Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker

Transkript

1 Maria Borda-Jaklin och Èmile Jaklin-Borda läser tillsammans på Malmö stadsbibliotek. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker

2 LOTTA BERGMAN Lotta Bergman är universitetslektor i Svenska med didaktisk inriktning på Malmö Universitet. Hon undervisar litteraturkurser för blivande svensklärare och forskar om läsning, litteraturdidaktik och skrivande i högre utbildning. Vidare har hon varit handledare för flera forskningscirklar, både i och utanför högskolan.

3 Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker Lotta Bergman, Malmö universitet Under hösten 2015 och våren 2016 genomfördes en första forskningscirkel för utveckling av bibliotekens läsfrämjande arbete i samarbete mellan Region Skåne och Malmö högskola. Finansiering för två forskningscirklar gav möjlighet för 14 bibliotekarier och en bibliotekschef att tillsammans med mig som handledare diskutera och reflektera över frågor om litteratur och läsning kopplade till demokrati och tillgänglighetsfrågor, vad läsfrämjande är och hur läsfrämjande arbete kan bedrivas mot olika grupper. De deltagande bibliotekarierna träffades regelbundet för att ta del av såväl varandras kunskaper och erfarenheter som teorier och forskningsresultat. I samråd med gruppen formulerade deltagarna ett antal utforskande projekt som sedan genomfördes i den egna verksamheten. Det blev sammanlagt 10 träffar och 10 småskaliga forskningsliknande projekt 1 som publicerades i Aktionsforskande bibliotekarier. En rapport om läsfrämjande verksamhet (Bergman m.fl., 2016). Under våren 2018 gjordes sedan uppföljande intervjuer med deltagare från fyra av dessa projekt. Syftet med intervjuerna var att få kunskap om vilken betydelse forskningscirkelns arbete och de projekt som genomfördes haft på lite längre sikt. Projektet Läsglädje. Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker genomfördes av Mia Dimblad och Catrin af Malmborg på Hässleholms bibliotek. Bakgrunden till projektet var att ett kommunalt bostadsbolag Hässlehem hört av sig till biblioteket med frågor om samarbete kring kulturella aktiviteter för de boende i området. Den ursprungliga idén blev att tillsammans med Hässlehem pröva nya former för läsfrämjande verksamhet. I sin artikel (Bergman m.fl., 2016) skriver Mia och Catrin att de ville gå utanför sin bekvämlighetszon i det dagliga arbetet på biblioteket och pröva nya former för bokcirklar tillsammans med nyanlända föräldrar. När Hässlehem bestämde sig för att skjuta på samarbetet kändes det självklart för Mia och Catrin att ändå arbeta vidare med sin idé. Deras projekt kom istället att utvecklas i anslutning till det Språkcafé för vuxna nyanlända som biblioteket anordnar i samarbete med SFI, Svenska för invandrare och Röda Korset. 1 De projekt som genomfördes i forskningscirkeln är forskningsliknande då de har kvaliteter som återfinns i forskning. Vetenskaplig forskning är emellertid oftast mer omfattande, mer systematiskt genomförd och granskad i förhållande till vetenskapliga kriterier (se t.ex. Persson, 2009). 3

4 4 Mia och Catrin hade höga ambitioner med sitt projekt. Tanken vara att deltagarna skulle få möjlighet till gemensam högläsning av kända svenska barnbokstexter, diskutera böckerna tillsammans med bibliotekarierna och förhoppningsvis sedan läsa boken hemma tillsammans med sina barn, både på svenska och på modersmålet. Genom läsningen och diskussionen i bokcirkeln hoppades Mia och Catrin att deltagarna skulle få en förståelse av texten som kunde stödja föräldrarnas samtal med barnen. Andra förhoppningar var att föräldrarna skulle känna sig trygga i att komma till biblioteket och delta i sagostunderna med sina barn och att deltagandet i bokcirkeln skulle stödja föräldrarna i utvecklingen av det nya språket. Inspiration till projektet fann de bland annat i receptionsteori, främst i Judith Langers bok Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse (2005), som introducerades i forskningscirkeln, och i rapporten Biblioteket hjälper mig att komma in i samhället (2015). Mia och Catrin planerade för fyra träffar som skulle rikta sig till deltagare som hade kommit en liten bit i sin språkutveckling och hade arabiska som modersmål. Det senare motiverades av att de ville ha en någorlunda homogen grupp och att det fanns flera svenska barnböcker som var översatta till arabiska. Det visade sig att bokcirkeln också intresserade andra och gruppen vidgades därför något. De böcker som valdes var Bara knyt, Alfons (Bergström, 2002), Mulle Meck bygger bilar (Johansson, 1993) och Bu och Bär i skogen (Landström & Landström, 1999). I sina avslutande reflektioner rekommenderar Mia och Catrin bokcirkeln som form för läsfrämjande verksamhet även för de som är nybörjare i ett språk. Deras artikel vittnar om glädje och engagemang i barnböcker om tydliga och vardagliga ämnen och de är övertygade om att barnboken kan vara en bra ingång till att lära känna ett nytt språk och ett nytt land. De skriver också om sina förhoppningar om att cirkeln har stärkt föräldrarna i rollen att vara läsande förebilder för sina barn. I den uppföljande intervjun berättar Mia och Catrin att föräldrarna fortsatt att komma till biblioteket med sina barn. Det kändes som att de var väldigt engagerade i sina barn och har fortsatt att komma, alla har vi sett här regelbundet. (Mia). I intervjuerna berättar Mia och Catrin om sitt projekt och hur de nu försöker hitta vägar att arbeta vidare i liknande spår. De har fått interaktionspengar från Kulturrådet och ingår i ett mångspråksnätverk i Skåne Nordost men varje kommun bestämmer själva över vilka satsningar som ska göra. Tanken är att de ska upprepa bokcirkeln, prova det en gång till, med föräldrar och barn och att barnbibliotekarierna nu ska vara med så att bokcirkeln blir förankrad i barnbiblioteket. Särskilda pengar finns också för så kallade språkstödjare. De har ännu inte bestämt hur de ska lägga upp arbetet men det tror att vissa delar i upplägget var viktigt och de vill gärna föra dem vidare, som t.ex. att bibliotekarierna högläser böckerna och att deltagarna får läsa för varandra och samtala om både innehåll och språk och att alla får boken med sig hem. Catrin som kommer att delta i nästa omgång vill lägga mer kraft på att inspirera föräldrarna att läsa för sina barn hemma. Mia och Catrin poängterar emellertid att det är de nya projektpengarna som gör en fortsättning möjlig. Ett projekt med några få föräldrar och två bibliotekarier som träffas i bokcirkelform ett antal gånger är för exklusivt och resurskrävande för att kunna fortleva inom ramen för bibliotekets ordinarie budget.

