Uppdragsdirektiv för Läs, bro! Projektår 3 av 3.

Transkript

1 Uppdragsdirektiv 1(11) Uppdragsdirektiv för Läs, bro! Projektår 3 av 3. Uppdragsägare är Regionbiblioteket i Örebro län. Uppdragsledare är Peter Alsbjer. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND MÅL TIDSPLAN ORGANISATION REFERENSER OCH BILAGOR... 10

2 Uppdragsdirektiv 2(11) 1 Bakgrund Under 2013 lät Regionbiblioteket genomföra en förstudie om unga mäns och pojkars läsning. Förstudien tydliggjorde förutsättningarna och ökade kunskaperna för folkbiblioteken i Örebro län så att de skulle vara väl förberedda att tillsammans genomföra ett regionalt marknadsföringsprojekt med syfte att höja statusen för litteratur, läsning och bibliotek hos unga män och pojkar i åldern år. Förstudien genomfördes genom inläsning av forskningresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt. Denna kunskapsbas kompletterades av intervjuer med studieförbundspersonal och bibliotekspersonal. Med hjälp av utrednings- och undersökningsföretaget Markör skedde telefonintervjuer och fokusgrupper med representanter för målgruppen, pojkar och unga män. För Regionbiblioteket i Örebro län var förstudien ett kunskapsunderlag som låg till grund för prioriteringar inom den regionala biblioteksverksamheten. Inte minst i ljuset av det uppdrag som landsting och regioner fick i och med att litteratur- och läsfrämjande från och med 2015 ingått som ett av de områden som kan tilldelas statligt stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Genom förstudien identifierades ett antal konkreta ingångar i utvecklingsområdet och en rad utmaningar och frågeställningar för såväl folkbibliotek som folkbildning när det gäller unga mäns och pojkars läsning på fritiden: Det krävs strukturerad samverkan med och mellan folkbildningens olika aktörer, men också med skola, fritidsgårdspersonal, föreningsliv, idrottsrörelsen och andra som möter pojkar och unga män. Nya medieformat som datorspel, tevespel kräver och utvecklar nya litteraciteter och läsarter hos sina användare. De kräver också nya kunskaper hos vuxensamhället. Medierna finns redan ofta på biblioteken, men hur kan de kopplas till läsandet? Hur ska via arbeta för att undvika kortsiktiga lösningar? Vad ska killarna läsa när de läst klart böckerna om Zlatan eller Petter? Det behövs fler författare som skriver spännande och underhållande för den här målgruppen. Killarna i telefonintervjuerna är inga e-boksfantaster. Andra undersökningar har visat på att det är de vana läsarna som också läser e-böcker. Hur kan e-böcker vara en ingång för en läsointresserad målgrupp? Det tysta, egna läsandet är en tämligen asocial aktivitet om man jämför med att titta på videofilmer eller tevespel. Vilka modeller och metoder för social läsning kan stimulera? Traditionellt grundarbete i form av uppsökande biblioteksverksamhet riktad mot målgruppen i form av bokprat på skolor, fritidsgårdar, i samband med träningar, på ungdomscaféer av kunniga och entusiastiska läsförmedlare där killarna upplever att de får rätt bok i rätt genre vid rätt tillfälle.

3 Uppdragsdirektiv 3(11) Viral marknadsföring. Att använda YouTube eller så kallade memes för att nå målgruppen. Traditionell marknadsföring som bio och tevereklam, affischer på stan kan möjligen fungera kompletterande. Stimulera till lästips från de personer som killarna har mest förtroende för: kompisarna, föräldrarna - inte minst papporna, föreningsledarna. De ungdomar vi frågat i intervjuer och fokusgrupper genomskådar kampanjer där kändisar uttalar sig om läsningens välsignelser. Reklam på Facebook är de blinda för påstår de. För att behålla ett läsintresse måste vi börja med de yngsta barnen. Det kanske till och med är så att vi pratar om en förlorad generation. Det finns signaler om att även tjejerna slutar läsa. Därför får vi inte glömma att ha fokus även på de allra minsta barnen så att de får med sig en positiv läsupplevelse från första början. Varje marknadsföring innehåller ett löfte till dem som marknadsföringen vänder sig till. Vad kommer det att betyda för biblioteken om de utlovar en hög servicenivå till pojkar och unga män? Kommer det att påverka medieurval, personalens kompetenser eller bibliotekslokalernas utformning? Vill biblioteken verkligen ha ett gäng som inte alltid är tysta, som inte alltid är väluppfostrade, som inte alltid är luktfria som nya besökare på biblioteken? Vågar biblioteken marknadsföra sig? Under hösten 2013 aktualiserades frågan om ungdomars läsförmågor och litteraturens ställning i samhället ytterligare genom den senaste PISA-undersökningen samt Litteraturpropositionen Läsa för livet. Enligt riksdagsbeslut har därefter nationella mål för läsfrämjande antagits. Målen säger att Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. För att nå det övergripande målet ska statens samlade insatser syfta till: att läsförmågan förbättras jämfört med i dag, att fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag. I den nya Bibliotekslag (2013:801) som antogs vid årsskiftet 2014 sägs att Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning. När det specifikt gäller folkbiblioteken heter det att Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur samt Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Den regionala biblioteksverksamheten syftar att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.

