Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Transkript

1 Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun

2 En väg till kunskapsbildning eller kunskapsskapande. Forskningscirklar Deltagarbaserad aktionsforskning: betoning på deltagande och delaktighet. Att forska med och inte på. En arena för kunskapsmöten; ett organiserat kunskapssökande och kunskapsutveckling i samverkan mellan alla deltagare och inom ett område av ömsesidigt intresse. Ursprung i studiecirkelns traditioner. Gemensamt problem undersöks och belyses för att på så sätt öka kunskapen om det. Cirkeldeltagarnas erfarenheter bildar utgångspunkt för det som ska studeras. Forskningscirkeln tar tillvara och utmanar den samlade erfarenheten både praktikerns och forskarens. En process över tid.

3 Olika erfarenheter möts Praktikens frågor/problem Praktikens uppfattning och erfarenheter Forskningens frågor/problem Forskningens uppfattning och erfarenheter Gemensam fråga att undersöka Olika bakgrundserfarenheter Skilda perspektiv träder fram P F Ny kunskap till praktiken och till forskningen

4 Utmanande av erfarenheter Ett gemensamt utmanande möte mellan deltagarnas erfarenheter och kritiskt granskande teoretiska analyser. Deltagarnas problem/frågor belyses och problematiseras. Utmanande av för givet tagna eller snäva perspektiv. Frågeställningar väcks av deltagarna och bearbetas ur olika perspektiv i mötet med olika teorier utvecklas kunskapen. Överskridande av tidigare kunskap. Något nytt uppstår.

5 Kunskapsresurser som kommer till användning i forskningscirklar är deltagarnas egna kunskaper och erfarenheter den deltagande forskarens kunskaper om problematiken i det som ska undersökas forskarens forskarkompetens i form av förmåga att strukturera och arbeta systematiskt med ett problem/ en fråga och ett kritiskt granskande förhållningssätt andra forskares kunnande dessa kan bjudas in till cirkeln. Litteratur och forskning med relevans för det problem/ den fråga som undersöks

6 SPEX Specialpedagogik som kunskapsområde och praxis SPEX, en FoU grupp vid specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Målsättning: Att utveckla samverkan mellan akademi och fält inom specialpedagogisk kunskapsutveckling Systematiskt erfarenhetsutbyte kring professionella erfarenheter I SPEX ingår representanter från myndigheter och kommuner samt forskare och lärarutbildare

7 Några tidigare forskningscirklar Vad kan man när man kan? Om kunskap och bedömning i särskolan i Botkyrka kommun. Att utmana erfarenheter kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Hålla kursen och navigera kunskapsmöten i högskolepedagogiskt arbete. En kurs inom specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.

8 Vad kan man när man kan? Om kunskap och bedömning i särskolan. Lärare och forskare undersökte tillsammans frågor av gemensamt intresse inom ramen för det givna temat. Cirkelns uppläggning och deltagare i cirkeln: Tio träffar, två timmar varje gång. Träffarna ägde rum centralt i kommunen. Deltagarna kom från tre skolor: Lönnskolan (träningsskola, skolår 1 10), Videskolan (grundsär, skolår 7 9) samt Aspenskolan (grundsär, skolår 4 9).

9 Några områden vi valde att undersöka Hur kan eleverna lära sig hur de lär sig och hur kan vi göra det synligt för eleverna? Vilka metoder kan jag som lärare utveckla för att kunna bedöma vilka kunskaper eleverna har? Hur gör jag som lärare för att få syn på vad eleverna kan? Bedömning tycks ofta bli målet. Det borde, åtminstone på sikt, bli ett redskap/verktyg. Utveckla någon slags matriser för bedömning och kunskapsutveckling där små, små mål kan bli tydliga. OCH Vad tycker eleverna är viktig kunskap?

10 Beskriva lärande går det? Hur hitta autentiska situationer där elevers utveckling och lärande synliggörs? Många elever i särskolan tar små steg framåt. Ser vi dessa? Hur kan vi få syn på dem? Hur gör vi det vi ser synligt för eleverna? Ovanstående frågor resulterade så småningom i frågan: Vad kan man när man kan? Vi valde att i cirkeln gemensamt analysera nedtecknade beskrivningar från deltagarnas vardagspraktiker. Beskriva konkreta beskrivningar av situationer. Tolka och analysera hitta en struktur för att försöka förstå vad och hur eleven lär sig. Samtala med andra i cirkeln om tolkningen och reflektera över det eleven kan anses ha utvecklat/ ärt sig. Reflektera över det egna och arbetslagets arbete. Diskutera förändringar som kan möjliggöra elevers lärande och utveckling.

11 Analys av cirkelträffarna vid sista träffen: Vad ledde cirkeln till för deltagarna? Olika redskap bidrar till elevers kunskapsutveckling Med olika hjälpmedel som Smartboard, dataprogram, digitalkameran, bilder etc. kan elever nå resultat långt utöver vad de annars skulle kunna och de kan kommunicera sin kunskap. De konkreta exemplen i cirkeln synliggjorde elevernas kunskap och utveckling. Deltagarna fick tillgång till ett nytt analysredskap. Vilken kunskap bedömer vi? Bedömer vi det som är enkelt och möjligt att bedöma eller det vi vill och ska bedöma? Hur lär sig elever i särskolan? Det är en fråga som skulle kunna vara utgångspunkten för en fortsättning.

12 Möjligheter och dilemman? Vad kan forskningscirkeln tillföra forskare/forskningen respektive praktiker/praktiken? ta tillvara och utmana den samlade erfarenheten i cirkeln; praktiken blir synliggjord ömsesidig påverkan, många kommer till tals och kan delta i kunskapsbildningen arbetet dokumenteras och publiceras och blir offentligt. Kan vara av betydelse för grupper i samhället som annars har svårt att göra sin röst hörd. Vilka dilemman kan uppstå i en forskningscirkel ur såväl forskarens som praktikerns perspektiv? för att kunna gå på djupet med en kritiskt granskande blick behöver de som deltar i cirkeln känna trygghet i erkännandet av de egna erfarenheterna Forskningscirkeln som form för kunskapsmöten där forskare, andra professioner och även barn, ungdomar och föräldrar deltar?

13 Möjligheter och dilemman forts. Forskningscirkelns möjligheter att ur ett specialpedagogiskt perspektiv hantera relationella, forskningsmetodiska och etiska aspekter? Forskningscirkelns möjligheter att hantera forskningsmetodiska och etiska aspekter?

14 Att göra det osynliga synligt.

15 Referenser Andersson, F. (2007). Att utmana erfarenheter. Kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Stockholm: Stockholms universitet. Doktorsavhandling. Andersson, F., & Jansson, A. (2007). Hålla kursen och navigera kunskapsmöten i högskolepedagogiskt arbete. I Härnsten, G., & Wingård, B. (red). Högre utbildning javisst, men med vem och för vad? Genusperspektiv i högre utbildning. Växjö: Acta Wexionensia Nr 124, ss Andersson, F. (2010). Det osynliga har blivit synligt att bringa klarhet. I Helldin, R., & Sahlin, B. Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Andersson, F. (2011). Forskningscirkeln Kunskap och bedömning i särskolan. Arbetsrapport till Botkyrka kommun.