L ä S. i G. Studiematerial

Transkript

1 L ä S F ö R m i G! Studiematerial

2 2

3 är den viktigaste människan för att ditt barn ska få ett språk. Ingen kan mäta sig med det du som förälder kan ge ditt barn. Det är du som finns där från allra första stund, det är du som talar till din baby, det är du som uppmun trar det lilla barnet som jollrar och försöker härma dig. Det är du som håller barnet i din famn, nynnar, sjunger och berättar. När barnet en dag börjar tala är det tack vare dig. Och det är samma sak när barnet ska lära sig att läsa. Ett enkelt och roligt sätt är att du läser högt för ditt barn. I det här studiematerialet får du tips och råd om hur du kan göra. D u få Tips och råd för högläsning ABFs förbundsexpedition 2015 Text: Ulrika Eskilsson, Marianne Högmark, Eva Lindgren Copyright: ABFs förbundsexpedition Foto: Mattias Vepsä Grafisk form: Kim Ingesson Grafisk design 3

4 Första träffen Första gången ni träffas i gruppen presenterar ni er för varandra. Berätta om era barns ålder och varför ni har valt att gå studiecirkeln. Berätta också vilka förväntningar ni har. Att högläsa handlar om gemenskap. Att sätta sig nära varandra och öppna boken. Den vuxne läser högt, barnet lyssnar och frågar. Kanske pekar barnet på bilderna i boken. Tillsammans pratar ni om boken. Frågor att diskutera: Fundera först en stund själv och diskutera sedan i gruppen. Högläste någon för dig när du var liten?om ja, vad tyckte du om det? Vad minns du av det? Vem läste för dig mamma, pappa, dagisfröken, lärare, moroch farföräldrar? Högläser du själv för dina barn idag? Om inte, vad är det som hindrar dig från att göra det? YDiskutera Att sätta ord på saker och ting Ett barn lär sig språket tillsammans med föräldrarna. På väg till dagis kanske man ser en katt som går över gatan. Föräldern pekar på katten och frågar barnet om han eller hon ser katten. Barnet tittar på föräldern, på fingret som pekar och på katten. Så kopplar barnet ihop djuret som går över gatan med ordet katt. Kanske berättar föräldern något mer om katten, att katter spinner, dricker mjölk och fångar fåglar. Katten sätts in i ett sammanhang. 4

5 Barn är ofta nyfikna. Som förälder kan du stilla ditt barns nyfikenhet genom att sätta ord på saker och ting och berätta om det. Frågor att diskutera: Brukar du berätta för ditt barn om ord och vad ord betyder? Hur gör du det? I vilka situationer? YDiskutera Att läsa vardagstexter Runt omkring oss i vardagen finns texter. När vi åker och handlar möts vi av affischer och skyltar. Stanna till vid bananerna och läs tillsammans vad det står på skylten. Bananer. Kanske står det vilket land de kommer ifrån. Kanske är de kravmärkta. Fundera tillsammans över hur långt bananerna har åkt för att hamna just här. Frågor att diskutera: Fundera en stund själv och diskutera sedan i gruppen. Läser du texter på skyltar och annonser som du och ditt barn ser? Hur gör du det? När gör du det? super flingor --- smör æ ææ YDiskutera Att fundera på till nästa gång: Har du och ditt/dina barn tillgång till böcker? Var får ni tag på böcker? 5

6 6

7 Andra träffen En del av oss köper eller får böcker, en del lånar på bibliotek eller på arbetsplatsbibliotek. I slutet av den första träffen fick du i uppgift att fundera över tillgången till böcker och var du får tag på böcker. Berätta för varandra i gruppen om hur ni har tänkt kring detta. Barn älskar ofta att läsa samma bok, om och om igen. Som vuxen kan man bli matt för mindre. Varför vill ett barn höra samma sak om och om igen? Svaret är förmodligen så enkelt som att barnet inte är färdigt med berättelsen. Och det finns någonting tryggt i att höra samma historia gång på gång. Barnet lär sig att historien är densamma oavsett hur många gånger man läser boken. Som förälder får du hålla ut. En dag kommer barnet vara färdigt med just den boken för att då hitta en annan bok som han eller hon vill höra om och om igen! Frågor att diskutera: Fundera en stund själv och diskutera sedan i gruppen. Vilka böcker tycker dina barn om? Hur reagerar dina barn när du högläser? Känner du att du kan vara närvarande när du läser? Hur reagerar barnet om du samtidigt sysslar med annat som att sms:a, facebooka eller liknande? æ Diskutera Biblioteket På biblioteken finns oftast en barnboksavdelning. Bibliotekarierna är kunniga på både vuxen- och barnlitteratur. Kanske finns det en bibliotekarie med särskilt ansvar för barnböcker. På biblioteket kan du få tips och idéer om böcker. Du kan också låna hem böcker. Ibland ordnar biblioteken även sagostunder. 7

