Mötesplats Ämne och språk, Malmö, 3 maj Forskningscirklars påverkan på lärares förmåga att utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning
|
|
- Lovisa Nyström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mötesplats Ämne och språk, Malmö, 3 maj 2012 Forskningscirklars påverkan på lärares förmåga att utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning Ann-Marie Wahlström Sören Andersson Göteborgs universitet
2 UPPDRAGSUTBILDNING Att undervisa i svenska som andraspråk, 7,5 hp (För lärare i svenska och svenska som andraspråk) Mars till oktober 2009 Produkt: projektrapport Att undervisa i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp (För andra lärare och annan personal) Mars till oktober 2009 Produkt: projektrapport
3 Vad är en forskningscirkel? En form av studiecirkel Ett möte mellan vetenskaplig och erfarenhetsgrundad kunskap En plats för reflektion över sitt handlande Tre arenor som möts Högskola/ universitet Forskningscirkel LärCenter
4 Högskolan deltar för att Det behövs ny kunskap om vad det innebär att vara lärare idag Relevanta frågor med utgångspunkt i lärares praktik behöver ställas Kunskaper och erfarenheter från cirkeln kan användas i forskning och undervisning av blivande lärare (Persson 2008:11)
5 Forskningsdesign Studie av forskningscirkeln som metod för att utveckla språkutvecklande arbetssätt på en skola Tore Otterup (fokus på forskningscirklarna och undervisningen) Ann-Marie Wahlström Sören Andersson Forskningscirkel 1 (Fokus på lärarna) Forskningscirkel 2 (Fokus på lärarna) Klassrummet Undervisningen
6 Ann-Marie Wahlströms studie Undersökning av hur forskningscirkeln kan möjliggöra ett förändrat arbetssätt som leder till förbättrad språkutveckling. - På vilket sätt kan olika kompetenser hos lärarna inom forskningscirkeln bidra till reflektion över den egna undervisnings- eller verksamhetssituationen? - Hur kan diskussionen i forskningscirkeln möjliggöra ökad insikt/kunskap hos deltagarna? - Hur kan diskussionen kring deltagarnas olika ämnesaktioner möjliggöra ökad insikt/kunskap?
7 Exempel 1 På vilket sätt kan olika kompetenser hos lärarna inom forskningscirkeln bidra till reflektion över den egna undervisnings- eller verksamhetssituationen? CL1: Du hade en spontan reflektion över att det är intressant att komma in och se andras ämnen. CD1 (sv): Ja, / / Skulle man auskultera i sitt eget ämne skulle man lägga så mycket fokus på ämnet: Vad tar hon upp? Hur lär hon ut just det här momentet? Vad har hon för exempel? Då skulle man lägga fullt fokus på innehållet men nu ställer man sig lite utanför, jag är absolut inte experten i det här rummet. CD2 (vård): Det tror jag är en fördel / / CD3 (vård): Överhuvudtaget, det är kompetensutveckling, alltså en EN LÄRANDE ORGANISATION att ta del av varandra överhuvudtaget. / / CD3 (vård): Då förstår du [vänder sig till CD1], varför jag var så fruktansvärt angelägen om att du skulle följa med och att det var just du som skulle vara med i forskningscirkeln.
8 Exempel 2 Hur kan diskussionen i forskningscirkeln möjliggöra ökad insikt/kunskap hos deltagarna? CD1 (sv): Men många skoluppgifter skrivs ju faktiskt för oss /.../. CD3 (vård): Och vad ska det vara för nytta för? CD1 (sv): Ja, precis, för att jag ska kunna sätta betyg. CD3 (vård): Ja, men det är inte det som är huvudsaken. Huvudsaken är vad en studerande lär sig. CD1 (sv): Ja, precis, men det blir gärna så att det stannar där. CD3 (vård): Vi kanske måste tänka om tänka nytt. / / Samtidigt som man ska lära sig olika sorters texter, alltså instruktioner är en sorts text, bildinstruktioner och textinstruktioner, sen finns ju berätta och allt möjligt.