4 Uppdragsdirektiv 4(11) UPPDRAGiL ver Mål Genom projektet vill vi skapa gränsöverskridande lokala arenor för pojkars och unga mäns fritidsläsning i de kommuner i länet som deltagit i projektets första och andra år. Detta ska ske i samarbete med kommunala verksamheter, som folkbibliotek och fritidsgårdar, och civilsamhället via studieförbunden och föreningslivet. Genom att erbjuda en gemensam fortbildning för de deltagande kommunernas personal på bibliotek, fritidsgårdar, inom studieförbunden samt föreningsledare skapas ökade förutsättningar att tillsammans nå det gemensamma målet att öka pojkars och de unga mäns intresse för läsning och litteratur. Projektets är planerat att genomföras under tre år, där fortbildningen genomförs under projektårår ett och projektår två och kombineras med mindre, lokala läsprojekt. Projektets avslutande tredje år ägnas åt att omsätta kunskaperna till konkreta aktiviteter i form av gränsöverskridande läsfrämjandeprojekt på lokal nivå samt utvärdering av projektet i sin helhet. 3 Krav på uppdraget 3.1 Förutsättningar En förutsättning är att externa projektmedel för projektår tre erhålls så att länets folkbibliotek kan fortsätta att medverka tillsammans med fritidsgårdar, studieförbund och föreningar i kunskapsseminarier och i läsfrämjande aktiviteter. Upplägget för projektet 1. Uppstart för år 3 oktober Under projektets sista år genomförs tas samverkansinsatser och nyvunna kunskaper och erfarenheter tillvara genom att de medverkande aktörerna genomför gränsöverskridande läsfrämjandeprojekt på lokal nivå med stöd av projektledningen. 3. Utvärderingen av projektet genomförs 4. Ett avslutnings- och spridningsseminarium planeras att genomföras under mars månad 2017 med utgångspunkt i den utvärdering som genomförts. 3.2 Avgränsningar Projektet började 1 oktober 2014 och avslutas i mars Bidrag från kulturrådet söks från år till år. Projektet handlar om att stimulera till läsning på fritiden. Även om läsning i skolan är viktig så faller det utanför projektet. Målgruppen för aktiviteter och projekt är pojkar och unga män i åldrarna år (från mellanstadiet till och med gymnasiet).

5 Uppdragsdirektiv 5(11) 3.3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter UPPDRAGiL ver 1.4 RUSen. Den regionala utvecklingsstrategin har kunskap och kompetens som utvecklingsområde. Om de inriktningsmål som beskrivs ska kunna uppnås måste läsförmågan öka, inte minst hos unga män och pojkar. I RUSen berör två av perspektiven detta projekt: barn och unga samt jämställdhet. Regionens kulturplan anger läsfrämjande arbete mot barn och unga som ett utvecklingsområde Regionens kulturplan lyfter fram Barn och unga samt Kön, genus som speciellt viktiga utvecklingsmål för regionens prioriteringar. o Barn och unga: Målet med projektet är att pojkar och unga män ska få ökad kunskap om sin demokratiska rättighet att använda sig av bibliotekets tjänster o Kön, genus: Projektet lyfter fram en underrepresenterad kategori biblioteksanvändare och läsare. Fortbildningarna planeras så att både kvinnor och män ges möjlighet att delta. o Mångfald, etnicitet: för nyanlända pojkar kan läsning bli en ingång till språket och därmed en ingång i samhället och därmed underlätta integrationen. Andra projekt som gett inspiration: Vinna/Vinna-projektet om samverkan mellan folkbiblioteken och studieförbunden. Transfer Mälardalens IT-guider, om unga som kunskapsförmedlare. Berätta, Leka, Läsa modellen med kvartals- och klustervisa fortbildningsinsatser och uppdragen att genomföra projektaktiviteter på lokal nivå. 3.4 Resultat Utvärderare En utvärderare knyts till projektet år 3. Projektet syftar till en infrastruktur för samverkan mellan olika organisationer med samma mål. Projektet ska visa på en fungerande infrastruktur som fungerar långsiktigt. 4 Tidsplan 4.1. Projektår 1 Beslut Benämning Kommentar Datum BP1 Beslut att starta genomförand efasen VT 2014

