATALOG hösten 2017 et, Habiliteringen i Östergötland www.regionostergotland.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning
Läs merKURSKATALOG våren 2018
KURSKATALOG våren 2018 www.1177.se Habilitering, barn och ungdom www.regionostergotland.se 1 Kurskatalog våren 2018 Kurser inom et Habiliteringens målgrupp är personer som på grund av funktionsnedsättning
Läs merHabiliteringen i Blekinge
Habiliteringen i Blekinge Våren 2017 Program Utbildning Grupper 1 Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång Målgrupp: KomIgång passar föräldrar till barn i förskoleåldern (0-6 år) som
Läs merPresentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget
Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder
Läs merDagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?
Om grundläggande kommunikation En introduktion till begäraträning Forum Funktionshinder, 21 september 2016 Dagens innehåll Autism och kommunikation Motivation och kommunikation Begäraträning med tal Begäraträning
Läs merKURSKATALOG våren 2019
KURSKATALOG våren 2019 www.1177.se Habilitering, barn och ungdom www.regionostergotland.se 1 Kurskatalog våren 2019 Kurser inom et Habiliteringens målgrupp är personer som på grund av funktionsnedsättning
Läs merHabiliteringen i Blekinge. Kurskatalog
Habiliteringen i Blekinge Kurskatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Föreläsningar 1. Information om Intellektuell funktionsnedsättning 2. Information om Autism 3. Toa-mat-sömn 4. Kommunikation, lek
Läs merAKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten
AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.
Läs merJenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka
Grundstenar för kommunikation och samspel Jenny Wilder Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Grundstenar för kommunikation och hur samspel ger möjlighet till delaktighet
Läs merFÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm
FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merTidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
Läs merAtt jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter
Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter Anna Nyman Leg. logoped, doktorand Personer med tal- och språksvårigheter
Läs merKOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG
KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG VÅREN 2014 AKKtiv KomIgång - Grundkurs Föräldrautbildning om kommunikation och Kommunikationsstöd t med kursen är att: Få ökad kunskap om hur ni som
Läs merAlternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv
Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens
Läs merVår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge
Vår 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merKommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Läs merGrupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017
Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,
Läs merHabiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper
Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet
Läs merNär barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten
När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den
Läs merHabiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland
Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Våren 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merSamspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning
Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens
Läs merHabiliteringes kurskatalog Våren 2019
Habiliteringes kurskatalog Våren 2019 Innehållsförteckning 1. Information om Cerebral Pares 2. Toa-mat-sömn (Karlskrona) 3. AKKtiv grundkurs KomIgång - Föräldrautbildning i kommunikation 4. Vad händer
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merHabiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper våren 2018
Habiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper våren 2018 Ni får detta utskick då ni har kontakt med Habiliteringscenter Liljeholmen. Här presenterar vi höstens utbud av de kurser och föreläsningar
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merHjälpredan. Utvecklingsstörning
Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
Läs merRödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merStockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt
Läs merKurser och aktiviteter
Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merHabiliteringens utbud av aktiviteter, grupper, cirklar och föreläsningar
Bild: Lotta Löthman Habiliteringens utbud av aktiviteter, grupper, cirklar och föreläsningar Habiliteringen Gotland vårterminen 2013 Kurskatalogen Katalogen skickas ut till alla familjer som har kontakt
Läs merFÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.
FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov
Läs merHabiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2015. www.1177.se
LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2015 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning har långvariga eller bestående
Läs merStoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens
Läs merÅterträffar efter avslutad Hanenutbildning - ett sätt att kvarhålla de positiva effekterna
Forsknings- och utvecklingsenheten FoU-rapport 7/2012 Återträffar efter avslutad Hanenutbildning - ett sätt att kvarhålla de positiva effekterna Verksamhet: Projektansvarig enhetschef: Projektets medarbetare:
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna
Läs merPå väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!
På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merUtvecklingsarbete som inspirerar
Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Läs merBakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.
Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt
Läs merHjälpredan Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad
Hjälpredan 2015 Ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett barn med fysiska eller
Läs merVUXENHABILITERINGENS UTBILDNINGSDAGAR. till
VUXENHABILITERINGENS UTBILDNINGSDAGAR till Personal inom kommunernas LSS-verksamheter och särskola som arbetar med vuxna personer med utvecklingsstörning och vissa andra funktionsnedsättningar 2017 UTBILDNING
Läs merHabiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper hösten 2018
Habiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper hösten 2018 Ni får detta utskick då ni har kontakt med Habiliteringscenter Liljeholmen. Här presenterar vi höstens utbud av de kurser och föreläsningar
Läs merBarbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se
Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering
Läs merPraktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM
Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Anja Morell Logoped och enhetschef, DAHJM Dataresurscenter, Lund Fotograf: Anna-Mi Wendel Sjuläns temadag, Eskilstuna, 23 april 2015 Dagens
Läs merAktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å
Ulrika Ferm, Aktuell forskning inom omrdet flersprkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om flersprkighet, AKK, utveckling och inlärning Mnga svrigheter känner vi igen som typiska för omrdet
Läs merHabiliteringen i Blekinge
Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Länsgemensamma Gruppverksamheter och Informationstillfällen för personer med funktionsnedsättning samt för närstående, personal och nätverk 2017 Se även Habiliteringens hemsida
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Länsgemensamma Gruppverksamheter och Informationstillfällen för personer med funktionsnedsättning samt för närstående, personal och nätverk 2019 Se även Habiliteringens hemsida
Läs merEvidensbaserad barnlogopedi inom Habilitering & Hälsa
FoU-rapport Nr 2-2013 Evidensbaserad barnlogopedi inom Habilitering & Hälsa En kartläggning av barnlogopedernas arbetssätt i förhållande till aktuell evidens. Ellinor Egefors, 2012 Ellinor Egefors och
Läs merDetta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel
Snacka om appar! Detta gör DART Utreder och provar ut kommunikationshjälpmedel för barn, ungdomar och vuxna Utbildar inom - AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) - Kommunikationsstöd - Tillgänglighet
Läs merSOMMARSKOLA. språkutveckling nätverk metodik lek delaktighet. IAKM-Sverige inbjuder till Sommarskola i Karlstadmodellen.
SOMMARSKOLA språkutveckling nätverk metodik lek delaktighet IAKM-Sverige inbjuder till Sommarskola i Karlstadmodellen 18-21 juni 2017 Furuboda Folkhögskola Åhus, Skåne IAKM Sverige Furuboda Folkhögskola
Läs merHjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0
Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merUtveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom Vuxenhabilitering
Handikappförvaltningen Rapport 2007 : 1 FoU Utveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom Vuxenhabilitering Ett projekt om att möta frågeställningar om alternativ och kompletterande kommunikation
Läs merKURSKATALOG HÖSTTERMINEN resurscentrum staffanstorps kommun
KURSKATALOG HÖSTTERMINEN 2017 resurscentrum staffanstorps kommun Vi på Resurscentrum erbjuder utbildningar inom olika områden. Den här kurskatalogen innehåller ett axplock av vad vi kan erbjuda, men vi
Läs merGrupper och kurser 2016
Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merUtmaningar i fo rskolan
Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling
Läs mer