9 Exempel 3 Hur kan diskussionen kring deltagarnas olika ämnesaktioner möjliggöra ökad insikt/kunskap? CD1 (sv): / / Sen var en tanke nu är vi på reflektionerna när det gällde den där punktlistan hur man ska göra, hur man ska arbeta etc. Den läser hon [vårdläraren], hon uttalar etc. Men då var min fundering det är väl en svensklärarskada och det pratade jag med Maja [vårdläraren] om att där hade jag bett dem att läsa och de hade fått lite uttalsträning men det kan ju ha att göra med mig. CD2 (vård): Stopp lite, ta det igen, de skulle alltså få läsa upp / / CD1 (sv): Alltså det var en punktlista på det här papperet som hon hela tiden gick tillbaka till / / CD2 (vård): Och den läste hon upp? CD1 (sv): Den läste hon upp och de gick igenom och hon förvissade sig om att de hade förstått. CD2 (vård): Fast det är ju inte dumt att vända på steken.
10 Slutsatser Forskningscirkeln - en mer långsiktig metod som kompetenssatsning jämfört med satsningar i form av enstaka studiedagar eller kortare kurser. Cirkeldeltagarna får ökade insikter i verksamheten och bredare kunskaper i den egna yrkesrollen genom diskussionerna och det positiva klimatet i cirkeln. Cirkeldeltagarna får möjlighet att fördjupa sig i många frågor från den tidigare kompetensutvecklingen vilket lett till viktiga insikter. Genom de olika kompetenserna hos lärarna uppstår ny kunskap ur reflektioner och diskussioner
11 Sören Anderssons studie Undersökning av hur en diskussion utifrån förbestämda frågor kan öka möjligheten för en fördjupad kunskap om språkutvecklande arbetssätt. - På vilket sätt kan olika frågeställningar i diskussionen i forskningscirkeln bidra till att fördjupa förståelsen av språkutvecklande arbetssätt? - Lärarna gör aktioner som redovisas och diskuteras på mötena utifrån en fastställd frågestruktur - Tolkning och analys av varje aktion stegvis av alla cirkeldeltagare
12 Sören Anderssons studie Exempel på frågeställningar i diskussionen: Genom denna undervisning/aktion, hur ökar möjligheten för deltagarna att? Genom denna undervisning/aktion, hur blockeras möjligheten för deltagarna att? Vad vet du nu som du inte visste förut? Är du närmare att lösa problemet? Fritt efter Gebhard & Oprandy (2005). Language Teaching Awareness.
13 Resultat från undersökningen Olika sätt att bidra i analysen: En fördjupning av det sagda utvecklande tankar som för diskussionen vidare En motsägelse av det sagda en motsatt mening till det som någon sagt tidigare En bekräftelse av det sagda - något som understödjer det sagda, ofta egna exempel som bekräftar det som sagts tidigare
14 Exempel på fördjupning (svar på aktion om en utökad, förlängd talövning) CD 2: (paus) / /. Jag tror det inte bara gynnar språket jag tror det gynnar självkänslan, modet att våga prata, kanske bli modigare att verkligen våga, att pusha på andra att de pratar svenska med mig, att ha med sig då, att våga titta på ett svenskt tv program o s v. Jag tror det stärker självkänslan, ökar modet väldigt. (paus)
15 Exempel på motsägelse (svar på en aktion om att lära svåra ord genom att plocka ut och fokusera på enskilda ord) CD 3: Om man läser en text och plockat ut ord som är svåra, tycker jag lite att man blockerar deltagarnas helhetsförståelse. Genom att plocka ut svåra ord. Att man kanske istället skulle ha tittat på texten i sin helhet, vad förstår deltagarna i den när de säger att det var inte så svårt att förstå.
16 Exempel på bekräftelse (aktion om att stärka begreppsoch ordinlärnning i värderingsövningar) CD 4: Det är jag övertygad om att de gjorde eftersom de fick värdera själva och tänka till. Det är ju bra att jobba praktiskt med en sån sak och stärka begreppen så klart. Det är ju inte lätt att värdera något som man inte förstår. Det är väl det jag tänker först [mm, mm] (paus)
17 Slutsatser EN aktion i taget är i fokus Både fördjupning och motsägelse finns i diskussionen Många diskussioner innehåller olika tolkningar och analyser Många diskussioner innehåller olika förslag på fördjupande ändringar Alla diskussioner behåller fokus på språk- och kunskapsutveckling
18 Vad gör du idag tack vare forskningscirkeln som du inte gjorde tidigare? - Jag har helt andra ögon. Jag kan omsätta kunskapen också för dem som inte har svenska som sitt andraspråk - Jag har mycket större medvetenhet och är säkrare i att undervisa i svenska som andraspråk. Gruppindelningar har blivit viktiga. - Hur interaktionen i klassrummet går till har blivit viktig för mig. Jag fokuserar mer på språket nu. - Jag tänker mycket mer. Jag har blivit mycket säkrare. Jag kan luta mig mot forskning i det jag gör. Jag utgår mer från kursdeltagarnas behov.
