Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Transkript

1 Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

2 Projektets design Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedrev ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan för barn. Arbetet genomfördes i ett samspel mellan aktörer på nationell (Barnhuset, Maskrosbarn), regional (FoU miljöer) och lokal nivå (Kommuner). I fas ett (hösten 2011 och våren 2012) genomförde de sju FoU enheterna (37 kommuner och 60 socialsekreterare) forskningscirklar med syfte att diskutera och problematisera begrepp, medvetandegöra egna förhållningssätt och strategier samt kritiskt granska den egna praktiken. Forskningscirklarnas arbete skulle landa i förslag på nya arbetssätt och strukturer för att öka barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. I fas två (hösten 2012 hösten 2013) prövades dessa arbetssätt och strukturer i praktiken. I Västernorrlands län landade arbetet i en modell Västernorrlandsmodellen som syftar till att ta till vara röster från barn om deras möte med socialtjänsten.

3 Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med socialtjänsten. Analys av intervjuerna och förslag till verksamhetsutveckling utifrån det barnen sagt. Socialsekreterarnas erfarenheter av att lyssna på barn sammanställs och den professionella kunskapen systematiseras. 1. Intervjuer med barn 2. Seminarium i arbetslaget Socialnämndens politiker får del av barnens röster och socialsekreterarnas systematiserade kunskap. Politikerna kan använda kunskapen för att sätta mål och ge förutsättningar för verksamheterna. 4. Rapportering till nämnd 3. Årsrapport Mat Matris för analys och sammanställning. Barnens erfarenheter och kunskap lyfts till en generell nivå och leder till konkreta förslag till utveckling av verksamheten.

4 Om delaktighet Några röster från barn Om att ha kontakt med socialtjänsten Om att bli intervjuad Om relationen till socialsekreterare

5 Intervjun Datum för seminarium ges vid årets första APT. Socialsekreterare intervjuar ett barn som har kontakt med en kollega. Alla socialsekreterare intervjuar ett barn (5 18 år) per år. Barn och vårdnadshavare får informationsbrev och samtycker till deltagande. Barnet väljer plats för intervjun. Intervjuaren och barnet fikar tillsammans och en intervjuguide används som stöd. Intervjun handlar om vilken kunskap barnen har och vill ha om socialtjänstens arbete, barnens kontakt med socialtjänsten och hur de önskar att kontakten ska vara samt barnens möjlighet till delaktighet och på vilket sätt de vill vara delaktiga. Intervjun spelas in och transkriberas. Barnet får diplom och biobiljett.

6 Seminarium Alla har läst varandras intervjuer. Fikar och reflekterar tillsammans. Barnens röster om mötet med socialtjänsten samt socialsekreterarnas erfarenheter av intervjuerna sammanställs i en årsrapport där behov och åtgärder för verksamhetsutveckling framgår och vem som ansvarar för dessa.

7 Socialnämnden informeras Socialnämnden informeras årligen vid ett nämndsmöte utifrån årsrapporterna. Ger socialnämnden kunskap både om vad barn som brukare tycker om mötet med socialtjänsten och om socialsekreterares professionella kunskap.

8 Fallgropar Jag hinner inte. Oj är det redan dags för seminarium. Har jag inte gjort det här nu, jag kan det redan. Glömmer att kollegor som inte kommit igång inte vet hur roligt det är!

9 Västernorrlandsmodellen har förbättrat möten med barnen t.ex: Barn får en personlig inbjudan till möten t.ex. ett vykort eller ett sms. Barn bjuds på fika! Placerade barn får sommar och julhälsning. Placerade barn får kontaktbok att skriva ner frågor i tills nästa gång de träffar sin socialsekreterare. Barn väljer i större utsträckning vart de vill träffa socialtjänsten. Barn väljer på vilket sätt de vill hålla kontakt med socialtjänsten t.ex. via sms eller mail. Rummen för barnsamtal har utvecklas. Barn får återkoppling även när socialtjänsten avslutar utredningar utan insats. Socialsekreterare har utrustats med mobiltelefoner för ökad tillgänglighet. Socialsekreterare beskriver att de i högre utsträckning ser barn som kompetenta och har större tilltro till barnens förmåga att uttrycka sig. Socialsekreterarna möter och ser det unika barnet i större utsträckning.

10 Västernorrlandsmodellen har förbättrat socialarbetarnas vardag Vi är viktigare än vi tror! Ger möten med barnen utanför den ordinarie socialsekreterarerollen, dessa erfarenheter tas tillvara i det vardagliga arbetet. Det ökar förståelse för barns känslor och kompetens. Det skapar nyfikenhet att prata mer med barn trots alla formella krav. Det är en form av kontinuerlig fortbildning och leder till utveckling. Barnen synliggörs i socialtjänstens arbete t.ex. efterfrågas barns röst och barnens perspektiv tydligare i utredningar. Socialsekreterarna prioriterar att ta del av barnens perspektiv och det underlättar bedömningen av barnens behov! Systematiserar professionellas kunskap tyst kunskap blir synlig. Utveckling av information till barn, jobbar med att ta fram länsgemensamt informationsmaterial. Bidrar till en ökad medvetenhet om barn som brukare på alla nivåer dvs för socialsekreterare, chefer och politiker. Ger energi och glädje!

11 Det är en enkel modell och glöm nu inte att ha roligt! Socialsekreterare Är det nånting mer du vill fråga om eller berätta för mig innan vi slutar? Barn Njaa, det vet jag nog inte Jag tror faktiskt inte jag har nånting mer att säga Socialsekreterare Näe. Barn Jag vill nog spela lite fotboll nu ja, med dig. Socialsekreterare Jaså! Hörru, jag är jättedålig på det Barn Vi gör det ändå.

12 Vi får aldrig glömma att vi inom socialtjänsten är viktig för de barn vi möter! 12