Läsfrämjande insatser Region Skånes kulturförvaltning

Transkript

1 2 juni 17 Ansvarig: Karin Ohrt och Ann Lundborg Läsfrämjande insatser Region Skånes kulturförvaltning

2 INLEDNING 2013 utökades kultursamverkansmodellen med området litteratur- och läsfrämjande och under tre år avsattes särskilda medel inom Region Skåne för arbetet med läsfrämjande. Kulturförvaltningens utvecklare inom folkbildningen, bibliotek och litteratur har genomfört olika strategiska läsfrämjande insatser Målsättningen med läsfrämjandesatsningen som återfinns i Region Skånes kulturplan; Genom metodutveckling, samarbeten mellan kultur och andra samhällssektorer och forskningserfarenheter vill regionen främst nå de små barnen, deras föräldrar och de ovana läsarna bland unga vuxna och uppåt i åldrarna. BAKGRUND 2011 tillsatte Kulturdepartementet Litteraturutredningen som skulle analysera litteraturens ställning i skolan, läsfrämjande insatser, villkor för författare och andra litterära aktörer. Uppdraget var att ge förslag som ledde till stärkt ställning för litteraturen och ett ökat läsande. Utredningen Läsandets kultur SOU 2012:65 visade att läsförmågan bland unga minskat tydligt under senare år och att det fanns och fortfarande finns stora sociala skillnader. Flickor läser mer än pojkar, kvinnor betydligt mer än män, och högutbildade mer än lågutbildade. Detta hade tidigare också visats i SOM-undersökningar och i PISA-resultat. I Region Skånes remissvar 2013 ställde man sig i huvudsak positiv till utredningens förslag att engagera flera politikområden, involvera bibliotek och idéburen sektor och lyfta betydelsen av en forskningsförankring. Region Skåne stödde också förslaget att föra in litteratur och läsfrämjande i kultursamverkansmodellen som en möjlighet till större regional samordning av olika kommunala insatser för läsfrämjande. Hösten 2013 tog regeringen beslut om nationella mål för litteratur och läsfrämjande med utgångsläget att alla i Sverige ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsfrämjande togs in i kultursamverkansmodellen och i regeringens budget öronmärktes 30 miljoner av folkbildningsmedlen för läsfrämjande. Utvecklarna inom bibliotek/folkbildning och bibliotek/litteratur startade planeringen av Kultur Skånes insatser och arbetet kunde börja i januari på flera områden. EN HANDLINGSPLAN FÖR LÄSFRÄMJANDE FORMULERAS En referensgrupp med personer från bibliotek, studieförbund och folkhögskolor möttes första gången i januari 2014 och tillsammans med denna planerades utlysningar av projektmedel, utbildningsinsatser för både folkbiblioteken och folkbildningen samt ett forskningsuppdrag. Utvecklarna träffade KUR och Folkbildningsrådet och inledde möten med regionala Kunskapscentrum för barnhälsovård. Efter möten och start av samarbeten kunde en strategi för läsfrämjandearbetet formuleras.

3 Läsfrämjande för barn, unga och vuxna Såväl folkbiblioteken som studieförbunden och folkhögskolorna bedriver läsfrämjande verksamhet. Tillsammans med dessa parter vill Region Skåne bidra till att vända den negativa utvecklingen för läsande och läsförståelse. Läsfrämjande i Skåne har som mål att öka läsandet genom att: vässa metoderna och nå nya grupper uppmuntra samarbeten mellan bibliotek, studieförbund, folkhögskolor och andra samhällssektorer, som till exempel hälsovården, samt ideella föreningar, som till exempel idrotten ta tillvara erfarenheter från och öka kontakterna med den forskning som görs inom området Läsfrämjandearbetet har i hög grad kännetecknats av smidiga övergångar och samarbeten mellan de olika nationella, regionala och kommunala nivåerna. Initiativ och medel har haft en tydlig riktning och engagemang och mottagandet i kommunerna har varit positivt. Ett bra exempel är Bokstart. När Kulturrådet 2015 publicerades sitt handlingsprogram för läsfrämjande lade man ökat fokus på de yngsta barnen och på vuxna som inte läser och stöd till folkbiblioteken för att arbeta läsfrämjande. Utöver nationella satsningar som Idrott och läsning och Läsambassadören startades programmet Bokstart Sverige med tre pilotprojekt, varav ett i Landskrona, för folkbibliotek och barnhälsovård i samarbete för att engagera småbarnsföräldrar att tidigt börja läsa tillsammans med barnen för att stimulera språkutveckling och läslust. Bokstart bygger på erfarenheter och kunskap från liknande program nationellt och internationellt. KUR hade tillsammans med utvecklare från bl. a Kultur Skåne gjort en studieresa till Danmark för att studera hur man där arbetade med Bokstart och tillsammans med Kulturrådet arrangerade Kultur Skåne i januari 2015 en två dagar lång utbildning för Bokstart Sverige med deltagare från de tre pilotprojekten i Landskrona, Göteborg och Södertälje och föreläsare från Kulturrådet, danska Bogstart och BVC. Arbetet fick en extra skjuts med anställningen maj 2015 mars 2016 av en utvecklare med ett tidsbegränsat uppdrag för läsfrämjande. SAMARBETEN INOM REGIONEN OCH MED DE SYDLÄNEN Tillsammans med Kunskapscentrum för barnhälsovård har utvecklare från Kultur Skåne hållit regelbundna möten kring barns språkutveckling vilket resulterat i gemensamt arrangerade seminarier för BVC-personal och bibliotek i olika delar av Skåne. Ett av periodens projekt, Språkglädjen i Staffanstorp, har inspirerats av samarbetet med Kunskapscentrum. Tidigt i processen introducerades ett forskningssamarbete mellan regionbiblioteksverksamheter i Blekinge, Kronoberg, Kalmar län, Jönköping och Halland som genomfördes