19 Hur tycker du att vunna kunskaper och erfarenheter av forskningscirkeln bör tas tillvara och fås att fortleva? Många cirkeldeltagare är tongivande personer. Vi kommer att fortsätta. Vi är inte klara med detta! - Jag tänker prata med skolledningen om fortsättning. - Det är svårt att stoppa den processen. Kontinuerlig fortbildning inom temat vore bra, för att inte processen ska avstanna. Fortbildningsdagar. - Miniförsöksverksamhet som vi kan börja med till våren.
20 Är forskningscirkeln en bra metod för att utveckla kunskaper om språkutvecklande arbetssätt? - Forskningscirkeln kan användas för att utveckla massor av områden. - Definitivt! Jättebra metod! Den ger möten mellan skola och högskola på lika villkor. Tillsammans är vi forskningscirkeln. - Absolut! Resonemanget tillsammans i grupp ger så mycket. - Säg någon bättre metod! Här möts teorivärlden och den praktiska världen. Det kan nog inte bli bättre.
21 Slutsats Lyckad satsning med kompetensutbildningskurser Lyckat med påbyggnad med forskningscirklar Forskningscirkeln bra metod för utveckling av arbetssätt
22 Exempel Alternativ till exempel 2 Hur kan diskussionen i forskningscirkeln möjliggöra ökad insikt/kunskap hos deltagarna? CD4: På förmiddagen idag så var jag lite resurs Och det var substantiv, både obestämd och bestämd form, singular och plural en fot, den foten, många fötter... CD1: Om du ska prata om singular och pluralis varför tar du vägen om bestämd form? CD4: Jag gör bara vad jag får för uppgift. Det ska du göra punkt slut. Då gör jag så. CD3: Det är ju också en fråga varför man blandar in flera saker. Jag tycker att det är en komplicerad väg. CD4: Det tycker jag med. CD1: I så fall måste man vara konsekvent och köra fot-foten-fötter-fötterna / / Om vi tänker på gruppen så kanske det är tillräckligt att man kan att det heter en fot och kan man dessutom plural så får vi vara nöjda. CD4: Så känner jag också. CD1: Men den där andra formen, den får vi spara tills vi kommit lite längre i svenska språket CD3: / / skulle jag få detta på ett annat språk skulle jag nog känna att jag blev förvirrad, tror jag. Ja, det var min reflektion. CD4: Vad tror du att jag blev då?
23 Aktionsforskning i forskningscirkeln Fokuserad analys: Den som gjort aktionen ska försöka att bara beskriva sin aktion ej analys och tolkning Gruppdeltagarna ska analysera och tolka utifrån beskrivningen - utan att ha en första analys som mall Gruppdeltagarna ska analysera och tolka utifrån fasta frågor som har språkutvecklande arbetssätt i fokus Mål: många olika tolkningar med fokus på språkutveckling och fördjupning
24 Läraren får redskap att analysera pedagogiska händelser använda begrepp för att bättre förstå undervisning och annan pedagogisk verksamhet använda kunskaper om forskningsprocesser för att undersöka pedagogisk verksamhet (aktionsforskning) läsa och förstå relevant forskning inom intresseområdet presentera sina kunskaper använda kunskaperna
Utvecklingsarbete som inspirerar
Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.
Forskningscirkelns möten som idégivare för språkutvecklande arbetssätt
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Forskningscirkelns möten som idégivare för språkutvecklande arbetssätt Sören Andersson Magisteruppsats, 15 hp Inom Masterprogrammen i svenska som
Flerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Språk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker
Maria Borda-Jaklin och Èmile Jaklin-Borda läser tillsammans på Malmö stadsbibliotek. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker LOTTA BERGMAN
Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid
Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid på ett meröppet bibliotek
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Uppföljning av projektet Från checklista till kreativa diskussioner: Läslyft för elever med svenska som andraspråk
Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Från checklista till kreativa diskussioner: Läslyft för elever med svenska som andraspråk 1
LLSA60, Forskning om undervisning i och på ett andraspråk, 7,5hp, kvartsfart distans.