5 Att delta i forskningscirkelns arbete var en upplevelse som lyfte vardagen och vidgade perspektiven, säger Catrin. Mia och Catrin nämner också inspirationen från de andras projekt som fortfarande lever kvar som idéer som de skulle vilja använda sig av i Hässleholm, t.ex. bokcirkeln om Fantasy och Science Fiction i Malmö och poesiprojektet i Varberg (se Bergman, m.fl., 2016). De lyfter fram stödet och responsen från de andra deltagarna som viktigt, liksom betydelsen av att ingå i en större process där de andra deltagarna vet vad man pratar om. Det är också viktigt för den personliga utvecklingen (Mia) och för att våga dyka in i olika saker (Catrin). Svårigheten var att hinna med allt som skulle göras. Precis som andra deltagare önskar de mer tid för att prata mer om allt, mer om litteraturen men också mer om metoder och mer om projekten (Mia). Mia och Catrin talar om skrivandet som en viktig del av arbetsprocessen i forskningscirkeln. Det arbetade tillsammans: Vi samtalade hela tiden när vi skrev och i formulerandet, i den processen så vi fick syn på mycket (Mia). Hon fortsätter att beskriva arbetet som att de brottades med röriga reflektionsanteckningar, anteckningar från aktionerna och litteraturen och allt detta skulle fogas ihop. Deras syn på läsfrämjande verksamhet har förändrats när det gäller hur den kan utformas. Mia menar att de traditionella bokpraten är en form av passivt mottagande med bibliotekarien i centrum. Jag vill tänka mer att man måste ta in mottagaren på ett annat sätt, som aktivt deltagande. Hon tycker också att alla de projekt som genomfördes i forskningscirkeln bekräftade ett sådant inkluderande synsätt, man stiger mer från piedestalen och så är det också med processen i forskningscirkeln, ja, den skapas ju av deltagarna. Mias och Catrins bokcirkel med nyanlända föräldrar var ett av tre projekt i forskningscirkeln som vände sig till nyanlända vuxna som är på väg att erövra ett nytt språk. Samtliga dessa projekt är exempel på hur folkbibliotekens arbete påverkas av samhälleliga förändringar, förändringar som ibland sker snabbt och är omfattande. De senaste årens flyktingströmmar har lett till ett intensivt arbete med språkcaféer och andra aktiviteter för nyanlända på många bibliotek. På biblioteken skapas en mötesplats och ett sammanhang där nyanlända kan ta sina första steg mot ett nytt språk och en ny gemenskap. Situationen kräver flexibilitet, kreativitet, samverkan och handlingsberedskap för förändring hos bibliotekens personal. Mias och Catrins projekt är ett exempel av flera i forskningscirkeln där just flexibiliteten och förmåga att tänka om prövades. En annan utmaning var att stå ut med osäkerheten. När man ger sig in i något nytt finns det inte några självklara svar på hur saker och ting ska göras. I aktionsforskning håller man hela tiden öppet för förändring så att den ena aktionen får ligga till grund för reflektion och planeringen av nästa. I denna process kan osäkerhet och motgångar utgöra viktiga drivkrafter för förändring av sättet att tänka och när det förändras skapas också förutsättningar för verksamhetsutveckling. 5

6 Referenser Bergman, Lotta (red.) (2016a). Aktionsforskande bibliotekarier. En rapport om läsfrämjandeverksamhet. Malmö: Region Skåne. Bergström, G. (2002). Bara knyt, Alfons!. (3. uppl.) Stockholm: Rabén & Sjögren. Biblioteket hjälper mig att komma in i samhället. En studie av asylsökandes kännedom om, användning av och förväntningar på Stockholmsregionens bibliotek (2015). MIKLO. Johansson, G. & Ahlbom, J. (1993). Mulle Meck bygger en bil. Stockholm: Bergh Landström, O. & Landström, L. (1999). Bu och Bä i skogen. Stockholm: Rabén & Sjögren. Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterärförståelse. Göteborg: Daidalos. 6