4 med bidrag från Kulturrådet. Projektet avsåg att kartlägga och beskriva bibliotekens läsfrämjande aktiviteter och enkäter gick ut till folkbiblioteken i dessa län/regioner. Samarbetet och rapporten Vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut en rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner redovisades ett år senare i Hässleholm när den anlitade forskaren Catarina Schmidt presenterade studien för 120 bibliotekarier från regionerna tillsammans med exempel från vart och ett av de samverkande länen. Frågorna belystes också från ett forskningsperspektiv genom att Jonas Andersson från Kulturrådet berättade om den forskningsöversikt Med läsningen som mål som KUR skulle publicera senare under våren. PROJEKT Från 2014 var läsfrämjande ett nytt område när projektmedel till biblioteksutveckling utlystes, första året med öronmärkta. Utlysningen var riktad mot folkbibliotek, studieförbund och folkhögskolor och avsåg genomförande av en läsfrämjande insats, förstudier, metodutveckling eller utveckling av samarbete. 16 av 27 ansökningar beviljades och projekten rörde sig över ett brett fält, många i samarbete mellan folkbildning och bibliotek men också med socialtjänst, vuxenutbildning/sfi, idrotten och brukshundsklubb. Man ville undersöka läsfrämjande genom andra konstformer som hip hop, film, serier och med nya metoder. Tre rena läsfrämjandeprojekt blev resultatet av utlysning av biblioteksutvecklingsmedel i maj 2015 men läsfrämjande var en aspekt i flera andra projekt. I september 2016 beviljas medel till sexton biblioteksutvecklingsprojekt varav fem läsfrämjande. Läsning är en aspekt i ytterligare minst två av projekten. Ett stort projekt Läsfrämjande inom familjen Helsingborg är sprunget ur en av aktionerna inom forskningscirklarna och vänder sig till vuxna inom SFI. Integration är en annan aspekt som återkommer i nästan hälften av projekten. Två av de utvecklingsbidrag som delades ut under 2015 hade också ett tydligt fokus på läsfrämjande men med andra projektägare än bibliotek Buschwick Book Club Pocket som fick pengar för att utveckla arrangemang i mindre skala för bibliotek utanför storstäderna och Litteralund på väg där Lunds kommun ville sprida författarbesök med författare som engagerats för Litteralund till andra kommuner än Lund. Bredd bland målgrupper och samarbetsparter Sammanlagt startades 24 läsfrämjandeprojekt med projektbidrag från Region Skåne men läsfrämjande finns integrerat också i andra biblioteksutvecklingsprojekt. Sexton projekt riktade sig mot barn och fyra av dem hade förskolebarnen som främsta målgrupp. I de nio projekt med målgruppen unga vuxna är ensamkommande flyktingbarn och nyanlända vuxna en grupp som ofta uppmärksammas.