8 Lånekort ordnar du på biblioteket. Oftast finns möjlighet att logga in på bibliotekets hemsida. Där kan du söka efter böcker, göra bokreservationer och förlänga lån om ingen annan står i kö. Frågor att diskutera: Fundera en stund själv och diskutera sedan i gruppen. Finns det ett bibliotek i din närhet? Brukar du låna böcker där? Om du inte använder biblioteket varför gör du inte det? Diskutera º º º ºº om olika bibliotek º ºº ººº Bibliotek I Sverige finns bibliotek över hela landet, såväl större bibliotek som filialer och bokbussar. Kommunerna är ansvariga för biblioteken och varje kommun ska ha ett bibliotek. Sverige har en bibliotekslag. I den står det att biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samtalet genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning. Biblioteken är kommunala och det kostar ingenting att ha ett lånekort. Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna, personer som har annat modersmål än svenska samt barn och ungdomar, genom att erbjuda litteratur till dessa grupper utifrån deras behov. Arbetsplatsbibliotek Arbetsplatsbibliotek är en samling böcker som finns i anslutning till en arbetsplats. Det sker en kontinuerlig förnyelse av böcker till arbetsplatsbiblioteket, som kan drivas av den fackliga organisationen eller i samverkan med arbetsgivare och/eller bibliotek. Bokombudet, vald av facket, ansvarar för arbetsplatsbiblioteket. Ombudet är en kontaktperson för de anställda. Tvättstugebibliotek Tvättstugebiblioteket är en samling böcker som förnyas kontinuerligt och som finns i tvättstugan. Det kan vara böcker som de boende själva ställer dit men kan också drivas av ABF, Hyresgästföreningen, bostadsrättsföreningen och/eller i samverkan med biblioteket. 8

9 Att läsa högt För ditt barn finns det ingen som är så speciell som du. Ingen har den rösten som just du har och ingen läser på just det sätt som du läser. Ibland kan det kännas märkligt att läsa högt. Att höra sin egen röst. Låter det riktigt klokt? Barn däremot funderar inte över det. Det är sådan som du är och du är fantastisk! När ni har en högläsningsstund delar ni mycket mer än bara ordet på papperet. Där finns gemenskapen. Och det som texten får er att tänka på. En del av oss läser lite högtidligt och tydligt. Andra leker med orden och låtsas att de är personerna i boken. En del läser på bred dialekt. En del leker att de är stockholmare. Frågor att diskutera: Fundera en stund själv och diskutera sedan i gruppen. Hur gör du när du högläser? Har du några knep att dela med dig av till de andra i gruppen? Diskutera Att fundera på till nästa gång: När högläser du för dina barn? Vad högläser du för dem sagor, skyltar, recept, eller kanske något helt annat? Om det finns någon bok som ditt barn tycker särskilt mycket om, ta med den till nästa träff. 9

10 10

11 Tredje träffen I slutet av förra träffen fick du i uppgift att fundera över när du högläser för dina barn och vad du högläser. Ta en runda i gruppen och berätta för varandra om det. Gör en enkel lista över vad ni kommer fram till, låt någon föra anteckningar. Det här blir er första tipslista. Om du tagit med en bok, ta fram den. Berätta för varandra varför era barn gillar just de här böckerna. Gör en enkel lista över böckernas titlar, författare och kanske förlag. Det här blir er andra tipslista. Se till att någon skickar tipslistorna till resten av gruppen. gör en lista Läs för dig själv Barn gör inte som vuxna säger utan som vuxna gör. När barnet ser dig läsa i olika situationer så är du en förebild utan att du tänker på det. Fundera en stund över ditt eget läsande. I vilka situationer läser du? Vad läser du? Tidningar, skönlitteratur, faktaböcker? Diskutera i gruppen om hur era egna läsvanor ser ut. Diskutera Tips och resurser På nätet finns en mängd tips och resurser som du kan ha glädje av när det gäller högläsning för barn. Här hittar du några exempel: Barnens bibliotek är en sajt om böcker för barn. X Utbildningsradion tar fram mängder av program, bland annat om hur man lockar fram läsaren. X 11

12 En bok för alla ger ut kvalitetsböcker för barn och vuxna till lågt pris. X Minibladet är en tidning för barn. Där finns olika svårighetsgrad när det gäller läsning X Länktips för högläsning: X X content-pages/hoglasningsbocker X hoglasningsbocker-for-de-forsta-skolaren läs mer Dina förväntningar På den första träffen fick gruppen berätta för varandra vad man hade för förväntningar. Gå tillbaka till dem. Blev det som ni tänkte? Eller har det blivit någonting annat? Vad tyckte du var bra med cirkeln och vad var mindre bra? Fortsätta? Kanske vill ni fortsätta att träffas i gruppen. Kanske vill ni lära er mer om böcker och högläsning. Bilda en grupp på nätet, exempelvis via facebook eller ABFs community. Om ni vill fortsätta som studiecirkel tar ni kontakt med den lokala ABF-avdelningen så hjälper de er. 12

13 Läs för mig! har barns språkutveckling i fokus men vuxna som målgrupp för insatsen. Fokus ligger på att ge föräldrar och andra vuxna utanför skolan verktyg för att väcka barns läslust. Vi vill ge dagens barn ett rikt språk så att de som morgondagens vuxna kan uttrycka känslor, erfarenheter och tankar. Språket är en grundförutsättning för att kunna delta i det demokratiska samhällsbyggandet. ABF och LO, tillsammans med LO-förbunden, står bakom Läs för mig! ABF är Sveriges ledande studieförbund. Vi bedriver verksamhet i landets samtliga kommuner. Hos ABF samlas människor i studiecirklar för att lära, diskutera och skapa tillsammans. Vår grundsyn är alla människors lika och unika värde. ARNAS BILDNINGSFÖR Landsorganisationen (LO) i Sverige består av fjorton medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,5 miljoner arbetare. LOs mål handlar om arbete för alla, rättvisa löner, jämställd fördelning, solidarisk välfärd och utvecklande arbeten. 13

14 LÄS FÖR MIG!