LLSA60, Forskning om undervisning i och på ett andraspråk, 7,5hp, kvartsfart distans. Block 1: vecka 4-6, 19 januari till 9 februari Lightbown: Anniversary Article: Classroom SLA Research and Second Language
Skolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Mål med språksamtalet
Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan
Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
!!!!!!Vetenskap!i!Skolan!(VIS)!!!
VetenskapiSkolan(VIS) enförmedlingsorganisa8on förforskarutbildadelärareiskåne Göteborg27januari2015 Hurkanforskarutbildade lärareskompetenstas 8llvaraochbidra8ll skolutveckling? Inledande inventering
Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se
Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser
Professionellt lärande, kunskapsformer och forskningscirklar. Sven Persson Professor Malmö universitet
Professionellt lärande, kunskapsformer och forskningscirklar Sven Persson Professor Malmö universitet Tre teman Professionellt lärande och kompetens utgångspunkter för utveckling av den pedagogiska praktiken.
Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Helena Eckeskog 090-786 6467 helena.eckeskog@sprak.umu.se Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 2014 - Kurskod:6LÄ048 Anmkod:
Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik
Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar
PILS PROJEKTKONFERENS Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen
PILS PROJEKTKONFERENS 2012-01-24 Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen Projektdeltagare Peter Johanson (Inst. f. globala studier) Hans Landqvist (Inst. f.
Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan
Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen
== Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?
Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(6) Kursplan Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Swedish as Second Language for Teachers, Years 4-6, 30 cr (1-30 cr) 30
Textsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"
Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm
Parallellseminarium 3
Parallellseminarium 3 301 Matematik för våra yngsta barn. Fö, Föreläsning Karin Larsson Hur hittar vi matematiken i vardagen som ska stimulera våra yngsta barn att få en förförståelse för matematikens
Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt. Åsa Sourander & Catharina Tjernberg Uppsala universitet 2017
Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt Åsa Sourander & Catharina Tjernberg Uppsala universitet 2017 Denna studie har genomförts inom ramen för Forskningscirkeln Nyanländas lärande och språkutvecklande
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan De nationella utvärderingarna av förskolan Ökad decentralisering med kommunal styrning och kontroll En likvärdig förskola? Ökad bedömning av enskilda barns utveckling Ett snävare
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Att stötta nyanlända elever
Att stötta nyanlända elever nyanlända elever och språkutveckling TORE OTTERUP FIL DR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, F.D. LEKTOR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLM DEN 23 MAJ 2016 Innehåll
TALIS länder/regioner lärare och 511 rektorer i Sverige Studien har genomförts 2008, 2013 och 2018 av OECD. Skolverket.
TALIS 18 The Teaching and Learning International Survey En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan Presskonferens 19-6-19 TALIS 18 48 länder/regioner 8 119 lärare och 511 rektorer
Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning
Hur gör ni pedagogisk kartläggning?
LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar
Forskningscirkelns bidrag till kunskapsutveckling - hinder och möjligheter
Forskningscirkelns bidrag till kunskapsutveckling - hinder och möjligheter Sven Persson Malmö högskola Professor Föreståndare Centrum för professionsstudier 2011-03-16 1 Tre teman Vad är problemet? Forskningscirkelns
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Halmstads kommun Ca 95 000 invånare BUF + UAF 80 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor Rollen
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter
Studiehandledning Utmaningar och möjligheter Roza Risteska förstelärare Elham Shakhtour förstelärare Rahmatulah Sarwari pedagogisk uppdrag Studiehandledning Digitala verktyg: bl.a. Google Classroom, ITL
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september Laila Guvå och Susanne Magne Dagens program 10.00 10.45 12.00 13.00 14.30 15.00 16.45 17.00 18.30 Inledning,
Svenska som andraspråk för lärare åk hp (1-30). Ingår i lärarlyftet
DNR LIU-2016-02257 1(5) Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6 30 hp (1-30). Ingår i lärarlyftet Uppdragsutbildning 30 hp Swedish as a second language for teachers years 4-6 30 hp (1-30). Included in
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan
Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över
Medaktörskap i ArchSafeforskningen. Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november
Medaktörskap i ArchSafeforskningen fortsatta steg Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november Vad har hänt? Januari 2015 informationsmöten och diskussion i fokusgrupper (funktionshinderrörelsen)
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Att se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Pedagogiskt bokslut 2017, med utvecklingsplan
Pedagogiskt bokslut 2017, med utvecklingsplan Ansvarig chef: Christina Thordson Verksamhet: : Tistelstången, Fölet och Stallet Innehåll Sid 1. Uppföljning av 2016 års pedagogiska bokslut... 2... 2 2. Utvecklingsplan
Modersmål, Unikum och måluppfyllelse
Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt
Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för
Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.
