Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Transkript

1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala 7 januari 2018 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

2 Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

3 Bakgrund Den 7 februari 2018, höll Tiia Ojala en föreläsning om kunskapsutvecklande arbetssätt på Bokelundsskolan i Sölvesborg. Tiias utgångspunkt är att bemästra undervisning med flerspråkiga elever. Det handlar om att undervisa elever på ett inkluderande sätt. För att kunna göra det måste lärare och pedagoger hitta metoder som gynnar alla klasser inte bara förberedelseklasser. Lärare behöver nämligen bli bättre på att använda språket mer aktivt i klassrummet. Undervisningen består till stor del av att läraren pratar, medan eleverna lyssnar. Samtalet behöver därför bli mer delaktigt mellan båda parter. Hur kan då lärare och handledare förändra undervisningen för att eleven ska kunna uppnå ett stort ordförråd? Vad betyder siffrorna? Tiia inledde sin föreläsning med frågan: Vad innebär siffrorna? Vet du vad sifforna betyder? Nedan hittar du Facit: 4 = antal år som en person definieras att vara nyanländ i Sverige. 6-8 = antal år som det tar för högstadieelever att lära sig det språk som används i skola = antal ord som en elev har i sitt ordförråd, vid 7 års ålder = antal ord som elever har i sitt ordförråd, vid i 17 års ålder = antal ord som en vuxen person har i sitt ordförråd. Läsning påverkar vårt ordförråd. Utmärkande för en framgångsrik undervisning Arbeta med alla sinnen, för att inte skapa en ensidig undervisning. Alla lär sig olika och därför behövs en varierad undervisning. Skapa goda relationer. Visa intresse för elevernas bakgrund och språk. Vänd perspektiv på varandras erfarenheter. Använda modersmålen som en resurs i klassrummet Ge direkt feedback till eleven för att garantera att eleven har förstått undervisningen. Ha flera pedagoger i klassrummet om det är möjligt. Uppmuntra elever att ta större del i undervisning och att läraren ska backa. Lärare pratar 80 % av undervisningstiden och detta behöver ändras för att eleverna ska kunna utveckla språket. 3

4 Att tänka på som lärare till flerspråkiga elever Elever har kunskap med sig in i klassrummet. Skapa förståelse och förförståelse för materialet som eleven ska lära sig, för att eleven lättare ska kunna hänga med i undervisningen. Lyft fram elevens kunskaper. Det kan ibland uppstå kontroversiella samtal och diskussioner i klassrummet, men försök att vara öppensinnad och försök att sätta dig in i ungdomarnas kunskaper. Tänk på undervisningen som när du läser en roman. Vi läser först på baksidan för att få en förförståelse för handlingen. Det är samma sak i klassrummet. Elever behöver ibland förkunskap om vad undervisningen kommer att handla om, innan de kan lära sig om innehållet. Betona läsning och skrivning. Betona då hur (på vilket sätt) eleven kan läsa eller skriva. Bilder är viktiga verktyg i inlärningsprocessen. Kroppsspråket är en effektiv kommunikation i undervisningen. Filmer kan också vara viktiga verktyg. Ha språklig stöttning och mycket interaktion. Ge eleven en ordlista med alternativa ord för att kunna förklara och jämföra. Checklista för att stötta elever med olika språkkunskaper Arbete med förförståelse. Forskning visar att elever förstår undervisning bättre om läraren har aktiverat eleven innan undervisningen. Frågor som ställs för att utveckla elevernas förståelse. Fråga eleverna: Vad menar du? Kan du förklara lite till? Samtal tillsammans prata om det som eleverna ska lära sig. Tanketid (handuppräckning kan vara förödande, eftersom det gör att endast ett fåtal väljer att svara frivilligt). Läraren kan istället ge frågan till eleverna, för att alla elever ska kunna få chans att svara. Skapa skrivmallar. De flesta texter har en struktur. När eleverna ska skriva en text behöver eleverna tänka utifrån en viss struktur för att de ska kunna skriva sin text. Exempel: inledning, stoff, avslutning. Eller: inledning, område 1, område 2, avslutning. Skapa samtalsmallar för eleverna. Om vi kräver att eleverna ska argumentera behöver vi ge eleverna ord som: hävda, menar, tycker, anser, etc. för att eleverna ska klara av att föra en argumentation. Genom att skapa samtalsmallar för olika samtal, kan eleverna ta sig an olika typer av samtal och diskussioner. 4

5 (fortsättning på checklista) Skapa ordlistor: för tillfällen då elever ska förklara olika saker, som matematiska tal eller liknande (finns till då eleven ska förklara eller redovisa ett ämne) Modell: I do (lärare visar eleven), we do (eleven och läraren gör uppgiften tillsammans), you do (eleven visar läraren eller andra elever), A-P-E (A = alla, P=par, E=enskilt) Lärare ska kontrollera elevernas förståelse av begrepp, till exempel i samtal eller uppgifter. Återkoppla ständigt med kontrollfrågor för att försäkra att eleven förstår undervisningen. Modersmålsstöd/studiehandledning. Eleven ska kunna tänka genom modersmålet och ska sedan kunna förklara på svenska. Läsförståelse Läs den aktuella texten både: före, under och efter. Vad ska göras före läsningen? Förbered eleven inför språkliga och kulturella svårigheter. Vad ska göras under läsningen? Ge eleverna strategier för att bli skickliga läsare. Vad ska göras efter läsningen? Rikta elevernas uppmärksamhet mot informationen i texten på ett djupare plan, genom att sätta informationen i andra sammanhang. Prata om en bild med ord som förekommer i texten. Tanken är att läsningen ska flyta på ett sätt som gör att eleven ser innehållets röda tråd. Exempel på stöttande frågor i klassrummet Vad tror du att den här texten handlar om eleven tittar på bilder och kan sedan förklara. Titta på bilden på sida X, vad är skillnaden mellan dessa ämnen: XX, XX och XX? Har du sett ämne X tidigare? Hur tror du det känns att bo i ett område där ämne/fenomen X finns? Nu får ni diskutera två och två vad ni vill veta om ämne XX. Skriv ner egna frågor. Tanken är att eleverna alltid ska sammanfatta det ämne som de har läst om. Sammanfattningen ska till exempel sammanfattas på tre meningar, eller förklara fenomenet, orsaken, konsekvenserna, etc. 5