HÖGSKOLAN DALARNA

Transkript

1 HÖGSKOLAN DALARNA

2 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser och Maria Olsson 12 april

3 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick: Mål och syfte för specped för lärande och handledarutbildningen Implementeringens faser Vad säger forskningen? Kollegialt lärande och handledarrollen

4 Presentera och diskutera denna utbildnings röda tråd

5 Syfte och mål för Specialpedagogik för lärande att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt i skolan att öka lärares förmåga att utforma och anpassa undervisningen utifrån alla elevers olika behov och förutsättningar så att fler elever når utbildningens mål att utveckla ett bestående kollegialt lärande på skolan

6 Efter genomgången utbildning ska handledaren: 1. ha utvecklat sin förmåga att handleda kollegialt lärande i lärargrupper 2. kunna utmana sin egen och sina kollegors specialpedagogiska kompetens i att utveckla och möjliggöra en undervisning som är tillgänglig och anpassad för alla elever 3. ha utvecklat sin förmåga att problematisera, analysera och kommunicera specialpedagogiska frågeställningar på individ- grupp, och organisationsnivå

7 Institutionaliserat Initiering Implementering Institutionaliserat tillstånd tillstånd Tid (Efter Ekholm, 1990.)

8 Anpassning av ett koncept Öppna samtal, delat ansvar, ömsesidig tillit, delat beslutsfattande Ledarskap Tid för förberedelse (Durlak & DuPre, 2008)

9 att pedagoger med fördjupad kommunikativ kompetens kan skapa delaktighet för alla genom att leda samtal på ett inkluderande sätt. (Ahlefeld Nisser, 2009)

10 (1) Tid måste avsättas (2) Samtalsledare måste tillsättas och att dessa måste ges mandat att leda samtal. (3) Det måste finnas ett tydligt pedagogiskt fokus för de samtal som ska föras. Det räcker inte med att lärare beordras att genomföra kollegiala samtal. ( Ahlefeld Nisser, 2017)

11 Att veta hur och varför Krävs en medvetenhet om att samtal kan ske på ett inkluderande, men även exkluderande sätt. Krävs en medvetenhet om hur samtal leds på ett sätt som främjar allas delaktighet, respekt för olika sätt att förstå och en förmåga att utmana det för-givet-tagna på ett respektfullt och inlyssnande sätt. (Ahlefeld Nisser, 2017)

12 psykoterapeutiskt socialkonstruktionistiskt handledning psykosocialt kommunikationsteoretiskt systemteoretiskt

13 - En pedagogisk metod där handledaren och den handledde möts i samtal och bearbetar och reflekterar kring situationer och problem hämtade från de handleddes egna göranden, prövanden och tänkanden i och om sin yrkespraktik. - Metoden syftar till ökad förståelse för det egna handlande genom att söka integrera praktik och teori i ständig växelverkan - En av handledarens betydelsefulla pedagogiska uppgifter är att skapa förutsättningar för utvecklande möten. - (Hammarström-Lewenhagen & Ekström i Sundqvist, 2012, s. 25)

14 Habermas diskursetik kommunikationsteori dialog bekräftelse erfarenheter, beprövad erfarenhet Freire, den kompetente Andre Pedagogisk handledning relationellt perspektiv kontrastering legitimitet meningsskapande demokratiska kunskapsprocesser systematiskt kvalitetsarbete

15 Ledarskap är den process som innebär att påverka andra till att förstå och vara överens om vilka uppgifter som bör utföras och hur utförandet bör ske. Ledarskap är den process som syftar till att underlätta individuellt och gemensamt arbete mot delade mål. (Yukl, 2012, s. 11, mina kursiveringar) Leadership is not just a leader acting and a group of followers responding in a mechanical way, but a complex social process in which the meanings and intepretations of what is said and done are crucial (Alvesson, 2001/2013, s. 100, mina kursiveringar).

16 Ledarskap utövas i stundens möte Ledarskap är en process med aktiva parter inte en mekanisk överföring av ett budskap Vanor och traditioner har betydelse men är föränderliga

17 Handledarrollen en komplex balansakt - Bekräftelse av erfarenheter utmana erfarenheter (jfr Olsson, 2016) Flera balansakter - Teoretisk kunskap praktisk kunskap (jfr t.ex. Lahdenperä, 2011) - Samarbete abdikera för erfarenheter (jfr Holmstrand & Härnsten, 2003) Vikten av kontrasteringsamstämmighet över tid (jfr Wenger 1998) _

18 (Ahlefeld Nisser, 2017

19 Referenser Ahlefeld Nisser, D., von. (2017). Can collaborative consultation, based on communicative theory, promote an inclusive school culture? Issues in Educational Research, 27(4), Ahlefeld Nisser, D., von. (2009). Vad kommunikation vill säga en iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholm: Universitetsservice. Alvesson, M. (2001/2013). Understanding Organizational Culture (2nd ed.)los Angeles: Sage. Durlak, J. A., & DuPre, E. P. (2008). Implementation Matters: A Review of Research on the Influence of Implementation on Program Outcomes and the Factors Affecting Implementation. American Journal of Community Psychology, 41(2), Ekholm, M. (1990). Utvecklingsarbete och elevstöd i vidaregående skolor i Norden. Stockholm/Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Holmstrand, L., & Härnsten, G. (2003). (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan: en kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

20 Referenser Lahdenperä, P. (2011). Mångfald, jämlikhet och jämställdhet interkulturellt lärande och integration. I P. Lahdenperä (red.), Forskningscirkel arena för verksamhetsutveckling i mångfald. Forskningsrapport 2011:1, (s ). Västerås: Mälardalens högskola, akademin för utbildning, kultur och lärande. Olsson, M. (2016). Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med alla barn. En deltagarorienterad studie. (Doktorsavhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet)stockholm: Stockholms universitet. Skolverket (2017). Utbildningsplan för handledare inom Specialpedagogik för lärande. Stockholm: Skolverket. Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning. Åbo Akademis förlag. Wenger, E. (1998). Communities of Practice: Learning, Meaning and Identity. Cambridge: Cambridge University Press. Yukl, G. (2012). Ledarskap i organisationer. Essex: Pearson Education Limited

21 Om du jämför dina förväntningar på den här utbildningen med hur du upplevt att det blivit, vad har du att säga då? Om du jämför dina förväntningar på din handledarroll inom ramen för Specialpedagogik för lärande med hur du upplevt att det blivit, vad har du att säga då? Framåtblick: Hur kan arbetet fortsätta? Vad tänker du om din roll i I detta arbete?