Utvecklingsarbete som inspirerar

Transkript

1 Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren

2 Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil. Lic. Pedagogik Maria Rundquist Visser, specialpedagog, samordnare Modersmål Malmö Stad Deltagande förskolor Omgång 1: Per Albins Förskola, Stensjöns Förskola Omgång 2: Snödroppens förskola, Hyllievångens förskola, Rosenvångs Förskola (samtliga i Malmö Stad, område H)

3 Skolinspektionen (2011) Alla förskolor arbetar inte tillräckligt så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket - Kan forskningscirkeln vara ett sätt att arbeta mer språkutvecklande?

4 Varför forskningscirkel i Malmö Stad? - Skolverkets kritik Det finns en avsaknad av fungerande utvärderingsmetoder som leder till förbättringsåtgärder samt god dokumentation av verksamheten (Skolverket, 2012) Kan forskningscirklar vara ett sätt att arbeta mot förbättringsåtgärder och god dokumentation?

5 Varför forskningscirkel? fortsättning 1. Skolsatsning Skolverkets verksamhetsberättelser (2012). 3. Skolinspektionens granskning (2011). 4. Förskollärares behov av relevant fortbildning.

6 Sagt om forskningscirkeln som metod Det tycks som att forskningscirkeln skulle kunna vara en plats för reflektion över handling genom att erbjuda lärare tid och plats för att undersöka sin egen praktik (Persson, 2010).

7 Hur startade vi? Introduktion september 2012 Ledningen fick två förslag att ta ställning till, en studiecirkel eller en forskningscirkel. Gemensamt beslut om att starta en forskningscirkel med aktionsforskning. Ledningen var delaktig i att ta fram ramarna för organisationen kring träffarna och vem som skulle delta. 2 omgångar genomförda, en med representanter för arbetslag och en med hela arbetslag

8 FOKUS De pedagogisk sammanhangen Förskolepersonalens uppgift är att skapa en verksamhet där naturlig kommunikation på svenska och barnets modersmål är en självklarhet. Det är de sociala, kulturella och pedagogiska sammanhangen barn kommer i kontakt med som avgör hur språken utvecklas (Flera språk i förskolan, Skolverket) Flerspråkigheten i sig är därför inte fokus här, utan just de pedagogiska sammanhangen!

9 Resultat av omgång 1 %202%20muep.pdf;jsessionid= DC786CB8A9DB1B576B6051E6?s equence=2 En gemensam rapport På vilket sätt kan lärplattan vara en ingång till samtal? På vilket sätt kan Tecken som stöd användas för att stärka barnens kommunikationsmöjligheter? Hur ser dialogen vid matbordet ut och hur kan den utvecklas? Hur kan barns delaktighet och kommunikationsmöjligheter i samlingen öka?

10 Resultat av omgång 2 1. Utgick från ett helt arbetslag 2. Tre arbetslag deltog 3. Regelbundna träffar där vi diskuterade det pågående förbättringsarbetet. 4. De olika arbetslagen hade olika fokus för sin aktionsforskning, men vi hade ett gemensamt förbättringsområde. 5. Vid gruppträffarna diskuteras vad som skett 6. Utgångspunkten för diskussioner utgjordes av deltagarnas logg/anteckningar/filmer 7. Det var viktigt att alla fick komma till tals och göra sin röst hörd.

11 Hur? Brainstorming Gruppens erfarenheter som en tillgång! Utifrån deltagarnas önskemål har vi satt samman innehållet i träffarna: 1. Teorier 2. Redovisning av observationer, föreläsningar 3. Gruppdiskussioner (lärande samtal) 4. Kreativa övningar (tolkningar efter receptionsmodellen)

12 Frågorna börjar ta fart 1. Vad sätter igång barnen? 2. Syns det att det är en flerspråkig miljö? 3. Hindras barnen ibland från att ta initiativ till att kommunicera? 4. Vilken roll spelar pedagogerna?

13 Att utveckla en flerspråkig, kommunikativ miljö - några framgångsfaktorer 1. Kunskap om hur språk utvecklas 2. Arbeta med attityder till språk och flerspråkighet 3. Samarbeta med föräldrar 4. It och tekniska hjälpmedel som stöttar upp, exempelvis Penpal, en kombinerad mp3 spelare, scanner och mikrofon.

14 Fortsättning? Cirkelledare och deltagare är positiva till arbetet med forskningscirklar. Formen är givande och utvecklande både för ledare och deltagare.