5 Projekten har varit samarbeten mellan folkbildning och bibliotek, mellan bibliotek och idrottsrörelse, bibliotek och andra kommunala förvaltningar, svenska för invandrare och invandrarföreningar. Kultur Skånes samarbete med regionala Kunskapscentrum för barnhälsovård fick 2016 sin kommunala motsvarighet i Biblioteket som arena för barn som anhöriga på Rosengårds bibliotek. KOMPETENSUTVECKLING OCH UTBILDNINGSINSATSER Två seminarier för bibliotek och folkbildning med fokus läsfrämjande arbete för barn respektive vuxna hölls under det första året. Under 2014 återupptogs ett samarbete med Svenska Barnboksinstitutet, SBI, som legat nere under några år och tillsammans arrangerade Kultur Skåne och SBI Barnboksprovning, en redovisning och presentation av det gångna årets barnboksutgivning. Detta har blivit ett årligt och uppskattat arrangemang riktad till bibliotekarier och lärare. Författardagen i Hässleholm, en dag riktad till personal på bibliotek och skolor som arbetar med läsfrämjande är en annan årlig konferens arrangerad tillsammans med Författarcentrum och sydlänen. Det första seminariet riktat till BVC och folkbibliotek i samarbetet med Kunskapscentrum hölls i november 2014 i Helsingborg. Sammanlagt arrangerades tre seminarier, ett årligen under Dessa gav upphov till nya lokala/kommunala samarbeten mellan bibliotek och BVC. Två seminarier med fokus att fånga unga läsare arrangerades under 2015 och 2016 arrangerar Kulturförvaltningen tre seminarier runt läsfrämjande men den största delen av personalresurserna läggs på att sprida resultaten av de Kulturrådsfinansierade insatserna på forskningsbaserat läsfrämjande har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser. De utbildningsinsatserna inom läsfrämjande, som Kulturförvaltningen har arrangerat själva eller tillsammans med bl a Kompetenscentrum för barnhälsovård har vart år nått personer verksamma inom bibliotek, skola, BVC och folkbildning. FORSKNINGSUPPDRAG Ett forskningsuppdrag inom folkbildningsområdet gavs till Johan Söderman vid Malmö Högskola för forskning om hiphop som läsfrämjande metod. Under Biblioteksdagarna 2015, bibliotekens årliga branschkonferens, arrangerade Kultur Skåne ett välbesökt seminarium med Johan Söderman kring denna forskning som slutfördes Rapporten Hiphop som folkbildning med implikationer på läs- och skrivfrämjande rapporterades för Kulturnämnden i mars. I december 2014 fick Kultur Skåne en miljon från Kulturrådet att använda för forskningsbaserat läsfrämjande under Med denna finansiering tecknades under våren

6 avtal med Lotta Bergman, lektor i litteratur med didaktisk inriktning vid Malmö Högskola om två forskningscirklar i läsfrämjande riktade till bibliotekspersonal och med Catarina Schmidt, Göteborgs universitet om följeforskning av bokprat, vilket var en uppföljning av rapporten om läsfrämjandeutbildning. I forskningscirklarna deltog bibliotekspersonal från åtta kommuner och i juni 2016 hölls ett slutseminarium med deltagare från flera andra regioner. Den antologi Aktionsforskande bibliotekarier som publicerades under sommaren uppmärksammades i flera tidskriftsartiklar och på nätet och på Bokmässan i Göteborg arrangerade Kultur Skåne ett seminarium med forskaren Lotta Bergman och en bibliotekarie från Hässleholm. En artikel kommer att publiceras i en vetenskaplig pedagogisk tidskrift. Catarina Schmidt genomförde följeforskning om bokprat under tre dagar på vardera tre kommuners folkbibliotek. I december 2016 publicerades Fakirerna och vi: en studie om bokprat som läsfrämjande insats och distribuerades till samtliga bibliotek och skolbibliotek i Skåne. Intresset från resten av Sverige har varit mycket stort och den tryckta upplagan på 1000 ex tog slut på en månad. Ett slutseminarium hölls i februari i år och en forskningsartikel kommer att publiceras. INSATTA MEDEL HAR NÄSTAN TREDUBBLATS Under de tre åren har Region Skåne bidragit med drygt tre miljoner på olika läsfrämjande insatser, utvecklingsprojekt men även kompetensinsatser och forskning. Tillsammans med medfinansiering i projekten från kommuner, studieförbund, stiftelser etc. och den miljon Kulturförvaltningen fått från Kulturrådet för utveckling av forskningsbaserat läsfrämjande har läsfrämjande i regional kontext omsatt närmare åtta miljoner kronor. De regionala bidragen + kommunala insatser + Kulturrådets bidrag Region Skåne Varav projektmedel Medfinansiering projekt: kommuner /studieförbund/övriga Kulturrådet Total TOTALT

7 Sammanfattningsvis ser vi att många av projekten har permanentats på biblioteken och ingår nu i ordinarie verksamhet. Nya arbetsmetoder har prövats och ersatt gamla och nya samarbeten har fortsatt efter projektens slut. I de senaste årets projektansökningar, kunde man se tydliga kvalitetsskillnader. Målgrupperna har vässats och biblioteken gav sig ut på nya marker. I några av projekten som haft sina ursprung från aktioner i forskningscirklar kan man se att syfte och önskat resultat formulerats på tydligare sätt med större möjlighet till utvärdering. Till skillnad från de första åren är det nu vanligare att redovisningen inte bara handlar om processen hur väl ett program planerats och genomförts utan man reflekterar också över produkten vilken inverkan programmet haft på deltagarna. Kort sagt ser vi en kvalitetshöjning i ansökningar och projekt.