DNR LIU-2016-02257 1(6) Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II. Uppdragsutbildning 45 hp Swedish as a second language for teachers years
Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Vision Kompetensutvecklingsplan Ro 3. Fortbildningståget Att minska den digitala klyftan Läsåret 2013-2014
Vision Kompetensutvecklingsplan Ro 3 Fortbildningståget Att minska den digitala klyftan Läsåret 2013-2014 Tierp den 12 augusti 2013 Vision 2013-2014 Varje elev ska kunna använda det svenska språket på
Fokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Språk och kommunikation Olga Orrit Mer information finns på: www.vo-college.se/esf
Barn och Familj Språkutveckling
Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och
Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam
Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/ls, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi) Varför är språk i olika
Studiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång
Senast uppdaterad 2015-08-26 1 (5) Studiehandledning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Välkomna! Mälardalens högskolas kompetensutvecklingsinsats Nyanländas lärande mottagande,
Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11
Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har
PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng
1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy
Visa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Extra anpassningar Vid oro att elev inte når kunskapskraven Undervisande lärare och elev
Extra anpassningar Vid oro att elev inte når kunskapskraven Undervisande lärare och elev Bilaga 2a Datum Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i en kurs skall undervisande lärare, tillsammans
Det övergripande syftet med kompetensutvecklingen beskrivs som:
Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg Matematikundervisning för nyanlända elever del 2 I en artikel i förra numret beskrevs planeringsarbetet mellan NCM och tre skolor i Borås inför pilotprojektet
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Forsknings- och utvecklingsstiftelse Ämnesområden i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande
Språk- och kunskapsutveckling
Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz
Dokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016
Dokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016 Pass 1: Presentation av samordningsförbunden i Västmanland. Ann Kristin Ekman Ann Rilegård Linda Anderfjäll Tolkens roll Sara Walsöe Pedersen
Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Örnsköldskolan, centrala Örnsköldsvik Förskola 6 avd. 120 barn Grundskola F elever 50% m. annat m-mål 25 olika språk
Örnsköldskolan, centrala Örnsköldsvik Förskola 6 avd. 120 barn Grundskola F-6 225 elever 50% m. annat m-mål 25 olika språk Med fokus på att utveckla språk o kunskapsutvecklande arbetssätt/förhållningssätt
Nationella Strävansmål Spanska
Nationella Strävansmål Spanska Moment Nationella Strävansmål ur Lpo 94 Skolan skall i sin undervisning i moderna språk sträva efter att eleven; Tala - utvecklar sin förmåga att använda språket för att
Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Spanska höstterminen 2014
LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala 7 januari 2018 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk 1 Innehåll 1. Institutets uppdrag 2. Institutets verksamhet idag 3. Framtiden 2 Institutets uppdrag Regeringsuppdrag Bedriva forskning inom svenska som andraspråk projekt 7 st. doktorander
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.
1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 3, november 2017
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 3, november 2017 Ildico Hellman, Malin Gyunda, Teresa Fernández Long Presentation och reflektion Vad heter du? Var arbetar
Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen
Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget
Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen
Så här gjorde vi sen
Så här gjorde vi sen Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens i Malmö Rektorer i Linköping Möte med Utvecklingsledare och Matematikutvecklare
SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits
HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle
Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Information- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET
AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för akademiskt språk en universitetsgemensam enhet
LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 09 LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teacher Education and Training II, 30 higher education credits Grundnivå/First
Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson
Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt
Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.
Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010
Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet
Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Mall för studiecirkelns arbetsplan
1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de
Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några