6 Uppdragsdirektiv 6(11) Projektledare Rekrytering av projektledare Augusti - september 2014 Rekrytering av följeforskare Styrgrupp Har ej gjorts. Projektet kommer att rekrytera en utvärderare inför år 3 Från projektstart och tillsvidare så länge projektet fortlöper 2ggr/månad Okt 2014 Kickoff Ersattes med nätverksbyggande inför uppstartsträffar HT 2014 Projektledare Projektledare tillsattes 1 okt 2014 BP 2 Läs, bro! Ny projektansökan för år 2 Mars 2015 BP 3 Delmöte 1 Delmöte 2 Uppstartsträffar i kommunerna klustervis/kommunvis Fördjupningsträff för biblioteken och samarbetspartners ett till två tillfällen VT 2015 VT 2015 Delmöte 3 Enskilda träffar med deltagare i projektet VT 2015 Fokusgrupp Pojkar ett till två tillfällen VT 2015 Referensgrup p Ny ansökan inför år 2 Två tillfällen VT 2015 Styrgruppen och projektledaren Mars 2015 BP4 Slutrapport Rapport till Kulturrådet för år 1 Okt Projektår 2 Beslut Benämning Kommentar Datum BP 1 Läs, bro! Projektstart för år 2 1 oktober 2015 Läsprojekt Uppstart i deltagande kommuner Ht 2015 Styrgrupp Handledning 2ggr/månad Ht 2015

7 Uppdragsdirektiv 7(11) Referensgrupp Ett till två tillfällen vuxna HT 2015 Referensgrupp Uppstart med pojkar/unga män HT 2015 Fokusgrupp Ett till två tillfällen HT 2015 Kunskapssemi narier BP 2 Avstämning Lägesrapport i projektet samt nästa steg inför VT 2016 Läsprojekt Handledning och uppföljning för deltagande kommuner HT 2015 HT 2015 VT 2016 Styrgrupp Handledning 2 ggr/månad VT 2016 Referensgrupp Ett till två tillfällen vuxna VT 2016 Referensgrupp Uppstart med pojkar/unga män VT 2016 Fokusgrupp Ett till två tillfällen VT 2016 Kunskapssemi narier BP 3 Avstämning Lägesrapport i projektet Läs, bro! Avstämning Ny projektansökan för år 3 samt delrapport för år 2 till Kulturrådet Lägesrapport för Läsprojekten i deltagande kommuner VT 2016 VT 2016 BP 4 Slutrapport Rapport till Kulturrådet för år 2 Ht 2016 Projektår 3 Beslut Benämning Kommentar Datum BP 1 Läs, bro! Projektstart för år 3 3 oktober 2016 Rekrytering av utvärderare påbörjas Läsprojekt Uppstart i deltagande kommuner Okt 2016 Styrgrupp Handledning 2ggr/månad Ht 2016 Referensgrupp Ett till två tillfällen vuxna HT 2016

8 Uppdragsdirektiv 8(11) Aktiviteter i kommunerna Utvärdering påbörjas Slutrapport till KUR Spridningsseminarium Oktober - mars Jan 2017 Mars 2017 Mars Budget År 3 En budget görs för varje projektår. Denna avser perioden oktober 2016 mars Kostnader Projektledare 50% Föreläsare, slutseminarium Utvärderare Resor Projektledare, föreläsare, utvärderare Lokaler Styrgrupp, Referensgrupp Kommentar [APRuKois1]: Väntar på info från ekonom Läsprojekt i deltagande kommuner Marknadsföring Inköp av media Summa: Intäkter Egeninsats Bidrag från Kulturrådet Summa:

9 Uppdragsdirektiv 9(11)

10 Uppdragsdirektiv 10(11) 5 Organisation Projektägare: Länsbiblioteket i Örebro län Projektledare: Linda Berg Ottosson Projektorganisation En projektledare anlitas för att genomföra projektet, det vill säga på halvtid under en period över tre år. En styrgrupp bestående av representanter för regionbiblioteket, folkbiblioteken, och föreningslivet har till uppgift att se till att projektplanen följs. Två referensgrupper: En referensgrupp med representanter för personal från studieförbund, bibliotek och andra i projektet. En referensgrupp med representanter för målgruppen unga män och pojkar tillsätts under projektet. Arbetsgrupper på lokal nivå: Varje medverkande organisation (bibliotek, förening, fritidsgård, studieförbund) på lokal nivå utser en kontaktperson som tillsammans med de samverkande organisationernas kontaktpersoner utgör en lokal arbetsgrupp som planerar och genomför projekt och andra aktiviteter i den egna kommunen. Mottagare av resultatet: Statens kulturråd, ansvariga för folkbiblioteken i länet, Örebro Läns Bildningsförbund, Region Örebro län. 6 Referenser och bilagor Utvecklingsstrategi för Örebro län vecklingsstrategin_a4_tunn.pdf Kulturplan för Örebro län % /Kulturplan_stor.pdf?epslanguage=sv

11 Uppdragsdirektiv 11(11) Regional Biblioteksplan för Örebro län egional%20biblioteksplan.pdf?epslanguage=sv Unga män och pojkar läser rapport från en förstudie arn%20och%20unga/rapport%20till%20kulturr%c3%a5det%20final.pdf Läsandets kultur - Slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 21012:65) Läsa för livet Litteraturpropositionen 2013/14:3 PublDuplicator_0_attachment Bibliotekslag (2013:801)